F-lok i Lapplandspilen (Fordon: lok)

av Rolf Johansson @, lördag, februari 15, 2020, 20:49 (141 dagar sedan)

Lapplandspilen ankommer Hässleholm från norr i juni 1968.

[image]

[image]

F-lok i Lapplandspilen

av Kjell Aghult @, söndag, februari 16, 2020, 07:30 (141 dagar sedan) @ Rolf Johansson

Lapplandspilen ankommer Hässleholm från norr i juni 1968.

F-loken drog Lapplandspilen (tåg 751-752) Krylbo <> Malmö. Ma-loket norrifrån gick till Göteborg i tågen 755-756.
Hallsbergsförare körde 751-752 Krylbo-Eskilstuna-Mjölby o å. Nådde dem med tjänst i X 9-tågen 511 och 512 Hallsberg <> Mjölby. Lokbiträde från Malmö låg över 752-751 i Flen (av alla ställen!)

F-lok i Lapplandspilen

av Alex @, söndag, februari 16, 2020, 08:50 (141 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Tack för en bra redogörelse. Jag kände på mig att den eviga frågan om var man bytte lok i Lapplandspilen skulle dyka upp. Överliggning i Flen, hade det något att göra med att man gick in på en TGOJ sträcka med tanke på linjekännedom?

Har för mig att Norrköping senare dök upp som station för lokbyte kopplat till Rc.

F-lok i Lapplandspilen

av Kjell Aghult @, söndag, februari 16, 2020, 09:20 (141 dagar sedan) @ Alex

Tack för en bra redogörelse. Jag kände på mig att den eviga frågan om var man bytte lok i Lapplandspilen skulle dyka upp. Överliggning i Flen, hade det något att göra med att man gick in på en TGOJ sträcka med tanke på linjekännedom?

Möjligt. Kanske också p g a den lägre sth över TGOJ (90 i st f 130).

F-lok i Lapplandspilen

av Pelle Björkman @, söndag, februari 16, 2020, 12:50 (141 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Brunlokskörning Via TGOJ berodde väl även på att signalsystemet inte var godkänt för Rc lok?

Tyristorlok och spårledningar

av Anders_W @, söndag, februari 16, 2020, 18:11 (140 dagar sedan) @ Pelle Björkman

TGOJ använde tyska spårledningar av växelströmstyp och när det visade sig att tredje harminiska övertonen från tyristorloken kunde påverka dessa (få lagren i skivreläerna att slitas ut i förtid), förbjöds sådana lok att gå på banor med denna typ av spårledning.

F-lok i Lapplandspilen

av S-O Johansson @, torsdag, februari 20, 2020, 23:40 (136 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Tack för en bra redogörelse. Jag kände på mig att den eviga frågan om var man bytte lok i Lapplandspilen skulle dyka upp. Överliggning i Flen, hade det något att göra med att man gick in på en TGOJ sträcka med tanke på linjekännedom?

Möjligt. Kanske också p g a den lägre sth över TGOJ (90 i st f 130).

Blev uppmärksammad av en kollega att 751/752 inte hade uppehåll i Flen. Så det kanske var i Katrineholm man bytte biträde.

F-lok i Lapplandspilen

av Johnny @, Kålltorp/Stråvalla, söndag, februari 16, 2020, 10:08 (141 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Lapplandspilen ankommer Hässleholm från norr i juni 1968.

F-loken drog Lapplandspilen (tåg 751-752) Krylbo <> Malmö. Ma-loket norrifrån gick till Göteborg i tågen 755-756.
Hallsbergsförare körde 751-752 Krylbo-Eskilstuna-Mjölby o å. Nådde dem med tjänst i X 9-tågen 511 och 512 Hallsberg <> Mjölby. Lokbiträde från Malmö låg över 752-751 i Flen (av alla ställen!)

Från 1970 eller 1971 gick 755 och 756 med Rc mellan Göteborg och Krylbo eller Ånge.

F-lok i Lapplandspilen

av S-O Johansson @, tisdag, februari 18, 2020, 00:47 (139 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Lapplandspilen ankommer Hässleholm från norr i juni 1968.

F-loken drog Lapplandspilen (tåg 751-752) Krylbo <> Malmö. Ma-loket norrifrån gick till Göteborg i tågen 755-756.
Hallsbergsförare körde 751-752 Krylbo-Eskilstuna-Mjölby o å. Nådde dem med tjänst i X 9-tågen 511 och 512 Hallsberg <> Mjölby. Lokbiträde från Malmö låg över 752-751 i Flen (av alla ställen!)

