Lumpen i Linköping 1972

Jag ryckte in på A1 i Linköping 3 juli 1972. Så småningom fick vi ju gå ut efter dagens tjänst och i augusti var jag vid stationen och tog lite bilder. Här är ett urval.
[image]
Gamla smalspårsstallet fanns kvar.

[image]
SJs lokstall med sina två vattentorn. Samma grusplan som på första bilden.

[image]
I en G-vagn i att godståg satt en djurskötare.

[image]
Till vänster syns godståget med djurskötaren i.

[image]
Ett fliståg passerade i god fart.

[image]
Ett maffigt F-lok.

[image]
Klockan visar 20.19. Ett godståg till vänster.

[image]
När gick rälsbusståget ut på fd ÖCJ.

Detta var en kväll.
/tell

Sköna svartvita bilder att titta på! Jag brukar använda begreppet att vissa bilder vill man gärna krypa in i och uppleva hur det var. Det här är den typen av bilder.
Bilden med djurskötaren i en godsvagn känns ganska unik.

Kul också att du fånga Rc1 1013 på bild. Det har ju skrivits tidigare om detta lok och t.o.m. hävdats att loket inte funnits pga olyckstalet 13.Svaret blev då så här:

Rc 1013 levererades 1967-05-18 och omlittreringen till Rc1 skedde år 1969 inför leveransen av Rc2. Loket framförde gt 5403 och körde in i framförvarande gt 5405 i Vretstorp 1973-11-25. Loket slopades 1974 och skrotades på hvst i örebro 1977.

Olyckan i Vretstorp ledde också att en passåkande lokförare miste livet.

Rc 1013 råkade illa ut vid en provkörning kring Hagalund norrut trol 1967 . Minns inte om det var på väg norrut eller retur söderut till Hagalund . En omkom vid detta tillfälle , jag tror det var en ASEA ingenjör . Loket reparerades men blev aldrig helt återställt , ett återkommande problem skulle bero på att "möblerna" i maskinrummet arbetade sig lösa ganska snabbt .
mvh Rolf Berg

Rc 1013 råkade illa ut vid en provkörning kring Hagalund norrut trol 1967 . Minns inte om det var på väg norrut eller retur söderut till Hagalund . En omkom vid detta tillfälle , jag tror det var en ASEA ingenjör . Loket reparerades men blev aldrig helt återställt , ett återkommande problem skulle bero på att "möblerna" i maskinrummet arbetade sig lösa ganska snabbt .
mvh Rolf Berg

Strax söder om Tureberg/Sollentuna den 6 augusti 1968 är mitt förslag.

M.v.h.
Ola

Det var lite pådrag i både detta forum och Postvagnen 2012 om just denna olycka. Mycket handlade om att varit en hel dem sekretes kring just denna olycka. En bild tycks ändå finnas på från olyckan och Rc 1013 i bokserien Järnvägsminnen del 11, sid 45.

http://www.postvagnen.com/forum/index.php?id=650222

https://www.jvmv2.se/forum/index.php/index.php?id=112996

Tack , det var station & datum jag inte kom ihåg .
mvh Rolf Berg

---

När gick rälsbusståget ut på fd ÖCJ.

Detta var en kväll.
/tell

Det gick 20.20 och hade vagnar såväl till Oskarshamn som Västervik. Åtminstone enligt SvK 6/72.

Jag ryckte in på A1 i Linköping 3 juli 1972. Så småningom fick vi ju gå ut efter dagens tjänst och i augusti var jag vid stationen och tog lite bilder. Här är ett urval.

Gamla smalspårsstallet fanns kvar.
/tell

Det nämns ibland att dåvarande museeföreningen i Linköping
höll till i smalspårs-stallet. Var det altså i detta lokstall? /WS/

Det nämns ibland att dåvarande museeföreningen i Linköping
höll till i smalspårs-stallet. Var det altså i detta lokstall? /WS/

Nej,detta tillhörde SJ buss. Det torde ha varit i rundlokstallet bredvid. Jag var där 70/71 vid några tillfällen och då kunde man skymta en loksiluett (3037)genom fönstren och stallet var låst. 1971 bör loket ha varit ivägskickat för då stod stallet olåst och tomt och jag tror färgbilden är från det året.

[image]
Skicket var inte det bästa på slutet och jag har ett minne av att pick-upen var avställd.

[image]
Tror jag blev litet besviken när jag lyckades öppna stallet och det var tomt.

