Märkning av tankvagnar 1950 till 1956. (Järnväg allmänt)

av BJ, måndag, januari 20, 2020, 12:24 (28 dagar sedan)
Redigerad av BJ, måndag, januari 20, 2020, 12:43

Första delen av 50talet så märktes tankvagnar med två vikter samt egenvikt och volym.
Var dessa två vikter relaterat till hastighet / lastvikt?
Se bilden.

Någon som kan förklara? Finns uppgifterna i SJ77?
BJ
[image]

Märkning av tankvagnar 1950 till 1956.

av Kjell Friberg @, måndag, januari 20, 2020, 14:02 (28 dagar sedan) @ BJ

På den ädre märkningen anger det övre talet vagnens lastförmåga och det undre vagnens bärighet.

Märkning av tankvagnar 1950 till 1956.

av BJ, måndag, januari 20, 2020, 18:27 (28 dagar sedan) @ Kjell Friberg

På den ädre märkningen anger det övre talet vagnens lastförmåga och det undre vagnens bärighet.

Tack Kjell.
Det är alltså några år på 50talet som Bärighet anges om jag fattar saken rätt?
Kan du bärighets vikten på BP´s Tatra vagnar?
BJ

Märkning av tankvagnar 1950 till 1956.

av Bobo L @, tisdag, januari 21, 2020, 16:21 (27 dagar sedan) @ Kjell Friberg

På den ädre märkningen anger det övre talet vagnens lastförmåga och det undre vagnens bärighet.

Vad är lastförmåga och vad är bärighet? **grubblar**

Märkning av tankvagnar 1950 till 1956.

av Micke Carlsson @, tisdag, januari 21, 2020, 16:53 (27 dagar sedan) @ Bobo L

Jag grubblar också, men tänker på att en tankvagns innehåll har viss variation i densitet, säg mellan 0,7-1,0 ungefär för oljeprodukter av olika slag. Bitumen 1,032 så den är alltså tyngre än vatten.

Om man lastar en tankvagn full till märket så vet man ändå inte vad den väger totalt förrän man räknat på innehållets densitet. Är man noga kompenserar man även för temperatur, men det låter som väl mycket jobb för en tankvagn. På större oljecisterner eller fartyg kan det däremot vara relevant matematik.

Märkning av tankvagnar 1950 till 1956.

av Bobo L @, tisdag, januari 21, 2020, 17:31 (27 dagar sedan) @ Micke Carlsson

Hemma i hyllorna nånstans har jag en 20-30 år gammal rapport med ett olycksscenario där en hejarns stor klorvagn en sommarkväll tankats överfull i Stenungsund och sedan under natten gått norrut. Godståget där vagnen går inkopplad blir på dagen av något skäl stående vid plattformarna på Uppsala C. Hinder vid Gamla Uppsala tror jag var angivet.

Det är en stekhet sommardag, och plötsligt rämnar ena gaveln på den tokfyllda och nu uppvärmda cisternen.

All järnvägsverksamhet nästan omedelbart utslagen, döda järnvägsanställda och resenärer ligger i drivor. Det koncentrerade klorgasmolnet driver inåt stan och slår snart ut Uppsalas då enda brandstation några kvarter bort där även SOS-centralen ligger. Radio Upplands lokaler ligger vid sidan om molnets initiala väg men berörs inom en timme av molnets diffusering, och lokalerna måste utrymmas. Akademiska sjukhuset i utkanten av centrum drabbas också ganska snart av klormolnet.

Tja, en eländeslista med hundratals döda och många fler svårt skadade. Men sånt kommer ju aldrig att hända i verkligheten, eller hur?

Märkning av tankvagnar 1950 till 1956.

av Micke Carlsson @, tisdag, januari 21, 2020, 22:15 (26 dagar sedan) @ Bobo L

O nej, det där tycker jag inte ska behöva inträffa! Det är inget vi ska budgetera för i alla fall.

Märkning av tankvagnar 1950 till 1956.

av BJ, tisdag, januari 21, 2020, 19:10 (27 dagar sedan) @ Bobo L

På den ädre märkningen anger det övre talet vagnens lastförmåga och det undre vagnens bärighet.


Vad är lastförmåga och vad är bärighet? **grubblar**

Funderar jag också.
Enligt wikipedia så är Bärighet är ett vägtekniskt begrepp.
Max last innan spåret tar skada?

Man kan undra vad saken egentligen handlade om under några år på 50talet?

hittar bild på Grf och Grfu från 52-53 har denna märkning dock utan värde för Bärighet. Ge från 56 har A B C märkning

BJ

Märkning av tankvagnar 1950 till 1956.

av Kjell Friberg @, tisdag, januari 21, 2020, 21:13 (27 dagar sedan) @ BJ

Lastförmåga var vad vagnen fick lastas med utan att överskrida gällande axeltrycksbestämmelser.
Bärighet var vagnens konstrukrionsmässigt maximalt tillåtna last.
Dåtidens axeltryck var inte lika generöst som nutiden.