Har för mig att Malmö också körde till Katrineholm där både förare och biträde klev av och blev avbytta av en Hallsbergsförare och har även hört alternativet Katrineholmsförare. Det gällde ju att inte bara ha linjekännedom från Flen utan även utbildning på TGOJ CTC. När det blev Ma från Norrköping körde Hallsberg därifrån men Malmöbiträdet fortsatte till Katrineholm. Malmöbiträdena åkte till Katrineholm med Lapplandspilen så länge biträdestjänsten fanns kvar.
Hur löste man det med 511 och 512, för de gick väl på kvällen samt även till Linköping?

F-lok i Lapplandspilen

av Kent Hedqvist @, tisdag, februari 18, 2020, 09:55 (139 dagar sedan) @ S-O Johansson

Även Nässjöförare var åtminstone tidvis insatta i den här trafiken. Jag hittade regelbundna turer med 752 N – Nr (F, någon gång Rc) med återresa i 5103 (Rc någon gång Du).

F-lok i Lapplandspilen

av S-O Johansson @, onsdag, februari 19, 2020, 11:29 (138 dagar sedan) @ Kent Hedqvist

Även Nässjöförare var åtminstone tidvis insatta i den här trafiken. Jag hittade regelbundna turer med 752 N – Nr (F, någon gång Rc) med återresa i 5103 (Rc någon gång Du).

Jo, det stämmer men det började väl några år efter 1968 och efter att det blev Rc förbi Avesta Krylbo. Som jag har för mig blev det efter 1971 eller 72.

F-lok i Lapplandspilen

av Kent Hedqvist @, onsdag, februari 19, 2020, 13:41 (137 dagar sedan) @ S-O Johansson

Ja, uppgifterna är från annotationsböcker 1971-1972.
Tilläggas kan att tågen var tunga, ibland 60 axlar, som ju var det mesta man fick ta.

Kent

F-lok i Lapplandspilen

av Kjell Aghult @, tisdag, februari 18, 2020, 16:41 (138 dagar sedan) @ S-O Johansson

Hur löste man det med 511 och 512, för de gick väl på kvällen samt även till Linköping?

513/512 gick på dagtid Linköping-Falun, liksom 511/510 spegelvänt Fln-Lp (Tågen möttes i Rämshyttan). Obs de fallande nummerföljderna!

X9 hade på morgonen kommit ned till Lp i 551/550 från Örebro. Föraren från 751 bytte i Mjölby till 512 runt kl 10 med ca en timmes utlagd rast. Föraren från 513 hade sedan en (alltför lång)
överliggning i My, till runt kl 19 (1/4 arbetstid beräknad). Han avlöste då i 511, vars förare
tog rast före tjänsten i 752. Resten av "överliggningsförarens" dag var 510 till Lp och 553/552
till Ör. Tjänsten utspridd över ca 16 timmar, men med full viloperiod (då minst 7 timmar på
bortastation) mellan turens båda delar.

Sådana "svansar" kunde tyvärr uppstå vid tjänstefördelning över stora ytor. Liknande var Örebroarnas tjänst i 788/789-790/791 på Stockholm. Spridning över ca 20 timmar men med likaså
full viloperiod i Stockholm.

F-lok i Lapplandspilen

av S-O Johansson @, tisdag, februari 18, 2020, 18:00 (138 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Hur löste man det med 511 och 512, för de gick väl på kvällen samt även till Linköping?

513/512 gick på dagtid Linköping-Falun, liksom 511/510 spegelvänt Fln-Lp (Tågen möttes i Rämshyttan). Obs de fallande nummerföljderna!

X9 hade på morgonen kommit ned till Lp i 551/550 från Örebro. Föraren från 751 bytte i Mjölby till 512 runt kl 10 med ca en timmes utlagd rast. Föraren från 513 hade sedan en (alltför lång)
överliggning i My, till runt kl 19 (1/4 arbetstid beräknad). Han avlöste då i 511, vars förare
tog rast före tjänsten i 752. Resten av "överliggningsförarens" dag var 510 till Lp och 553/552
till Ör. Tjänsten utspridd över ca 16 timmar, men med full viloperiod (då minst 7 timmar på
bortastation) mellan turens båda delar.

Sådana "svansar" kunde tyvärr uppstå vid tjänstefördelning över stora ytor. Liknande var Örebroarnas tjänst i 788/789-790/791 på Stockholm. Spridning över ca 20 timmar men med likaså
full viloperiod i Stockholm.

Tack för svar! Det där låter ju inte som någon rolig tur för de som råkade ut för den. Det hade säkert gått att lösa på annat sätt eftersom både Norrköping och Västerås förare hade TGOJ CTC-utbildning och även Yoa2/X9. Men viljan kanske inte fanns.

