Urspårning i Mjölby 9 juni 1970 (Järnväg allmänt)

av Stig Lagergren, Monday, January 20, 2020, 18:36 (1557 dagar sedan)

Den 9 juni 1970 inträffade en mindre urspårning i Mjölby. Det var ett godståg på väg mot Hallsberg som spårade ur med ett par vagnar. Nässjös ångkran A 1 var ganska snabbt på plats och det var nog inte stopp i trafiken särskilt länge.[image][image][image]
Ångkranen A 1 i arbete.

[image]
Det var tydligen spänningslöst på stambanan. T43 244 drar ett södergående godståg med Da 916 + 941

Urspårning i Mjölby 9 juni 1970 . Öd-lok

av Per Ljungberg, Monday, January 20, 2020, 19:49 (1557 dagar sedan) @ Stig Lagergren

Det verkar vara ett ellok som dragkraft i krantåget. Fanns det inte ett Öd-lok i Mjölby vid den här tiden. Jag har glömt vilken Öd det var, men den ersatte Jönköpings Öd 644 någon gång när 644 var på verkstad.

Urspårning i Mjölby 9 juni 1970 . Öd-lok

av Per-Olov Brännlund, Monday, January 20, 2020, 21:28 (1557 dagar sedan) @ Per Ljungberg

Det var Öd 495 som fanns i Mjölby på den tiden. Några år tidigare fanns även Öb 267 i Mjölby.

Urspårning i Mjölby 9 juni 1970 . Öd-lok

av Kjell Aghult, Tuesday, January 21, 2020, 07:02 (1556 dagar sedan) @ Per Ljungberg

Det verkar vara ett ellok som dragkraft i krantåget. Fanns det inte ett Öd-lok i Mjölby vid den här tiden. Jag har glömt vilken Öd det var, men den ersatte Jönköpings Öd 644 någon gång när 644 var på verkstad.

Mjölby hade omformarstation och var huvudort för ett elunderhållsområde (euo), senare omdöpt till elområde (elo). Man måste ha dragkraft oberoende av kontaktledningsström. Före liftmotorvagnarnas tid var det ofta Ö-lok.
En av elmästarna i My sades f ö vara som till MÖJ förste elmontör, på sträckan Klockrike-Borensberg.

Urspårning i Mjölby 9 juni 1970 Vagnen har glidlager

av BD, Monday, January 20, 2020, 20:15 (1557 dagar sedan) @ Stig Lagergren

[image]

Är det månne en öststatsvagn enär den har glidlager? I och för sig använde även SNCF glidlager omkring 1970.

Urspårning i Mjölby 9 juni 1970 Vagnen har glidlager

av Stig Lagergren, Monday, January 20, 2020, 21:28 (1557 dagar sedan) @ BD

[image]

Är det månne en öststatsvagn enär den har glidlager? I och för sig använde även SNCF glidlager omkring 1970.

Har tyvärr ingen notering varken om Öd-loket eller vagnen, men nog ser vagnen ut att vara en öststatsvagn. FS hade väl också glidlager ganska sent på sina karaktäristiska små G-vagnar. Men en sådan är det definitivt inte.

Urspårning i Mjölby 9 juni 1970 Vagnen har glidlager

av Kjell Friberg, Monday, January 20, 2020, 22:42 (1557 dagar sedan) @ Stig Lagergren

Vagnen ser ut att vara en tjeckoslovakisk Ztr.

Urspårning i Mjölby 9 juni 1970 Vagnen har glidlager

av Lars-Göran Eriksson, Tuesday, January 21, 2020, 00:14 (1557 dagar sedan) @ Stig Lagergren

De små FS-vagnarna kommer jag ihåg från Malmö F, där jag vikarierade några gånger på helgerna, 1966-67, skötte klaffen till tågfärjan Malmöhus, samt synade ank vagnar.
Om jag minns rätt stod det GNUTTI på lagerboxlocket.
Boxlocken skruvades av för kontroll av oljenivå och skicket/funktionen på smörjdynan.

Efter förättat värv klistrade man på sin personliga klisterlapp, blev det sedan varmgång uppåt landet visste man vem som synat lagren.

Urspårning i Mjölby 9 juni 1970. Hur reglerade man skadan?

av Alex, Tuesday, January 21, 2020, 08:04 (1556 dagar sedan) @ Lars-Göran Eriksson

Vill minnas en urspårning i Huddinge i början av 60-talet och då var det en kylvagn från Bulgarien med med last av vindruvor som spårat ur i höjd med kyrkan. Ungefär samma ansamling av nyfikna och behörig personal.

