Bevarandet av 891-vagnar (Fordon: vagnar)

av Per-Åke Lampemo @, Älmhult/Småland, onsdag, februari 04, 2009, 14:36 (4556 dagar sedan)

Är det viktigt med järnvägshistoria? Är det viktigt med bevarande av jvg-historiska fordon eller miljöer. De flesta som läser detta forum svarar förhoppningsvis att de tycker det är viktigt, på den frågan.

Anten-Gräfsnäs Järnväg har ju varit bra på att samla lok och vagnar men tyvärr sämre på att förvalta genom åren. Hur som helst så finns många av de unika 891 fordonen idag bevarade på grund av ett idogt samlande på 1960-70 talet. Frågan är hur det skulle sett ut om man struntat i att förvärva 891-fordonen som stod uppställda runt om på Sveriges smalspårsbangårdar.

Skulle andra jvg-föreningar tagit chansen? Eller skulle de skrotats?

AGJ har sedan en tid ändrat inriktning min mening. Det ser lite annorlunda ut vad det beträffar föreningens 891-fordon. Idag har cirka 1/3 (25-30 st eller är det fler?) av alla godsvagnar försvunnit från AGJ.

En nödvändighet enligt vissa "det stärker föreningen".

Stor sorg och besvikelse enligt andra som satsat stora pengar, arbete/möda för att bevara fordonen för eftervärlden. "Föreningen marginaliseras"

En del av AGJ´s 891-fordon har idag sålts till andra museiföreningar. TJF och GHJ har haft möjlighet att få tillgång till en del. I något fall har också historiskt värdefulla vagnar fått lämna AGJ. Visst känns förstås lite sorgligt och vemodigt men köparen gjorde ett fynd och fordonet får det säkert bra på sin nya museijärnväg.

Dock har huvuddelen av de avyttrade vagnarna har försålts/depositionsavtal sagts upp från AGJ´s sida till de personer som en gång i tiden räddade dem. Även i denna avyttring finns några värdefullt historiska vagnar. De mer värdefulla fordonen är planerade att stå under tak i Kvarnabo. De har därmed satsa pengar två gånger för att rädda de värdefullt historiska fordonen ännu en gång.

Nu verkar det tyvärr som att även depositionen av ångloket SJ Gp 3042 också är tillända för AGJ. Jag hoppas innerligt att andra svenska 891-föreningar nu kan dra nytta av det arbete som AGJ genom åren lagt ner på bevarandet av dessa fordon som nu försvunnit/försvinner från Anten-Gräfsnäs Järnväg. Detta så att de seriöst bevaras/förvaltas för eftervärlden. Då har inte arbetet/mödan som AGJ lagt genom åren ner varit förgäves.

Mvh Per-Åke Lampemo

Bevarandet av 891-vagnar

av Granis @, onsdag, februari 04, 2009, 15:04 (4556 dagar sedan) @ Per-Åke Lampemo

Nu får vi väl hoppas att denna tråd inte "spårar ur" med tanke på vilken bana/ förening den s a s bygger på. Men resonemanget generellt är intressant. Och angår oss alla. Jag har alltid hävdat att det som räddades när det räddades inte hade funnits kvar åt Någon Annan enbart en kortare tid efter. Om det ö h t fanns Någon Annan när det var aktuellt... Därför ska de som, oavsett vilken förening de representerade, såg till att fordonen räddades ha all heder av detta. Ska de klandras ska det i stället vara att de tog hand om för lite! :-) F f a såna fordon som rälsbussar och diesellok av "udda typer". Men det har ju sin förklaring, och som jag också brukar säga ska vi hellre glädja oss åt det som finns kvar i s t f att begråta det som försvunnit.

Men det är just det. Det som bevarades på 60/ 70-talen gjordes ju efter de förutsättningar som fanns . Och just med baktanken "tar vi inte hand om det försvinner det". Visst; det fanns säkert -f f a mot slutet av sistnämnda decennium- händelser då föreningar "snuvade varann" på (bl a) fordon, beroende på misstroende och/ eller "vi är bäst"-inställningar, men det hör nog till undantagen.

Nu måste vi se till nutiden. Vissa fordon, icke minst godsvagnar, har nu stått -oftast utomhus- som renoveringsobjekt i decennier och mår därefter. Den förening som tog hand om dem har "fullt upp", och tro att allt ska kunna "klaras av i framtiden" är naivt. Det finns helt enkelt inget kvar av vagnen i fråga i framtiden -och då pratar jag inte om århundraden!

Om då nån annan förening vill och kan ta hand om t ex en vagn så ska inte "föreningsprestige" stoppa detta. De som räddade dem en gång i tiden borde vara både insatta och storsinta nog att inse att det är ett gemensamt kulturarv som vi/ dom förvaltar. Att tro att "den egna" föreningen "ska ta sitt förnuft tillfånga" i någon obestämbar framtid i stället för att avyttra vagnen är minst sagt trångsynt.

Givetvis ska avyttringsplaner noga gås igenom och förankras i föreningen innan något görs. Och då ska lika självklart den förening som vill ha fordonet kunna presentera en realistisk upprustnings/ användningsplan för det. Annars kommer vi ju bara in på ett "nollsummepel" där ett orenoverat fordon flyttas från en bar himmel på (t ex!) västkusten till en bar himmel nån annanstans i landet, utan att nåt mer händer.

Vilka fordon är då viktiga för vem? Ja, alla har ju sina favoriter. Men rimligen borde fordon från vissa landsändar vara särskilt intressanta för vissa föreningar/ banor. Ur "lokalmuseal" synpunkt alltså. Därmed kan man kanske motivera varför just det "vraket" ska vara kvar, f f a om en intressent kanske inte presenterat världens mest underbyggda upprustningsplan.

Sedan är det det där med praktiska synpunkter också: Man kanske behöver just en bra makadamvagn; kanske alla boggigodsvagnar från "hemmabanan" är skrotade så att man vill ha en liknande att visa upp på sin bana, även om aktuell vagn "inte stämmer till punkt och pricka"? Och så "det där jobbiga" med reservdelar också: Man kanske behöver dylikt -eller underreden till vagnskorgar- till andra vagnar i stället för 24 likadana flakvagnar från NkLJ? ("Bara ett exempel..." :-)) Då kanske det trots allt är bättre att skrota några av dem?

Nåja. Huvudsaken är att man "tänker stort", och igenom det hela såväl inom som utom föreningen. Och lägger sån prestige som "...den där vagnen räddades av Nisse i Knökebo grusgrop 1971, så det ska alltid vara våran vagn -även om ingen orkar göra nåt åt den just nu" åt sidan!


/ L G :-)

Bevarandet av 891-vagnar

av Per-Åke Lampemo, onsdag, februari 04, 2009, 15:43 (4556 dagar sedan) @ Granis

Nu får vi väl hoppas att denna tråd inte "spårar ur" med tanke på vilken bana/ förening den s a s bygger på. Men resonemanget generellt är intressant. Och angår oss alla. Jag har alltid hävdat att det som räddades när det räddades inte hade funnits kvar åt Någon Annan enbart en kortare tid efter. Om det ö h t fanns Någon Annan när det var aktuellt... Därför ska de som, oavsett vilken förening de representerade, såg till att fordonen räddades ha all heder av detta. Ska de klandras ska det i stället vara att de tog hand om för lite! :-) F f a såna fordon som rälsbussar och diesellok av "udda typer". Men det har ju sin förklaring, och som jag också brukar säga ska vi hellre glädja oss åt det som finns kvar i s t f att begråta det som försvunnit.

Nu måste vi se till nutiden. Vissa fordon, icke minst godsvagnar, har nu stått -oftast utomhus- som renoveringsobjekt i decennier och mår därefter. Den förening som tog hand om dem har "fullt upp", och tro att allt ska kunna "klaras av i framtiden" är naivt. Det finns helt enkelt inget kvar av vagnen i fråga i framtiden -och då pratar jag inte om århundraden!

Här håller delvis med dej. Man kan inte behålla alla godsvagnar vid AGJ. Det råder inget tvivel om. Från början var det tänkt att de stora inköpet från Växjö Småland 1978 skulle delvis utgöra framtida reservdelsförråd för AGJ.
När det gäller en del av öppna vagnarna som försålt det sista året så¨har de varit i ett förhållandevis bra skick. Detta trots att det stått på Ödegärdet i drygt 25 år. För inte hade TJF eller GHJ varit intresserade av vagnar i för dåligt skick.


Om då nån annan förening vill och kan ta hand om t ex en vagn så ska inte "föreningsprestige" stoppa detta. De som räddade dem en gång i tiden borde vara både insatta och storsinta nog att inse att det är ett gemensamt kulturarv som vi/ dom förvaltar. Att tro att "den egna" föreningen "ska ta sitt förnuft tillfånga" i någon obestämbar framtid i stället för att avyttra vagnen är minst sagt trångsynt.

Självklart att andra föreningar ska ges möjlighet att ta över fordon/vagnar där inte man kan förvalta dem riktigt. Alternativet kan vara likt ULJ och GHJ att satsa på en vettig förvaltning och ta ansvar för bevarandet av sina fordon. Jag menar då nybyggnationen av vagnhallar hos respektive förening.


Givetvis ska avyttringsplaner noga gås igenom och förankras i föreningen innan något görs. Och då ska lika självklart den förening som vill ha fordonet kunna presentera en realistisk upprustnings/ användningsplan för det. Annars kommer vi ju bara in på ett "nollsummepel" där ett orenoverat fordon flyttas från en bar himmel på (t ex!) västkusten till en bar himmel nån annanstans i landet, utan att nåt mer händer.

Även här har du rätt. Det är mycket viktigt att föra en bred dialog inom föreningen allra helst om man avser att göra sig av med 1/3 av fordonsparken.
Det faller sig naturligt att sådana här stora beslut måste tas på ett årsmöte.
Tar man ett sådant beslut på ett årsmöte ska man också givetvis undersöka möjligheterna till vettigt bevarande hos eventuella köpare.


Vilka fordon är då viktiga för vem? Ja, alla har ju sina favoriter. Men rimligen borde fordon från vissa landsändar vara särskilt intressanta för vissa föreningar/ banor. Ur "lokalmuseal" synpunkt alltså. Därmed kan man kanske motivera varför just det "vraket" ska vara kvar, f f a om en intressent kanske inte presenterat världens mest underbyggda upprustningsplan.

Jag vill ännu en gång påstå att allt som idag försvunnit från AGJ inte varit vrak.