F-lok i Lapplandspilen

av Kjell Aghult @, onsdag, februari 19, 2020, 06:49 (138 dagar sedan) @ S-O Johansson

Tack för svar! Det där låter ju inte som någon rolig tur för de som råkade ut för den. Det hade säkert gått att lösa på annat sätt eftersom både Norrköping och Västerås förare hade TGOJ CTC-utbildning och även Yoa2/X9. Men viljan kanske inte fanns.

I tider av föraröverskott var också den s k tågfördelningen en smula "konkurrens" mellan hemstationerna. Man kunde åta sig en dålig tur för att få upp/hålla kvar ännu en man på fast lista.

Hallsberg lst lär en gång i tiden ha kallats "turtjuvarna".

F-lok i Lapplandspilen

av S-O Johansson @, onsdag, februari 19, 2020, 11:25 (138 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Tack för svar! Det där låter ju inte som någon rolig tur för de som råkade ut för den. Det hade säkert gått att lösa på annat sätt eftersom både Norrköping och Västerås förare hade TGOJ CTC-utbildning och även Yoa2/X9. Men viljan kanske inte fanns.

I tider av föraröverskott var också den s k tågfördelningen en smula "konkurrens" mellan hemstationerna. Man kunde åta sig en dålig tur för att få upp/hålla kvar ännu en man på fast lista.

Hallsberg lst lär en gång i tiden ha kallats "turtjuvarna".

Jo det stämmer. Man hade ju några "starka" gubbar i Hallsberg som såg till sitt hus. Även om de inte sade det rakt ut, utan skyllde på SJ och Hallsbergs läge.

F-lok i Lapplandspilen

av Zäta @, onsdag, februari 19, 2020, 14:31 (137 dagar sedan) @ S-O Johansson

Ja att Hallsberg "tog turerna" fick man ju höra ganska ofta under hela åttiotalet iallafall. Det kan kanske stämma delvis men det var ju också så att en hel del tåg som blev över hamnade i Hallsberg. Men jag är rätt säker på att om hade gjort turerna med mer hänsyn till åkbarhet än på vilken station tåget brukade ligga så hade alla fått bättre turer i slutändan.
Mvh Lars-Åke

F-lok i Lapplandspilen

av Kjell Aghult @, onsdag, februari 19, 2020, 14:46 (137 dagar sedan) @ Zäta

Ja att Hallsberg "tog turerna" fick man ju höra ganska ofta under hela åttiotalet iallafall. Det kan kanske stämma delvis men det var ju också så att en hel del tåg som blev över hamnade i Hallsberg. Men jag är rätt säker på att om hade gjort turerna med mer hänsyn till åkbarhet än på vilken station tåget brukade ligga så hade alla fått bättre turer i slutändan.
Mvh Lars-Åke

Vi bör också ta med att turerna skulle vara så ekonomiska som möjligt - mest möjliga körning och minst möjliga spilltid. Intressant under milpengarnas tid.

F-lok i Lapplandspilen

av Rolf Johansson @, söndag, februari 16, 2020, 10:17 (141 dagar sedan) @ Rolf Johansson

Jag har alltid tyckt att det av estetiska skäl är snyggast när ett lok går med enbart bakre strömavtagaren uppfälld. Så är fallet på mina bilder från sommaren 1968 men på Sörens bild från 1971 på ett F i Spånga är det främre strömavtagaren som gäller. Har för mig att man ville åstadkomma ett större upptryck mot kontaktledningen och prov visade att det då var bättre att använda den främre strömavtagaren. Ändrades alltså någon gång mellan 1968 och 1971.

F-lok i Lapplandspilen

av O Magnus, söndag, februari 16, 2020, 10:49 (141 dagar sedan) @ Rolf Johansson

Jag har förstått det så att puckeln på taket orsakade icke önskvärda luftströmmar som störde funktionen på den bakre strömavtagaren. Även Ra.-loken kördes med främre strömavtagaren, där var det den lutande fronten som orsakade luftströmmarna. Antar att det är därför som Ra 987-994 har strömavtagarna placerade längre från fronterna än Ra 846-847 - för att minska problemet?

F-lok i Lapplandspilen

av lars t @, söndag, februari 16, 2020, 12:08 (141 dagar sedan) @ O Magnus

När jag gjorde värnplikten på S1 i Frösunda 1956-57 var det F-lok, som drog de stora norrlandstågen från Stockholm: Norrpilen har jag för mig de kallades.

Rätta mig gärna, om jag minns fel!

