Hamnbanor/gatuspår i Sverige? - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Hittade en film på Youtube om Weymouth Harbour Branch.

https://m.youtube.com/watch?v=V0JAL1nKvog

I Danmark fanns/finns det lite sådana men har vi haft några sådana i Sverige där spåret går i gatan genom bebyggelsen? Då räknar jag inte Karlshamn och Ronneby på 1067 tiden.
Hur var det med spåret till hamnen i Enköping?
Har det i Sverige ö.h.t funnits banor/sidospår av denna typen som går i gatan genom bebyggelsen, behöver inte tvunget vara hamnbanor? Har något svagt minne av att jag sett nån bild på gatuspår genom bebyggelse i Tidaholm, stämmer det?

Hittade en film på Youtube om Weymouth Harbour Branch.

https://m.youtube.com/watch?v=V0JAL1nKvog

I Danmark fanns/finns det lite sådana men har vi haft några sådana i Sverige där spåret går i gatan genom bebyggelsen? Då räknar jag inte Karlshamn och Ronneby på 1067 tiden.
Hur var det med spåret till hamnen i Enköping?
Har det i Sverige ö.h.t funnits banor/sidospår av denna typen som går i gatan genom bebyggelsen, behöver inte tvunget vara hamnbanor? Har något svagt minne av att jag sett nån bild på gatuspår genom bebyggelse i Tidaholm, stämmer det?

[link=https://digitaltmuseum.se/021016836834/varvsgatan-i-vastervik]Varvsgatan i Västervik[/link].
Bilden är fasansfullt retuscherad. Det finns en bättre bild (vykort) som jag inte hittar just nu.

M.v.h.
Ola

JGJ i Jönköping.

Har något svagt minne av att jag sett nån bild på gatuspår genom bebyggelse i Tidaholm, stämmer det?

Ja det stämmer, det gick ett spår ut från stationen till det som jag tror i sin sista fas hette Nobel Plast. Spåret korsade Västra Drottningvägen diagonalt, passerade hotellet, gick över en bro som fortfarande finns kvar som gång- och cykelbro, därefter på Von Essens väg innan det blev egen banvall en kort bit vidare bort till industrin.

Hittade en film på Youtube om Weymouth Harbour Branch.

https://m.youtube.com/watch?v=V0JAL1nKvog

I Danmark fanns/finns det lite sådana men har vi haft några sådana i Sverige där spåret går i gatan genom bebyggelsen? Då räknar jag inte Karlshamn och Ronneby på 1067 tiden.
Hur var det med spåret till hamnen i Enköping?
Har det i Sverige ö.h.t funnits banor/sidospår av denna typen som går i gatan genom bebyggelsen, behöver inte tvunget vara hamnbanor? Har något svagt minne av att jag sett nån bild på gatuspår genom bebyggelse i Tidaholm, stämmer det?

Varför räknas inte Karlshamn och Ronneby på 1067-tiden? Räknades de senare när det var 1435?

Nå, en sådan bana fanns ju också i självaste Stockholm i form av ”tåget i gatan” Stockholm Ö - Engelbrektsplan. Men det duger säkert inte heller...

Karlskrona? Malmö? Norrköping?

Hittade en film på Youtube om Weymouth Harbour Branch.

https://m.youtube.com/watch?v=V0JAL1nKvog

I Danmark fanns/finns det lite sådana men har vi haft några sådana i Sverige där spåret går i gatan genom bebyggelsen? Då räknar jag inte Karlshamn och Ronneby på 1067 tiden.
Hur var det med spåret till hamnen i Enköping?
Har det i Sverige ö.h.t funnits banor/sidospår av denna typen som går i gatan genom bebyggelsen, behöver inte tvunget vara hamnbanor? Har något svagt minne av att jag sett nån bild på gatuspår genom bebyggelse i Tidaholm, stämmer det?

Varför räknas inte Karlshamn och Ronneby på 1067-tiden? Räknades de senare när det var 1435?

Knappast Ronneby på 1435-tiden, eftersom det inte funnits gatuspår med denna spårvidd genom bebyggelse. Det fanns gatuspår ute vid Ronnebyhamn, men man kan inte säga att de gick genom bebyggelse. I Karlshamn däremot finns en bit sådant spår kvar, men tydligen inte alls länge till. Ett sista tåg (formellt växlingsrörelse) är annonserat att gå på lördag 7 december.

Nå, en sådan bana fanns ju också i självaste Stockholm i form av ”tåget i gatan” Stockholm Ö - Engelbrektsplan. Men det duger säkert inte heller...

Karlskrona? Malmö? Norrköping?