Det finns också en rad historiska aspekter som inte får glömmas bort heller.

AGJ har haft en´mycket bra historisk bredd/helhet av sina 891-fordon. Genom denna bredd har man haft en bra samlad syn på den historiska utvecklingen vid det svenska smalspåret. Genom att SJ Gp 3042 nu eventuellt lämnar AGJ tappar man tyvärr en länk i denna historiska utvecklingskedja på ånglokssidan.

Mvh Per-Åke Lampemo

Bevarandet av 891-vagnar

av Granis @, onsdag, februari 04, 2009, 15:54 (4556 dagar sedan) @ Per-Åke Lampemo

Jag vill ännu en gång påstå att allt som idag försvunnit från AGJ inte varit vrak.

Jag resonerar generellt, och utan direkta kopplingar till just AGJ. "Överskottsproblemet" existerar väl annars mest hos De Gamla (och därmed stora?) föreningarna. Och följaktligen är det De Nya som (oftast) "vill ha". Men sånt här kan ändras genom åren. Också...

/ L G

Bevarandet av 891-vagnar

av Per-Åke lampemo @, Älmhult/Småland, onsdag, februari 04, 2009, 16:30 (4556 dagar sedan) @ Granis


Jag resonerar generellt, och utan direkta kopplingar till just AGJ. "Överskottsproblemet" existerar väl annars mest hos De Gamla (och därmed stora?) föreningarna. Och följaktligen är det De Nya som (oftast) "vill ha". Men sånt här kan ändras genom åren. Också...

/ L G

Generellt tror jag att ingen annan museijärnvägsförening i Sverige skulle göra så stora fordons-avyttringar utan att ta upp frågan vid ett årsmöte.

Mvh P-Å Lampemo

Bevarandet av 891-vagnar

av Granis @, onsdag, februari 04, 2009, 21:21 (4556 dagar sedan) @ Per-Åke lampemo

Tja, oavsett hur en styrelse resonerar så kan ju vilken medlem som helst ta upp frågan på årsmötet, som "stadgeenligt inkommen" eller "övrig fråga". Så får väl såväl styrelse som på stämman närvarande säga sitt och ev votera.

Men precis som att en förening som vill överta ett fordon (eller nåt annat) ska komma med en realistisk upprustnings/ användningsplan så tycker jag då att den som motsätter sig att styrelsen och/ eller andra vill överlåta eller skrota ett fordon själva kommer med en sådan plan. Också den realistisk. Och inget svepande om "nån framtida eventuell kraft som kanske kan ta sig an fordonet" eller så.

Nu står det väl alla i alla föreningar fritt att anföra och votera i dylika frågor (också), men jag skulle i varje fall rösta mot ett sånt förslag -förutsatt att det fanns en realistisk plan från en seriös förening som ville ta hand om fordonet och den egna inte hade några d:o planer/ resurser för fordonet i fråga. Detta oavsett vilken förening det skulle handla om. Vad nu min åsikt må vara värd... :-)

/ L G

Bevarandet av 891-vagnar

av Per-Åke Lampemo, onsdag, februari 04, 2009, 22:06 (4556 dagar sedan) @ Granis

Tja, oavsett hur en styrelse resonerar så kan ju vilken medlem som helst ta upp frågan på årsmötet, som "stadgeenligt inkommen" eller "övriga fråga". Så får väl såväl styrelse som på stämman närvarande säga sitt och ev votera.

Tanken är god! Det är dock ett problem med ditt sätt att se det hela.
AGJ´s medlemmarna bör veta "hur landet ligger" innan årsmötet att ett större antal fordon ska avyttras. Därmed skulle ju alla intresserade få en möjlighet sätta sig in i ärendet. Väga för och emot och slutligen ta ett vägledande beslut vid årsmötet. Nu har medlemmarna ställts inför faktum först efter årsmötet. Vagnarna är sålda, depositionerna uppsagda. Medlemmarna informeras senare via Jernvägsnytt då är det försent att föra någon dialog kring dessa fordon. Tror knappast att SRJmf eller någon annan svensk museijärnväg skulle agera på detta sätt. Självklart har man årsmötet med sig i ett sådant här viktigt föreningsärende.


Men precis som att en förening som vill överta ett fordon (eller nåt annat) ska komma med en realistisk upprustnings/ användningsplan så tycker jag då att den som motsätter sig att styrelsen och/ eller andra vill överlåta eller skrota ett fordon själva kommer med en sådan plan. Också den realistisk. Och inget svepande om "nån framtida eventuell kraft som kanske kan ta sig an fordonet" eller så.

Här har väl både TJF och GHJ redogjort för hur man tänkt sig framtiden med de köpta fordonen? Vad gäller de depositioner som AGJ lämnat tillbaka har nu ägaren satsat drygt 100.000 kronor på ordningsställande av uppställningsyta i Kvarnabo. Detta både inomhus under tak samt skyddat med pressening utomhus.
De mest historiskt värdefulla fordonen kommer givetvis ställas inomhus.


Nu står det väl alla i alla föreningar fritt att anföra och votera i dylika frågor (också), men jag skulle i varje fall rösta mot ett sånt förslag -förutsatt att det fanns en realistisk plan från en seriös förening som ville ta hand om fordonet och den egna inte hade några d:o planer/ resurser för fordonet i fråga. Detta oavsett vilken förening det skulle handla om. Vad nu min åsikt må vara värd... :-)

/ L G

Tänk om det i framtiden fanns historiskt värdefulla vagnar som var uppställda vid SRJmf och de skulle avyttras skulle du då inte åtminstone vilja diskutera frågan (vilka vagns-individer) innan de försvann?


Mvh Per-Åke Lampemo

Bevarandet av 891-vagnar

av Granis @, onsdag, februari 04, 2009, 22:25 (4556 dagar sedan) @ Per-Åke Lampemo

Tänk om det i framtiden fanns historiskt värdefulla vagnar som var uppställda vid SRJmf och de skulle avyttras skulle du då inte åtminstone vilja diskutera frågan (vilka vagns-individer) innan de försvann?

Jo. Det skulle jag få göra också. Samtidigt som frågan skulle beredas inom först "Vagnssektionen", sedan Maskinavdelningen i övrigt, så i "Järnvägsförvaltningens Direktion" och slutligen skulle beslut tas i föreningens styrelse. Om nu inte järnvägsförvaltningen själva har mandat att fatta beslut i frågan.

Hur som helst skulle jag acceptera beslutet, och om inte har jag väl möjlighet att leva rövare på årsmötet och yrka på att styrelsen inte skulle ges ansvarsfrihet eller nåt liknande. Och då -om inte förr- skulle man väl kunna se hur förankrat beslutet var. Men det är jag övertygad om att det skulle vara.

Men, återigen: Jag vill diskutera generella företeelser, och därmed använda mig av fiktiva exempel. Även om dessa givetvis emellanåt kan ha lite "verklighetsbakgrund" (jag resonerar tvärtemot Liza Marklund alltså ;-))

I samband med det kan jag väl säga att jag tycker att en hel del vettigt har sagts, ehh.. skrivits i denna "tråd". Även om alla kanske inte tycker lika alltid -även i "hypotetiska fall". Icke minst av herrar Svensson och Biedermann, eftersom dessa verkar tycka som jag :-P

/ L G

Bevarandet av 891-vagnar

av Ante Svensson ⌂ @, onsdag, februari 04, 2009, 16:40 (4556 dagar sedan) @ Granis

Jag vill ännu en gång påstå att allt som idag försvunnit från AGJ inte varit vrak.


Jag resonerar generellt, och utan direkta kopplingar till just AGJ. "Överskottsproblemet" existerar väl annars mest hos De Gamla (och därmed stora?) föreningarna. Och följaktligen är det De Nya som (oftast) "vill ha". Men sånt här kan ändras genom åren. Också...

/ L G

Jag tycker att den här tråden tyvärr hamnat snett från början eftersom det tar sitt avstamp i följetången "allt som AGJ släppt ifrån sig" ur ett förlustperspektiv, för där måste vi nog lyfta blicken litet. För allt hänger ihop, även bevarandet av vagnar på Gotland och i Småland spelar in och då blir bilden mer komplicerad. Att vagnar en gång bevarades vid t.ex. AGJ är nog alla i 891-branschen tacksamma för, annars hade de varit skrot. Därför tycker jag att de som förstod och var med då måste hyllas för en stor insats för svenskt 891-bevarande i stort, inte bara ur ett västsvenskt perspektiv. Men om nu samlingen är för stor (och det säger ju alla!) så är väl det vettigaste att den sprids ut till lämpliga mottagare? Med detta menar jag föreningar som har viljan att ta hand om fordonen och använda dem? För de är väl inte mindre bevarade för att de exempelvis befinner sig i Småland vid sin gamla hemmabana? Även de som räddade vagnarna en gång borde väl kunna se detta som en framgång?

För jag skulle snarare se det som ett hälsotecken att ett antal föreningar kan lösa sina problem genom att köpa/sälja fordon och därigenom bli BÄTTRE. Snarare skulle jag vilja se mycket mer av detta; föreningar som prestigelöst kan köpa/sälja/byta/låna fordon av varandra och på så sätt komplettera sina samlingar. För jag skulle vilja säga att tron på ett rikstäckande 891-museum med den totaltäckande samlingen fordon är föga realistisk oavsett var man skulle placera detta. Det rikstäckande 891-museet skapas genom ett antal livaktiga, lokalt präglade och profilerade föreningar som alla kompletterar varandra och därigenom ger en heltäckande bild. Så, jag skulle hellre vilja styra in denna diskussion till hur vi alla hjälper varandra att skapa vår lokala variant av det svenska 891-museet. PÅL:s frågeställning är viktig men det får inte handla om en sorts tragedi i att en förening minskar sin samling utan om hur utvecklingen av 891-sektorn borde se ut.

Ante

--
Ante

Bevarandet av 891-vagnar

av Erik Samuelsson (tillfällig), onsdag, februari 04, 2009, 17:44 (4556 dagar sedan) @ Ante Svensson

PÅL:s frågeställning är viktig men det får inte handla om en sorts tragedi i att en förening minskar sin samling utan om hur utvecklingen av 891-sektorn borde se ut.

Denna avslutande mening i Antes inlägg synliggör tydligt vad frågan handlar om.

Är det vi gör att se till "sektorn" bästa och bevarandet av vagnar och lok?
Eller är föreningsverksamhet en social verksamhet som handlar om relationer mellan människor? Där det materiella enbart är ett medel för att träffas.

Lite av båda - men vad är viktigast?

