Ha-lok och Xoa4 på fd MlSlJ. - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Som skrives i tidigare inlägg finns det inte så många bilder från MlSlJ tagna under SJ-tiden. När jag började forska runt i Samlingsportalen för många år sedan så hittade jag en bild från Stålboga med ett Ha-draget tåg på spår 1. Antar att det är på väg mot Malmköping. Har inte hittat den senare men jag laddade ner den då så jag tar mig friheten att lägga ut den här.
[image]

Det finns ju även den här bilden och en till på Xoa4 206 tagen i Malmköping 1939.
[image]
Jag antar att det är dessa bilder som ligger till grund för att Xoa4 skulle ha trafikerat MlSlJ. Själv ställde jag mig lite tvekande till det och trodde att bilden på 206 var tagen i samband med någon provkörning när vagnen var nylevererad. Eftersom jag inte haft tillgång till några tjänstetidtabeller eller grafer från åren runt 1940 har det ju inte gått att få det verifierat den vägen. 1943 års graf på Ekevings hemsida har inga markeringar för motorvagnståg. Häromdagen kom jag på att titta i str 77 på Samlingsportalen och upptäckte att Xoa4 214 var placerad på I distriktet, Stockholm, 1941. I 1942 års utgåva är 214 placerad på III distriktet, Malmö. 1939 så är ingen Xoa4 placerad någonstans eftersom de var under leverans, I 1940 års utgåva är tyvärr skanningen av den sidan som berör motorvagnar skadad så det går inte att läsa ut om 214 eller någon mer Xoa4 var placerad på I distriktet. Men man kan väl anta att Xoa4 trafikerade MlSlJ 1939 till någon gång under 1941.

Jag ser inga gardiner på Ha-loket.:-)

Samtidigt ber jag om ursäkt för att jag pratade om en Xoa3 i ett tidigare inlägg men det var just den här bilden jag syftade på med Xoa4:an i Malmköping. Den här bilden är känd och dyker alltid upp söker på MlSlJ. Jag har alltid funderat på detta med hemstatioen för denna typ av fordon eftersom den och närbesläktade fordon typ Xoa7 m.m. var synnerligen sällsynta fåglar i Mälardalen och Stockholmsområdet.

En annan tanke som dök upp var att någon skrev att MlSlJ fungerade som omledningsbana under dubbelspårsbygget på VSB och då borde rimligen t.ex. F-lok passerat på denna bana, eller? Anslutningen i Skebokvarn och Stålboga möjligjorde ju att tågen kunde passera på en elektifierad bana utan rundgång vilket bör ha betytt att att extratiden för omledningen blev ganska liten.

Banan var i sådant skick att F-lok fick gå där.

Banan var i sådant skick att F-lok fick gå där.

Här har du väl missat ett ”inte”?
F-loken var ju känt elaka mot klent byggda spår.

Banan var i sådant skick att F-lok fick gå där.

Här har du väl missat ett ”inte”?
F-loken var ju känt elaka mot klent byggda spår.

Men hade verkligen MlSlJ "klent" spår för den tiden?

SJ rustade upp linjen med grövre räls och skruvbefästningar med underläggsplattor. Minns tyvärr inte rälvikten men var verkligen MlSlJ klenare än t ex Eskilstunabanan (NrSlJ)?

Banan var i sådant skick att F-lok fick gå där.

Här har du väl missat ett ”inte”?
F-loken var ju känt elaka mot klent byggda spår.

Men hade verkligen MlSlJ "klent" spår för den tiden?

SJ rustade upp linjen med grövre räls och skruvbefästningar med underläggsplattor. Minns tyvärr inte rälvikten men var verkligen MlSlJ klenare än t ex Eskilstunabanan (NrSlJ)?

Vad jag också hört var det inga problem med F-lok där. Någon som har tillgång till en tidtabellsbok del A, linjebok, för SJ 4 trafiksektion från 50-talet eller tidigt 60-tal bör hitta svaret.

Banan var i sådant skick att F-lok fick gå där.

Här har du väl missat ett ”inte”?
F-loken var ju känt elaka mot klent byggda spår.