Det nämns ibland att dåvarande museeföreningen i Linköping
höll till i smalspårs-stallet. Var det altså i detta lokstall? /WS/

Nej,detta tillhörde SJ buss. Det torde ha varit i rundlokstallet bredvid. Jag var där 70/71 vid några tillfällen och då kunde man skymta en loksiluett (3037)genom fönstren och stallet var låst. 1971 bör loket ha varit ivägskickat för då stod stallet olåst och tomt och jag tror färgbilden är från det året.

Skicket var inte det bästa på slutet och jag har ett minne av att pick-upen var avställd.

Tror jag blev litet besviken när jag lyckades öppna stallet och det var tomt.

Det var rundstallet till höger på Tells bild jag syftade på.
Altså det stall du har lagt ut bilder på här. Tack för dessa.

Stallet ser onekligen lite trött och övergivet ut.
Klart du blev besviken. I ett gammalt lokstall -
Vill man förståss gärna hitta ett gammalt lok. /WS/

Det nämns ibland att dåvarande museeföreningen i Linköping
höll till i smalspårs-stallet. Var det altså i detta lokstall? /WS/

Nej,detta tillhörde SJ buss. Det torde ha varit i rundlokstallet bredvid. Jag var där 70/71 vid några tillfällen och då kunde man skymta en loksiluett (3037)genom fönstren och stallet var låst. 1971 bör loket ha varit ivägskickat för då stod stallet olåst och tomt och jag tror färgbilden är från det året.

Skicket var inte det bästa på slutet och jag har ett minne av att pick-upen var avställd.

Jodå, jag har sett en bild på 3037, 3069 och 3160 i stallet. VW-bussen tycks sakna baklyktor så den var säkert avställd.

M.v.h.
Ola

Lite tankar också kring fjärrtågen vi ser på bilderna. Med tanke på tisangivelsen för rälsbussarna till Västervik/Hultsfred och den klocka som än lite otydligt bekräftar detta så gissar jag att Rc2 1090 drar X2 dvs.ett på den tiden stabilt och lite tråkigt expresståg som skötte kvällsskiftet alla dagar i veckan från Malmö till Stockholm. Det som var lite extra var ändå att tåget alla dagar utom lördagar också medförde vagnar från Göteborg som kom via Jönköping och kopplades på i Nässjö. Fiffiga SJ hade också sett till ett det blev lite spännande på lördagar för då gick vagnarna från Köpenhamn via Helsingborg i tåget eftersom X26 Öresundpilen behagade vila då.

Det finns dock en alldeles utmärkt joker i form av S752 Lapplandpilen som ankom bara 10 min efter X2 till Linköping men då hade redan rälsbussarna redan avgått och de syns ju med all tydlighet på bilden. Så mitt svar är nog med säkerhet X2.

Sedan var det den vackra bilden på F 697 med bihang. Här är det lite svårare men jag gör en kvalificerad gissning att det är S224 som också gick alla dagar i veckan från Malmö och som också medförde vagnar från Köpenhamn via Helsingborg F. Det tåget avgick drygt 2 timmar före X2 från Linköping men jag förmodar att herr Tell inte hade något emot att fördriva tiden på Linköpings Central i den fina kvällen istället för att vistas på kasernen.

Jag ryckte in på A1 i Linköping 3 juli 1972. Så småningom fick vi ju gå ut efter dagens tjänst och i augusti var jag vid stationen och tog lite bilder. Här är ett urval.

Gamla smalspårsstallet fanns kvar.

Härliga bilder. Tittade på bangårdsritningen för Linköping på bangårdar.se och där ser man enbart två spår som leder till byggnaderna till vänster i bild där det står en buss i vänstra porten. Var dessa byggnader motorvagnsstall? Kan det vara den högra av dessa tre som tillkommit senare då den har annan höjd, lokomotorstall?

http://www.bangardar.se/filer/ritningar/J1-Jpeg/Jvm1184_J1_-0671.jpg

På bangårdsritningen hittar jag inga plattformar för smalspåret, fanns inga sådana så man istället använde lösa påstigningstrappor?

Var dessa byggnader motorvagnsstall? Kan det vara den högra av dessa tre som tillkommit senare då den har annan höjd, lokomotorstall?

Inte omöjligt. Man får också tänka på att byggnaderna -i varje fall motorvagnshallarna- kom till medan banan mot Vadstena/ Motala var elektrifierad så det fanns kontaktledningar att ta hänsyn till. I dessa byggnader -f f a i och kring rundstallet- höll f ö JMF till innan de byggde (var tvungna att bygga?) sin första fordonshall i Ryd vid mitten (typ) av 1970-talet.

