Går det att göra elloket Z 31 körbart igen? (Fordon: lok)

av Niklas Bygdestam @, Uppsala, tisdag, februari 03, 2009, 23:55 (4458 dagar sedan)

Vad saknas för att göra loket Z 31 körbart igen? Till det yttre ser loket bra ut men jag antar att det saknas tekniska detaljer inne i loket. Är det överhuvudtaget realistikt att få detta anrika ellok körbart igen?

Det skulle vara väldigt roligt att se detta mycket gamla ellok ute och köra igen :-)

--
Никлас Быгдестам
Allmänt intresserad av järnvägar. Inriktar mig på Europa. Jag bor i Uppsala

Går det att göra elloket Z 31 körbart igen?

av BD @, onsdag, februari 04, 2009, 09:26 (4458 dagar sedan) @ Niklas Bygdestam

Vad saknas för att göra loket Z 31 körbart igen? Till det yttre ser loket bra ut men jag antar att det saknas tekniska detaljer inne i loket. Är det överhuvudtaget realistikt att få detta anrika ellok körbart igen?

Det skulle vara väldigt roligt att se detta mycket gamla ellok ute och köra igen :-)

Allt går men börja med isolationsprovning, det är nog det avgörande.

Går det att göra elloket Z 31 körbart igen?

av Stefan Skoglund @, Stenstorp, onsdag, februari 04, 2009, 12:51 (4458 dagar sedan) @ Niklas Bygdestam

Vad saknas för att göra loket Z 31 körbart igen? Till det yttre ser loket bra ut men jag antar att det saknas tekniska detaljer inne i loket. Är det överhuvudtaget realistikt att få detta anrika ellok körbart igen?

Det skulle vara väldigt roligt att se detta mycket gamla ellok ute och köra igen :-)

Ponera att man lyckas men att senare brinner istället loket upp
därför att något inte var riktigt som det måster vara ?
Vart sitter man då ?
Z 31 har stora värden i sitt museala skick i sig.

--
Student i järnvägsdrift, datorvetenskap, signaltekniker, och ambulerande ånglokseldare om man inte hittar mig ombord på en viss ångbåt under sommartid eller i en danslokal.

Går det att göra elloket Z 31 körbart igen?

av Anders Sandgren @, Bredäng, onsdag, februari 04, 2009, 14:31 (4458 dagar sedan) @ Stefan Skoglund

Dessutom har ju lokets praktiska nytta varit liten. Det byggdes för försöksdriften i Stockholm men var inte klart förrän den var avslutad. Hade sedan ett antal år placerat uppe i norr, men förblev en udda särling. Skulle haft två maskinboggier, men fick bara en. En lika lyckad konstruktion som förstlingen...
Det är trevligt att det finns kvar, men det kanske historiskt hade varit mer intresant att få fart på den något ockulta Oa/Ob-kombinatonen uppe i norr.

Går det att göra elloket Z 31 körbart igen?

av E. H., fredag, februari 06, 2009, 19:39 (4456 dagar sedan) @ Stefan Skoglund

Om en motor eller kontaktorspole blir för varm ger den ifrån sig en mycket tydlig lukt långt innan den börjar brinna. Således gott om tid att slå ifrån huvudbrytaren. Dessutom tror jag att alla viktiga komponenter i loket skyddas av säkringar eller överströmsrelä.

Z 31, Asea:s försökslok. (m2B)

av NOR ⌂, torsdag, februari 05, 2009, 10:53 (4457 dagar sedan) @ Niklas Bygdestam

Vad saknas för att göra loket Z 31 körbart igen? Till det yttre ser loket bra ut men jag antar att det saknas tekniska detaljer inne i loket. Är det överhuvudtaget realistikt att få detta anrika ellok körbart igen?

Det skulle vara väldigt roligt att se detta mycket gamla ellok ute och köra igen :-)

Det hade förvisso varit väldigt trevligt att få se Z-loket röra sig för egen maskin, tyvärr så hade en del apparater plockats bort redan vid lokets slopande 1938.
Förutsatt att drivmotor och transformator går att använda igen så kanske man kan använda viss "modern" elutrustning från D-loken såsom ersättning för de bortplockade.
Jag måste ju tillstå, att det vore en upplevelse att under våren 2015 få stå i Kiruna med Z 31 och P 27 och "-- Höja kontaktledningen och göra tåget strömförande" inför en jubileumsresa till Riksgränsen.