En frågan från en okunnig är hur man på den här tiden reglerade vagnskadan med vagnägaren som jag i det här fallet förmodade var Tjecloslovakiens Statsjärnvägar (CZ?)

Vagnen ser ganska tilltuffsad ut så jag förmodar att den blev kvar i Sverige som skrot. Fick ägaren snågon ersättning eller var det tvärtom så att SJ krävde skadestånd om det var den aktuella vagnen som orsakat urspårningen. Förmodar också att det var lite krångligare i största allmänhet om det handlade om länder i det forma östblocket.

Urspårning i Mjölby 9 juni 1970. Hur reglerade man skadan?

av Bertil Bengtsson, Tuesday, January 21, 2020, 09:32 (1556 dagar sedan) @ Alex

Visst är det en tjeckisk vagn, från Cheskoslovatni Statny Drahy, CSD. Ursäkta förmodad felstavning..
Det skulle i och för sig kunna varit en vagn från västtyska DB också, eftersom DB runt 1948-1949 köpte sådana vagnar från Tjeckoslovakien, DB typ Gm39. Men CSD är troligare.
Berra

Urspårning i Mjölby 9 juni 1970. Hur reglerade man skadan?

av Carl-Johan, Thursday, January 23, 2020, 07:11 (1554 dagar sedan) @ Bertil Bengtsson

Märklin gjorde tidigt en modell av Gm39, som byggdes i 1250 exemplar i Tjeckoslovakien 1948-1950. Vagnarna hade glidlager.[image]

Urspårning i Mjölby 9 juni 1970. Hur reglerade man skadan?

av Kjell Aghult, Tuesday, January 21, 2020, 15:58 (1556 dagar sedan) @ Alex

En frågan från en okunnig är hur man på den här tiden reglerade vagnskadan med vagnägaren som jag i det här fallet förmodade var Tjecloslovakiens Statsjärnvägar (CZ?)

Sådana processer fanns fastlagda i då gällande internationella vagnsamtrafikavtal. För godsvagnar gällde RIV (Reglementio Internationale Veicoli). Jag har motsvarande för personvagnar, RIC, av 1967-01-01 (´C´ står för ´carozza´). §§ 19-20 behandlar skador på
själva vagnarna och § 21 skador som vagnarna förorsakat. Avräkningsvaluta var då "guldfrancs"
(schweizerfrancs?).


Vagnen ser ganska tilltuffsad ut så jag förmodar att den blev kvar i Sverige som skrot. Fick ägaren snågon ersättning eller var det tvärtom så att SJ krävde skadestånd om det var den aktuella vagnen som orsakat urspårningen. Förmodar också att det var lite krångligare i största allmänhet om det handlade om länder i det forma östblocket.

Alla normalspåriga öststatsförvaltningar (Östtyskland, Polen, Tjeckoslovakien, Ungern, Jugoslavien, Bulgarien och Rumänien) hade undertecknat RIC (Även självständiga Turkiet).
Jag tror dessa länder biträtt även RIV.

Urspårning i Mjölby 9 juni 1970. Hur reglerade man skadan?

av Lars-Göran Eriksson, Tuesday, January 21, 2020, 16:19 (1556 dagar sedan) @ Alex

Jag har letat i gömmorna och hittade där ett Särtryck, Godsvagnsföreskrifter. Jag har skrivit av några tillämpliga punkter, men det finns många fler.

Det som slår mig är att det fanns regler och bestämmelser för varje tänkbar och otänkbar händelse.

SJ Författningssamling särtryck 636 (79a) Godsvagnsföreskrifter (Gvf) (From 15 oktober 1955)
11. Skador på godsvagnar
62. Reparation av utländska godsvagnar
62:4 Utländsk vagn, som är så svårt skadad, att den måste upplastas på annan vagn för hemtransport, skall bägge långsidorna förses med rött skadeanslag ”Svårt skadad” blankett 635.4 (398 C 1)
62:5 Utländsk vagn, som till följd av skada är att anse som skrotmässig, skall inte skickas hem förrän trafikbyråns medgivande inhämtats. Det är nämligen ägarejärnvägen, som i sådant fall avgör, om den skadade vagnen trots sitt tillstånd skall sändas hem eller om den skall bli kvar på den för skadan ansvariga järnvägen.
62:22 När utländsk vagn till följd av skada, urspårning eller varmgång tas ur trafik, skall station, där detta sker göra anmälan till trafikbyrån på blanketten ”Anmälan om att utländsk vagn tagits ur trafik”, blankett 635.1. Anmälan ska ange data, då vagnen tagits ur resp återinsatts i trafik. Den tjänar som verifikation vid begäran om de hyresavdrag för skadad vagn, som RIV-avtalet medger. Om ersättningsdelar rekvirerats från ägarejärnvägen, skall i anmälan uppges när ersättningsdelarna begärdes och när de anlände. Besked härom får stationen inhämta från den, som rekvirerat ersättningsdelarna (maskiningenjör eller huvudverksadsföreståndare.