Jadå, det fanns/finns på dessa orter.

Norra och Södra Hammarbyspåren och Skeppsbron i Stockholm!

Norra och Södra Hammarbyspåren och Skeppsbron i Stockholm!

Spåren i Södra Hammarbyhamnen var ju dessutom hamnspår då trafik till Viking Line i Tegelvikshamnen förekom.
En del av spåren ligger väl av historiska/nostalgiska skäl ännu kvar.

Norra och Södra Hammarbyspåren och Skeppsbron i Stockholm!

Spåren i Södra Hammarbyhamnen var ju dessutom hamnspår då trafik till Viking Line i Tegelvikshamnen förekom.
En del av spåren ligger väl av historiska/nostalgiska skäl ännu kvar.

När Hammarby sjöstad (norra delen) byggdes så lades alltså banan runt söder i snyggt utförda gaturälet. Trafiken är alltså nedlagd men delar av banan ligger kvar inklusive gaturälerna. Skeppsbron hade också gaturäler och där har man byggt ett spårkryss som minner om spårtiden.
Från Halmstad minns jag ett det gick hamnbana delvis med gaturäler både för 1435 och 1067 upp till Österbro.

Norra och Södra Hammarbyspåren och Skeppsbron i Stockholm!

Spåren i Södra Hammarbyhamnen var ju dessutom hamnspår då trafik till Viking Line i Tegelvikshamnen förekom.
En del av spåren ligger väl av historiska/nostalgiska skäl ännu kvar.

När Hammarby sjöstad (norra delen) byggdes så lades alltså banan runt söder i snyggt utförda gaturälet. Trafiken är alltså nedlagd men delar av banan ligger kvar inklusive gaturälerna.

Det var väl i ännu högre utssträckning hamnspår när Norra Hammarbyhamnen fortfarande var en hamn, med upp till tre gatuspår i bredd på kajen. Ett spår för genomfart och två spår för vagnar som skulle lastas eller lossas till båt eller till upplag och magasin som fanns på landsidan.

Motsvarande fanns ju även på Stadsgården långt innan Viking Line var påtänkt men då i form av två "dubbelspår", ett på kajen och ett på landsidan av tullhusen och magasinen. Ett antal växelkryss gjorde det möjligt att från genomfartsspåret hämta och lämna vagnar mitt på lastspåret utan att behöva flytta på alla vagnar på kajen.

Skeppsbron hade också gaturäler och där har man byggt ett spårkryss som minner om spårtiden.

Är det inte helt enkelt det södra av de två originalkryssen som ligger kvar (men utan de fyra växlarna)?

Från Halmstad minns jag ett det gick hamnbana delvis med gaturäler både för 1435 och 1067 upp till Österbro.

Norra och Södra Hammarbyspåren och Skeppsbron i Stockholm!

Spåren i Södra Hammarbyhamnen var ju dessutom hamnspår då trafik till Viking Line i Tegelvikshamnen förekom.
En del av spåren ligger väl av historiska/nostalgiska skäl ännu kvar.

När Hammarby sjöstad (norra delen) byggdes så lades alltså banan runt söder i snyggt utförda gaturälet. Trafiken är alltså nedlagd men delar av banan ligger kvar inklusive gaturälerna.

Det var väl i ännu högre utssträckning hamnspår när Norra Hammarbyhamnen fortfarande var en hamn, med [link=https://www.ekeving.se/p/sth/Mst-hamnar-Sst/hamnar/NorraHammarbyh.html]upp till tre gatuspår i bredd på kajen[/link]. Ett spår för genomfart och två spår för vagnar som skulle lastas eller lossas till båt eller till upplag och magasin som fanns på landsidan.

Motsvarande fanns ju även [link=https://www.ekeving.se/p/sth/Mst-hamnar-Sst/hamnar/Stadsgarden.html]på Stadsgården[/link] långt innan Viking Line var påtänkt men då [link=https://www.ekeving.se/p/sth/Mst-hamnar-Sst/hamnar/ritn_Stgo_1949.JPG]i form av två "dubbelspår", ett på kajen och ett på landsidan av tullhusen och magasinen[/link]. Ett antal växelkryss gjorde det möjligt att från genomfartsspåret hämta och lämna vagnar mitt på lastspåret utan att behöva flytta på alla vagnar på kajen.

Skeppsbron hade också gaturäler och där har man byggt ett spårkryss som minner om spårtiden.

Är det inte helt enkelt det södra av de två originalkryssen som ligger kvar (men utan de fyra växlarna)?

Man har väl anpassat stenläggningen lite för att det ska se snyggt ut, helt original är det inte.