Men hade verkligen MlSlJ "klent" spår för den tiden?

SJ rustade upp linjen med grövre räls och skruvbefästningar med underläggsplattor. Minns tyvärr inte rälvikten men var verkligen MlSlJ klenare än t ex Eskilstunabanan (NrSlJ)?

Vad jag också hört var det inga problem med F-lok där. Någon som har tillgång till en tidtabellsbok del A, linjebok, för SJ 4 trafiksektion från 50-talet eller tidigt 60-tal bör hitta svaret.

Har fått lite mer information från en kompis: troligen byttes originalrälsen (27 kg/m) 1948. Den nya rälsen var preussisk profil 8 (40,5 kg/m) med skruvbefästning med underläggsplattor.

Det råder onekligen viss oklarhet om rälsbyten och rälsvikt på Malmköpingsbanan genom tiderna. Vi har diskuterat saken förut i detta forum, i maj 2018. Jag kan inte finna någon säker beskrivning av hur de tyska 41-kg-rälerna har hamnat i Södermanland 1948. Om jag förstått saken rätt gäller det 1916 års räler och befästning, som först lades in på Södra stambanan i närheten av Tranås. Sen skulle systemet ha bytts ut på Södra stambanan och lagts in på bandelen Örebro - Svartå för att åter flyttas till Malmköpingsbanan efter ca 30 års livslängd. Rälslängden 13,5 m talar i och för sig att rälerna kapats vid två tillfällen, men ändå verkar historien säregen, åtminstone som den är presenterad i dessa två länkar.
Men det vore sympatiskt om mer kunskap kunde komma fram.
Sven B

Det råder onekligen viss oklarhet om rälsbyten och rälsvikt på Malmköpingsbanan genom tiderna. Vi har diskuterat saken förut i detta forum, i maj 2018. Jag kan inte finna någon säker beskrivning av hur de tyska 41-kg-rälerna har hamnat i Södermanland 1948. Om jag förstått saken rätt gäller det 1916 års räler och befästning, som först lades in på Södra stambanan i närheten av Tranås. Sen skulle systemet ha bytts ut på Södra stambanan och lagts in på bandelen Örebro - Svartå för att åter flyttas till Malmköpingsbanan efter ca 30 års livslängd. Rälslängden 13,5 m talar i och för sig att rälerna kapats vid två tillfällen, men ändå verkar historien säregen, åtminstone som den är presenterad i dessa två länkar.
Men det vore sympatiskt om mer kunskap kunde komma fram.
Sven B

Länk till gamla diskussionen.

Vad jag också hört var det inga problem med F-lok där. Någon som har tillgång till en tidtabellsbok del A, linjebok, för SJ 4 trafiksektion från 50-talet eller tidigt 60-tal bör hitta svaret.

Linjeboken för 1962 säger sth 60 för F-lok.
Framlidne Åke Jannesson körde en natt snälltåg 4 Hallsberg-Stockholm (F-lok). P g a något missöde på 4 ts omleddes tåget via Stålboga. Å. aldrig kört banan förr men "läste sig fram" i linjebeskrivningen. Den var heller inte så komplicerad: Tre mellanliggande tpl med växlar och sex automatiska vägskydd.

Saxade ur en kopia av tidtabellen från 1958 för Stålboga-Skebokvarn.

Notera P297 som gick Malmköping-Vingåker på morgonen. Kan dock inte se att detta tåg vände tillbaka från Vingåker.

Ser också att för den som ville resa från Malmköping på morgonen till Stockholm så tjänade man en timme på att resa via Stålboga istället för över Skebokvarn. Överlag var det många valmöjligheter under dagen om man ville resa till huvudstaden.

[image]

Saxade ur en kopia av tidtabellen från 1958 för Stålboga-Skebokvarn.

Notera P297 som gick Malmköping-Vingåker på morgonen. Kan dock inte se att detta tåg vände tillbaka från Vingåker.

Ser också att för den som ville resa från Malmköping på morgonen till Stockholm så tjänade man en timme på att resa via Stålboga istället för över Skebokvarn. Överlag var det många valmöjligheter under dagen om man ville resa till huvudstaden.