Lars

F-lok i Lapplandspilen

av Alex @, söndag, februari 16, 2020, 12:44 (141 dagar sedan) @ lars t

Tyvärr två fel men i övrigt godkänd. :-)

F-lok gick aldrig i tågen på övre Norrland. Som längst till Östersund (ibland) och till Sundsvall lite oftare. De lok du såg var troligen Ma-lok och det är nog bara färgen på loken som är någorlunda lika.

Tåget hette Nordpilen eller X94. Ett nummer som tåget har än idag även om det kallas Artic Circle Train men jag väljer att kalla det Nordpilen. Det fanns också ett tåg som hette Bottenviken samt ett antal icke namngivna natt- och dagtåg som gick upp mot Norrland.

F-lok i Lapplandspilen

av lars t @, söndag, februari 16, 2020, 12:14 (141 dagar sedan) @ O Magnus

Hur var det med strömavtagarnas placering på Rapid 3 och 4? Satt de från början tillbakadragna, eller var de först placerade som på 1 och 2?

Lars

F-lok i Lapplandspilen

av O Magnus, söndag, februari 16, 2020, 14:41 (140 dagar sedan) @ lars t

Strömavtagarna hade samma placering hela tiden.

F-lok i Lapplandspilen

av OveL @, torsdag, februari 20, 2020, 09:58 (137 dagar sedan) @ Rolf Johansson

Hej!
När jag pratade med en ingenjör på SJ:s maskinavdelning i början på 80-talet, så berättade han att F-lokens strömavtagarval inte har något med luftsttrömmar att göra.
Det var helt enkelt så att F-lokens bakhytt/bakände gick så dåligt i spåret att den smala BBCK-strömavtagaren helt enkelt inte höll. Då tog man beslut om att byta till MK2 istället.
Det visade sig att den också slets ut i förtid. Då bestämde man sig att F-loken skall gå med främre strömavtagaren. Så fick det bli.
Varför Ra går med främre strömavtagaren vet jag dock inte.

MVH Ove

F-lok i Lapplandspilen

av Jan-Anders Wihrén @, Veberöd, söndag, februari 16, 2020, 12:12 (141 dagar sedan) @ Rolf Johansson

Inga bommar eller annat hinder att passera spåren. Jag vill minnas att det åtminstone fanns en man (stationskarl?) utplacerad vid tågpassager. Det här var ju långt innan det byggdes gångbro över spåren.

Ena strömavtagaren uppe

av Sune Nylén @, söndag, februari 16, 2020, 12:48 (141 dagar sedan) @ Jan-Anders Wihrén

Kan bero på att lok som gick på linjer där kolslitskena användes hade en strömavtagare med kolskena och en med aluminium. Bestämmelsen kom när fd. SWB elfierades och TDGD kom till SJ. På dessa linjer skulle kolskena användas. Ventilerna i hytten var enligt skrivelsen märkta. Användes kolskena på linjer där aluminiumskena användes skulle skenan besiktigas var 30 de kilometer, då kolstycken kunde slås loss av aluminiumdroppar på kontaktledningen.

F-lok i Lapplandspilen

av Rolf Johansson @, söndag, februari 16, 2020, 13:23 (141 dagar sedan) @ Jan-Anders Wihrén

Nej inga bommar. Allmänheten förväntades enbart passera i gångtunneln under spåren och de SJ-anställda fick helt enkelt se sig för. Det är dock vita pilar målade på plattfomsuppfarterna så att de som kör plattformstruckar ska veta att de ska mötas i högertrafik.

F-lok i Lapplandspilen

av Gunnar Lilienberg ⌂ @, Kristianstad, måndag, februari 17, 2020, 09:15 (140 dagar sedan) @ Rolf Johansson

Nej inga bommar. Allmänheten förväntades enbart passera i gångtunneln under spåren och de SJ-anställda fick helt enkelt se sig för. Det är dock vita pilar målade på plattfomsuppfarterna så att de som kör plattformstruckar ska veta att de ska mötas i högertrafik.

Precis! Och ibland fanns det nitiska ordningsvakter på plats som bötfällde passagerare som försökte använda plankorsningarna.

Återuppleva stationsmiljön

av mormorsgruvan @, söndag, februari 16, 2020, 15:30 (140 dagar sedan) @ Jan-Anders Wihrén

Kan man göra hos Hässleholms modelljärnvägsförening mot en viss entréavgift.