Urspårning i Mjölby 9 juni 1970. Hur reglerade man skadan?

av johanmmolin, Tuesday, January 21, 2020, 17:44 (1556 dagar sedan) @ Lars-Göran Eriksson

Nej, det verkar ju så osannolikt att det nästan inte finns ...

Urspårning i Mjölby 9 juni 1970. Hur reglerade man skadan?

av S-O Johansson, Thursday, January 23, 2020, 11:01 (1554 dagar sedan) @ Lars-Göran Eriksson

Jag har för mig att man pratade om att det var extra kontroll av vissa sorters utländska vagnar som kom till Trelleborg och antagligen också Helsingborg.

Urspårning i Mjölby 9 juni 1970. Hur reglerade man skadan?

av Stefan Skoglund, Thursday, January 23, 2020, 10:45 (1554 dagar sedan) @ Alex


Vagnen ser ganska tilltuffsad ut så jag förmodar att den blev kvar i Sverige som skrot. Fick ägaren snågon ersättning eller var det tvärtom så att SJ krävde skadestånd om det var den aktuella vagnen som orsakat urspårningen. Förmodar också att det var lite krångligare i största allmänhet om det handlade om länder i det forma östblocket.

Varför då ? Exv samarbetet mellan DB och DR var enligt uppgifter från båda håll gott. Däremot kan kanske bristen på hårdvaluta hos den ena eller båda parterna försinka uppgörelserna.

Jag misstänker att ganska så många personer i de olika förvaltningarnas var två eller tre-språkiga så behövdes något diskuteras så gick det alltid att hitta ett gemensamt språk. Tyska exv (eller franska.)

Urspårning i Mjölby 9 juni 1970. Hur reglerade man skadan?

av Bobo L, Thursday, January 23, 2020, 11:00 (1554 dagar sedan) @ Stefan Skoglund


Vagnen ser ganska tilltuffsad ut så jag förmodar att den blev kvar i Sverige som skrot. Fick ägaren snågon ersättning eller var det tvärtom så att SJ krävde skadestånd om det var den aktuella vagnen som orsakat urspårningen. Förmodar också att det var lite krångligare i största allmänhet om det handlade om länder i det forma östblocket.


Varför då ? Exv samarbetet mellan DB och DR var enligt uppgifter från båda håll gott. Däremot kan kanske bristen på hårdvaluta hos den ena eller båda parterna försinka uppgörelserna.

Jag misstänker att ganska så många personer i de olika förvaltningarnas var två eller tre-språkiga så behövdes något diskuteras så gick det alltid att hitta ett gemensamt språk. Tyska exv (eller franska.)

Jag har också hört att tjänsteärenden mellan BRD och DDR klarades av ganska okomplicerat.

Jag gästade en fd kollega som valt den breda vägen och nu var godstrafikhandläggare hos SJ. Plötsligt ringde telefonen på hans tjänsterum och en diskussion om ett visst gods exekverades.

Det var DDR som ringde ("Aaah, Guten Tag Dresden, wie geht es Ihnen? Ist das Wetter heute Schön?" ), någon handläggare i Dresden ringde och min fd kollega fanns angiven som kontaktperson för Stockholmsområdet. En maskinkonstruktion med lastöverskridande mått skulle sändas och frågan gällde vilken transportväg som var bäst inom Sverige. Efter uppläsning av de aktuella måtten kunde min fd kollega i stort sett på frihand ge behövliga anvisningar, och under samtalet överenskoms dag, tid och tåg.

Efter Danke Schön och Auf Wiedersehen avslutades fyraminuterssamtalet under vänliga former varefter vårt eget samtal fortsatte.

Alltså, kontakterna mellan kunniga tjänstemän var oftast enkla och effektiva.