Det var inte lätt att vara lokförare och heta Hellerstedt vid Mjölby - Hästholmens Järnväg sensommaren 1917.

Järnvägens lok nr 1 och 2 var ju enmansbetjänade, vilket kunde få digra konsekvenser.

Först tvingas Hellerstedt författa ett brev till trafikledningen om en överkörd ko (avbildade texter är avskrifter, inte kopior av original):

Det hinner sedan inte gå två veckor ens innan det är dags igen, denna gång fem resor värre:

Trafikchef Adolf Norrby kan knappast ha blivit på gott humör, inte minst eftersom spannmålshandlare Alfred Lorin var en viktig kund för MHJ (ett magasin vid Hedaslätt var byggt av honom något år tidigare). Först var det dags för bannor:

Sedan måste de ersättningskrav som inkom hanteras av styrelsen:

21 september 1917 styrelsemöte MHJ:

§ 1.
Föredrogos inkomna ersättningsyrkanden från
A . Lorin i Kolstad för en ihjälkörd ko och från Erik och Johan
Sjö i Gullringstorp för å järnvägen påkörda 5 kor se bil.. A.o. B.
Vid af Trafikcjefen å platsen företagen un-
dersökning framgick, att i fråga om den vid Kolstad påkörda kon
ej med säkerhet kunde konstateras, huruvida kon inkommit å banan
genom den i närheten befintliga vid tillfället ifråga öppna
grinden eller genom järnvägens stängsel, som så till vida ej be-
fanns i fullgodt skick, som en stolpe saknades i närheten af platsen
för påkördningen. Då fallet härigenom måste anses tvistigt beslöt sty-
relsen särskildt med hänsyn till, att Lorin i en senare skrifvelse
reducerat sina först gjorda kraf med 25 %, därest saken i godo
afvecklades, att godkänna en uppgörelse på basis häraf och
uppdrog åt Trafikchefen att godtgöra Lorin med det sålunda re-
ducerade beloppet.
I fråga om påkörningen vid Gullringstorp
konstaterades,
att djuren inkommit genom en öppen grind till en till Gull-
ringstorp gränsande hage,
att ägaren till djuren märkt, då djuren sprungo in på ba-
nan och skyndat efter för att mota ut dem, därvid djuren förts
ocke mindre än 540 meter mot Mjölby,
att djuren i skock af ägaren drifvits mot det mötande tå-
get midt i banan därför, som han uppgaf till personalen, att
han af ett par personer, som arbetade i närheten fått den upp-
lysningen att tåget till Mjölby passerat,
att banan till hälften af förberörda 540 meter går i markens plan,
att en vägöfvergång belägen 90 meter från platsen för på-
körningen passerats utan att begagnas,
att banan 60 meter från olycksplatsen går i en skarp kurva, som afsevärt begränsar utsikten,
samt att banvakten passerat stället 15 minuter före tågets an-
komst utan att märka några djur.
Med beklagande af det skedda fann styrelsen, att ägaren
till djuren handlat i hög grad tanklöst genom att drifva djuren midt
i banan, då han ingalunda kunde vara förvissad om, att ej tåg mötas
äfven om, hvilket nu ej var fallet, det ordinarie tåget passerat.
Genom detta sitt handlingssätt äfventyrade han i högsta grad
trafiksäkerheten, och det måste anses som en ovanligt lycklig omstän-
dighet, att en urspråing med oberäkneliga följder kunde undvikas.
På grund af hvad sålunda framkommit afslog styrelsen det gjorda
ersättningskrafvet.

Och så till slut måste brev skrivas till intressenterna:

Och avslutningsvis till järnvägens viktige kund:

Hoppas Alfred Lorin blev glad för de femtio örena ...