På bangårdsritningen hittar jag inga plattformar för smalspåret, fanns inga sådana så man istället använde lösa påstigningstrappor?

Kanske lite bökigt att tyda, men nog fanns det väl plattform vid smalspåren där persontågen utgick från, belägna mitt emot och längst bort från Linköpings stationshus? Det var alltså en bit österut från där lokstall och fordonshallar låg.

/ L G

Inga plattformar vid smalspåret, det var pallar!

Om jag minns rätt så var det gatsten på hela det området för persontrafiken och resande på- och avstigning samt post och resgods.

Var dessa byggnader motorvagnsstall? Kan det vara den högra av dessa tre som tillkommit senare då den har annan höjd, lokomotorstall?

Inte omöjligt. Man får också tänka på att byggnaderna -i varje fall motorvagnshallarna- kom till medan banan mot Vadstena/ Motala var elektrifierad så det fanns kontaktledningar att ta hänsyn till. I dessa byggnader -f f a i och kring rundstallet- höll f ö JMF till innan de byggde (var tvungna att bygga?) sin första fordonshall i Ryd vid mitten (typ) av 1970-talet.

På bangårdsritningen hittar jag inga plattformar för smalspåret, fanns inga sådana så man istället använde lösa påstigningstrappor?

Kanske lite bökigt att tyda, men nog fanns det väl plattform vid smalspåren där persontågen utgick från, belägna mitt emot och längst bort från Linköpings stationshus? Det var alltså en bit österut från där lokstall och fordonshallar låg.

/ L G

Längst till vänster skymtar rälsbussgaraget. Trästallet lär ha varit ellokstall. Tillbyggnaden vet jag ingenting om.
En bild med någon form av plattform finns här.

M.v.h.
Ola

Var dessa byggnader motorvagnsstall? Kan det vara den högra av dessa tre som tillkommit senare då den har annan höjd, lokomotorstall?

Inte omöjligt. Man får också tänka på att byggnaderna -i varje fall motorvagnshallarna- kom till medan banan mot Vadstena/ Motala var elektrifierad så det fanns kontaktledningar att ta hänsyn till. I dessa byggnader -f f a i och kring rundstallet- höll f ö JMF till innan de byggde (var tvungna att bygga?) sin första fordonshall i Ryd vid mitten (typ) av 1970-talet.

På bangårdsritningen hittar jag inga plattformar för smalspåret, fanns inga sådana så man istället använde lösa påstigningstrappor?

Kanske lite bökigt att tyda, men nog fanns det väl plattform vid smalspåren där persontågen utgick från, belägna mitt emot och längst bort från Linköpings stationshus? Det var alltså en bit österut från där lokstall och fordonshallar låg.

/ L G

Längst till vänster skymtar rälsbussgaraget. Trästallet lär ha varit ellokstall. Tillbyggnaden vet jag ingenting om.
En bild med någon form av plattform finns här.

Hm. På bangårdsskissen i boken Från Wadstena till Vadstena står det ellokotivstall på byggnaden som skymtar på denna bild.

På sidan 109 i samma bok finns också en översiktsbild över lokstationen där museipersonvagnarna står uppställda utanför lokstallarna. Den måste vara tagen 1964 eftersom man ser två YBo4p och en YBo5p.

En äldre bild finns här.

M.v.h.
Ola

En äldre bild finns här.

M.v.h.
Ola

Intressant bild, här ser man tydligt att trästallen var för elfordon, dock ser inte den lägre högra porten ut ha tråd över spåret dit.

Här ser man även rälsbusstallet som även syns på Tells bild, där gissade jag att det var byggt som bussgarage. Även på rälsbusstallet finns där en stallplats med lägre port till höger. Kan dessa båda portar med lägre höjd varit avsedda för lokomotorer?

En äldre bild finns här.

M.v.h.
Ola

Intressant bild, här ser man tydligt att trästallen var för elfordon, dock ser inte den lägre högra porten ut ha tråd över spåret dit.

Här ser man även rälsbusstallet som även syns på Tells bild, där gissade jag att det var byggt som bussgarage. Även på rälsbusstallet finns där en stallplats med lägre port till höger. Kan dessa båda portar med lägre höjd varit avsedda för lokomotorer?

MÖJ hade ju även ett par diesellok och åtminstone en stor motorvagn. Det kan ju vara någon av dessa som "bodde" i stallet mellan elloks/elmotorvagnsstallen och rundstallet.

Jag har markerat de olika stallen på Eniros historiska flygfoton, länk här. Tyvärr syns inte markeringarna på de historiska kartorna - du får dra gränsen mellan historiska och nya flygfoton fram och tillbaka för att se! I varje fall finns det gått om rälsbusstak runt lokstationen.