Då kan man ta hjälp av grafen .
Ekeving.se

Vände tillbaka som 298 till Katrineholm.
Alla tåg på denna tid var konstigt nog inte annonserade.

M.V.H Anders.k.

Ser också att P296 gick upp oannonserat från Katrineholm på morgonen. Det logiska hade varit att det vänt som P297 i Malmköping men det fortsatte ju upp till Stålboga.
Jag får inte riktigt ihop omloppen eller så hade man helt enkelt gott om lok och vagnar.

Malmköping stn var 1961 bevakad för alla tåg. Men hade ingen bompassning. Lämnade man möjligen "fri genomfart" över natten, för att underlätta eventuella omledningar? Alla linjens vägskydd var automatiska.

Stålboga hade 1948 tre mans personal (´Sveriges järnvägsstationer´). Var 1961 bevakad dagligen i "2½-skift" (Uppehåll ~6½ tim på natten). Jag gissar att tjänstetelefon fanns till stm bostad på övervåningen.

Malmköping stn var 1961 bevakad för alla tåg. Men hade ingen bompassning. Lämnade man möjligen "fri genomfart" över natten, för att underlätta eventuella omledningar? Alla linjens vägskydd var automatiska.

Stationen hade 1948 hela tio (!) mans personal: Stationsmästare, kontorist, tre trafikbiträden och fem stationskarlar (´Sveriges järnvägsstationer´). Två av dem var tidigare MlSlJ-anställda.
Säkert var styrkan mindre 1961.

Stålboga hade 1948 tre mans personal (´Sveriges järnvägsstationer´). Var 1961 bevakad dagligen i "2½-skift" (Uppehåll ~6½ tim på natten). Jag gissar att tjänstetelefon fanns till stm bostad på övervåningen.

Skebokvarn hade 1948 sju mans personal. 1961 fanns dock automatisk linjeblockering förbi platsen (klar 1958). Stationen var då obevakad nattetid.

Det är okänt om tåg letts om via Malmköping under godsbanetiden.

Jag har en bekant som åkt med såväl F- som Ra-lok under omledning via Malmköping. En tidigare tkl i Norrköping berättade en gång om tåg 396 på 50-talet Norrköping (gamla banan givetvis!)-Katrineholm-Skebokvarn-Malmköping-Stålboga-Strängnäs SoH och -Stålboga-Läggesta-Mariefred M-Fr! Enligt tkl skall åtminstone det tåget söndagar planenligt utgjorts av en Xoa4. (Vad skulle man inte gett för en biljett till det tåget)!Nu pratade han om S-tåget till Mariefred men det kanske växlade beroende av tågplan. Jag har bara tillgång till Sv. Kommunikationer 8.1950.

//Mr H

Jag har en bekant som åkt med såväl F- som Ra-lok under omledning via Malmköping. En tidigare tkl i Norrköping berättade en gång om tåg 396 på 50-talet Norrköping (gamla banan givetvis!)-Katrineholm-Skebokvarn-Malmköping-Stålboga-Strängnäs SoH och -Stålboga-Läggesta-Mariefred M-Fr! Enligt tkl skall åtminstone det tåget söndagar planenligt utgjorts av en Xoa4. (Vad skulle man inte gett för en biljett till det tåget)!Nu pratade han om S-tåget till Mariefred men det kanske växlade beroende av tågplan. Jag har bara tillgång till Sv. Kommunikationer 8.1950.

//Mr H

Det är där man börjar tvivla på muntlig information. Under de år som distriktstillhörig stod ihop med fordonsnummren i str 77 fram tom 1954 så är det bara runt 1940 som det Xoa4 placerad på I distriktet. I övrigt går de på III distriktet Malmö med några undantag som då är placerade i Göteborgsområdet.
Nu skall man väl inte direkt säga att uppgiften är felaktig eftersom jag inte har något att sätta emot. Men annan källhänvisning än muntlig berättelse skulle ju vara rolig att få se.

