Mot Kiruna och sedan söderut 1975 (del 3)

Med 4512 och vidare norrut 1975 del 1
Fortsatt resa norrut på SbÖN 1975 del 2
Inser att rubriceringen av det första inlägget inte var så välvalt.
9/5 är vi fortfarande på väg mot Kiruna med Y8 1068 i 4802Y.
Hänvisar i övrigt till tidtabellsbladen där det går att utläsa vilka tåg och fordon som förekommer.
[image]
Fjällåsen och Kalixforsbron

[image]
Tidtabellen

[image]
Kiruna

[image]
Kalixforsbron (nu på sydgång) och Lappberg

[image]
Håmojokk och Linaälv

[image]
Linaälv

[image]
Åter i Gällivare

[image]
Gällivare

[image]
Gällivare och Jutsajaure

[image]
Tidtabellen

[image]
Luspebryggan och Porjus

[image]
Porjus och Lillselet

[image]
Över Lule älv

[image]
Harsprånget

[image]
Vaikijaur och Jokkmokk

[image]
Jokkmokk och Geografiska polcirkeln, undrar om jag inte skrev fel på malmbanan i föregående del, borde varit endast "Polcirkeln"(?)

[image]
Piatis (då nedlagd) och Kåbdalis

[image]
Tellejåkk och Moskosel

[image]
Ravenjaur och dagens slutpunkt Arvidsjaur

[image]
Övre 9 maj, nedre 10 maj

[image]
Arvidsjaur 10 maj

[image]
Gullön och Slagnäs

Då var det dags för ett ny sida i tidtabellen, den kommer i nästa del

Ravenjaur har man besökt uti vildmarken för koll av loken i "ladan" som syns bakom Y-bussen.
Har för mig att den innehöll 6 - 8 lok. Höll på att bli omkullsprungen av en ren när vi parkerat bilen och skulle runda lilla stationshuset.
tobbe

Tellejåkk och Moskosel

Mycket trevliga bildserier! Fantastiskt att du hann ut och fota på alla platser.

Är dock inte denna (övre) bilden från Pite Älvsbron?

Lindman

Är dock inte denna (övre) bilden från Pite Älvsbron?

Lindman

Jo, du har helt rätt! (Vet också att du passerat platsen senare än jag, det är ju snart 45 år sen jag åkte förbi;-)) På banvakt.se ser man den lilla byggnaden med vägsignalen från motsatt håll jämfört med min bild, ingen tvekan dock att det är samma byggnad. Tidtabellen för resan baserades nog här på Sveriges Kommunikationer, inte grafen, och då ramlade Piteälvsbron mellan stolarna så att säga. När jag skannade in mina diabilder för snart 15 år sen blev de då trettio år gamla anteckningarna sanning. Skönt att få detta rättat! (Passerade 10 april 1976 åt andra hållet men något uppehåll gjordes inte då och ingen antydan finns i tidtabellen för den resan heller).

Är dock inte denna (övre) bilden från Pite Älvsbron?

Lindman

Jo, du har helt rätt! (Vet också att du passerat platsen senare än jag, det är ju snart 45 år sen jag åkte förbi;-)) På banvakt.se ser man den lilla byggnaden med vägsignalen från motsatt håll jämfört med min bild, ingen tvekan dock att det är samma byggnad. Tidtabellen för resan baserades nog här på Sveriges Kommunikationer, inte grafen, och då ramlade Piteälvsbron mellan stolarna så att säga. När jag skannade in mina diabilder för snart 15 år sen blev de då trettio år gamla anteckningarna sanning. Skönt att få detta rättat! (Passerade 10 april 1976 åt andra hållet men något uppehåll gjordes inte då och ingen antydan finns i tidtabellen för den resan heller).

Jo jag passerade där 2015 och 2018. Bäst var en kombinerad födelsedagsfest och grillning en natt på sommaren 2018.

Där finns en av de ballaste vägskyddsanläggningarna i landet!

Lindman

[image]

Störigt att bron var så nära. Hade varit mer passande med en bild ungefär som den på dej än den jag tog. Får se om framtiden ger möjlighet att återvända dit;-)

Tidtabellen

Gällivare

Hej Per!

Først vil jeg sige tak dine dejlige billeder fra en svunden tid! :-)

En lille rettelse: I tidstabellen har du noteret at det er Z63 364 du har fotograferet i Gällivare. Det skal være Z61 364.

Endnu engang tak for fine billeder! :-)

Mvh Jørgen

En lille rettelse: I tidstabellen har du noteret at det er Z63 364 du har fotograferet i Gällivare. Det skal være Z61 364.

Endnu engang tak for fine billeder! :-)

Mvh Jørgen

Tack för det! Du har naturligtvis rätt.
Blir lite av en kvalitetskontroll detta:-P

Jokkmokk och Geografiska polcirkeln, undrar om jag inte skrev fel på malmbanan i föregående del, borde varit endast "Polcirkeln"(?)