Bevarandet av 891-vagnar

av Bengt Nordh @, onsdag, februari 04, 2009, 18:03 (4556 dagar sedan) @ Erik Samuelsson (tillfällig)

"PÅL:s frågeställning är viktig men det får inte handla om en sorts tragedi i att en förening minskar sin samling utan om hur utvecklingen av 891-sektorn borde se ut."
Visst är det viktigt att vara rädd om människor, medlemmar, nuvarande och före detta aktiva. Det är lätt att i maktposition som styrelse och maskinchef bestämma. Varför tar man inte upp en dialog med de som är berörda, innan man bestämmer sig? Ideellt arbete skapar ibland tyvärr ofta konflikter och besvikna människor. Jag har sett många misstag och fel vid mina år vid AGJ, inklusive mina egna!
En klok styrelse tar det som sin uppgift att - så långt det går - medla, rådfråga och inte skärpa en konfliktsituation. Att man krossar "Nisses" livsdröm verkar inte bekymra den som skriver om honom. Var finns den mänskliga aspekten? Kanske är det dags för ett seminarium med ämnet "Konfliktlösning i ett arbetslivsmuseum"?

Bengt Nordh
(AGJ-medlem sedan 1966)

Bevarandet av 891-vagnar

av Granis @, onsdag, februari 04, 2009, 21:40 (4556 dagar sedan) @ Bengt Nordh

En klok styrelse tar det som sin uppgift att - så långt det går - medla, rådfråga och inte skärpa en konfliktsituation. Att man krossar "Nisses" livsdröm verkar inte bekymra den som skriver om honom.

Nu ska vi nog inte vara så snabba på att dra "paralleller till verkligheten". Även om det i mina inlägg -trots generaliseringar och hypotetiska exemplifieringar- kanske finns ett uns av verklighets(eller hur man nu ska kalla det)bakgrund. Men sen är det både tillagt, fråndraget och -alltså- generaliserat. För det är det som är intressant, tycker jag. Företeelser alltså.

Men för att anknyta till Antes -som vanligt- vettiga inlägg: Om XYJmf får XYJ G 38 (eller vad det var) och andra vagnar ur en stor samling som "väntat på sin tur i verkstan" och/ eller som har andra "syskon" på banan kommer till andra banor och föreningar som verkligen tar hand om dem så har väl inte varken "Nisses" eller någon annan hypotetisk eller verklig persons livsdröms krossats? Tvärtom har den väl uppfyllts (i varje fall när vagnen är klar och i trafik)! Kanske på sin "hemmabana" dessutom!?

Att stå och titta ut över ett hav av mer eller mindre "renoveringsobjekt" på sin bana och tycka det är livsdrömmen; det är det jag vänder mig mot i så fall. Eller åtminstone inte delar visionen.

/ L G

Bevarandet av 891-vagnar

av nicke, torsdag, februari 05, 2009, 22:00 (4555 dagar sedan) @ Granis

Kan inte annat än att hålla med föregående talare i stort.

Oavsett alla tomtenissars livsverkdrömmar så har sveriges jvm-föreningar misslyckats med sin uppgift att få de aktivas skara att öka, och ens fylla luckorna för de som fallit ifrån. Det är det som det egentligen handlar om. Inte att någon privatperson samlar rostiga vagnar en mass och blockerar omsättningen. DET är som jag ser det bara en konsekvens, om än destruktiv.

Våra föreningar kämpar fortfarande sedan startskottet för 50 år sedan att få tillräckligt med folk under fanorna. Om du har en förening med 100 aktiva och ett par tusen passiva dito så är du en folkrörelse som i sig genererar sin egen verksamhet med stora möjligheter att få bidrag och stöd från privata fonder, kommun, stat och EU. Dess motsats har jag däremot sett, där man utan några bidrag, men med styrelsemedlemmar, som mörkermän, springer på bangårdsområden och stjäl presenningar att lägga över sina murkna vagnar, då man inte ens har råd att köpa nya. Än mindre renovera den rullande materiel man har.

I det här läget sitta och vurma över storverk som någon medlem gjorde för 40 år när han köpte in någon vagn som sedan blev stående till dags dato håller inte. Vagnar ska rotera, helst på räls, och i vart fall mellan föreningar så det kan bli möjligt att få dem på rull igen.
att se vagnar, oavsett om de är renoverade till mint-condition, bruksskick eller skogsvrak i en lång hall från varenda bana, med i bästa fall lysrörsbelysning, är lika upphetsande som att stirra på stenyxor i en monter på ett unket museum.

Godsvagnar ska vara en en del av ett levande (rullande) miljömuseum för att ge dessa vagnar någon rättvisa. Att alla sedan inte råkar hamna exakt på rätt bana med rätt lok fram spelar mindre roll. Det är KÄNSLAN av jv-miljön som är grejen. Inte tjata om littera och bolagsförkortningar. Det är ett kotteri, som vi inte har råd med längre.

mvh nicke, Hägersten

Bevarandet av 891-vagnar

av Björn, Alingsås, onsdag, februari 04, 2009, 23:51 (4556 dagar sedan) @ Bengt Nordh

Angående denna tråd.

Ser detta som ej sunt tecken i AGJ. Detta har på gått länge tar exempel när Stora lundy sattsade ej på VGJ 28 som hade ny panna nu lägger man krutet på ROJ 3 som hade sämre pann status.

Likså aom SJ GP 3042 där nu AGJ av yttra ett gods tågslok när nu inte har några smålands vagnar typ Dolbergsvagn etc.

Man måste uppskatta vad olika person gjort för förening som nu är det en elit trupp ner i Anten som styr o det står flera person på åskdarläktern.

Tar nästa exempel personvagn flotan är nerkörd i stommarna man tro att man ska kunna göra undervärk i den ny gammla verkstad med få aktiv på helgerna.

Normal spår föreningar har lättare att byta fordon än smal föreningarna,
som jag ser ska man lungna sig i bytes affärn nu i lågkonjunkterna innan man ser resan utveckling i AGJ 2009. Alla stora beslut eller av yttringar måste förankras bättre. Tar ett dåligt exempel tiill hur gick skrotning beslutet till på svängel vagnen från ROJ?

Varför inte föra denna dialog inom AGJ eget forum eller på möte?

MVH björn


Medlem sedan 1968 o järnvägs historik intreserad

Bevarandet av 891-vagnar

av Granis @, torsdag, februari 05, 2009, 09:46 (4555 dagar sedan) @ Björn

Likså aom SJ GP 3042 där nu AGJ av yttra ett gods tågslok..

??? Det är väl FSVV som "avyttrar" i så fall? Men nu har man väl (för fem år sedan) sagt upp ett depositionsavtal med AGJ för att man vill/ kan ta tillbaka sitt lok till Småland?

som jag ser ska man lungna sig i bytes affärn nu i lågkonjunkterna innan man ser resan utveckling i AGJ 2009.

Citat Ante Svensson: "..jag skulle vilja säga att tron på ett rikstäckande 891-museum med den totaltäckande samlingen fordon är föga realistisk oavsett var man skulle placera detta". Instämmer.

Varför inte föra denna dialog inom AGJ eget forum eller på möte?

Mycket vettigt förslag!

/ L G :-)

Bevarandet av 891-vagnar

av Peter Sjöquist, FSVV, torsdag, februari 05, 2009, 13:22 (4555 dagar sedan) @ Granis

Likså aom SJ GP 3042 där nu AGJ av yttra ett gods tågslok..


??? Det är väl FSVV som "avyttrar" i så fall? Men nu har man väl (för fem år sedan) sagt upp ett depositionsavtal med AGJ för att man vill/ kan ta tillbaka sitt lok till Småland?

Ja exakt. Och FSVV ska inte *avyttra* loket, det går inte att göra hur som helst heller om jag minns avtalet från den tid loket togs om hand av dåvarande Smålandsspåret rätt. Tvärtom är FSVV angeläget om att loket tas väl om hand, och efter många överväganden har Växjöavdelningen bestämt att ta 'hem' loket och placera det i Västervik.

Bevarandet av 891-vagnar

av Ante Svensson ⌂ @, onsdag, februari 04, 2009, 18:21 (4556 dagar sedan) @ Erik Samuelsson (tillfällig)

PÅL:s frågeställning är viktig men det får inte handla om en sorts tragedi i att en förening minskar sin samling utan om hur utvecklingen av 891-sektorn borde se ut.


Denna avslutande mening i Antes inlägg synliggör tydligt vad frågan handlar om.

Är det vi gör att se till "sektorn" bästa och bevarandet av vagnar och lok?
Eller är föreningsverksamhet en social verksamhet som handlar om relationer mellan människor? Där det materiella enbart är ett medel för att träffas.

Lite av båda - men vad är viktigast?

Tja, det är nog olika för olika människor. Men om vi nu ska ha en trovärdighet utåt vad gäller de museala frågorna så bör det förstnämnda väga tungt -tycker i alla fall jag. För om de sociala frågorna dominerar för mycket i ett hypotetiskt extremfall och leder till att ett bevarande blockeras och ett (eller flera) fordon förfars så falerar grunden för hela vår verksamhet. Typ Granis exempel med Nisse som in i det längsta blockerar XYJmf:s möjligheter att få överta den övertaliga XYJ-vagnen och att denna förfaller bortom all räddning på grund av Nisses missriktade omsorg om "sin" vagn. Vi slutar att bevara och reducerar oss själva till samlare som inte kan ta hand om alla godsaker vi tycker oss se i våra samlingar. Vi har trevligt men en dag står vi med X antal fordon bortom all räddning. Eller att en tung medlem stoppar sådant som han inte gillar. Om man ska prata om demokratiska processer och förankring så bör även detta scenario tas med. Samt den för mig viktiga frågan om huruvida man ska mest titta på den egna föreningen eller försöka se saken ur ett större perspektiv. För om vår trevnad innebär att andra föreningar inte kan utveckla sin verksamhet så undrar jag om den är så bra...

Jag tycker att ordet "museum" är förpliktigande på många olika sätt och där ingår att man ändå i mesta möjliga mån har en proffsig inställning till sina objekt kontra den verksamhet och inriktning man har. Om man inte kan ta hand om allt så får man väl minska samlingen och då är väl det minst smärtsamma för alla parter att föremålen eller fordonen bevaras av någon annan? Det sociala skall på intet sätt underskattas men om vi menar allvar med att bevara föremål, bandelar, fordon etc till kommande generationer så måste det ibland tas tuffa beslut. Bara det att göra en bevarandeplan är ju att göra en viss bortgallring i alla fall på kort sikt. Att storleksmässigt anpassa samlingen kan vara ett logiskt andra steg. En svår process är det i alla fall och ska för många hänsyn tas så blir den ju i praktiken omöjlig. Man skulle kunna tänka sig att utgallringsmotståndare rent av skulle utnyttja en sådan till att dra frågan i långbänk. Alltså är det svårt att hantera dylika frågor så att alla är 100% nöjda. Hur denna process går till internt är en helt annan sak. Allt ovanstående sagt utan att ha någon specifik förening i åtanke.