Från Halmstad minns jag ett det gick hamnbana delvis med gaturäler både för 1435 och 1067 upp till Österbro.

Norra Hammarbyhamnen !, spåret är kvar och tydligen krav från Försvaret.
Inga spår kvar i Södra Hamnarby.
Mvh Kari Korkala

---

Hur var det med spåret till hamnen i Enköping?

----

Varför räknas inte Karlshamn och Ronneby på 1067-tiden? Räknades de senare när det var 1435?

Knappast Ronneby på 1435-tiden, eftersom det inte funnits gatuspår med denna spårvidd genom bebyggelse. Det fanns gatuspår ute vid Ronnebyhamn, men man kan inte säga att de gick genom bebyggelse. I Karlshamn däremot finns en bit sådant spår kvar, men tydligen inte alls länge till. Ett sista tåg (formellt växlingsrörelse) är annonserat att gå på lördag 7 december.

[link=http://www.postvagnen.com/forum/index.php?mode=thread&id=1085843]Enköping och Karlshamn[/link]

Uppsalas hamnspår, både 1435 och 891?

Ulvsunda?

(Stockholm S-)Skansbangården-Norra Hammarbyhamnen(-Stadsgården)?

Uppsalas hamnspår, både 1435 och 891?

Ulvsunda?

(Stockholm S-)Skansbangården-Norra Hammarbyhamnen(-Stadsgården)?

Trådskaparen sade något om bebyggelse :-)

Uppsalas hamnspår, både 1435 och 891?

[link=https://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=185657]Smala och breda hamnspår i Uppsala[/link]. Det framgår inte av ritningen, men under någon period fanns det treskensspår ända ut på kajen.

Ulvsunda?

(Stockholm S-)Skansbangården-Norra Hammarbyhamnen(-Stadsgården)?

Trådskaparen sade något om bebyggelse :-)

Uppsalas hamnspår, både 1435 och 891?

Trådskaparen sade något om bebyggelse :-)

Sån här bebyggelse?

https://digitaltmuseum.se/021018104551/hamnen-i-uppsala/media?slide=0

Uppsalas hamnspår, både 1435 och 891?

Trådskaparen sade något om bebyggelse :-)

Sån här bebyggelse?

https://digitaltmuseum.se/021018104551/hamnen-i-uppsala/media?slide=0

Vad lastade/lossade/lastade om med den maffiga traversen?

Uppsalas hamnspår, både 1435 och 891?

Trådskaparen sade något om bebyggelse :-)

Sån här bebyggelse?

https://digitaltmuseum.se/021018104551/hamnen-i-uppsala/media?slide=0

Vad lastade/lossade/lastade om med den maffiga traversen?

Spannmål? Kolla stödbenens dimensioner!

Läget borde vara vid kvarnen och dess silor, och anläggningen är fortfarande i bruk. Fast jag har inte några jvg-vagnar där på nått år..? :-P

Utlastning av koks från det närbelägna gasverket som låg på nuv. livsmedelsverk och skatteverks plats tror jag. Ångkvarnanen, nu nedlagd, rör för utlastning av spannmål till hamnen (finns åtminstone i går) fortfarande kvar. LSq

Utlastning av koks från det närbelägna gasverket som låg på nuv. livsmedelsverk och skatteverks plats tror jag. Ångkvarnanen, nu nedlagd, rör för utlastning av spannmål till hamnen (finns åtminstone i går) fortfarande kvar. LSq

Skedde leverans av kol till gasverket på fartyg eller järnväg?

/TKO

Med tanke på det ringa djupet i Fyrisån, tror jag inte att havsgående fartyg kunde angöra Uppsala. Därmed fordrade kolet antagligen en omlastning vare sig den gick på järnväg eller fartyg.

Det får mig att gissa att kolet kom på järnväg. Men det är bara en gissning - och det levererades säkert en hel del kol; inte bara gasverket utan var och vartannat hus behövde säkert också kol.

Däremot har jag mött ett spannmålsfartyg flera gånger för 20-25 år sedan. Kommer inte ihåg namnet, men jag minns att hon var registrerad i Täby.

Med tanke på det ringa djupet i Fyrisån, tror jag inte att havsgående fartyg kunde angöra Uppsala. Därmed fordrade kolet antagligen en omlastning vare sig den gick på järnväg eller fartyg.

Det får mig att gissa att kolet kom på järnväg. Men det är bara en gissning - och det levererades säkert en hel del kol; inte bara gasverket utan var och vartannat hus behövde säkert också kol.

Däremot har jag mött ett spannmålsfartyg flera gånger för 20-25 år sedan. Kommer inte ihåg namnet, men jag minns att hon var registrerad i Täby.

