En grådisig förmiddag på Lysekilsbanan 29 juni 1972 (Järnväg allmänt)

av Stig Lagergren @, lördag, januari 18, 2020, 17:39 (244 dagar sedan)

[image]Hb 508 med P 2382 vid Lyse


[image]2382 har kommit till Lysekil, Hb 513 t.h.


[image]Hb 513 med det som skulle bli lgt 8891. Hb 508 i bakgrunden.


[image]Hb 513 i Lysekil


[image]Hb 508 i Lysekil


[image]Hb 513 med lokalgodståg 8891 vid Brodalen

En grådisig förmiddag på Lysekilsbanan 29 juni 1972

av Arne A, lördag, januari 18, 2020, 18:16 (244 dagar sedan) @ Stig Lagergren

Återigen fantastiska bilder från en svunnen tid. Tack för alla fina bilder som du och andra visar i detta forum.

En grådisig förmiddag på Lysekilsbanan 29 juni 1972

av Alex @, lördag, januari 18, 2020, 18:25 (244 dagar sedan) @ Stig Lagergren

Härlig Hb frossa!

Familjen tillbringade en badsemester i Lysekil i slutet på 60 talet och det blev förstås tåg T/R. Någon kom efteråt med sovvagnen har jag för mig. Ser ut som en B3 längst bak.

En grådisig förmiddag på Lysekilsbanan 29 juni 1972

av tobbe @, lördag, januari 18, 2020, 20:00 (244 dagar sedan) @ Stig Lagergren

Det är väl kursvagnen från Stockholm (sovvagnen) och gissningsvis en B15 + B3 sist i tåget.
Finkan kan väl gissningsvis vara en SV 1 eller F5. Eller??
tobbe

En grådisig förmiddag på Lysekilsbanan 29 juni 1972

av Stig Lagergren @, lördag, januari 18, 2020, 20:05 (244 dagar sedan) @ tobbe

Det är väl kursvagnen från Stockholm (sovvagnen) och gissningsvis en B15 + B3 sist i tåget.
Finkan kan väl gissningsvis vara en SV 1 eller F5. Eller??
tobbe

Ja, det är sovvagnen WL3 från Stockholm, sedan FV1, AB7 och B3.

En grådisig förmiddag på Lysekilsbanan 29 juni 1972

av Littera JS @, lördag, januari 18, 2020, 21:25 (244 dagar sedan) @ Stig Lagergren

Fantastiska bilder du bjuder på!
När man ser dom triggas dom mest oväntade tankar upp. Till exempel...slutlyktan på sista bilden..varför hamnade den där. Placeringen känns lite oväntad..

En grådisig förmiddag på Lysekilsbanan 29 juni 1972

av Stig Lagergren @, lördag, januari 18, 2020, 23:18 (244 dagar sedan) @ Littera JS

Fantastiska bilder du bjuder på!
När man ser dom triggas dom mest oväntade tankar upp. Till exempel...slutlyktan på sista bilden..varför hamnade den där. Placeringen känns lite oväntad..

Förr skulle slutsignalen visa vitt sken framåt så att man från loket skulle kunna se att sista vagnen var med. Jag minns inte när den regeln försvann.

En grådisig förmiddag på Lysekilsbanan - Slutsignalen

av HJP @, söndag, januari 19, 2020, 00:14 (244 dagar sedan) @ Stig Lagergren

Fantastiska bilder du bjuder på!
När man ser dom triggas dom mest oväntade tankar upp. Till exempel...slutlyktan på sista bilden..varför hamnade den där. Placeringen känns lite oväntad..


Förr skulle slutsignalen visa vitt sken framåt så att man från loket skulle kunna se att sista vagnen var med. Jag minns inte när den regeln försvann.

****
Det var inte så ovanligt att slutsignalerna placerades som på din bild, även om det känns naturligare om den satt längre bak.
Jag minns inte heller vilket år bestämmelsen om "vitt sken framåt" slopades, men i Säo utgåva 13, 1979-06-11, §5 står bl.a: "Det vita sken som visas framåt från flyttbar slutsignallykta och från vissa fasta slutsignallyktor saknar signalbetydelse".
Med fasta slutsignaler, som visar vitt sken framåt, avses t.ex, X1 och X10-X14. 80-talsvagnarna levererades med inbyggda slutsignaler.

När linjeblockering infördes, behövde, i praktiken, inte lokföraren veta om sista vagnen var med, eftersom en tappad vagn kortsluter spåret, så att bakomvarande signal går om till "stopp". Dessutom blir det nödbroms på båda tågdelarna, när huvudledningen (bromsledningen) delas och töms på luft.