Ante

--
Ante

Bevarandet av 891-lok

av Per-Åke Lampemo, onsdag, februari 04, 2009, 19:14 (4556 dagar sedan) @ Ante Svensson

PÅL:s frågeställning är viktig men det får inte handla om en sorts tragedi i att en förening minskar sin samling utan om hur utvecklingen av 891-sektorn borde se ut.


Denna avslutande mening i Antes inlägg synliggör tydligt vad frågan handlar om.

Är det vi gör att se till "sektorn" bästa och bevarandet av vagnar och lok?
Eller är föreningsverksamhet en social verksamhet som handlar om relationer mellan människor? Där det materiella enbart är ett medel för att träffas.

Lite av båda - men vad är viktigast?


Tja, det är nog olika för olika människor. Men om vi nu ska ha en trovärdighet utåt vad gäller de museala frågorna så bör det förstnämnda väga tungt -tycker i alla fall jag. För om de sociala frågorna dominerar för mycket i ett hypotetiskt extremfall och leder till att ett bevarande blockeras och ett (eller flera) fordon förfars så falerar grunden för hela vår verksamhet. Typ Granis exempel med Nisse som in i det längsta blockerar XYJmf:s möjligheter att få överta den övertaliga XYJ-vagnen och att denna förfaller bortom all räddning på grund av Nisses missriktade omsorg om "sin" vagn. Vi slutar att bevara och reducerar oss själva till samlare som inte kan ta hand om alla godsaker vi tycker oss se i våra samlingar. Vi har trevligt men en dag står vi med X antal fordon bortom all räddning. Eller att en tung medlem stoppar sådant som han inte gillar. Om man ska prata om demokratiska processer och förankring så bör även detta scenario tas med. Samt den för mig viktiga frågan om huruvida man ska mest titta på den egna föreningen eller försöka se saken ur ett större perspektiv. För om vår trevnad innebär att andra föreningar inte kan utveckla sin verksamhet så undrar jag om den är så bra...

Jag tycker att ordet "museum" är förpliktigande på många olika sätt och där ingår att man ändå i mesta möjliga mån har en proffsig inställning till sina objekt kontra den verksamhet och inriktning man har. Om man inte kan ta hand om allt så får man väl minska samlingen och då är väl det minst smärtsamma för alla parter att föremålen eller fordonen bevaras av någon annan? Det sociala skall på intet sätt underskattas men om vi menar allvar med att bevara föremål, bandelar, fordon etc till kommande generationer så måste det ibland tas tuffa beslut. Bara det att göra en bevarandeplan är ju att göra en viss bortgallring i alla fall på kort sikt. Att storleksmässigt anpassa samlingen kan vara ett logiskt andra steg. En svår process är det i alla fall och ska för många hänsyn tas så blir den ju i praktiken omöjlig. Man skulle kunna tänka sig att utgallringsmotståndare rent av skulle utnyttja en sådan till att dra frågan i långbänk. Alltså är det svårt att hantera dylika frågor så att alla är 100% nöjda. Hur denna process går till internt är en helt annan sak. Allt ovanstående sagt utan att ha någon specifik förening i åtanke.

Ante

Visst ska det tas tuffa beslut i en styrelse. Men när dessa tuffa beslut kan få framtida negativa konsekvenser för en museijärnväg, så är det väl naturligt att någon reagerar.
Den starkes rätt betyder inte visdom alla gånger.

Grunden för en framgångsrik ideéll verksamhet är väl öppenhet, tolerans och en god kamratskap där alla medlemmar inom en förening oavsett mening bör accepteras/respekteras.

När man börjar fingra på dessa enkla regler kan det lätt leda till...konflikt!

Mvh P-Å Lampemo

Bevarandet av 891-vagnar

av Bengt Nordh, onsdag, februari 04, 2009, 19:32 (4556 dagar sedan) @ Ante Svensson

De "sociala frågorna" är väl så viktiga som de museala frågorma för en museiförening. Antes hypotetiska extremfall och Granis exempel med Nisse och XYJ mf passar de verkligen in i den här diskussionen? Jag menar att en styrelse absolut kan ta kontroversiella beslut, men först efter en ordentlig förankring i föreningen - om inte kan resultatet bli medlemstapp, avhopp och bitterhet. De museala frågorna och "sociala frågorma" går hand i hand.

Bengt Nordh

Bevarandet av 891-vagnar

av Per-Åke Lampemo, onsdag, februari 04, 2009, 18:11 (4556 dagar sedan) @ Ante Svensson

Jag tycker att den här tråden tyvärr hamnat snett från början eftersom det tar sitt avstamp i följetången "allt som AGJ släppt ifrån sig" ur ett förlustperspektiv, för där måste vi nog lyfta blicken litet. För allt hänger ihop, även bevarandet av vagnar på Gotland och i Småland spelar in och då blir bilden mer komplicerad. Att vagnar en gång bevarades vid t.ex. AGJ är nog alla i 891-branschen tacksamma för, annars hade de varit skrot. Därför tycker jag att de som förstod och var med då måste hyllas för en stor insats för svenskt 891-bevarande i stort, inte bara ur ett västsvenskt perspektiv. Men om nu samlingen är för stor (och det säger ju alla!) så är väl det vettigaste att den sprids ut till lämpliga mottagare? Med detta menar jag föreningar som har viljan att ta hand om fordonen och använda dem? För de är väl inte mindre bevarade för att de exempelvis befinner sig i Småland vid sin gamla hemmabana? Även de som räddade vagnarna en gång borde väl kunna se detta som en framgång?

Visst ser jag detta som en framgång. Jag har själv suttit som ansvarig i AGJ drivit frågan om att exempel GHJ skulle kunna få ta över lämpliga person o godsvagnar eller reservdelar för den delen. AGJ hade en stort mycket stort fordonsantal och det var väl inte gångbart att spara allt. Så visst är jag glad att någon nu tar hand om vagnar som inte AGJ behöver.

GHJ har ju dessutom visat sig som en seriös museijärnvägsförening där stor vikt lagts på den historiska aspekten vid museijärnvägen. Det gäller både fordon och fastigheter.
Man har förstått att förvalta och bevara sina samlingar vettigt sätt. Den nybyggda vagnhallen är ett bevis för denna strävan. Att GHJ just nu är en framgångsrik förening är ingen tillfällighet. Man gör det AGJ gjorde för 15 år sedan.
Man vågar att satsa och jag påstår att man satsar rätt. Man bygger upp sin infrastruktur, man vill/vågar förlänga sin museijärnväg. Man ser till att ha goda externa kontakter. Man informerar öppet sina medlemmar/allmänheten i stort och i smått. Tro mej, detta glädjande!

För mej handlar det absolut inte om konkurens. När jag suttit på olika förtroendeposter vid AGJ har jag alltid varit mån om ett gott samarbete mellan de olika MRO-föreningarna.

Dock är jag kritisk till att det egentligen inte funnits någon bred/öppen allmän dialog i godsvagnsfrågan inom AGJ innan den stora avyttringen. Det är självklart att denna fråga borde åtminstone behandlats på ett årsmöte. Därefter kunde ett beslut tas i frågan. Det blir lite konstigt föreningen försäljer/lämnar tillbaka bevaransvärda vagnar utan någon större diskussion.

Exempelvis tycker jag personligen att det är lite synd AGJ sålde den s.k Dolbergs-vagnen. Vagnen var historiskt sett lika viktig för AGJ som den nu är för GHJ. Det historiska värdet förstod GHJ.
Med en bättre dialog/öppenhet inom AGJ kanske/möjligen vagnen hade varit kvar i Västergötland? Nu blev det inte så. Men jag är ändå faktiskt glad och tror att vagnen får god omvårdnad och en bra ny museijärnväg att rulla på.

För övrigt är ju reservdelar till våra svenska museala smalspårvagnar 891 mm begränsade vilket ofta inte är fallet vad gäller normalspårsidan? Dessutom är antalet museala vagnar på normalspåret som är bevarade fler till antalet.
Det blir därför lättare att byta/flytta vagnar och reservdelar på normalspårssidan.

Med goda hälsningar: Per-Åke Lampemo

Bevarandet av 891-vagnar

av Erik Samuelsson (tillfällig), onsdag, februari 04, 2009, 15:31 (4556 dagar sedan) @ Per-Åke Lampemo

Rimligtvis så torde ju det inte varit förgäves i den aspekten att de bevaras. Varför skulle andra föreningar annars lägga ner tid och arbete att hämta grejerna?

Frågorna man kanske måste ställa sig.
- Är det i enlighet med den som en gång skänkt eller sålt fordonet? Om inte får det några konsekvenser för framtida donationer eller bemötande från säljare.
- Hur förhåller man sig till de medlemmar som är personligt engagerade i fordonen? Överväger de positiva med en avyttring de interna problem man kan få.

Självklart exempelvis att Gp-loket kommer att få samma eller bättre förvaring som idag.

Bevarandet av 891-vagnar

av Granis @, onsdag, februari 04, 2009, 15:42 (4556 dagar sedan) @ Erik Samuelsson (tillfällig)

Jag förstår vad Du menar och respekterar det, men fruktar att det därmed innebär att man ska ta hänsyn till prestigen ("Nisse och grusgropen 1971" ). Och kanske såna saker som att Nisse köpte vagnen för egna pengar? Min bestämda åsikt är att ja, enskilda medlemmar får köpa saker för egna pengar (givetvis!), men ska sedan förbehållslöst överlåta "saken" till föreningen. Annars bäddar det för problem. Förr eller senare. Ty -som jag sagt några gånger- denna branch fungerar ju ofta mer med hjärta än med hjärna. Som tur är, i vissa fall (annars hade ju allt i princip varit omöjligt). Men som otur är, i andra fall. Och då blir det tråkigt om Nisse vägrar låta XYJmf överta vagnen XYJ G 34, som de presenterat en realistisk upprustningsplan för, därför att han tror/ hoppas att "den egna" föreningen en vacker dag ska "komma i gång".

