MlSlJ-kuriosa - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Banans trafikbas var länge arméns mötesplats Malma hed (Värnpliktiga, ammunition etc).
Där hoppades man länge att I 10 > P 10 skulle kaserneras: Malmköping hann t o m bygga stadshus! Valet föll dock på Strängnäs, med inflyttning där 1922. Flera militära minnen finns dock kvar i M. Någon tyngre, järnvägsberoende industri vid MlSlJ uppkom aldrig - bara ett industrispår till en snickerifabrik i Malmköping (1912). Med växel i linjespåret och skivsignal, avvecklingen okänd.

MlSlJ fick förstås busskonkurrens: Av linjer till Eskilstuna, Strängnäs (regementet?) och länsstaden Nyköping. Tc Larsson (tids nog också järnvägsbolagets VD) kontrade med att flitigt nytta den enda DEVA-motorvagnen: Den fick gå fram till Flen för att undgå några tågbyten och något år också samköra med NrSlJ till Strängnäs. Den tycks ha körts enbemannad: 1930 års järnvägsmatrikel redovisar ingen MlSlJ konduktörsbefattning. Lokmännen klara godstågen själva?

MlSlJ skaffade aldrig varken buss eller lastbil, motsatt den än kortare LCJ.

MlSlJ redovisar i matrikeln två verkstadsarbetare. Hur stora jobb klarade de? Också en vagnstäderska och en kontorsvakt (inte vanligt). VD/tc Anders Larsson var då 50, med en rad kommunala uppdrag i M. Vad blev det av honom vid förstatligandet?

MlSlJ redovisar i matrikeln två verkstadsarbetare. Hur stora jobb klarade de? Också en vagnstäderska och en kontorsvakt (inte vanligt). VD/tc Anders Larsson var då 50, med en rad kommunala uppdrag i M. Vad blev det av honom vid förstatligandet?

I 1940 års församlingsboksutdrag för Malmköpings köping är han inskriven som "trafikchef" med SJ som arbetsgivare. Sedan har man med blyerts skjutit in "f.d." och strukit över "SJ". Han bor för övrigt i Högvakten III, förmodligen en byggnad med militär anknytning.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0300874_00464

I 1940 års församlingsboksutdrag för Malmköpings köping är han inskriven som "trafikchef" med SJ som arbetsgivare. Sedan har man med blyerts skjutit in "f.d." och strukit över "SJ". Han bor för övrigt i Högvakten III, förmodligen en byggnad med militär anknytning.

Efter I 10-flytten lär vissa f d militära lokaler i M. ha övertagits av köpingen. Så hyrts ut till lämpliga.

Med vissa SJ personalstater nu digitaliserade: Står tc Larsson i t ex 1935 års utgåva? Under rubriken "Personal på övergångsstat?". Jag gissar på grupp IV: "Övertaliga p g a omorganisation", i övrigt fullt tjänstbara. Då SJ måste betala lön (konstitutorialet!) sysselsattes de på olika sätt - t ex övergångsvis gå på en lägre tjänst.

L. skulle 1940 ha varit 60 - och "pensionerbar".

Hej Kjell!
Intressant inlägg - riktig så gick inte snacket vid aktieteckningen 1900-1904.
Vid invigningen 1907 var det handel och transitotrafik man hoppades på. Banan var bland annat i ett skede stakad till Vadsbro. Tänkt linje Uppsala-Enköping-Strängnäs-Stålboga-Malmköping-Oxelösund. Det var Lennman som hade sista ordet vid den slutliga bansträckningen. Man hade tidvis bl a direkt godsvagnskurs Malmköping-Köpenhamn.
Sedan kan det vara lämpligt att ha koll på vilka orter som spelade roll 1900 - Flen var inte mer än en liten by, Malmköping var snudd på stad men fick tyvärr inte stadsrättigheter.
Statsbanan och OFWJ var en tid planerade att gå över Malmköping - men så blev det inte.
Fö har du någon mer info om ångvagnen som gick Malmköping - Sparreholm?
Stadshuset/officersmässen är fö byggt 1783-85.
TC och TC -villan har lite/inget med Södermanlands Regemente att göra.

Fö har du någon mer info om ångvagnen som gick Malmköping - Sparreholm?

Ingen ångvagn har varit registrerad på MlSlJ, bara DEVA-vagnen och de två ångloken (Som alltid lär ha körts tvåbemannade). Kan ångvagnen ha skött någon tillfällig trafik och hyrts från t ex OFWJ?

Hej!

Här var jag nog lite otydlig - någon järnväg Malmköping-Sparreholm har inte funnits.
Ångvagnen gick på landsvägen mellan Malmköping och Sparreholm som ett tidigt försök med landsvägsbuss.

Malmköping var, i fråga om järnvägar, väldigt olyckligt lottat.
Först planeras stambanan (1850-tal) genom orten för att slutgiltligen dras i ödemarken via nuvarande Sparreholm-Skebokvarn-Flen-Katrineholm.
OFWJ (1870-tal) var tänkt att dras via Malmköping men Celsing lyckade få dem att välja sträckningen över nuvarande Hälleforsnäs.
NrSlJ (1890-tal) gick precis norr om Malmköping.
Efter NrSlJs invigning så beslöt man i Malmköping att få järnvägsförbindelse via Stålboga-Malmköping-Vadsbro alt Flen för att få förbindelse med den isfria hamnen i Oxelösund. Tanken enligt C Alexandersson var en Ostkustlänk via Gävle-Uppsala-Enköping-Strängnäs-Stålboga- -Oxelösund.
Av ekonomiska skäl valdes den kortaste anslutningspunkten nuvarande Skebokvarn. Enligt noteringar från beslutet var tanken att rasera banan vid Skebokvarn när man tjänat in pengar och bygga ny bana mot Vadsbro eller Flen beroende på hur trafikutfallet blev.
SJ hade krav på att MlSlJ skulle ansluta på södra(!) sidan om nuvarande Flens station.

Mig veterligen Skebokvarn den enda(?) SJ-station som aldrig har haft ett godsmagasin.

När vi nu diskuterar MlSlJ Mellersta Södermanlands Järnväg och dess fortsättning som SJ-bandel är att vi rör oss i ett tidsspann från 1850-tal till 1970-tal och mycket har ändrats under årens lopp.
Reguljär trafik - vad man nu menar med det - kom igång flera år innan invigningen 1907 - att banan inte var komplett klar (färdigbyggd) förrän hösten 1911 är en annan diskussionspunkt.

Det vi vet är att Malmköping, då som nu, var inriktat mot Stockholm, och att det alltjämt ligger i "krysset" mellan Eskilstuna, Strängnäs, Nyköping och Norrköping.
Malmköping var huvudort i det som idag är Flens kommun...