SI

Det hela beror nog på vilken tidsperiod vi diskuterar - gasverket i Uppsala anlades rätt tidigt.

Gasverket i Eskilstuna tog in kol på fartyg, och smedstaden har ju inte heller någon djuphamn!

Och Bolinders Fabriker i Kallhäll fick både kol och tackjärn via pråmar och mindre fartyg in på 40-talet.

/TKO

Utlastning av koks från det närbelägna gasverket som låg på nuv. livsmedelsverk och skatteverks plats tror jag. Ångkvarnanen, nu nedlagd, rör för utlastning av spannmål till hamnen (finns åtminstone i går) fortfarande kvar. LSq

Skedde leverans av kol till gasverket på fartyg eller järnväg?

/TKO

Pråmar , kolkranen på räls är ju byggd för att lossa dylika.
Gasverket i Uppsala lades ju ner 1967.
[link=https://phu.kulturhotell.se/items/show/535]Bild på kolkranen[/link]

Mera om industrier och hamnen i Uppsala [link=http://www.uppsalaindustriminnesforening.se/wp-content/uploads/2017/01/Franz%C3%A9n-Ejdesj%C3%B6-Sammanfattning.pdf]Väldigt intressant uppsats om Uppsala[/link]

M.V.H Anders.k.

Utlastning av koks från det närbelägna gasverket som låg på nuv. livsmedelsverk och skatteverks plats tror jag. Ångkvarnanen, nu nedlagd, rör för utlastning av spannmål till hamnen (finns åtminstone i går) fortfarande kvar. LSq

Skedde leverans av kol till gasverket på fartyg eller järnväg?

/TKO

Pråmar , kolkranen på räls är ju byggd för att lossa dylika.
Gasverket i Uppsala lades ju ner 1967.
[link=https://phu.kulturhotell.se/items/show/535]Bild på kolkranen[/link]

Mera om industrier och hamnen i Uppsala [link=http://www.uppsalaindustriminnesforening.se/wp-content/uploads/2017/01/Franz%C3%A9n-Ejdesj%C3%B6-Sammanfattning.pdf]Väldigt intressant uppsats om Uppsala[/link]

M.V.H Anders.k.

Pågick pråmtrafiken ända fram till 1967?

/TKO

Utlastning av koks från det närbelägna gasverket som låg på nuv. livsmedelsverk och skatteverks plats tror jag. Ångkvarnanen, nu nedlagd, rör för utlastning av spannmål till hamnen (finns åtminstone i går) fortfarande kvar. LSq

Skedde leverans av kol till gasverket på fartyg eller järnväg?

/TKO

Pråmar , kolkranen på räls är ju byggd för att lossa dylika.
Gasverket i Uppsala lades ju ner 1967.
[link=https://phu.kulturhotell.se/items/show/535]Bild på kolkranen[/link]

Mera om industrier och hamnen i Uppsala [link=http://www.uppsalaindustriminnesforening.se/wp-content/uploads/2017/01/Franz%C3%A9n-Ejdesj%C3%B6-Sammanfattning.pdf]Väldigt intressant uppsats om Uppsala[/link]

M.V.H Anders.k.

Pågick pråmtrafiken ända fram till 1967?

/TKO

Så tolkar jag texten

Mvh Anders k

Ok, jag lämnade Sumpan redan när förprojektering för det oom kallas tvärbanan pågick, men ditt lilla frågetecken med Ulvsunda fick mig att titta på Eniros historiska kartor ock kan sedan meddela att jag förmodade rätt.

Spåren i Ulvsunda indutriomr. kan uppdelas i två delar.
1 Delen Ö om Karlsbodavägen, ingår numera i Tvärbanans Solnagren (delvis i alla fall)

2 Delen V om Karlsbodavägen och runt över Bällstaån norr om Löfströmsvägen på egen bro för att sedan ansluta till SWB V om Sundbybergs stn, Den delen är riven.

Tidaholm
[link]https://digitaltmuseum.se/021018097536/statshotellet[/link]

:-D Det var väl ändå att ta i. Så står det under bilden.Undrar var rubriksättaren hade
huvudet när han skrev det. Sådant går ju bara inte att missa...eller gör det...:-(

spår i gatan mellan centralen och färjestationen.

spår i gatan mellan centralen och färjestationen.