Javisst ju mer underbyggt desto bättre! Det är ju därför jag berättar det här också. Har en tanke om att det kanske menas Xoa7 då väl sådana fanns placerade på distriktet vid den här tidpunkten.

//Mr H

Javisst ju mer underbyggt desto bättre! Det är ju därför jag berättar det här också. Har en tanke om att det kanske menas Xoa7 då väl sådana fanns placerade på distriktet vid den här tidpunkten.

//Mr H

Jag håller med, men stämmer inte minnesbilden helt med vad som man kommer fram till genom andra källor så blir det till slut den enskildes val av vad som kan vara rätt eller fel. I det här fallet har jag blivit Tomas tvivlaren även om Xoa4 på fd MlSlJ i början av 40-talet visat sig stämma trots tvivel.

Malmköping stn var 1961 bevakad för alla tåg. Men hade ingen bompassning. Lämnade man möjligen "fri genomfart" över natten, för att underlätta eventuella omledningar? Alla linjens vägskydd var automatiska.

I tidtabellsboken del A fanns uppgifter om "Huvudsignals ställande till stopp i nödfall, anvisningar angående". Detta gällde driftplatser "som kunna få vara obevakade". I 1950 års utgåva finns bl a Malmköping med; där skulle de rödmålade signalvevarna föras ett varv motsols för att ställa infartssignal till stopp. För stationer som ständigt var bevakade (alternativt stängda under trafikfri tid) fanns inga instruktioner för att ställa huvudsignal till stopp.

Så det borde ha varit möjligt att leda om tåg via Skebokvarn - Stålboga utan att Malmköping behövde ta upp bevakningen.

Om Du har tillgång till tidtabellsboken del A för 4 ts, berörd trafiksektion, vore det roligt om Du fick tillfälle att lägga ut sidan med hastighetsuppgifter och vilka fordon som anges där.

Om Du har tillgång till tidtabellsboken del A för 4 ts, berörd trafiksektion, vore det roligt om Du fick tillfälle att lägga ut sidan med hastighetsuppgifter och vilka fordon som anges där.

Fr o m den 31 maj 1964

Sth 60 för de flesta fordonstyper.

Intressant! Nästan alla dragfordon fick gå på MlSlJ även Ma och Mg. Dock inte Rb, Xoa6 och TGOJ motorvagnar.

Intressant! Nästan alla dragfordon fick gå på MlSlJ även Ma och Mg. Dock inte Rb, Xoa6 och TGOJ motorvagnar.

Intressant, som sagt! Undrar hur ofta det dök upp ett Mg i Malmköping eller Mariefred? :-P

Tack för att Du lade ut hastighets- och vagnviktstabellerna. Roligt att läsa. Det man kan konstatera är att det inte bara var att leda om tåg hur som helst. Speciellt godståg eftersom vagnvikterna då fick reduceras en hel del. Inte bara fd MlSlJ utan även Stålboga - Söderälje S var ju dimensionerande för tågvikten. Hade man fulla tåg så var man ju tvungen att lämna vagnar någonstans eller reducera vagnvikten redan från utgångsstationen.
Det möjligt att tågledarna fick medge undantag vid akuta situationer men det framgår ju inte.

Jag trodde att Jannesson var en av de som kom över till Hagalund från Roslagsbanan i samband med överlåtelsen till SL 1972. Och då var ju MlSlJ nedlagt. Men jag kan ha fel, kan ju ha flyttat tidigare eller varit utlånad. Träffade honom bara några gånger i Hagalund.

Hej!

Xoa4:an kom som ersättning för DEVAn efter elektrifieringen. Enligt en gammal berättelse försvann Xoa4:an ganska snart söderut, och trafiken bedrevs därefter med Ha-lok.

Trevliga bilder-min far var stationerad i Mkg som konduktör åren 55-58.De flesta persontågen bestod av Ha lok men jag minns att jag som liten gosse åkt med "Enok" mellan Mkg och Skv.Enok var väl iofs inte Xoa4 men mina minnen tyder väl på att Enok var tursatt i Mkg trafiken i slutet på 50 talet.Jag har inte tillgång till omlopp eller annat historiskt mtrl so styrker mitt minne/MG

Enok på hemmabanan 1962 [image]

Jag har också för mig att Enok gick på Malmköping vilket jag nämnde tidigare. Tack för stöd i min uppfattning.