/ L G

Bevarandet av 891-vagnar

av Erik Samuelsson (tillfällig), onsdag, februari 04, 2009, 16:08 (4556 dagar sedan) @ Granis

Jag tror du kanske uppfattade mitt meddelande lite. Jag menar inte att man ska spara allt och att smeka alla medhårs. Men innan man gör något som går emot givare eller personer som har ett starkt engagemang så måste man vara medveten att det får konsekvenser mot verksamheten. Folk blir mindre benägna att ge bidrag eller engagera sig.

Om man som förening går ut och samlar in pengar eller anordnar otaliga arbetsdagar för ett objekt så tror man som medlem att det man gör är för föreningen och att det "ska vara för evigt". Om då föreningen plötsligt byter fot och säljer av eller skickar iväg det objekt som bara något tidigare var något man skulle satsa på så bäddar det för konflikter och risken är stor att folk inte vågar bidra.

För att ta exemplet AGJ så tror jag att ser man på viljan att skänka pengar under de senaste 15 åren minskat betydligt. Samtidigt har arbetet med sponsring intensifierats och mycket har istället kommit in den vägen.

Erik

Bevarandet av 891-vagnar

av Niklas Biedermann @, onsdag, februari 04, 2009, 16:52 (4556 dagar sedan) @ Erik Samuelsson (tillfällig)

Rimligtvis så torde ju det inte varit förgäves i den aspekten att de bevaras. Varför skulle andra föreningar annars lägga ner tid och arbete att hämta grejerna?

Frågorna man kanske måste ställa sig.
- Är det i enlighet med den som en gång skänkt eller sålt fordonet? Om inte får det några konsekvenser för framtida donationer eller bemötande från säljare.
- Hur förhåller man sig till de medlemmar som är personligt engagerade i fordonen? Överväger de positiva med en avyttring de interna problem man kan få.

Det finns i princip inga "riktiga" museer som tar emot villkorade donationer av föremål om det inte medföljer en påse pengar som är tillräcklig för att uppfylla villkoren "i all framtid".
Anledningen är rätt självklar. Ett seriöst museum har ett mål med verksamheten som "dikteras" av antingen en huvudman eller av museet själva men inte av enskilda som vill se vissa prylar bevarade.

Jag tycker det är kontraproduktivt om verksamheten måste ta hänsyn till fordon XYZp bara för att Nisse G. skänkte det 1967. Då får väl Nisse G. öppna ett eget museum och finansiera det ur egen ficka. Om Nisse blir sur för att föreningen tycker att fordonet inte passar i deras verksamhet eller de inte kan ta hand om det må det väl vara hänt men jag tycker inte det är något man ska ta hänsyn till för de flesta föreningar har inte som syfte att tillfredsställa enskilda.

När jag skänker något gör jag det för att jag vill att det ska bli bevarat. Alltså skulle jag bli besviken om föreningen ställde det i ett förråd med läckande tak i stället för att ge det till en annan förening som kan ta hand om prylen.

Om det sedan blir groll för att föreningen inte tycker att Nisses omformarvagn är lika spännande som Nisse så är väl problemet framförallt att man, när Nisse donerade omformarvagn, inte kommunicerade vad som gäller. Men sånt ger mycket mer källor till ont blod än att direkt säga vad som gäller och t.ex. inte sammanblanda privata intressen med föreningens. De flesta som donerar är väl ändå så intresserade av att det de donerar bevaras så att de inte skulle skrota det i stället. Men visst, det finns sådana också. Antingen blir det som jag vill eller så får ingen något. Men då står inte längre bevarandet av industriarv i centrum utan nån personlig nånting...

Från vissas inlägg får jag en känsla av att det som står i första rummet är att den "egna" föreningen ska hävda sig i nån slags konkurrens och därför ska den största, bästa och vackraste samlingen rälsspikar finnas just där och inte hos den nystartade föreningen på Åland som har tjusiga uppvärmda hallar och nya slipers till spiksamlingen.
Med detta vill jag på inget sätt förringa den insats de gjort som en gång i tiden "räddat" något - men ibland har jag en känsla av att för 40 år sedan så stod räddandet i fokus men med tiden har personliga intressen tagit över, lite som samlaren som till inget pris vill se sin samling skingras, även om det skulle innebära att den förfaras i stället.

Jag har en känsla av att normalspårsföreningarna har kommit längre i dessa frågor, där byts och säljs fordon tämligen frekvent.

Bevarandet av 891-vagnar

av P-Å Lampemo, Skövde/Västergötland, torsdag, februari 05, 2009, 14:28 (4555 dagar sedan) @ Niklas Biedermann

Rimligtvis så torde ju det inte varit förgäves i den aspekten att de bevaras. Varför skulle andra föreningar annars lägga ner tid och arbete att hämta grejerna?

Frågorna man kanske måste ställa sig.
- Är det i enlighet med den som en gång skänkt eller sålt fordonet? Om inte får det några konsekvenser för framtida donationer eller bemötande från säljare.
- Hur förhåller man sig till de medlemmar som är personligt engagerade i fordonen? Överväger de positiva med en avyttring de interna problem man kan få.


Det finns i princip inga "riktiga" museer som tar emot villkorade donationer av föremål om det inte medföljer en påse pengar som är tillräcklig för att uppfylla villkoren "i all framtid".
Anledningen är rätt självklar. Ett seriöst museum har ett mål med verksamheten som "dikteras" av antingen en huvudman eller av museet själva men inte av enskilda som vill se vissa prylar bevarade.

Det har väl aldrig varit några villkorade depositioner vid AGJ. Inte vad hört och sett iallafall. Dessutom har ägaren skänkt/fonderat eller bidraget med större summor pengar till underhållet av dessa godsvagnar.


Jag tycker det är kontraproduktivt om verksamheten måste ta hänsyn till fordon XYZp bara för att Nisse G. skänkte det 1967.

Här blir det knepigt. Är det så att Nisse G köpt ett bevarandevärt fordon och deponerat det till en jvg-förening för att han vet att vagnen är historiskt värdefull för eftervärlden. Så måste väl detta vara en god gärning ur ett järnvägsmusealt perspektiv?

Då får väl Nisse G. öppna ett eget museum och finansiera det ur egen ficka. Om Nisse blir sur för att föreningen tycker att fordonet inte passar i deras verksamhet eller de inte kan ta hand om det må det väl vara hänt men jag tycker inte det är något man ska ta hänsyn till för de flesta föreningar har inte som syfte att tillfredsställa enskilda.

Vad jag vet idag har Nisse G egna lokaler för att bevara det museijärnvägen inte vill ha i sina samlingar. Detta gäller både de nyligen uppsagda depositioner och försålda fordon. De större lokalerna som finns för ändamålet har Nisse G med kamrater finansierat privat. Jag tror att Nisse G försökt bevara något som inget annan vid det aktuella tillfället kunde/ville bevara.


När jag skänker något gör jag det för att jag vill att det ska bli bevarat. Alltså skulle jag bli besviken om föreningen ställde det i ett förråd med läckande tak i stället för att ge det till en annan förening som kan ta hand om prylen.

Om det sedan blir groll för att föreningen inte tycker att Nisses omformarvagn är lika spännande som Nisse så är väl problemet framförallt att man, när Nisse donerade omformarvagn, inte kommunicerade vad som gäller. Men sånt ger mycket mer källor till ont blod än att direkt säga vad som gäller och t.ex. inte sammanblanda privata intressen med föreningens. De flesta som donerar är väl ändå så intresserade av att det de donerar bevaras så att de inte skulle skrota det i stället. Men visst, det finns sådana också. Antingen blir det som jag vill eller så får ingen något. Men då står inte längre bevarandet av industriarv i centrum utan nån personlig nånting...

Jag håller med här. Det har med största säkerhet varit lite dålig kommunikation mellan Nisse G och föreningen genom åren i denna fråga.


Från vissas inlägg får jag en känsla av att det som står i första rummet är att den "egna" föreningen ska hävda sig i nån slags konkurrens och därför ska den största, bästa och vackraste samlingen rälsspikar finnas just där och inte hos den nystartade föreningen på Åland som har tjusiga uppvärmda hallar och nya slipers till spiksamlingen.
Med detta vill jag på inget sätt förringa den insats de gjort som en gång i tiden "räddat" något - men ibland har jag en känsla av att för 40 år sedan så stod räddandet i fokus men med tiden har personliga intressen tagit över, lite som samlaren som till inget pris vill se sin samling skingras, även om det skulle innebära att den förfaras i stället.

Det har varit ett problem med förvaltningen av fordon vid föreningen. Men likt andra museijärnvägar går sådana problem att lösa. Om viljan och kunskapen finns...


Jag har en känsla av att normalspårsföreningarna har kommit längre i dessa frågor, där byts och säljs fordon tämligen frekvent.

Bevarandet av 891-vagnar

av Ante Svensson ⌂ @, torsdag, februari 05, 2009, 18:27 (4555 dagar sedan) @ P-Å Lampemo

Då får väl Nisse G. öppna ett eget museum och finansiera det ur egen ficka. Om Nisse blir sur för att föreningen tycker att fordonet inte passar i deras verksamhet eller de inte kan ta hand om det må det väl vara hänt men jag tycker inte det är något man ska ta hänsyn till för de flesta föreningar har inte som syfte att tillfredsställa enskilda.

Vad jag vet idag har Nisse G egna lokaler för att bevara det museijärnvägen inte vill ha i sina samlingar. Detta gäller både de nyligen uppsagda depositioner och försålda fordon. De större lokalerna som finns för ändamålet har Nisse G med kamrater finansierat privat. Jag tror att Nisse G försökt bevara något som inget annan vid det aktuella tillfället kunde/ville bevara.

Det är utmärkt om Nisse G kan rädda sånt som andra inte kan/vill/förmår rädda. Men om Nisse istället använder sina resurser för att bjuda över föreningar som velat köpa loss fordon från "sina" banor så är det mindre bra. Snarare mycket obra. Då hamnar ju allt på ett nytt ställe som troligen liknar det gamla och de föreningar som verkligen skulle ha haft glädje av fordonen tvingas konstatera att de kammat noll -igen. Om man ska jobba för det sociala (vilket jag inte förnekar är mycket viktigt) så kanske man ska tänka på den bitterhet som lär frodas utanför den egna föreningen. Ingen förening är i motsats till Gotland en ö.