Inte direkt i gatan, från centralen gick det längs inre hamnens kaj, där det på senare tid var parkering och uppställning för bilar till DSB-bilfärjan Kronborgs färjeläge, och sedan över östra änden av Hamntorget och därefter i kanten av Drottninggatan mitt för rådhuset längs kvarteret (Karl XV?) tills det utanför macken Sjöbergs kiosk i hörnet av Badhusgatan gick snett genom nästa kvarter förbi elverkets därför avsneddade gavel fram till Kungsgatan som passerades i spetsig vinkel fram till en Åssa-bom som spärrade spåret in till färjestationens spår 1. Speciella säkerhetsföreskrifter gällde. Det gällde t ex hur många vagnar som skulle vara tryckluftbromsade (förmodligen för krångligt att räkna bromsvikt osv) på detta plana spår. Dessutom skulle ju "gubben med flaggan" (eller röd lampa vid mörker) gå före växlingssättet. Spåret användes främst för godsvagnar till/från färjorna innan godsfärjelinjen från Sydhamnen direkt till Köpenhamn öppnades, men även vissa persontåg drogs denna väg, mest kvällstid om jag minns rätt. Detta har säkert kommenterats tidigare i detta forum eller grannforumet.
Dessutom fanns ju gatuspår längs kajerna till de olika hamnbassängerna och också vissa industrispår, t ex mellan dåvarande gummifabriken Tretorn och utfartsspåren söderut från centralen. Att dessa gatuspår hade bredare flänsränna än spårvägsspår har jag själv erfarenhet av. Passade alldeles utmärkt att även få ner framhjulet på moppen i.
/CEO

Min minnesbild från slutet av 50-talet och fram till mitten av 60-talet är att snälltågen 38 (på kvällen) och 42 (på morgonen) Malmö - Helsingborg - Göteborg - Oslo växlades över mellan Helsingborg C och Helsingborg F. Såvitt jag minns drogs de där av V3-lok. På Helsingborg F sammankopplades dessa vagnar med vagnar från Köpenhamn via Helsingör.
På sydgång delades tågen 37 och 41 redan i Ängelholm i en Helsingborg - Köpenhamndel och en Malmödel. Sydgående personvagnar var därmed inte aktuella att dras mellan Helsingborg F och Helsingborg C.
Sven B

:-D Det var väl ändå att ta i. Så står det under bilden.Undrar var rubriksättaren hade
huvudet när han skrev det. Sådant går ju bara inte att missa...eller gör det...:-(

I Finland förekommer statshotell. Kanske en finlandssvensk, som digitaliserat bilden?

Det finns ännu ett statshotell i Tidaholm. Rummen har "Schwedische Vorhänge" dvs galler för fönstren. Liknande statshotell finns i Kumla och Skänninge.

Det finns ännu ett statshotell i Tidaholm. Rummen har "Schwedische Vorhänge" dvs galler för fönstren. Liknande statshotell finns i Kumla och Skänninge.

Det är ju en modern inrättning, så jag tror att man fixat skyddet på annat sätt. Med reservation för att jag bara sett etablissemanget på håll.

Men nu åsyftar vi väl ändå stadshotell, d v s hotell som drevs åt (men inte av väl?) orter med stadsrättigheter? Staten har väl aldrig drivit hotell?

/ L G

Men nu åsyftar vi väl ändå [b]stads[/b]hotell, d v s hotell som drevs åt (men inte av väl?) orter med stadsrättigheter? Staten har väl aldrig drivit hotell?

/ L G

Har SJ drivit hotell?
Jag vet inte men det verkar inte helt otroligt.

/TKO

SARA-bolagen?

Som Bobo påpekat gjorde väl SJ det indirekt, liksom, genom AB Trafikrestauranger och sen SARA-bolagen. Finns väl beskrivet i nån SPÅR häromåret (eller var det artikel/ artiklar i "Sidospår"?)

Men nu pratar vi "äpplen och päron". [b]Stads[/b]hotell var nåt städer ålades att tillhandahålla när de hade stadsrättigheter. Nåt de då kunde göra (alltid gjorde?) genom "entreprenörer". Nåt vi känner igen i fler och utökade sammanhang i andra branscher numera ;-)

/ L G

Som Bobo påpekat gjorde väl SJ det indirekt, liksom, genom AB Trafikrestauranger och sen SARA-bolagen. Finns väl beskrivet i nån SPÅR häromåret (eller var det artikel/ artiklar i "Sidospår"?)

Men nu pratar vi "äpplen och päron". [b]Stads[/b]hotell var nåt städer ålades att tillhandahålla när de hade stadsrättigheter. Nåt de då kunde göra (alltid gjorde?) genom "entreprenörer". Nåt vi känner igen i fler och utökade sammanhang i andra branscher numera ;-)

/ L G

Användningen av olika entreprenörer i statlig (och vissa städer) tjänst var vanlig.