När det gäller elloksstallet som Ola nämner, så verkar det underligt med ett stall så långt från lokstationen i övrigt. Men jag har inte boken tillgänglig och ingen annan information så det kan mycket väl funnits ett elloksstall där också - eller att de fanns under olika tider. I varje fall satte jag en markering på det som jag tror är den byggnaden en bra bit längre västerut.

Vet inte om det bidrar så mycket till diskussionen med så här ser det ut i Linköping idag (bilden tagen hösten 2019). Kan också nämna att det finns spårrester kvar av det "hamnspår" som gick ner till Stångån ifrån personbangården.

Bilden tagen från Sky Hotel i Tornet.

[image]

[image]
Utsikt från Steningeviadukten 1963. Man ser det omdiskuterade ellokstallet.

[image]
Smalspårets motorvagns- och ellokstallar 1971

[image]
Också 1971

[image]
År 1963

Kanske kan dessa bilder tillföra något till diskussionerna.

Utsikt från Steningeviadukten 1963. Man ser det omdiskuterade ellokstallet.

Smalspårets motorvagns- och ellokstallar 1971

Också 1971

År 1963

Kanske kan dessa bilder tillföra något till diskussionerna.

På den utmärkta källan "bangardar.se" finns en spårplan från 1929. Där är huset - med sin märkliga form med. Där står tydligt "MÖJ El-" och mera otydligt något som skulle kunna tydas "loksstall". Så får vi väl anse det bekräftat att byggnaden var elloksstall. På översta bilden ovan, syns också att portarna var höga nog för kontaktledning. Man kan möjligen tycka det underligt att MÖJ underhöll sina nya, fina "high-tech"-dragkrafter i sådant trångt skjul, men MÖJ var väl aldrig någon rik bana.

En annan intressant sak är att på spårplanen saknas de två elloksstallen bredvid vändskivan. Däremot finns byggnaden mellan dessa och vändskivan - som vi spekulerade om den kunde vara ett senare tillkommet lokomotor- eller dieselloksstall - redan på plats 1929! Ska vi gissa på vagnverkstad?

De nya elloksstallen på bilden från 1940 ser ju ut att vara betydligt rymligare och något stabilare än skjulet borde vid slakteriet. Tydligen tröttnade man på att elloken så långt borta i ett uselt skjul.

En språklig detalj: MÖJ kallade sina dragkrafter 2-5 för "lok" medan SJ klassade de som motorvagnar (XFoa1p). Därutöver hade med de två personmotorvagnarna 1 ("Ankan" ) och 6 samt de två elrälsbussarna. Så om man vill kalla resp träskjul för elloksstall eller elmotorvagnsstall, kan nog få vara en smaksak.

Hittade en bild på bild på en rälsbuss och en motorvagnen framför "nya" elloksstallet. Rälsbussen ommålad från MÖJ-rött till SJ-gult. Rälsbussen hette SJ YFoap 25, f d MÖJ Y2B 2 och motorvagnen SJ Xoa1p 30, f s MÖJ 6. (Bildtexten innehåller en hel del sammanblandning.)

Motorloket "Maria" var väl stationerat i Linköping? (Även om jag inte tror på att bilden är tagen där.) Så även "Maria" måste "bott" i rundstallet eller något av träskjulen.

[image]
Lokstall och verkstad 1897

[image]
Dito 1913

Lokstall och verkstad 1897

Dito 1913

När jag tittar på dessa båda bilder känns det som att rundstallets högra sidovägg ligger längre till höger på övre bilden jämfört med undre bilden. Båda bilderna är ju tagna från näst intill samma plats och i samma vinkel. Ändå tycker jag det känns som att rundstallet ligger lite längre till vänster på den undre bilden. Detta bör ju vara en omöjlighet men nog tycker jag där ser ut att vara mer "luft" mellan byggnaderna på övre bilden jämfört med undre bilden om man jämför med rundstallets högra port och verkstadsbyggnaden på dom båda bilderna. Kan det vara så att verkstadsbyggnaden på undre bilden tillkommit efter 1897 i samband med ökad trafik och alltså ligger direkt till höger om verkstadsbyggnaden på övre bilden? Vid takslutet till vänster på undre bilden ser det ut som att ett nytt tak börjar till en byggnad till vänster utanför bild. Kan möjligen det vara den ursprungliga verkstaden som finns på övre bilden? Kan denna verkstad från 1897 sen ha rivits efter 1913 och här sedan uppförts tvåportars elloksstallet som syns på bangårdsritningen? Kanske var det tänkt att även den 2:a verkstaden som ses på undre bilden också skulle rivas och därför inte finns på bangårdsritningen men att rivningen aldrig blev av och att det är den som ses på Tells bilder.
Spekulationer....