Om vi nu lämnar den hypotetiske Nisse och istället tittar på situationen 2009 så finns det saker man kan fundera över. T.ex. vilka fordon står i tur att renoveras? Hur många fler fordon kommer att rulla i trafik överhuvudtaget? Och vilka fordon borde egentligen kunna passa bättre hos en annan förening? Jag skulle säga att samtliga 891-föreningar har fordon av tre kategorier:
1) Fordon från den egna banan
2) FOrdon som liknar de i kategori 1) eller som på annat sätt passar in
3) Fordon som egentligen inte alls har på stället att göra.

Jag anser att en viktig uppgift vore att vi alla arbetade för att öka kategori 1 och 2 och minska kategori 3. Det skulle ge oss bättre möjligheter att visa upp vår historia på platsen och därigenom stärka både vårt egna besöksmål och hela branschen i stort. Det skulle också ge oss belöningen att få arbeta med fordon som är relevanta för oss. Möjligheten finns om vi är modiga och ser fördelarna med att även den andra föreningen blir nöjd. Och om vi kan få Nisse G att köpa resonemanget.
Ante

--
Ante

Beundransvärt bevarande...

av P-Å Lampemo, torsdag, februari 05, 2009, 19:31 (4555 dagar sedan) @ Ante Svensson

Vad jag vet idag har Nisse G egna lokaler för att bevara det museijärnvägen inte vill ha i sina samlingar. Detta gäller både de nyligen uppsagda depositioner och försålda fordon. De större lokalerna som finns för ändamålet har Nisse G med kamrater finansierat privat. Jag tror att Nisse G försökt bevara något som inget annan vid det aktuella tillfället kunde/ville bevara.


Det är utmärkt om Nisse G kan rädda sånt som andra inte kan/vill/förmår rädda. Men om Nisse istället använder sina resurser för att bjuda över föreningar som velat köpa loss fordon från "sina" banor så är det mindre bra. Snarare mycket obra. Då hamnar ju allt på ett nytt ställe som troligen liknar det gamla och de föreningar som verkligen skulle ha haft glädje av fordonen tvingas konstatera att de kammat noll -igen. Om man ska jobba för det sociala (vilket jag inte förnekar är mycket viktigt) så kanske man ska tänka på den bitterhet som lär frodas utanför den egna föreningen. Ingen förening är i motsats till Gotland en ö.
Jag förstår utan vidare att många 891-föreningar vill ha del i Nisse G privata inköp och samlande av historikst värdefulla 891-fordon till AGJ. Man får tycka vad man vill, men visst är Nisse G ambition att köpa för att just "rädda" så många fordon undan skrotdöden beundransvärd. Han såg tidigt det framtida värdet och vågade göra något som få inom museitågsbranschen ens brydde sig om vid denna tid. Sedan har vi detta med vad det ekonomiskt har kostat Nisse G...Nu känns det som Nisse G sitter med "Svarte Petter" i denna debatt.

Att han bär skulden!
En aning orättvist...tycker jag.

Självklart finns det ett egenintresse från många beträffande framtiden för AGJ´s alla fordon. Jag personligen tycker verkligen att GHJ eller andra ska få en möjlighet att ta del av fordon från AGJ om anser att man inte behöver sina lok o vagnar för framtiden. Det ska ske med öppenhet och dialog med de medlemmar som har ett intresse och kunskap om fordonen inom AGJ. Jag säger det igen, hemlighetsmakeri och stängda dörrar gynnar inte en positiv utveckling av frågan.

Om vi nu lämnar den hypotetiske Nisse och istället tittar på situationen 2009 så finns det saker man kan fundera över. T.ex. vilka fordon står i tur att renoveras? Hur många fler fordon kommer att rulla i trafik överhuvudtaget? Och vilka fordon borde egentligen kunna passa bättre hos en annan förening? Jag skulle säga att samtliga 891-föreningar har fordon av tre kategorier:
1) Fordon från den egna banan
2) FOrdon som liknar de i kategori 1) eller som på annat sätt passar in
3) Fordon som egentligen inte alls har på stället att göra.

Jag anser att en viktig uppgift vore att vi alla arbetade för att öka kategori 1 och 2 och minska kategori 3. Det skulle ge oss bättre möjligheter att visa upp vår historia på platsen och därigenom stärka både vårt egna besöksmål och hela branschen i stort. Det skulle också ge oss belöningen att få arbeta med fordon som är relevanta för oss. Möjligheten finns om vi är modiga och ser fördelarna med att även den andra föreningen blir nöjd. Och om vi kan få Nisse G att köpa resonemanget.
Ante

Beundransvärt bevarande...

av Per-Åke Lampemo, torsdag, februari 05, 2009, 19:35 (4555 dagar sedan) @ P-Å Lampemo

Jag förstår utan vidare att många 891-föreningar vill ha del i Nisse G privata inköp och samlande av historikst värdefulla 891-fordon till AGJ. Man får tycka vad man vill, men visst är Nisse G ambition att köpa för att just "rädda" så många fordon undan skrotdöden beundransvärd. Han såg tidigt det framtida värdet och vågade göra något som få inom museitågsbranschen ens brydde sig om vid denna tid. Sedan har vi detta med vad det ekonomiskt har kostat Nisse G...Nu känns det som Nisse G sitter med "Svarte Petter" i denna debatt.

En aning orättvist...tycker jag.

Självklart finns det ett egenintresse från många beträffande framtiden för AGJ´s alla fordon. Jag personligen tycker verkligen att GHJ eller andra ska få en möjlighet att ta del av fordon från AGJ om anser att man inte behöver sina lok o vagnar för framtiden. Det ska ske med öppenhet och dialog med de medlemmar som har ett intresse och kunskap om fordonen inom AGJ. Jag säger det igen, hemlighetsmakeri och stängda dörrar gynnar inte en positiv utveckling av frågan.

Vi får se framtiden an och hoppas på en lösning i denna fråga.

Mvh P-Å Lampemo

Beundransvärt bevarande...

av Ante Svensson ⌂ @, torsdag, februari 05, 2009, 20:17 (4555 dagar sedan) @ P-Å Lampemo

Vad jag vet idag har Nisse G egna lokaler för att bevara det museijärnvägen inte vill ha i sina samlingar. Detta gäller både de nyligen uppsagda depositioner och försålda fordon. De större lokalerna som finns för ändamålet har Nisse G med kamrater finansierat privat. Jag tror att Nisse G försökt bevara något som inget annan vid det aktuella tillfället kunde/ville bevara.


Det är utmärkt om Nisse G kan rädda sånt som andra inte kan/vill/förmår rädda. Men om Nisse istället använder sina resurser för att bjuda över föreningar som velat köpa loss fordon från "sina" banor så är det mindre bra. Snarare mycket obra. Då hamnar ju allt på ett nytt ställe som troligen liknar det gamla och de föreningar som verkligen skulle ha haft glädje av fordonen tvingas konstatera att de kammat noll -igen. Om man ska jobba för det sociala (vilket jag inte förnekar är mycket viktigt) så kanske man ska tänka på den bitterhet som lär frodas utanför den egna föreningen. Ingen förening är i motsats till Gotland en ö.
Jag förstår utan vidare att många 891-föreningar vill ha del i Nisse G privata inköp och samlande av historikst värdefulla 891-fordon till AGJ. Man får tycka vad man vill, men visst är Nisse G ambition att köpa för att just "rädda" så många fordon undan skrotdöden beundransvärd. Han såg tidigt det framtida värdet och vågade göra något som få inom museitågsbranschen ens brydde sig om vid denna tid. Sedan har vi detta med vad det ekonomiskt har kostat Nisse G...Nu känns det som Nisse G sitter med "Svarte Petter" i denna debatt.

Men det har ju ingen förnekat, PÅL!

Att han bär skulden!
En aning orättvist...tycker jag.

Självklart finns det ett egenintresse från många beträffande framtiden för AGJ´s alla fordon. Jag personligen tycker verkligen att GHJ eller andra ska få en möjlighet att ta del av fordon från AGJ om anser att man inte behöver sina lok o vagnar för framtiden. Det ska ske med öppenhet och dialog med de medlemmar som har ett intresse och kunskap om fordonen inom AGJ. Jag säger det igen, hemlighetsmakeri och stängda dörrar gynnar inte en positiv utveckling av frågan.

Jag försöker lyfta frågan till att inte bara gälla AGJ eller GHJ utan oss alla men det är svårt för vi hamnar hela tiden på samma ställe. Genom t.ex. att du väljer att kommentera enbart inledningen om Nisse G, inte om senare resonemang om fordon i stort. Generellt. I landet som helhet. Jag skulle snarare säga att det finns ett allmänintresse vad som händer med ALLA 891-fordon i detta land! Och den uppfattningen delas av många jag känner i andra föreningar. För de känner ju till lok/vagnar som ägs av andra och som de skulle vilja diskutera förvärv/köp/byte av. Så är det ju och dessa frågor är viktiga. Det finns trots allt fler stora samlingar fordon och jag ser det som att det kan komma att städas på olika håll, hur löser vi det? Ska vi låta föreningarna lösa detta gemensamt och få chansen att rädda fordon som är relevanta för dem? Eller ska den lokale Nisse G (ingen av mig känd, verklig person avses härmed) styra upp hur det ska gå till? Vad ska vi göra? Det handlar inte om att skuldbelägga någon eller ge någon Svarte Petter. Men man måste väl för jösse namn också titta på hur och var fordon bör bevaras ur ett musealt inriktat bevarandeperspektiv? Som de riktiga museerna gör! Och allt prat om hemlighetsmakeri, stängda dörrar etc... Jag känner inte alls igen mig i den verkligheten så jag kan tyvärr inte kommentera detta.

Ante

--
Ante

Beundransvärt bevarande...

av Per-Åke Lampemo, torsdag, februari 05, 2009, 20:49 (4555 dagar sedan) @ Ante Svensson

Vad jag vet idag har Nisse G egna lokaler för att bevara det museijärnvägen inte vill ha i sina samlingar. Detta gäller både de nyligen uppsagda depositioner och försålda fordon. De större lokalerna som finns för ändamålet har Nisse G med kamrater finansierat privat. Jag tror att Nisse G försökt bevara något som inget annan vid det aktuella tillfället kunde/ville bevara.