Bland ekonomer (och indirekt historiker) har man begreppen hierarki och marknad, marknad är hur exv VGJ uppdrog åt en privat entreprenör att lösa arrangemangen för järnvägens byggnad medans bolaget tog in ett separat anbud för stationshus och banvaktstugor medans byggnadsstyrelsen själv hade anställd personal för statsbanebyggnaden.

Städerna värvade entreprenörer för driften av statshotellen eftersom det troligtvis inte fanns någon personer i statsfullmäktige som kunde driva ett hotell och dessutom hade tid för detta.

Som Bobo påpekat gjorde väl SJ det indirekt, liksom, genom AB Trafikrestauranger och sen SARA-bolagen. Finns väl beskrivet i nån SPÅR häromåret (eller var det artikel/ artiklar i "Sidospår"?)

Men nu pratar vi "äpplen och päron". Stadshotell var nåt städer ålades att tillhandahålla när de hade stadsrättigheter. Nåt de då kunde göra (alltid gjorde?) genom "entreprenörer". Nåt vi känner igen i fler och utökade sammanhang i andra branscher numera ;-)

/ L G

Användningen av olika entreprenörer i statlig (och vissa städer) tjänst var vanlig.

Bland ekonomer (och indirekt historiker) har man begreppen hierarki och marknad, marknad är hur exv VGJ uppdrog åt en privat entreprenör att lösa arrangemangen för järnvägens byggnad medans bolaget tog in ett separat anbud för stationshus och banvaktstugor medans byggnadsstyrelsen själv hade anställd personal för statsbanebyggnaden.

Städerna värvade entreprenörer för driften av statshotellen eftersom det troligtvis inte fanns någon personer i statsfullmäktige som kunde driva ett hotell och dessutom hade tid för detta.

Varför var städerna involverade i driften av statshotell?

Som Bobo påpekat gjorde väl SJ det indirekt, liksom, genom AB Trafikrestauranger och sen SARA-bolagen. Finns väl beskrivet i nån SPÅR häromåret (eller var det artikel/ artiklar i "Sidospår"?)

Men nu pratar vi "äpplen och päron". [b]Stads[/b]hotell var nåt städer ålades att tillhandahålla när de hade stadsrättigheter. Nåt de då kunde göra (alltid gjorde?) genom "entreprenörer". Nåt vi känner igen i fler och utökade sammanhang i andra branscher numera ;-)

/ L G

Användningen av olika entreprenörer i statlig (och vissa städer) tjänst var vanlig.

Bland ekonomer (och indirekt historiker) har man begreppen hierarki och marknad, marknad är hur exv VGJ uppdrog åt en privat entreprenör att lösa arrangemangen för järnvägens byggnad medans bolaget tog in ett separat anbud för stationshus och banvaktstugor medans byggnadsstyrelsen själv hade anställd personal för statsbanebyggnaden.

Städerna värvade entreprenörer för driften av statshotellen eftersom det troligtvis inte fanns någon personer i statsfullmäktige som kunde driva ett hotell och dessutom hade tid för detta.

Varför var städerna involverade i driften av statshotell?

Kan detta inte vara kopplat till gästgivarstadgan, dvs en del av Alsnö stadga från 1280 under Magnus Ladulås som även satte på bondens lada lås.
Varje by skulle ha en s.k rättare som kunde vidarebefordra resande till en plats där de mot betalning kunde få mat och husrum. Motsvarande borde gällt i någon form även för städerna och motsv, dvs dessa skulle se till att det fanns plats för kost och logi (samt andra därtill kopplade verksamheter, villiga damer brukade ävenledes finnas).
Stadgan levde kvar i någon form in på 1900-talet.

Helt ot kan noteras att grosshandlare Rydberg i Stockholm testamenterade pengar till ett 'Hotel de Ville' varför exekutorerna skapade ett stadshotell i Stockholm med hans namn. Problemet var nog bara det att i Frankrike är ett Hotel de Ville inte ett hotell utan ett stadshus som Stockholm vid denna tid saknade och hr Rydberg var dessutom kommunpolitiker.
Men då hade vi inte fått t.ex Biff Rydberg som ju kommer från hotellets restaurang.

Men nu åsyftar vi väl ändå [b]stads[/b]hotell, d v s hotell som drevs åt (men inte av väl?) orter med stadsrättigheter? Staten har väl aldrig drivit hotell?

/ L G

Har SJ drivit hotell?
Jag vet inte men det verkar inte helt otroligt.