Jag antar att det är dessa bilder som ligger till grund för att Xoa4 skulle ha trafikerat MlSlJ. Själv ställde jag mig lite tvekande till det och trodde att bilden på 206 var tagen i samband med någon provkörning när vagnen var nylevererad. Eftersom jag inte haft tillgång till några tjänstetidtabeller eller grafer från åren runt 1940 har det ju inte gått att få det verifierat den vägen. 1943 års graf på Ekevings hemsida har inga markeringar för motorvagnståg. Häromdagen kom jag på att titta i str 77 på Samlingsportalen och upptäckte att Xoa4 214 var placerad på I distriktet, Stockholm, 1941. I 1942 års utgåva är 214 placerad på III distriktet, Malmö. 1939 så är ingen Xoa4 placerad någonstans eftersom de var under leverans, I 1940 års utgåva är tyvärr skanningen av den sidan som berör motorvagnar skadad så det går inte att läsa ut om 214 eller någon mer Xoa4 var placerad på I distriktet. Men man kan väl anta att Xoa4 trafikerade MlSlJ 1939 till någon gång under 1941.

Jag har en gång skrivit av en hel del skrivelser till 7/8 ms resp 10 ms i Malmö. Däri ingick något om dessa motorvagnar vilket följer här.

28/39
Dbr 1672/38
Till Dc I o III D
Det är avsett att 6 á 7 st av de under tillverkning varande elmotorvagnarna Xa4 jämte 3 st manövervagnar vilka beräknas slutlevereras 1/7-39 skola förläggas till Malmö och ersätta vagnsätt 1036a, b o c. Därjämte torde ett par Co5-vagnar komma att utrustas med manöverledning att kunna ihopkopplas med tvenne motorvagnar.
Stockholm 18/2 1939

No 206 Strängnäs-Åkers styckebruk
No 207 Skebokvarn-Åkers styckebruk

Bestämdes enligt att 203-204 skulle gå i provdrift Örebro-Svartå på förekommen anledning ändras detta till provdriften i stället skall äga rum Malmö-Lomma.
28/3 1939

Styrelsen belutar härmed att Xa2 203 och 204 samt Xa3 205 efter reparation utlånas för prov på II och I D.
203-204 Örebro-Svartå (se ovan) och 205 Mariefred-Läggesta.
Stockholm 10/3 1939

Vagnarna Xa2 203 och 204 har i Göteborg använts huvudsakligen för lördagståg och SoH till Floda i regel Xa2+2 boggivagnar+Xa2 med stundom en tredje boggivagn men då har trafon blivit överhettad.
Malmö 31/3 1939

Sth Malmö-Lomma 75 km/tim
Xa2 203 ha motorboggi 2441 och den andra m07 765.

203 insättes i dagens tåg 1812 Malmö-Lomma
Malmö 15/5 1939
204 i trafik 21/6 1939

/tell

Tack för den informationen. Roligt att veta att det inte bara var fd MlSlJ de gick på. Örebro - Svartå hade nog också varit en lämplig bana för dem.

Har en tidtabellsbok från 1952 , och då är alla tåg på banan Ha dragna.

Det körs ju något genomgående tåg Katrineholm- Mariefred.
Lokens omlopp(det behövs alltså mer än ett lok för att uppräthålla trafiken, apropå gardiner) verkar ligga Hallsberg- Katrineholm- Skebokvarn-Stålboga- Strängnäs/Mariefred/Eskilstuna.

Sth 50 km/h tyder ju på att banan inte är i så fint skick.
Ha var ju ett rätt dåligt lok där Sth var 70 km/h, vilket tågen framfördes utanför just den aktuella banan, 60 Km/h gällde Läggesta- Mariefred.

Vad ordnades för ersättningstrafik , för enligt komunickorna jag har så kan man inte åka till Malmköping !!?
Först när det blir länstrafikbolag så är busslinjerna med i Tidtabellen (som boken heter då ).