F-lok i Lapplandspilen - vagnar som skymtar

av Alex @, söndag, februari 16, 2020, 14:40 (140 dagar sedan) @ Rolf Johansson

Är det B14 3679 som syns uppställd bakom F-loket i andra änden av bangården? Stora fönster och salongsinredning modell 60-tal

F-lok i Lapplandspilen - vagnar som skymtar

av Björn Arvidsson @, söndag, februari 16, 2020, 16:22 (140 dagar sedan) @ Alex
Redigerad av Björn Arvidsson, söndag, februari 16, 2020, 16:31

Är det B14 3679 som syns uppställd bakom F-loket i andra änden av bangården? Stora fönster och salongsinredning modell 60-tal

Modell 60-tal är väll att ta i? Är ju rörsoffor i den som på alla andra nitade hade. Fast i 3679 var är det 2+2 sittning

Ser mer ut att vara en av B11orna, som renoverades och fick ny inredning för trafik på Danmark. man ser SJ märkningen med rund ring på den. och det var inte så många nitade personvagnar som fick mer än om de var godkända för trafik på utlandet.

F-lok i Lapplandspilen - vagnar som skymtar

av Stig Lagergren @, söndag, februari 16, 2020, 16:48 (140 dagar sedan) @ Björn Arvidsson

Är det B14 3679 som syns uppställd bakom F-loket i andra änden av bangården? Stora fönster och salongsinredning modell 60-tal


Modell 60-tal är väll att ta i? Är ju rörsoffor i den som på alla andra nitade hade. Fast i 3679 var är det 2+2 sittning

Ser mer ut att vara en av B11orna, som renoverades och fick ny inredning för trafik på Danmark. man ser SJ märkningen med rund ring på den. och det var inte så många nitade personvagnar som fick mer än om de var godkända för trafik på utlandet.


Tror inte på B11. Vagnen på bilden är för låg. Och inom parentes sagt, Bo14b/B14 3679 hade/har inte vanliga rörsoffor utan någon SWB-specialare.

F-lok i Lapplandspilen - vagnar som skymtar

av Stig Lagergren @, söndag, februari 16, 2020, 16:31 (140 dagar sedan) @ Alex

Är det B14 3679 som syns uppställd bakom F-loket i andra änden av bangården? Stora fönster och salongsinredning modell 60-tal

Tycker snarare det ser ut som en ABo6c (AB5).

Förstoring - vagnar som skymtar

av Rolf Johansson @, söndag, februari 16, 2020, 17:08 (140 dagar sedan) @ Alex

[image]

Bästa förstoring jag kan åstadkomma av den skannade bilden. Om det kan vara till någon vägledning är det med största sannolikhet ett lokaltåg till/från Veinge eller möjligen Halmstad som står vid den plattformen.

Förstoring - vagnar som skymtar

av Stig Lagergren @, söndag, februari 16, 2020, 17:23 (140 dagar sedan) @ Rolf Johansson

[image]

Bästa förstoring jag kan åstadkomma av den skannade bilden. Om det kan vara till någon vägledning är det med största sannolikhet ett lokaltåg till/från Veinge eller möjligen Halmstad som står vid den plattformen.

.
Tack. Jag vidhåller att det är en ABo6c (AB5)

Förstoring - vagnar som skymtar

av Thomas Tell @, Vallentuna, söndag, februari 16, 2020, 22:28 (140 dagar sedan) @ Stig Lagergren

[image]

Bästa förstoring jag kan åstadkomma av den skannade bilden. Om det kan vara till någon vägledning är det med största sannolikhet ett lokaltåg till/från Veinge eller möjligen Halmstad som står vid den plattformen.

.
Tack. Jag vidhåller att det är en ABo6c (AB5)

Nej jag tycker inte vagnen har så stora fönster som en ABo6c men det är moderniserad stålvagn med köttstämpeln som logga. Det har onekligen ett plattare tak som ABo6c.
/tell

Förstoring - vagnar som skymtar

av Stig Lagergren @, söndag, februari 16, 2020, 22:37 (140 dagar sedan) @ Thomas Tell

[image]

Bästa förstoring jag kan åstadkomma av den skannade bilden. Om det kan vara till någon vägledning är det med största sannolikhet ett lokaltåg till/från Veinge eller möjligen Halmstad som står vid den plattformen.

.
Tack. Jag vidhåller att det är en ABo6c (AB5)


Nej jag tycker inte vagnen har så stora fönster som en ABo6c men det är moderniserad stålvagn med köttstämpeln som logga. Det har onekligen ett plattare tak som ABo6c.
/tell

Om man försöker förstora upp den första bilden syns det nog ganska tydligt att det är en ABo6c. Rolf, kan vi få en delförstoring av den också?

RSS-feed av trådar
powered by my little forum