Man var (åtminstone tidvis?) väldigt rätt för att köra ånglok under tråd av rädsla för att få sotavlagringar på tråden som skulle försämra strömavtagningen och därmed ge ljusbågar som kunde åka slitaget på tråden och strömavtagarnas aluminiumskenor. T ex fick Nynäsbanan inte längre köra med egna lok in till Stockholms Central utan det blev lokbyte ånga/el i Älvsjö.

[link=https://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=137854#p137920]Gammal diskussion[/link] om lokbyte i Södertälje, Älvsjö m fl platser.

[link=http://www.bangardar.se/filer/ritningar/J1-Jpeg/Jvm1184_J1_-1415.jpg]Älvsjö station 1928[/link] med vändskivan för att vända SNJ:s ånglok.

[link=https://digitaltmuseum.se/021018148259/stationsomradet-i-alvsjo]Efter vändning på skivan väntar SNJ:s ånglok på sitt tåg[/link] medan ett SJ-tåg ankommer vid SJ-plattformen.

Kanske samma lok som väntar [link=https://digitaltmuseum.se/021018122553/stockholm-nynas-jarnvag-snj-lok-3]på samma plats?[/link]

Jag har inte tillgång till tidtabeller för 1931, bara för 1930. Jag trodde - enligt den - att F-lok gick hela vägen Katrineholm/Södertälje - Malmö i kontinentaltågen 1, 2 och 7, 8 med lokbyte i Nässjö eller Mjölby och Alvesta. Det var ju ganska stora tåg som mötte stigningar mot Nässjö i båda riktningarna.
Men denna omloppsplan från 1931 visar ju något annat. F-lok gick alltså inte i tågen 7 och 8 och inte heller i något snälltåg söder om Alvesta. Vilken dragkraft användes i dessa? Dubbla
A-lok? B-lok?
Ur den redovisade omloppsplanen kan man beräkna löpsträckorna för Norrköpingsloken till ca 100000 km/år och för de andra F-loken ca 80000 km/år. Det är inga dåliga löpsträckor för ånglok.
Sven B

Vad gäller 7/8 och 17/18 så var de dubblerade Stockholm - Nässjö en del av året och då gick 7/8 hela vägen till/från Malmö, medan en del av året gick bara 17/18 och då hela vägen till/från Malmö. Det är möjligt att man kunde pressa in ett omlopp till på i a f någon delsträcka för den del av året då båda tågen gick (det var i allt väsentligt lika 1930 skulle jag tro eftersom även 1929 syns ha haft ett liknande upplägg), eller så klarade man sig med B-lok eftersom två tåg knappast var fullängd båda två ens under högtrafiktiden.

Söder om Alvesta gick inga F-lok planenligt de sista åren, vet inte exakt när det slutade, men den delen ansågs sannolikt platt nog för att kunna klaras med B-lok.

Men i omloppet som visas så trafikeras de tre snälltåg per dygn som fanns helt och hållet med F-lok från Katrineholm i ett fall respektive Södertälje S i två fall och ned till Alvesta. Ett tågpar 5/6 var snälltåg på delen Katrineholm - Mjölby och där räckte inte F-loken till, men det var personnattåget med sovvagnar, så det gick det låga numret till trots markant långsammare än de andra.