M.V.H Anders.k.

Vad ordnades för ersättningstrafik , för enligt komunickorna jag har så kan man inte åka till Malmköping !!?
Först när det blir länstrafikbolag så är busslinjerna med i Tidtabellen (som boken heter då .

Troligen utökade man redan befintlig busslinjetrafik. I mitten av 1960-talet fanns följande linjer:

a) Trafik AB Stjärnlinjerna, Eskilstuna: Eskilstuna-Malmköping och Malmköping-Strängnäs.
Namnet kommer av att vissa linjer bildade en stjärna ut från Et.

b) Georg Carlssons Omnibustrafik, Nyköping: Malmköping-Nyköping.

c) Gunnar Gustafssons Omnibustrafik, Flen: Malmköping-Hälleforsnäs.

Alla kvarvarande bussbolag i Södermanland sammanslogs 1978 under det länstrafikala Södermanlands Läns Trafik AB (SLT). F ö det sista länstrafikbolaget med egendrift. Nästa i raden (Uppland) valde entreprenadkörning.

Hej
Tågen Stålboga-Malmköping ersattes med taxi - inget annat,
det framgår av då gällande anslagstidtabeller.
Bussen Malmköping-Stålboga-Strängnäs hade, vad jag vet, inte anslutning med SJ-tåg.

På 70-talet så var det Katrineholms Omnibusstrafik som trafikerade Flen-Malmköping och Näshulta Omnibusstrafik som körde Hälleforsnäs-Malmköping. Det var också Katrineholms Omnibusstrafik som trafikerade från Malmköping mot Gnesta över Dunker.
Vilka bussbolag som trafikerade mot Strängnäs, Nyköping och Eskilstuna har jag glömt.

Tack

Södermanlands län är SJ buss närvaro skumt liten, och det finns ingen annan Statlig närvaro som GDG eller Posten.

M.V.H Anders.k.

I vilken riktning går museispårvägen, mot Stålboga eller mot Skebokvarn?

Har det funnits eller finns det planer på att förlänga den (om det nu är möjligt, kanske byggt på banvallen?)? Hur lång sträcka kör dom på?

Edit: Hittade två svar själv, riktning Stålboga och 2,6 km lång. Så då återstår frågan om utbyggnad av sträckan? Skulle det t.ex vara möjligt att återuppbygga en bit mot Skebokvarn?

Spårvägen går Malmköping-Hosjö Det är i riktning mot Stålboga.

För övrigt låg spåren Skebokvarn-Malmköping kvar till början av 70-talet. Vet inte om spårvagnar transporterades på den. Men det var enstaka godstransporter till Malmköping. Jag tror elverket transporterade transformatorer i samband med uppgradering av elnätet runt Malmköping.

För övrigt låg spåren Skebokvarn-Malmköping kvar till början av 70-talet. Vet inte om spårvagnar transporterades på den. Men det var enstaka godstransporter till Malmköping. Jag tror elverket transporterade transformatorer i samband med uppgradering av elnätet runt Malmköping.

Godstrafiken (Stålboga)-(Malmköping) nedlades 1964-05-31. Skebokvarn-Malmköping fanns den kvar till 1967-08-01, på senare år utförd tre dagar/vecka. Styckegodset bilkördes från Eskilstuna.

Jag sett uppgift om spårrivning (utöver museisträckan) 1969-1970. Men den kanske pågick längre.

Stationshuset i Eneboga söder om Malmköping finns iallafall kvar som ett fint bostadshus idag. Den gamla banvallen är väg och av det lilla jag sett är det ganska tydligt var järnvägen gick.

[image]

Från Hovsjö till Stålboga revs banan i slutet på 60-talet. Samtidigt revs kontaktledningen mellan Malmköping och Skebokvarn. Något eller några år in på 70-talet fanns banan kvar mellan Skebokvarn och Malmköping. Lite söder om Malmköpings station, så var till och ifrån en enstaka godsvagn uppställd efter banans nedläggning. Vad som transporterades vet jag inte, men transformatorer är inte orimligt då elnätet upprustades ordentligt runt Malmköping i början på 70-talet.