För väldigt länge sedan satt jag vid SJ:s arkiv i Tomteboda och skrev av följande:

Skrivelse från Miö M till Miö Kra, Ebr och Jvm, daterad den 25 november 1939.

"Betr. borttagna effekter å elektrolok Z nr 31.
Det den 31 sistlidna oktober till Vislanda från Kiruna anlända Z-loket nr 31 saknade flera delar bl. a. följande:
Vakuumpumpar och motorkompressor, ackumulatorbatteri, voltmätare till manöverström och ljusomkopplare. Under ljusomkopplaren är en mindre apparat, troligen ett motstånd borta. Alla manometrar och även en del annan armatur till luftbromsen äro borttagna i båda ändar. Belysningsströmbrytaren, bredvid likströmsgeneratorn och fasmotorn, har en apparat stått, som här ej kan uppgivas.
2 st. fönster i ena ändan äro borttagna och ersatta med plåt.
Enär loket avses för Järnvägsmuseum utbedes meddelande, var de saknade delarna finnas och om de kunna tillrättaskaffas och sändas till Vislanda.
Malmö den 25 november 1939.
Wadenberg"


Svarsskrivelse från Miö Kra till Ebr, Miö M och Jvm, daterad 11 december 1939.

"Ang. borttagna effekter å Z-loket nr. 31.
Med anledning av Fmiöl, Malmö skrivelse den 25 november 1939 angående saknade delar för Z-lok 31 meddelas, att i Kiruna finnas av ursprungliga detaljer till loket endast 1 st. hastighetsmätare och 3 st. sken för nedre signallyktor.
Omkring 1925 infördes tryckluftbroms på loket. Enligt vad som uppgives av personalen härstädes och vid huvudverkstaden, Notviken skrotades därvid läck- och länspumparna jämte samtliga apparater för deras manövrering. Den kompressor, som uppsattes vid införandet av tryckluftbroms, var av den typ, som användes på Oa-lok före ombyggnaden. Denna är nu i bruk här. Lokets ursprungliga kompressoraggregat, som erfordrades för manövrering av strömavtagarna, har sannolikt, även skrotats. Var övriga detaljer finnas kan trots efterforskning nu icke angivas.
Kiruna den 11 december 1939.
Thure Ringquist"


Förslagsritningar till ombyggnad av Asea:s försökslok.
Ebr 15298, daterad 9 januari 1911.
[image]

Ebr 15669, daterad 25 september 1912.
[image]

Z 31, Asea:s försökslok. (m2B)

av Anders Sandgren @, Bredäng, torsdag, februari 05, 2009, 11:16 (4457 dagar sedan) @ NOR

Att helt återställa loket till originalskick vore nog svårt, och kanske inte ens lämpligt om man tänker sig att göra det körbart. Om jag tolkar noteringarna rätt hade loket fram till 1925 en litgen kompressor för strömavtagarna och vakuumpump för bromsning. Om man vill göra loket körbart kanske 1925 års skick vore bättre, dvs med tryckluftsbroms. Det dräller ju inte av vakuumbromsade vagnar precis...
Manometrar och kanske även hastighetsmötare kanske går att ordna, batterierna hade nog inte överlevt ändå.

Hade Pa/Pb-loken vakuumbroms vid leverans? GBJ's ellok hade det fram till några år efter förstatligandet då GBJ körde vakumbroms fram till förstatligandet.

Z 31, Asea:s försökslok.

av Dag Bonnedal @, torsdag, februari 05, 2009, 16:05 (4457 dagar sedan) @ NOR


Förslagsritningar till ombyggnad av Asea:s försökslok.
Ebr 15298, daterad 9 januari 1911.
[image]

Oavsett om loket skulle gå att göra körbart så är ritningen klart intressant. Man har gjort en "Tb-lösning" och alltså hade man väl även ett Tb-problem?

Den välkända ursprungliga ritningen till loket visar ju två maskinboggier och tot. 4 axlar.
Efter modifieringen med en passvagnsboggi så hade loket 15,5 tons axeltryck i maskinboggin och 450 hkr med en maskinboggi. Det verkar alltså som att man när man väl börjat bygga insåg att loket var på väg att bli tyngre än avsett och inte skulle klara max axeltryck 16 ton (?) och totalt 900 hkr. Paniklösing, lättare transformator och bara en maskinboggi.
Så att loket bara var ett provlok och därför bara blev försett med en maskinboggi kanske var en efterrationalisering? För att klara en transformator på 900 hkr och bibehållet 16 tons axeltryck så skulle man alltså bli tvungen att stoppa dit en femte axel.