/TKO

SJ:s helägda dotterbolag GDG drev en tid ett antal hotell, bland annat det exklusiva konferenshotellet Bjertorps slott. Om jag fattat rätt stod SJ som ägare till de anläggningar, som drevs av SJS (Svenska järnvägsmännens semesterhemsförening). Föreningens centrala administration sköttes av SJ:s huvudkontor.

:-D Det var väl ändå att ta i. Så står det under bilden.Undrar var rubriksättaren hade
huvudet när han skrev det. Sådant går ju bara inte att missa...eller gör det...:-(

Utveckla gärna för jag hänger inte med i vad du menar. Det står ST. HOTELLET över ingången på byggnadens vänstra sida. Står ST för något annat? T.ex. STORA HOTELLET?

:-D Det var väl ändå att ta i. Så står det under bilden.Undrar var rubriksättaren hade
huvudet när han skrev det. Sådant går ju bara inte att missa...eller gör det...:-(

Utveckla gärna för jag hänger inte med i vad du menar. Det står ST. HOTELLET över ingången på byggnadens vänstra sida. Står ST för något annat? T.ex. STORA HOTELLET?

Han driver med den rätt vanliga sammanblandningen mellan stad och stat, på samma sätt som man kan se folk skriva stadsminister fast de nog menar statsminister, och här hade något gjort just det felet i form av statshotell istället för stadshotell.

Och förvirringen minskar väl knappast av att stadshotellet i folkmun ofta kallades statt (även om jag kan tänka mig att det med gammelstavning var stadt). :-)

Ah, den missen missade jag. :-)

På vykortet Ja, Men något pundhuvud har skrivit STATSHOTELL inunder. Såg du inte
det?

Var inte spåret mellan Jönköpings Östra och Jönköpings Strand gatuspår genom bebyggelse, man korsade väl även spårvägen? Åtminstone på 70-talet låg nog en bit kvar, kanske fortfarande?
Spåret mellan Jönköpings Hamn och Central gick nog mest genom en park.

Simrishamn fram förbi hotell Svea.
HRRJ gick ju delvis i gatan
Göteborgs hamn vid Hultmansholme?
Lund västra och spåren vid Nordarmatur?

Ja, i Göteborg fanns ju hur mycket hamnspår som helst. Frågan är vad som man tänkt sig med frågan. Men till Stigbergskajen gick i varje fall tåg med personvagnar med anslutning till och från Stockholm och Amerika och Englandsbåtarna på 50 talet

Hittade en film på Youtube om Weymouth Harbour Branch.

https://m.youtube.com/watch?v=V0JAL1nKvog

I Danmark fanns/finns det lite sådana men har vi haft några sådana i Sverige där spåret går i gatan genom bebyggelsen? Då räknar jag inte Karlshamn och Ronneby på 1067 tiden.
Hur var det med spåret till hamnen i Enköping?
Har det i Sverige ö.h.t funnits banor/sidospår av denna typen som går i gatan genom bebyggelsen, behöver inte tvunget vara hamnbanor? Har något svagt minne av att jag sett nån bild på gatuspår genom bebyggelse i Tidaholm, stämmer det?

https://www.youtube.com/watch?v=77NeucBxU2w

Hoppa till 4:30

Jim

Hamnspåret i [link=http://www.bangardar.se/filer/ritningar/J1-Jpeg/Jvm1184_J1_-0786.jpg]Motala[/link].

M.v.h.
Ola

Falkenberg, Herting till Vin & Sprit.

Sen har vi gamla spåret genom Helsingborg, mellan Ramlösa och gamla färjestationen. Där gick man med flagga genom stan och drog godståg...

Och även spåren till hamnen och Chr.Olsson på andra sidan Ätran i Falkenberg. Här fanns delvis även 3-skenspår när Falkenbergs Järnväg fanns kvar.

Kartor över Eskilstuna från 1907 och 1927 (*) visar några gatuspår på Munktellsgatan och Törnerosgatan. Det sistnämnda tycks ha haft anslutning med vändskiva vid Norra station, följt Törnerosgatan på dess västra sida och sedan krökt över gatan fram till eller snett in på Luth & Roséns industritomt. Jag kan inte se något tydligt spår av spåret på någon bild från Törnerosgatan i Eskilstuna muséers bildsamling på nätet, exv [link=https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/59610]bild EM 154[/link], och inte tycker jag Luth & Rosén-huset i den tappning som det väl fanns 1927 (men nog inte 1907) ser ut att vara så speciellt avpasat för att ta in en spåranslutning på snedden. Kan man dragit fram enstaka vagnar med traktor eller hästar och lastat på gatan? Var det kanske bara ett spår för leverans av tunga maskiner när fabriken byggdes som sedan låg kvar? Någon som vet något?