Lokstall och verkstad 1897

Dito 1913

När jag tittar på dessa båda bilder känns det som att rundstallets högra sidovägg ligger längre till höger på övre bilden jämfört med undre bilden. Båda bilderna är ju tagna från näst intill samma plats och i samma vinkel. Ändå tycker jag det känns som att rundstallet ligger lite längre till vänster på den undre bilden. Detta bör ju vara en omöjlighet men nog tycker jag där ser ut att vara mer "luft" mellan byggnaderna på övre bilden jämfört med undre bilden om man jämför med rundstallets högra port och verkstadsbyggnaden på dom båda bilderna. Kan det vara så att verkstadsbyggnaden på undre bilden tillkommit efter 1897 i samband med ökad trafik och alltså ligger direkt till höger om verkstadsbyggnaden på övre bilden? Vid takslutet till vänster på undre bilden ser det ut som att ett nytt tak börjar till en byggnad till vänster utanför bild. Kan möjligen det vara den ursprungliga verkstaden som finns på övre bilden? Kan denna verkstad från 1897 sen ha rivits efter 1913 och här sedan uppförts tvåportars elloksstallet som syns på bangårdsritningen? Kanske var det tänkt att även den 2:a verkstaden som ses på undre bilden också skulle rivas och därför inte finns på bangårdsritningen men att rivningen aldrig blev av och att det är den som ses på Tells bilder.
Spekulationer....

Nja. Jag tror att det är samma byggnad på bilderna. Möjligen har den flyttat några meter men tror nog mer på skillnader i fotografens position eller kamerornas optik.
Hur som helst så står det i 1944 års minnesskrift att verkstaden i Linköping tillbyggts med en ny smedja, som jag tolkar det under perioden 1938 - 1944. Personalens tvättrum utökades också. Fanns det någon annan byggnad än den avbildade som användes som verkstad under slutet av privatbanetiden?

EDIT: Det står också i minnesskriften att man anordnat garage för rälsbussarna på olika platser. I Linköping med tre stallutrymmen.

M.v.h.
Ola

En annan intressant sak är att på spårplanen saknas de två elloksstallen bredvid vändskivan. Däremot finns byggnaden mellan dessa och vändskivan - som vi spekulerade om den kunde vara ett senare tillkommet lokomotor- eller dieselloksstall - redan på plats 1929! Ska vi gissa på vagnverkstad?

Det är samma bangårdsritning som jag länkade i mitt tidigare inlägg, jag tolkar den tvärt om, att byggnaden som syns på ritningen är elloksstallet och att "lokomotorstallet" saknas. På denna bild som Christer Brimalm la ut i sitt inlägg ser man att långsidans vägg på "lokomotorstallet" ligger mycket längre fram mot rundstallets framsida med portar jämfört med vad byggnaden på bangårdsritningen ligger, den byggnaden på ritningen ligger lite längre ifrån rundstallets vägg med portar liksom elloksstallet gör på bilderna. Dessutom har byggnaden på bangårdsritningen två spår anslutna, liksom elloksstallet har, "lokomotorstallet" har bara ett spår. Jag tolkar det som att "lokomotorstallet" tillkommit senare och att elloksstallet är den ursprungliga byggnaden som syns på bangårdsritningen och då troligtvis kan ha varit vagnsverkstad från början.
[image]

Tillägg: Såg nu att i Christer Brimalms andra inlägg finns denna bilden:
[image]
Här ser man att byggnaden på bilden har samma fönster ovanför portarna som "lokomotorstallet" har, rundstallet har här bara två stallplatser så detta har väl då senare byggts ut mot "lokomotorstallet". Men oavsett så har byggnaden på bangårdsritningen två spår liksom elloksstallet och ligger lite längre ifrån rundstallets portvägg än vad "lokomotorstallet" gör. Så "lokomotorstallet" fanns ju då redan 1897 enligt bilden, rundstallet har byggts ut mot "lokomotorstallet", när tillkom då ellokstallet med sina två spår eller fanns den byggnaden också redan 1897 fast utanför bild, och varför är isf inte "lokomotorstallet" inritat på bangårsritningen från 1929 när byggnaden finns kvar på Tells bilder från 1972?

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Lumpen i Linköping 1972 (Järnväg allmänt)