En grådisig förmiddag på Lysekilsbanan - Slutsignalen

av Karlsson @, MARIESTAD, söndag, januari 19, 2020, 09:13 (243 dagar sedan) @ HJP

När linjeblockering infördes, behövde, i praktiken, inte lokföraren veta om sista vagnen var med, eftersom en tappad vagn kortsluter spåret, så att bakomvarande signal går om till "stopp". Dessutom blir det nödbroms på båda tågdelarna, när huvudledningen (bromsledningen) delas och töms på luft.

Det var nog snarare den sista delen som föranledde ändringen, att det blev krav på genomgående huvudledning och broms på första och sista fordonet. Tidigare var det tillåtet att köra med obromsat fordon sist i tåget och om det av någon anledning inte var anslutet till huvudledningen så var det ju inte säkert att det märktes om man tappade det. När regeln ändrades fanns det fortfarande väldigt många tam-banor kvar där det inte skulle indikeras på någon spårledning om fordon blev kvar på linjen.

När försvann förresten tågklarerarnas kontroll av slutsignal? Numera förutsätts ju tåg vara kompletta vid ankomst till bevakad driftplats i system M så länge inte jag som förare har meddelat att fordon lämnats på linjen.

En grådisig förmiddag på Lysekilsbanan - Slutsignalen

av HJP @, söndag, januari 19, 2020, 11:10 (243 dagar sedan) @ Karlsson
Redigerad av HJP, söndag, januari 19, 2020, 11:20

När linjeblockering infördes, behövde, i praktiken, inte lokföraren veta om sista vagnen var med, eftersom en tappad vagn kortsluter spåret, så att bakomvarande signal går om till "stopp". Dessutom blir det nödbroms på båda tågdelarna, när huvudledningen (bromsledningen) delas och töms på luft.


Det var nog snarare den sista delen som föranledde ändringen, att det blev krav på genomgående huvudledning och broms på första och sista fordonet. Tidigare var det tillåtet att köra med obromsat fordon sist i tåget och om det av någon anledning inte var anslutet till huvudledningen så var det ju inte säkert att det märktes om man tappade det. När regeln ändrades fanns det fortfarande väldigt många tam-banor kvar där det inte skulle indikeras på någon spårledning om fordon blev kvar på linjen.

När försvann förresten tågklarerarnas kontroll av slutsignal? Numera förutsätts ju tåg vara kompletta vid ankomst till bevakad driftplats i system M så länge inte jag som förare har meddelat att fordon lämnats på linjen.

****
Om jag inte minns fel, så skulle sista fordonet alltid vara anslutet till huvudledningen. Skulle det inte vara möjligt (fel som uppstått under resan), skulle, om möjligt, handbromsen bemannas, och sth 10(?) gällde. Men det kan väl vara en kombination av båda, som gjorde att vitt sken framåt, slopades.
Utländska vagnar gick sedan länge, på dispens, med inbyggda slutsignaler. De kom dock, mig veterligt, aldrig i kontakt med tam-banor.

En grådisig förmiddag på Lysekilsbanan 29 juni 1972

av Karlsson @, MARIESTAD, söndag, januari 19, 2020, 09:07 (243 dagar sedan) @ Stig Lagergren

Fantastiska bilder du bjuder på!
När man ser dom triggas dom mest oväntade tankar upp. Till exempel...slutlyktan på sista bilden..varför hamnade den där. Placeringen känns lite oväntad..


Förr skulle slutsignalen visa vitt sken framåt så att man från loket skulle kunna se att sista vagnen var med. Jag minns inte när den regeln försvann.

På korta vagnar nöjde man sig ju ofta med en slutsignalhållare per vagnssida, i vissa fall mitt på vagnssidorna. Här känns placeringen ganska logisk, mitt på vagnen är det en dörr som eventuellt kan ha ett behov att öppnas under resans gång, att sätta slutsignalhållaren på dörren eller det utrymme som behövs för att kunna öppna dörren blir inte rätt.

En grådisig förmiddag på Lysekilsbanan. Slutsignalkontroll

av Leif B @, söndag, januari 19, 2020, 10:50 (243 dagar sedan) @ Stig Lagergren

Fantastiska bilder du bjuder på!
När man ser dom triggas dom mest oväntade tankar upp. Till exempel...slutlyktan på sista bilden..varför hamnade den där. Placeringen känns lite oväntad..


Förr skulle slutsignalen visa vitt sken framåt så att man från loket skulle kunna se att sista vagnen var med. Jag minns inte när den regeln försvann.