(*) Kartorna hittas [link=https://www.eskilstuna.se/uppleva-och-gora/bibliotek-arkiv-och-lokalhistoria/arkiv/eskilstuna-stadsarkiv/kartor-och-ritningar.html]här[/link], klicka på plustecknet vid "Historiska kartor som finns hos Stadsarkivet och Stadsmuseet".

Helsingborg
[img]https://i.imgur.com/QLezAGG.jpg[/img]

Vet inte om Oskarshamn nämnts redan men där går det väl tåg genom centrum då och då? Eller "gick" är kanske mera korrekt?

Jag länkar en bild från ett grannforum: (Hoppas det är OK, Magnus Lindman som tagit bilden 2011)

[img]http://lindman.dk/jvg/t275oh1.jpg[/img]

Vet inte om Oskarshamn nämnts redan men där går det väl tåg genom centrum då och då? Eller "gick" är kanske mera korrekt?

Jag länkar en bild från ett grannforum: (Hoppas det är OK, Magnus Lindman som tagit bilden 2011)

Klart det är OK. Jag tror det går gods där nästan varje vardag ännu.

Lindman

Fanns det inte någon form av industrispår vid Tranås som gick sydväst ner från station på en villagata ?
mvh Rolf Berg

I Åmål fanns ett spår genom tunnel till Åmåls Hamn. Vill minnas det tillhörde ÅmÅj

[link=https://kartbild.com/#18/58.04088/14.97582/0x4]Här[/link] verkar det som spåret gick i gatan en kort sträcka.

Och så Uddevalla med i princip daglig trafik till/från Kasenabbehamnen
[img]https://jsfotosidan.se/20130418 Kasenabbe Uddevalla IMG_3073 1048 .jpg[/img]

Nu är det så många inlägg så jag vet inte om någon nämnt Visby Hamn

I väntan på möjligheter att lägga in bild direkt så svarar jag verbalt: Till dess att grossistmagasinen längs Magasinsgatan i Sundsvall byggdes om till museum och bibliotek, "Kulturmagasinet" fanns det två spår med gaturäler längs hela gatan. Användes för att lossa gods till diverse grossister mm. längs gatan. LSq

I väntan på möjligheter att lägga in bild direkt så svarar jag verbalt: Till dess att grossistmagasinen längs Magasinsgatan i Sundsvall byggdes om till museum och bibliotek, "Kulturmagasinet" fanns det två spår med gaturäler längs hela gatan. Användes för att lossa gods till diverse grossister mm. längs gatan. LSq

Dessutom korsade spårvägen de spåren i 90 graders vinkel. Utöver magasinspåren var 1950 alla hamnspår i Sundsvalls hamn, förutom kolhamnen, förlagda i gatsten eller asfalt.

[IMG]https://i25.photobucket.com/albums/c63/bengts/stn/Suc/1875.jpg~original[/IMG]

[IMG]https://i25.photobucket.com/albums/c63/bengts/stn/Suc/1885.jpg~original[/IMG]

[IMG]https://i25.photobucket.com/albums/c63/bengts/stn/Suc/1922.jpg~original[/IMG]

Där godsmagasinet låg 1922 uppfördes i början på 1950-talet fryshuset "Cold Stores".

Före 1950 slopades vändskivorna som förband magasinspåren med det övriga spårsystemet och ersattes med ett anslutande spår.
Den ursprungliga utfarten mot Torpshammar (Ånge) blev efter OKB tillkomst reducerat till utdragsspår för växling.

[img]https://oi25.photobucket.com/albums/c63/bengts/stn/Suc/Bild/Suc19.jpg~original[/img]

Kolhamnen. Ungefär 1960 användes inte den hamndelen och den var då fylld med gamla Os-vagnar som antagligen väntade på vidare färd mot Vislanda.
Vad kan det vara för stående brädkonstruktion med tak på bortom staketet?

det fanns i Kalmar ut till ångkvarnen, lite av spåret ligger kvar utanför länsmuseet

Lomma har haft hamnspår.

Landskrona. Runt förra sekelskiftet fanns åtskilliga gatuspår i hamnområdet och närliggande kvarter. Tex i Kungsgatan från bangården/Skeppsbrokajen över till sockerfabriken vid Nyhamn. Det fanns flera små vändskivor (trätäckta) i gatan där spår korsade eller för att ta vagnar in i en industribyggnad.

https://digitaltmuseum.se/021018113135/sockerbruk-i-landskrona

Bilden visar sockerfabriken med godsvagnar på gatuspåren.

Karlstad, både Yttre och Inre hamnen.