Intressant

Dag B

Z 31, Asea:s försökslok.

av Niklas Bygdestam @, Uppsala, torsdag, februari 05, 2009, 16:38 (4457 dagar sedan) @ Dag Bonnedal


Förslagsritningar till ombyggnad av Asea:s försökslok.
Ebr 15298, daterad 9 januari 1911.
[image]


Oavsett om loket skulle gå att göra körbart så är ritningen klart intressant. Man har gjort en "Tb-lösning" och alltså hade man väl även ett Tb-problem?

Den välkända ursprungliga ritningen till loket visar ju två maskinboggier och tot. 4 axlar.
Efter modifieringen med en passvagnsboggi så hade loket 15,5 tons axeltryck i maskinboggin och 450 hkr med en maskinboggi. Det verkar alltså som att man när man väl börjat bygga insåg att loket var på väg att bli tyngre än avsett och inte skulle klara max axeltryck 16 ton (?) och totalt 900 hkr. Paniklösing, lättare transformator och bara en maskinboggi.
Så att loket bara var ett provlok och därför bara blev försett med en maskinboggi kanske var en efterrationalisering? För att klara en transformator på 900 hkr och bibehållet 16 tons axeltryck så skulle man alltså bli tvungen att stoppa dit en femte axel.

Intressant

Dag B

Den nedre lösningen med en liten hjulaxel ser faktiskt modernare ut än den övre med en stor. Att inget blev av berodde väl på att loket bara betraktades som en prototyp och ett experimentlok

--
Никлас Быгдестам
Allmänt intresserad av järnvägar. Inriktar mig på Europa. Jag bor i Uppsala

Rälsvikt och axellast

av BD @, fredag, februari 06, 2009, 11:56 (4456 dagar sedan) @ Niklas Bygdestam

[image]

[image]

Antagligen tillkom skrivelsen med anledning av ovanstående förslagsskisser.
Man kan ju undra över varför man höll fast vid 17 - 17,7 ton som största axellast för lok och vagnar ända in på 1950-talet.
I Tyskland infördes 20 ton axellast på 1920-talet på spår med ungefär samma rälsvikt.

Rälsvikt och axellast

av Niklas Bygdestam @, Uppsala, fredag, februari 06, 2009, 15:10 (4456 dagar sedan) @ BD

[image]

[image]

Antagligen tillkom skrivelsen med anledning av ovanstående förslagsskisser.
Man kan ju undra över varför man höll fast vid 17 - 17,7 ton som största axellast för lok och vagnar ända in på 1950-talet.
I Tyskland infördes 20 ton axellast på 1920-talet på spår med ungefär samma rälsvikt.

Kan det vara sedvanlig svensk försiktighet?

På dokumentet nämns föresten en byrådirektör Uggla. Undrar om det kan vara en släkting till en idag känd sångare :-)

--
Никлас Быгдестам
Allmänt intresserad av järnvägar. Inriktar mig på Europa. Jag bor i Uppsala

Avsaknad av underläggsplattor?

av BD @, fredag, februari 06, 2009, 18:01 (4456 dagar sedan) @ Niklas Bygdestam

Kan det vara sedvanlig svensk försiktighet?

Funderar på om det kan vara det att SJ då inte använde underläggsplattor som var en anledning till försiktigheten.
När började SJ allmänt använda underläggsplattor?
BJ införde på 1920-talet en KPEV/DRG rälsmodell och K-befästning. Samma rälsmodell infördes även på SWB.

Rälsvikt och axellast - Uggla

av Ola Almquist @, Göteborg, tisdag, februari 10, 2009, 08:50 (4452 dagar sedan) @ Niklas Bygdestam

På dokumentet nämns föresten en byrådirektör Uggla. Undrar om det kan vara en släkting till en idag känd sångare :-)

Enligt Svensk Rikskalender 1911:
Kungliga Järnvägsstyrelsen
Byrådirektörer och föredragande
Uggla, Arvid Leonard. RNO, RVO. f 54. 01. Bankonstruktionsbyrån.

Släkt med Magnus? Säkerligen!

Släktföreningen Uggla

M.v.h.
Ola

powered by my little forum