Märkning av tankvagnar 1950 till 1956.

av BJ, tisdag, januari 21, 2020, 23:00 (26 dagar sedan) @ Kjell Friberg

Lastförmåga var vad vagnen fick lastas med utan att överskrida gällande axeltrycksbestämmelser.
Bärighet var vagnens konstrukrionsmässigt maximalt tillåtna last.
Dåtidens axeltryck var inte lika generöst som nutiden.

Tack Kjell.
Misstänkte att förhöll sig så.
Tydligen viktigt, särskilt på tankvagnar några år på 50talet.
Kan du bärighetsdata på BP´s "Tatra" vagnar?
BJ

Lösning på ritning från 51

av BJ, torsdag, januari 23, 2020, 08:51 (25 dagar sedan) @ Kjell Friberg

Hittade svaret på ritning: Mbr 71927 daterad 21/8 51
BJ
[image]

"Tillåten överlast"?

av Bobo L @, torsdag, januari 23, 2020, 10:41 (25 dagar sedan) @ BJ

Hittade svaret på ritning: Mbr 71927 daterad 21/8 51
BJ
[image]

"Tillåten överlast"?

Om det finns regler för hur mycket man får överlasta en godsvagn när den står stilla får fordonskunniga svara på, men vad ni än får göra med vagnen i verksta´n så gäller bantekniska föreskrifter ute på järnvägen.

Två begränsande regler finns, den om stax (största tillåten axellast) och den om stvm (största tillåtna vikt per meter). Dessutom reglerna om lastning mm.

Stax är lätt att förstå. Om en bana har stax 20 får ingen axel på en vagn ha större axellast än 20 ton, vilket för en tvåaxlig vagn ger att den får väga max 40 ton. Dessutom ska vagnens axlar ha så nära som möjligt samma axellast, och hjulen på en och samma axel ska också bära lika vikt. Ingen snedlastning, vare sig på längden och tvären!

Alltså, i detta fallet: Last + tara = 40 ton. Enkelt.

Vissa banor har olika stax för olika salags fordon, och oftast med olika villkor om tex sth mm. Idag har ju vissa banor med tunga industritransporter stax 30 för vissa vagnstyper men då med tex begränsad sth.

Stvm kan vi strunta i just nu, den är krångligare att hantera och anges ju dessutom inte på vagnarna.


Så till slut: Vad tusan är "tillåten överlast" för nått?

"Tillåten överlast"?

av Anders.k. @, torsdag, januari 23, 2020, 14:19 (25 dagar sedan) @ Bobo L

Hittade svaret på ritning: Mbr 71927 daterad 21/8 51
BJ
[image]


"Tillåten överlast"?

Om det finns regler för hur mycket man får överlasta en godsvagn när den står stilla får fordonskunniga svara på, men vad ni än får göra med vagnen i verksta´n så gäller bantekniska föreskrifter ute på järnvägen.

Två begränsande regler finns, den om stax (största tillåten axellast) och den om stvm (största tillåtna vikt per meter). Dessutom reglerna om lastning mm.

Stax är lätt att förstå. Om en bana har stax 20 får ingen axel på en vagn ha större axellast än 20 ton, vilket för en tvåaxlig vagn ger att den får väga max 40 ton. Dessutom ska vagnens axlar ha så nära som möjligt samma axellast, och hjulen på en och samma axel ska också bära lika vikt. Ingen snedlastning, vare sig på längden och tvären!

Alltså, i detta fallet: Last + tara = 40 ton. Enkelt.

Vissa banor har olika stax för olika salags fordon, och oftast med olika villkor om tex sth mm. Idag har ju vissa banor med tunga industritransporter stax 30 för vissa vagnstyper men då med tex begränsad sth.

Stvm kan vi strunta i just nu, den är krångligare att hantera och anges ju dessutom inte på vagnarna.


Så till slut: Vad tusan är "tillåten överlast" för nått?

Är inte då E märkning (dvs Stax 30) dagens variant av tillåten övervikt ?

"Tänker högt"

M.V.H Anders.k.

"Tillåten överlast"?

av Bobo L @, söndag, januari 26, 2020, 21:35 (21 dagar sedan) @ Anders.k.

Är inte då E märkning (dvs Stax 30) dagens variant av tillåten övervikt ?

"Tänker högt"

M.V.H Anders.k.

För all del, jag var inte med då, men jag har aldrig hört ens tanken på att normalisera begreppet "överlast" genom att markera det på vagnens märkning.

Så vitt jag vet har antingen har endast vagnens största (!) lastförmåga angivits, eller så har ABC(D)-märkningen funnits.

RSS-feed av trådar
powered by my little forum