Du skrev helt korrekt Geografiska polcirkeln på Malmbanan i föregående del.
Vid tidpunkten för din resa hette hållplatsen på Malmbanan Geografiska polcirkeln (Gpc). På Malmbanan fanns då även stationen Polcirkeln (Pc) belägen en kilometer norr om hållplatsen Geografiska Polcirkeln (Gpc). Senare slopades hållplatsen Geografiska Polcirkeln (Gpc) på Malmbanan. Den plats som visas på Inlandsbanebilden var inte formell trafikplats vid tidpunkten för din resa men när Inlandsbanans trafik mer och mer inriktades på turister gjorde man en formell trafikplats även här och eftersom namnet Geografiska Polcirkeln hade blivit ledigt och inte längre fanns på Malmbanan så infördes den formella hållplatsen med namnet Geografiska Polcirkeln (Gpc) på denna plats på Inlandsbanan. Efter några år började Tågkompaniet att på tidigt 2000-tal köra turisttåg på Malmbanan som skulle göra uppehåll vid platsen för den gamla Geografiska polcirkelns hållplats på Malmbanan. Då återinfördes det en trafikplats där på Malmbanan med det samiskklingande namnet Nuorttagievlle (Nte) som om jag ska våga mig på en översättning ungefär betyder Den norra cirkeln.
Polcirkeln (Pc) finns kvar än idag som mötesstation (driftplats med modern terminologi) och mötesspåret där har förlängts varför Nuorttagievlle (Nte) nu är ett hållställe inom Polcirkelns driftplats gränser. Hållställe med dagens terminologi är det som tidigare kallades hållplats inom en stations gränser.
Så du skrev alltså helt korrekt Geografiska Polcirkeln på Malmbanan men det namnet har alltså numera flyttat till Inlandsbanan.

Tellejåkk och Moskosel

Det har ju redan konstaterats att bilden är från Piteälvsbron och inte Tellejåkk. Jag vill bara bekräfta att Piteälvsbron är korrekt. Bilden är tagen på norra sidan av bron där bomfällning görs innan tåget kör över bron.

Jokkmokk och Geografiska polcirkeln, undrar om jag inte skrev fel på malmbanan i föregående del, borde varit endast "Polcirkeln"(?)

Du skrev helt korrekt Geografiska polcirkeln på Malmbanan i föregående del.
Vid tidpunkten för din resa hette hållplatsen på Malmbanan Geografiska polcirkeln (Gpc). På Malmbanan fanns då även stationen Polcirkeln (Pc) belägen en kilometer norr om hållplatsen Geografiska Polcirkeln (Gpc). Senare slopades hållplatsen Geografiska Polcirkeln (Gpc) på Malmbanan. Den plats som visas på Inlandsbanebilden var inte formell trafikplats vid tidpunkten för din resa men när Inlandsbanans trafik mer och mer inriktades på turister gjorde man en formell trafikplats även här och eftersom namnet Geografiska Polcirkeln hade blivit ledigt och inte längre fanns på Malmbanan så infördes den formella hållplatsen med namnet Geografiska Polcirkeln (Gpc) på denna plats på Inlandsbanan. Efter några år började Tågkompaniet att på tidigt 2000-tal köra turisttåg på Malmbanan som skulle göra uppehåll vid platsen för den gamla Geografiska polcirkelns hållplats på Malmbanan. Då återinfördes det en trafikplats där på Malmbanan med det samiskklingande namnet Nuorttagievlle (Nte) som om jag ska våga mig på en översättning ungefär betyder Den norra cirkeln.
Polcirkeln (Pc) finns kvar än idag som mötesstation (driftplats med modern terminologi) och mötesspåret där har förlängts varför Nuorttagievlle (Nte) nu är ett hållställe inom Polcirkelns driftplats gränser. Hållställe med dagens terminologi är det som tidigare kallades hållplats inom en stations gränser.
Så du skrev alltså helt korrekt Geografiska Polcirkeln på Malmbanan men det namnet har alltså numera flyttat till Inlandsbanan.

Tellejåkk och Moskosel

Det har ju redan konstaterats att bilden är från Piteälvsbron och inte Tellejåkk. Jag vill bara bekräfta att Piteälvsbron är korrekt. Bilden är tagen på norra sidan av bron där bomfällning görs innan tåget kör över bron.

Tack för intressanta fakta. Man lär sig verkligen mycket nyttig information här i den historiska vagnen. Jag passar på att ställa en fråga också. På bilden av rälsbussen vid geografiska polcirkeln syns en snedställd 'träkil' (?) vid varannan sliper. Är det något slags extra stöd för rälen men i så fall varför just här. Räcker inte den vanliga rälsspikningen?

Snabbt och väldigt kort svar, någon annan får gärna komplettera:

Klossarna är stöd till rälerna i kurva. Skall vara av ek om jag minns rätt. Mer finns att läsa i Banläran som finns att ladda ner på nätet.