Det är utmärkt om Nisse G kan rädda sånt som andra inte kan/vill/förmår rädda. Men om Nisse istället använder sina resurser för att bjuda över föreningar som velat köpa loss fordon från "sina" banor så är det mindre bra. Snarare mycket obra. Då hamnar ju allt på ett nytt ställe som troligen liknar det gamla och de föreningar som verkligen skulle ha haft glädje av fordonen tvingas konstatera att de kammat noll -igen. Om man ska jobba för det sociala (vilket jag inte förnekar är mycket viktigt) så kanske man ska tänka på den bitterhet som lär frodas utanför den egna föreningen. Ingen förening är i motsats till Gotland en ö.
Jag förstår utan vidare att många 891-föreningar vill ha del i Nisse G privata inköp och samlande av historikst värdefulla 891-fordon till AGJ. Man får tycka vad man vill, men visst är Nisse G ambition att köpa för att just "rädda" så många fordon undan skrotdöden beundransvärd. Han såg tidigt det framtida värdet och vågade göra något som få inom museitågsbranschen ens brydde sig om vid denna tid. Sedan har vi detta med vad det ekonomiskt har kostat Nisse G...Nu känns det som Nisse G sitter med "Svarte Petter" i denna debatt.


Men det har ju ingen förnekat, PÅL!

Att han bär skulden!
En aning orättvist...tycker jag.

Självklart finns det ett egenintresse från många beträffande framtiden för AGJ´s alla fordon. Jag personligen tycker verkligen att GHJ eller andra ska få en möjlighet att ta del av fordon från AGJ om anser att man inte behöver sina lok o vagnar för framtiden. Det ska ske med öppenhet och dialog med de medlemmar som har ett intresse och kunskap om fordonen inom AGJ. Jag säger det igen, hemlighetsmakeri och stängda dörrar gynnar inte en positiv utveckling av frågan.


Jag försöker lyfta frågan till att inte bara gälla AGJ eller GHJ utan oss alla men det är svårt för vi hamnar hela tiden på samma ställe. Genom t.ex. att du väljer att kommentera enbart inledningen om Nisse G, inte om senare resonemang om fordon i stort. Generellt. I landet som helhet. Jag skulle snarare säga att det finns ett allmänintresse vad som händer med ALLA 891-fordon i detta land! Och den uppfattningen delas av många jag känner i andra föreningar. För de känner ju till lok/vagnar som ägs av andra och som de skulle vilja diskutera förvärv/köp/byte av. Så är det ju och dessa frågor är viktiga. Det finns trots allt fler stora samlingar fordon och jag ser det som att det kan komma att städas på olika håll, hur löser vi det? Ska vi låta föreningarna lösa detta gemensamt och få chansen att rädda fordon som är relevanta för dem? Eller ska den lokale Nisse G (ingen av mig känd, verklig person avses härmed) styra upp hur det ska gå till? Vad ska vi göra? Det handlar inte om att skuldbelägga någon eller ge någon Svarte Petter. Men man måste väl för jösse namn också titta på hur och var fordon bör bevaras ur ett musealt inriktat bevarandeperspektiv? Som de riktiga museerna gör! Och allt prat om hemlighetsmakeri, stängda dörrar etc... Jag känner inte alls igen mig i den verkligheten så jag kan tyvärr inte kommentera detta.

Ante

Det är väl ändå så att man i debatten i denna tråd allt som ofta handlar om denna person, Nisse G. Därför är också lite beröm för hans insatser av bevarandet av svenska 891-fordon på sin plats. För tidigare insinuationer har delvis inte varit riktigt rättvisa. Utan hans insatser för bevarande hade denna diskussionen kring AGJ´s fordon troligen inte varit aktuell...fordonen hade varit skrotade!

Hur som helst.
Jag håller med om att det är viktigt att kunna föra en förutsättningslös diskussion kring våra 891-fordon. Självklart att att man bör förvissa sig om att bevara ur ett musealt perspektiv. Att vara noga med att ta hand om det man har i sina samlingar. Att ta ett ansvar för ett teknikhistoriskt arv, att upprätta bevarandeplaner och hålla sig till dem. Att ha kunskap för att inte förstöra/skrota eller försälja fordon som kan vara tillgång för framtida museitågs-människor. Jag tror att vi har samma åsikt här Ante...

Mvh Per-Åke Lampemo

Beundransvärt bevarande...

av Anders Ö,,,/NJM, torsdag, februari 05, 2009, 21:11 (4555 dagar sedan) @ Per-Åke Lampemo

Ante

Det är väl ändå så att man i debatten i denna tråd allt som ofta handlar om denna person, Nisse G. Därför är också lite beröm för hans insatser av bevarandet av svenska 891-fordon på sin plats. För tidigare insinuationer har delvis inte varit riktigt rättvisa. Utan hans insatser för bevarande hade denna diskussionen kring AGJ´s fordon troligen inte varit aktuell...fordonen hade varit skrotade!

Jag får intrycket av att det faktiskt är du själv som främst kopplar ihop Nisse med någon person kopplat till AGJ, Ante å Granis verkar prata om den mer fiktive järnvägsentusiasten Nisse.....Nisse är kanske för nära eran historia från AGJ-tiden?

Hur som helst.
Jag håller med om att det är viktigt att kunna föra en förutsättningslös diskussion kring våra 891-fordon. Självklart att att man bör förvissa sig om att bevara ur ett musealt perspektiv. Att vara noga med att ta hand om det man har i sina samlingar. Att ta ett ansvar för ett teknikhistoriskt arv, att upprätta bevarandeplaner och hålla sig till dem. Att ha kunskap för att inte förstöra/skrota eller försälja fordon som kan vara tillgång för framtida museitågs-människor. Jag tror att vi har samma åsikt här Ante...

Mvh Per-Åke Lampemo

Jag tror att vi i en snar framtid kommer att få se samma eller iaf en liknande situation även för
normalspårsföreningarna. För många fordon kommer att sakna både aktiva, plats och medel för att bli omhändertagna.

Beundransvärt bevarande...

av Per-Åke Lampemo, torsdag, februari 05, 2009, 21:26 (4555 dagar sedan) @ Anders Ö,,,/NJM

Ante

Det är väl ändå så att man i debatten i denna tråd allt som ofta handlar om denna person, Nisse G. Därför är också lite beröm för hans insatser av bevarandet av svenska 891-fordon på sin plats. För tidigare insinuationer har delvis inte varit riktigt rättvisa. Utan hans insatser för bevarande hade denna diskussionen kring AGJ´s fordon troligen inte varit aktuell...fordonen hade varit skrotade!

Jag får intrycket av att det faktiskt är du själv som främst kopplar ihop Nisse med någon person kopplat till AGJ, Ante å Granis verkar prata om den mer fiktive järnvägsentusiasten Nisse.....Nisse är kanske för nära eran historia från AGJ-tiden?

Hur som helst.
Jag håller med om att det är viktigt att kunna föra en förutsättningslös diskussion kring våra 891-fordon. Självklart att att man bör förvissa sig om att bevara ur ett musealt perspektiv. Att vara noga med att ta hand om det man har i sina samlingar. Att ta ett ansvar för ett teknikhistoriskt arv, att upprätta bevarandeplaner och hålla sig till dem. Att ha kunskap för att inte förstöra/skrota eller försälja fordon som kan vara tillgång för framtida museitågs-människor. Jag tror att vi har samma åsikt här Ante...

Mvh Per-Åke Lampemo

Jag tror att vi i en snar framtid kommer att få se samma eller iaf en liknande situation även för
normalspårsföreningarna. För många fordon kommer att sakna både aktiva, plats och medel för att bli omhändertagna.

Njaee, Anders! Här har jag nog en bestämd uppfattning att Granis och Ante bitvis iallafall faktiskt tänker på en AGJ-medlem. Bara att läsa mellan raderna...;-) Detta trots att man framhärdar sin generella ståndpunkt kring dessa frågor. Ta en titt på S.Lundins/Ante S. sista inlägg i frågan.

Hälsar Per-Åke

Beundransvärt bevarande...

av Anders Ö/NJM, torsdag, februari 05, 2009, 22:29 (4555 dagar sedan) @ Per-Åke Lampemo

Håller inte med er där...det var ju Niklas som "kom på" Nisse G och fler spann på..själv ville du ha en hypotetisk diskussion om fordonsbevarande över föreningsgränserna som jag fattar ditt ursprungsinlägg och som jag läser Ante är det även så han skriver men tar upp exempel på hur den enskildes välvilja kan ställa föreningen i en inre kris eller som i sista fallet, hur ett fordons renovering kanske fördröjs tack vare att någon vill bevara fordonet lokalt istället för att det ska gå iväg till en annan förening.

Eller har ni en dold agenda i diskussionen som vi andra inte vet om?
HAR Stig bjudit över tex GHJ i avvecklingen av flakvagnar hos AGJ?
I så fall kan jag förstå att ni känner er utpekade...men tala då om hela historien.
Och i så fall ställer jag mig nog mer på Antes å Granis arguments sida, det gagnar inte "bevarandet av fordon i hela riket" fast det gagnar ju så klart lokalt bevarande av fordon på västkusten..sen omfordonen överlever bättre här eller där kan ju bara framtiden svara på. Och till syvene å sist är dte ju den med mest flis som brukar vinna i vårt land:-D

Ska jag vara helt ärlig om debatter som spårar in på eller spårar ur på AGJ så bör de skötas lokalt, det var länge sedan de tillförde något i förningsdriftdebatten i mina ögon. Att AGJ är ett varnade exempel på hur det kan gå tror jag de flesta av oss föreningsaktiva har förstått ;-)

Beundransvärt bevarande...

av Per-Åke Lampemo, torsdag, februari 05, 2009, 23:00 (4555 dagar sedan) @ Anders Ö/NJM

Håller inte med er där...det var ju Niklas som "kom på" Nisse G och fler spann på..själv ville du ha en hypotetisk diskussion om fordonsbevarande över föreningsgränserna som jag fattar ditt ursprungsinlägg och som jag läser Ante är det även så han skriver men tar upp exempel på hur den enskildes välvilja kan ställa föreningen i en inre kris eller som i sista fallet, hur ett fordons renovering kanske fördröjs tack vare att någon vill bevara fordonet lokalt istället för att det ska gå iväg till en annan förening.

