Tack för en bra redogörelse. Jag kände på mig att den eviga frågan om var man bytte lok i Lapplandspilen skulle dyka upp. Överliggning i Flen, hade det något att göra med att man gick in på en TGOJ sträcka med tanke på linjekännedom?

Har för mig att Norrköping senare dök upp som station för lokbyte kopplat till Rc.

Lapplandspilen ankommer Hässleholm från norr i juni 1968.

F-loken drog Lapplandspilen (tåg 751-752) Krylbo <> Malmö. Ma-loket norrifrån gick till Göteborg i tågen 755-756.
Hallsbergsförare körde 751-752 Krylbo-Eskilstuna-Mjölby o å. Nådde dem med tjänst i X 9-tågen 511 och 512 Hallsberg <> Mjölby. Lokbiträde från Malmö låg över 752-751 i Flen (av alla ställen!)

Från 1970 eller 1971 gick 755 och 756 med Rc mellan Göteborg och Krylbo eller Ånge.

Lapplandspilen ankommer Hässleholm från norr i juni 1968.

F-loken drog Lapplandspilen (tåg 751-752) Krylbo <> Malmö. Ma-loket norrifrån gick till Göteborg i tågen 755-756.
Hallsbergsförare körde 751-752 Krylbo-Eskilstuna-Mjölby o å. Nådde dem med tjänst i X 9-tågen 511 och 512 Hallsberg <> Mjölby. Lokbiträde från Malmö låg över 752-751 i Flen (av alla ställen!)

Har för mig att Malmö också körde till Katrineholm där både förare och biträde klev av och blev avbytta av en Hallsbergsförare och har även hört alternativet Katrineholmsförare. Det gällde ju att inte bara ha linjekännedom från Flen utan även utbildning på TGOJ CTC. När det blev Ma från Norrköping körde Hallsberg därifrån men Malmöbiträdet fortsatte till Katrineholm. Malmöbiträdena åkte till Katrineholm med Lapplandspilen så länge biträdestjänsten fanns kvar.
Hur löste man det med 511 och 512, för de gick väl på kvällen samt även till Linköping?

Jag har förstått det så att puckeln på taket orsakade icke önskvärda luftströmmar som störde funktionen på den bakre strömavtagaren. Även Ra.-loken kördes med främre strömavtagaren, där var det den lutande fronten som orsakade luftströmmarna. Antar att det är därför som Ra 987-994 har strömavtagarna placerade längre från fronterna än Ra 846-847 - för att minska problemet?

Hej!
När jag pratade med en ingenjör på SJ:s maskinavdelning i början på 80-talet, så berättade han att F-lokens strömavtagarval inte har något med luftsttrömmar att göra.
Det var helt enkelt så att F-lokens bakhytt/bakände gick så dåligt i spåret att den smala BBCK-strömavtagaren helt enkelt inte höll. Då tog man beslut om att byta till MK2 istället.
Det visade sig att den också slets ut i förtid. Då bestämde man sig att F-loken skall gå med främre strömavtagaren. Så fick det bli.
Varför Ra går med främre strömavtagaren vet jag dock inte.

MVH Ove

Kan bero på att lok som gick på linjer där kolslitskena användes hade en strömavtagare med kolskena och en med aluminium. Bestämmelsen kom när fd. SWB elfierades och TDGD kom till SJ. På dessa linjer skulle kolskena användas. Ventilerna i hytten var enligt skrivelsen märkta. Användes kolskena på linjer där aluminiumskena användes skulle skenan besiktigas var 30 de kilometer, då kolstycken kunde slås loss av aluminiumdroppar på kontaktledningen.

Nej inga bommar. Allmänheten förväntades enbart passera i gångtunneln under spåren och de SJ-anställda fick helt enkelt se sig för. Det är dock vita pilar målade på plattfomsuppfarterna så att de som kör plattformstruckar ska veta att de ska mötas i högertrafik.

Kan man göra hos Hässleholms modelljärnvägsförening mot en viss entréavgift.

Är det B14 3679 som syns uppställd bakom F-loket i andra änden av bangården? Stora fönster och salongsinredning modell 60-tal

Modell 60-tal är väll att ta i? Är ju rörsoffor i den som på alla andra nitade hade. Fast i 3679 var är det 2+2 sittning

Ser mer ut att vara en av B11orna, som renoverades och fick ny inredning för trafik på Danmark. man ser SJ märkningen med rund ring på den. och det var inte så många nitade personvagnar som fick mer än om de var godkända för trafik på utlandet.

Är det B14 3679 som syns uppställd bakom F-loket i andra änden av bangården? Stora fönster och salongsinredning modell 60-tal

Tycker snarare det ser ut som en ABo6c (AB5).

Bästa förstoring jag kan åstadkomma av den skannade bilden. Om det kan vara till någon vägledning är det med största sannolikhet ett lokaltåg till/från Veinge eller möjligen Halmstad som står vid den plattformen.