/Olof

Klossning förekom(mer) även på rakspår och inte minst i växlar. Jag sökte på Jöran Johansson (som gjort en berömvärd insats med att visa bilder från östgötasmalspåren), hittade inte det jag sökte, men väl alster från en annan flitig fotograf. Björn Malmer hade bilder från Västra centralbanan, på den första visas ett flitigt klossat spår längs Åsunden.
Mer ingående finns som sagts att läsa i Banläran, men var har jag ställt den?......
Mina minnen av klossat spår är nu 50 år gamla, sedan Västgötabanan, där det förekom, jag såg det varje morgon, på väg till stationen.

Klossning förekom(mer) även på rakspår och inte minst i växlar. Jag sökte på Jöran Johansson (som gjort en berömvärd insats med att visa bilder från östgötasmalspåren), hittade inte det jag sökte, men väl alster från en annan flitig fotograf. Björn Malmer hade bilder från Västra centralbanan, på den första visas ett flitigt klossat spår längs Åsunden.
Mer ingående finns som sagts att läsa i Banläran, men var har jag ställt den?......

Här kanske:

Banlära band 1

Banlära band 2

Möjligen användes det vid långt slipersavstånd som förstärkning i stället för att förtäta avståndet.

Det är riktigt att slipersklotsarna var gjorda av ek, åtminstone från början. De skulle enligt 1915 års banlära läggas in som motstånd mot rälernas vältningstendens (och säkert också mot deras tendens att glida utåt för ökad spårvidd) i kurvor med upp till 900 m radie. Vid små kurvradier klotsade man på varje sliper mot ytterrälen. Även innerrälen klotsades, dock glesare. I större kurvradier hade man glesare med klots, allt enligt noggrant givna regler. Det är naturligtvis möjligt, att man ställvis bestämde att klotsa mer än vad normerna sade. Praktiskt betingade uppfattningar fick sannolikt spela in. Kanske har man rentav lagt klots i rakspår ibland, även om det inte angavs i reglerna.
I och med att underläggsplattor blev vanliga i spikspåren bortföll successivt behovet av kurvklotsning.
Man kan naturligtvis diskutera sambandet mellan slipersavstånd och behov av kurvklotsning. Jag vill ändå påstå, att det inte spelat någon roll. Slipersavståndet och dess samband med rälsvikten har rimligen varit en fråga för spårets bärighet, även om man med tiden minskade slipersavståndet i kurvor med liten radie i syfte att öka spårets sidostabilitet.
Sven B

Det är riktigt att slipersklotsarna var gjorda av ek, åtminstone från början. De skulle enligt 1915 års banlära läggas in som motstånd mot rälernas vältningstendens (och säkert också mot deras tendens att glida utåt för ökad spårvidd) i kurvor med upp till 900 m radie. Vid små kurvradier klotsade man på varje sliper mot ytterrälen. Även innerrälen klotsades, dock glesare. I större kurvradier hade man glesare med klots, allt enligt noggrant givna regler. Det är naturligtvis möjligt, att man ställvis bestämde att klotsa mer än vad normerna sade. Praktiskt betingade uppfattningar fick sannolikt spela in. Kanske har man rentav lagt klots i rakspår ibland, även om det inte angavs i reglerna.
I och med att underläggsplattor blev vanliga i spikspåren bortföll successivt behovet av kurvklotsning.
Man kan naturligtvis diskutera sambandet mellan slipersavstånd och behov av kurvklotsning. Jag vill ändå påstå, att det inte spelat någon roll. Slipersavståndet och dess samband med rälsvikten har rimligen varit en fråga för spårets bärighet, även om man med tiden minskade slipersavståndet i kurvor med liten radie i syfte att öka spårets sidostabilitet.
Sven B

Som flera har skrivit här i tråden så gjordes den här stödklotsningen framför allt i kurvspår. Men vad kan då ha varit orsaken till att man använt dessa ekklotsar i just den nedre bilden från Geografiska polcirkeln? Spåret är som synes ett rakspår där rälsbussen har stannat. Hur länge fortsatte man med den här spårbyggnadstekniken?

[image]

Sven B

Som flera har skrivit här i tråden så gjordes den här stödklotsningen framför allt i kurvspår. Men vad kan då ha varit orsaken till att man använt dessa ekklotsar i just den nedre bilden från Geografiska polcirkeln? Spåret är som synes ett rakspår där rälsbussen har stannat. Hur länge fortsatte man med den här spårbyggnadstekniken?

Jag tänker att kurvan börjar ungefär vid rälsbussen och fortsätter bakom fotografen.

Man fortsatte klosta tills man började med underläggsplattor. Underläggsplattor började införas i stor skala på 30-talet.

Som flera har skrivit här i tråden så gjordes den här stödklotsningen framför allt i kurvspår. Men vad kan då ha varit orsaken till att man använt dessa ekklotsar i just den nedre bilden från Geografiska polcirkeln? Spåret är som synes ett rakspår där rälsbussen har stannat. Hur länge fortsatte man med den här spårbyggnadstekniken?

Jag tänker att kurvan börjar ungefär vid rälsbussen och fortsätter bakom fotografen.

Det stämmer att det börjar en mindre högerkurva precis där rälsbussens front står. Klotsningen som syns på bilden är alltså i innerkurvan.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Mot Kiruna och sedan söderut 1975 (del 3) (Järnväg allmänt)