Det viktigaste med det vita skenet framåt var att tågklareraren på nästa station kunde avgöra att hela tåget ankommit, innan hen anmälda "Tåg in" till föregående station. En helt livsviktig kontroll före tåg med genomgående tryckluftsbroms som går i nödbroms om man tappar vagnar. HJP och Karlsson diskuterar i annan gren av tråden om när det vita skenet framåt blev onödigt.

En del vagnar hade fyra slutsignalhållare och andra bara två. De flesta personvagnar hade fyra slutsignalhållare - en i vardera hörnet. Godsvagnar hade ofta bara två, som kunde vara placerade i bakre vänster hörn - eller mitt på vagnsidan. I det senare fallet ofta utdragbar från under långbalken. Det har givetvis funnits många varianter under åren - och även långt tillbaka hade vissa banor slutsignal på bakgaveln.

En underlighet är dock att det ser ut som att som att slutsignalen sitter felvänd på vagnen med röda glaset framåt (och vita bakåt). Det kan vara oavsiktligt slarv, avsiktligt ("det hinner inte bli mörkt innan vi kommer till Munkedal";) - eller så feltolkar jag bilden.

En grådisig förmiddag på Lysekilsbanan. Slutsignalkontroll

av HJP @, söndag, januari 19, 2020, 11:16 (243 dagar sedan) @ Leif B

En underlighet är dock att det ser ut som att som att slutsignalen sitter felvänd på vagnen med röda glaset framåt (och vita bakåt). Det kan vara oavsiktligt slarv, avsiktligt ("det hinner inte bli mörkt innan vi kommer till Munkedal";) - eller så feltolkar jag bilden.

****
Jag tror inte att du ser fel. Jag lade märke till samma sak. Även om vagnen bara går i dagsljus, så finns det ingen anledning att, medvetet, vända slutsignalen fel. Det är troligen ett misstag.

En grådisig förmiddag på Lysekilsbanan. Slutsignalkontroll

av Stefan Skoglund @, Stenstorp, måndag, januari 20, 2020, 15:58 (242 dagar sedan) @ Leif B


Det viktigaste med det vita skenet framåt var att tågklareraren på nästa station kunde avgöra att hela tåget ankommit, innan hen anmälda "Tåg in" till föregående station. En helt livsviktig kontroll före tåg med genomgående tryckluftsbroms som går i nödbroms om man tappar vagnar. HJP och Karlsson diskuterar i annan gren av tråden om när det vita skenet framåt blev onödigt.

Inte bara tkl - även förare/biträde skulle kontrollera att allt var med (i varje fall är den punkten med i MRO SÄO och med tanke på varifrån den kommer så...)

--
Student i järnvägsdrift, datorvetenskap, signaltekniker, och ambulerande ånglokseldare om man inte hittar mig ombord på en viss ångbåt under sommartid eller i en danslokal.

En grådisig förmiddag på Lysekilsbanan 29 juni 1972

av Gunnar Lilienberg ⌂ @, Kristianstad, lördag, januari 18, 2020, 22:10 (244 dagar sedan) @ Stig Lagergren

Jag ser att Hb 513 har ett ringverk på taket. Hade alla Hb-lok det? Fanns sådana på några andra ellok också?

En grådisig förmiddag på Lysekilsbanan 29 juni 1972

av Humbla, lördag, januari 18, 2020, 22:20 (244 dagar sedan) @ Gunnar Lilienberg

Vad är ringverk??

En grådisig förmiddag på Lysekilsbanan 29 juni 1972

av PeO @, lördag, januari 18, 2020, 22:35 (244 dagar sedan) @ Humbla

Ofta ett Latowski, bild länkad till Wikipedia på ett ångdrivet
[image]
hela artikeln på https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/35/Latowski-Dampflaeutewerk.jpg/...

En grådisig förmiddag på Lysekilsbanan 29 juni 1972

av PeO @, söndag, januari 19, 2020, 05:16 (244 dagar sedan) @ PeO

Det blev visst länk till bilden, här är artikeln.Jag hittar den bara på tyska.
https://de.wikipedia.org/wiki/L%C3%A4utewerk_(Eisenbahn)

En grådisig förmiddag på Lysekilsbanan 29 juni 1972

av K Lemming @, söndag, januari 19, 2020, 19:49 (243 dagar sedan) @ Stig Lagergren

Tack för ännu ett gäng fantastiska bilder. Lysekilsbanan och Hb lok, riktigt intressant. Åkte banan som barn sista året persontrafiken gick på väg till föräldrars vänner utanför Lysekil, vill minnas att det då var X7, om det syntes några lok i Lysekil då minns jag inte.

RSS-feed av trådar
powered by my little forum