Röd flagg över viggarresan

I den alltid lika omläsningsvärda "Kvartetten som sprängdes" förekommer en hel del tågresor, bl. a. i den dråpliga skildringen av Karl Ludvigs viggarresa i syfte att uppta nödlån hos mer eller mindre välbeställda släktingar.

I tjugoåttonde kapitlet heter det sålunda som följer: Härefter svängde Pensionatskurken ---
en röd flagga i luften, varefter tåget --- åter satte sig i rörelse. Fler exempel på att röd flagg användes som "avgång" finns.

Och därmed till min fråga: Har röd flaggning använts för att visa avgång till tåg? Uppvuxen med enbart järnvägare som jag är har jag en känsla av att röd flagg var något som endast användes för att stoppa tåg. ("Stillahållen" flagga: fram till signalgivaren, "rörlig" flagga: omedelbart stopp enligt vad farsan lärde mig - om jag minns rätt). Å andra sidan finns ju uttrycket "vifta iväg tåget".

Mina Säo-kunskaper inskränker sig till läsning av 1947(?) års utgåva - viftade man kanske med röd flagg dessförinnan? Jag vill minnas att farsan nämnde ett äldre, rött säo som skulle ha funnits när han började vid "banan" -42.

Avslutningsvis en allt annan ferroviär reflektion: Varifrån kommer uppgiften att boken skulle utspela sig i Helsingborg? I mitt tycke skulle Mellansverige ("Krutstan" = Karlskoga?) passa bättre. Och till yttermera visso heter det i kapitel 41 att --- en lustig skåning --- brukade medföra --- skånsk senap, allt för att på julaftonen få vara hemma i Skåne, fastän han befann sig så långt borta från hembygden. Fler exempel på "icke-skånska" omständigheter finns.

Åsikter, kommentarer, någon?

Olle S

I någon ÖSlJ skrift stod att läsa att i banans tidiga historia lär någon gång [b]avgång visats med röd flagg[/b].

I någon ÖSlJ skrift stod att läsa att i banans tidiga historia lär någon gång [b]avgång visats med röd flagg[/b].

Minsann?

I någon ÖSlJ skrift stod att läsa att i banans tidiga historia lär någon gång [b]avgång visats med röd flagg[/b].

Eller var det så att "Stinsen kom ut på plattformen med sin röda flagga och gav avgång"?

Signalstaven är ett modernt påfund som aldrig användes på de gamla 600-banorna. Tkl gav avgång med armen, men den röda flaggan skulle alltid finnas med om något skulle inträffa.

Dag B

I någon ÖSlJ skrift stod att läsa att i banans tidiga historia lär någon gång [b]avgång visats med röd flagg[/b].

Eller var det så att "Stinsen kom ut på plattformen med sin röda flagga och gav avgång"?

Signalstaven är ett modernt påfund som aldrig användes på de gamla 600-banorna. Tkl gav avgång med armen, men den röda flaggan skulle alltid finnas med om något skulle inträffa.

Dag B

Komplettering:

Handsignalen "avgångssignal"/"avgång" har som dagsignal getts på följande sätt av
[i]stationsföreståndare [/i](på SJ 1877-1923, på EJ till 1936);
[i]tågklarerare [/i](på SJ från 1923-2000, på EJ från 1936);
[i]stationsvakt [/i](på SJ 1923-1934);
[i]platsvakt vid blockpost [/i](på SJ 1924-1941, på EJ 1936-1941);
[i]platsvakt vid bevakad station utan tåganmälningsskyldighet [/i](på SJ 1934-1941, på EJ 1936-1941);
[i]tågvakt vid triangelstation [/i](1941-1947);
[i]tågvakt vid blockpost [/i](1941-1959):

1877-1911: med [b]armen sträckt rakt ut[/b].
1911-1929 på SJ, till 1936 på EJ: med [b]armen förd i cirkel[/b].
1929-2000 på SJ, från 1936 på EJ: med [b]signalstav[/b] hållen uppåt och förd flera gånger fram och åter i cirkelbåge.

Och som nattsignal gavs "avgångssignal"/"avgång" av dessa tjänstehavare på följande sätt:

1877-1907: med [b]vitt sken i cirkel[/b].
1907-2000: med [b]grönt sken i cirkel[/b].

ÖSlJ hade visserligen förenklade regler i sin barndom, men att röd signalflagga skulle ha använts för att ge "avgång", det finner jag uteslutet, både på ÖSlJ och annorstädes.

Som Dag B skriver skulle röd signalflagga medföras även vid tillfällen då stoppsignal inte var planerad att ges (och på signalstav är det ju så praktiskt att signalflaggan finns på dess käpp). Det kan kanske inte uteslutas att någon ovan tågklarerare i ÖSlJ:s barndom kan ha gett avgång med armen i cirkel, samtidigt som vederbörande höll en icke utvecklad signalflagga i den aktuella handen. Men det har ju inget att göra med Karl Ludvigs viggarresa i Kvartetten som sprängdes.

Tack för Ditt lika koncisa som utförliga svar!
Olle S

I den alltid lika omläsningsvärda "Kvartetten som sprängdes" förekommer en hel del tågresor, bl. a. i den dråpliga skildringen av Karl Ludvigs viggarresa i syfte att uppta nödlån hos mer eller mindre välbeställda släktingar.

Avslutningsvis en allt annan ferroviär reflektion: Varifrån kommer uppgiften att boken skulle utspela sig i Helsingborg? I mitt tycke skulle Mellansverige ("Krutstan" = Karlskoga?) passa bättre. Och till yttermera visso heter det i kapitel 41 att --- en lustig skåning --- brukade medföra --- skånsk senap, allt för att på julaftonen få vara hemma i Skåne, fastän han befann sig så långt borta från hembygden. Fler exempel på "icke-skånska" omständigheter finns.

Åsikter, kommentarer, någon?

Olle S

Enda kopplingen till Skåneorten Helsingborg vad jag minns är väl att Hasse Alfredssons 1970-talsversion till viss del är filmad i staden :-| .

Men var det utspelar sig namnges aldrig i bokverket, kanske påverkade hans tid som reporter vid tidningen han arbetade på i Helsingborg miljöerna.

Själv har jag även hört att en del av persongalleriet i skriften härstammar från hans hemstad Vänersborg, men vem vet..... :-| ;-)

Boken har för övrigt ansetts förebåda finanskrisen på det sena tjugotalet och den händelsen kan ju inte förbises ;-) .

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Röd flagg över viggarresan (Järnväg allmänt)

Röd flagg över viggarresan ÖSlJ

Röd flagg över viggarresan ÖSlJ

Röd flagg över viggarresan ÖSlJ

Röd flagg över viggarresan, ÖSlJ och annorstädes

Röd flagg över viggarresan, ÖSlJ och annorstädes