Eller har ni en dold agenda i diskussionen som vi andra inte vet om?
HAR Stig bjudit över tex GHJ i avvecklingen av flakvagnar hos AGJ?
I så fall kan jag förstå att ni känner er utpekade...men tala då om hela historien.
Och i så fall ställer jag mig nog mer på Antes å Granis arguments sida, det gagnar inte "bevarandet av fordon i hela riket" fast det gagnar ju så klart lokalt bevarande av fordon på västkusten..sen omfordonen överlever bättre här eller där kan ju bara framtiden svara på. Och till syvene å sist är dte ju den med mest flis som brukar vinna i vårt land:-D

Ska jag vara helt ärlig om debatter som spårar in på eller spårar ur på AGJ så bör de skötas lokalt, det var länge sedan de tillförde något i förningsdriftdebatten i mina ögon. Att AGJ är ett varnade exempel på hur det kan gå tror jag de flesta av oss föreningsaktiva har förstått ;-)

Ja, det känns väl som det mesta är sagt i detta ärende. Jag vill som många andra att våra svenska 891-fordon ska bevaras för eftervärlden. Därför har jag lagt ner 25 år av engagemang inom en museitågsbranschen. Att diskussionen kring AGJ och dess 891-fordon berör/intresserar många är jag helt övertygad om. Bara att se på besöksantalet på trådarna i detta forum. Ändå så vill en del få tyst på debatten "Detta ständiga tjat om AGJ! Det angår inte oss! Sluta!". Men jag tycker att delar av denna problematik egentligen angår hela museitågsbranschen...
Att hantera konflikt inom en ideell organisation är många gånger svårt. Hur lär man sig av misstagen? Hur blir man bättre på att lyssna/respektera olika viljor inom en idell organisation? Är den starkes rätt alltid visdom?

Mvh Per-Åke Lampemo

Min oro kanske är helt obefogad? Kanske är en förändring en stor utförsäljning av 891-fordonen helt nödvändig för AGJ?
Mvh P-Å Lampemo

Beundransvärt bevarande...

av Anders Sandgren @, Bredäng, torsdag, februari 05, 2009, 23:22 (4555 dagar sedan) @ Per-Åke Lampemo

Man skall inte förakta de eldsjälar som sett till att det trots allt räddade mycket materiel från skrotdöden. Även om en stor mängd materiel kan skapa problem och man ibland måste ta drastiska beslut. Om en förening inte kan klara av att ta hand osm det materiel de förvaltar så gäller det ju i första hand att rädda den historiska materielen och i andra hand prestigen. Många eldsjälar och samlare har lämnat saker efter som andra tyckt vara svåra att ta hands om. När AGJ samlade in så fanns det inte lika många föreningar som konkurrerade, nu finns det tack och lov alternativ.
Ett annat exempel kan ju vara den materiel som samlades inan NJ's föregångare SSB museisektion inte minsta genom dess dåvarande eldsjäl Algot A. Materiel som i vissa fall inte hade direkt Nässjöanknytning som men som man ändå tog hand om, t.ex 891-tågsättet. Idag har lok & vagnar fått nya ägare/förvaltare, och även om många års uppställning i hembygdsparken tärt hårt på dem och även om färgen på vagnarna på slutet kan diskuteras så fanns de kvar. Det mesta insamlat under 60-70-talet när mycket annan materiel försvann. När Algot försvann (jag tror han avled i början av 80-talet, men jag var avflyttad då och hade ingen kontakt) så blev det svårare, inte minst som han var den typ av eldsjäl som gärna tog ett stort eget engagemang och inte gärna släppte in andra. Dettakan man även läsa i en ovanligt kritisk (och enligt mig inte helt rättvis) artikel i hembygdsförenigens 75-årsbok. Men, som nog poängterats, det brukar vara svårt när inte Nisse eller vad han än må heta inte längre tar hand om 'sina' grejor. Och det var ju han som fixade dem, men vi kan ju inte gärna göra oss av med dem heller... Och finns Nisse kvar men inte längre har engagemanget så blir det ännu svårare.
Jag tror att man skall vara innerligt tacksam för de eldsjälar som räddade det kulturarv som finns och det sämsta sättet att visa det på är att inte fortsätta ta hand om dem. Då är det bättre att någon annan lämna dem vidare till någon annan hugad innan det är för sent. Prestigen har förstört mycket, inte bara inom detta område.

Beundransvärt bevarande...

av Björn, Alingsås, fredag, februari 06, 2009, 00:36 (4555 dagar sedan) @ Anders Sandgren

Bra anders men ger dej ett par exempel från AGJ klumpig agerande de sista åren.

Man skrotade BGV 805 för detta Ruda oskarshamn järnväg svängelvagn AGJ hade ett par av dessa o båda var med i bervarande planen som Föreningen sekretera o jag gjorde upp så sent som 2006.

Man lastad en Hålltorp vagn från LSSJ rätt ner i en skrotbinge utan att alla medlem fick säga sitt.

Man elda upp Stora lundby första Ford dressin på ödegärdet där flera person sakt man kunde tagit hand o förvarat den till framtiden.

Är detta förening demokrati.

Man talade om att lyfta ut alla gammla vagnskorg o elda upp dom om inte kvarnabo gänget skrev avtal om fordon förvaring är detta kult arv mot 891 förningen.

Per åke o jag med flera vet hur förening har ageat dom sista året sedan 2001 när det var regim skifte senast drar paralell med 1977 när det gammal bangänget fick gå från gärdet.

Förening har flera lik i gardoberna.


Mvh Björn

Fråga först, bränn sen...

av Nicke2, fredag, februari 06, 2009, 09:16 (4554 dagar sedan) @ Björn

En liten undring:
Må vara att AGJ på något sätt beslutat* att göra sig av med en del rullande mtrl. Men...Skrotade och brände man upp vagnar/dressiner utan att först fråga andra föreningar om de var intresserade av föremålen ifråga?

*Hur beslutsordningen ser ut vid AGJ tänker jag inte lägga mig i då jag inte känner till föreningen annat än till namnet.

/Nicke2

Beundransvärt bevarande...

av Anders Sandgren @, Bredäng, fredag, februari 06, 2009, 10:17 (4554 dagar sedan) @ Björn

Självklart tycker jag inte att man skall förstöra materiel utan att andra föreningar skall ges en chans. Utan att känna till de exakta detaljerna känns det som detta kan ha hänt.
Ett av AGJ's problem verkar vara en mängd materiel som föreningen under åren med entusiasters hjälp insamlat men som ingen idag vill eller orkar riktigt ta ansvar för. Prioriteringar är svårt och innebär att man ibland måste fatta tuffa beslut. Ett av WFJ's problem torde varit en för hög ambition med materiel som av (vissa) utomstående sågs som nedskräpning. Om man räddar en stor mängd materiel i mer eller mindre dåligt skick måste man också ha en plats att placera det på där det såväl ur miljömässig och estetisk synvinkel likväl som bevarandemässig d:o kan förvaras. Järnvägsmateriel är dessvärre skrymmande så konsekvensen kan lätt bli omfattande. Kostnaden för 'slutförvaring' kan bli en kräfta som tar resurser från mer prioriterade projekt som de lok & vagnar samt bana som behövs för föreningens verksamhet.
Näre det gäller Gp-loket har AGJ haft det i många år utan att lyckats få det driftsdugligt, om man i västervik kan lyckas bättre så tycker jag inte att AGJ skall sura för det. Även om typen hade sitt ursprung på VGJ-nätet. AGJ har andra och antagligen viktigare utmaningar.
Övrig materiel som man inte kan/vill ta hand om skall givetvis erbjudas andra föreningar eller Jvm även om flera sitter i delvis samma båt.
Det som har hänt är historia, och det bästa man kan göra av misstag är att lära av dem så att de inte upprepas.

Beundransvärt bevarande...

av Anders Ö,,,/NJM, fredag, februari 06, 2009, 00:07 (4555 dagar sedan) @ Per-Åke Lampemo

Ja, det känns väl som det mesta är sagt i detta ärende. Jag vill som många andra att våra svenska 891-fordon ska bevaras för eftervärlden. Därför har jag lagt ner 25 år av engagemang inom en museitågsbranschen. Att diskussionen kring AGJ och dess 891-fordon berör/intresserar många är jag helt övertygad om. Bara att se på besöksantalet på trådarna i detta forum. Ändå så vill en del få tyst på debatten "Detta ständiga tjat om AGJ! Det angår inte oss! Sluta!". Men jag tycker att delar av denna problematik egentligen angår hela museitågsbranschen...

Om din ursprungstanke var att åter ta upp AGJ problematiken så är den på rätt väg, men så uppfattade iaf inte jag ditt ursprungsinlägg, jag såg det mer kopplat till bevarande av fordon MELLAN föreningar. Där den ene inte lyckas av olika skäl så tar den andre över. Men då missförstod jag dig tydligen. För att jag ska förstå så krävs det tydligen klarare ämnes rubriker och striktare frågeställningar :-P
Och visst har alla AGJ-trådar dragit många inlägg men har de gett någon lösning internt? Förhoppningvis har det iaf gett de som är "drabbade" lite tröst av att få skriva av sig.
Jag tyckte att ursprungstråden växlade in på fel spår och där de som försöker debattera den stora frågan plötsligt får ett svarte petter för att de anklagar de som en gång i tiden lagt ned själ å plånbok i trefotens bevarande, jag är övertygad om det INTE var Granis eller Antes mfl´s avsikt och därför reagerade jag...
Sen sa jag inte att det inte angår oss, bara att jag anser att det inte hörde hemma i denna tråd samt att alla gånger vi debatterat AGJs historia har det slutat i stort sett i intet som jag upplevt det.
För att komma till rätsida med AGJs interna problem tror jag att medlemmarna måste tvinga de styrande till att ändra sitt debattklimat internt, före dess hjälper det föga. De må läsa här men knappast ta åt sig av det som skrivs.

Att hantera konflikt inom en ideell organisation är många gånger svårt. Hur lär man sig av misstagen? Hur blir man bättre på att lyssna/respektera olika viljor inom en idell organisation? Är den starkes rätt alltid visdom?

-Det har förekommit många konflikter i många föreningar genom historien.
Min tro på att komma vidare är att man lär sig att både glömma och förlåta. Kan man inte dra ett streck över det som varit och gå vidare med en ny erfarenhet (negativ) utan istället hela tiden ha ett spöke i själen kommer man inte vidare. Risken är också stor att man undermedvetet letar efter samma signaler och tolkar omgivningen negativt, det blir en följetång. Att kompromissa är av nöden om man ska ha med idiella att göra :-D


Mvh Per-Åke Lampemo
Min oro kanske är helt obefogad? Kanske är en förändring en stor utförsäljning av 891-fordonen helt nödvändig för AGJ?
Mvh P-Å Lampemo

Hur situationen är inom AGJ har jag ingen aning om men trenden inom hela museisfären är ju en minskning av volymerna underhållsobjekt. (några undantag finns), vi blir i de flesta fall inte fler men vi blir äldre. Det gagnar inte orken till att renovera och underhålla järnvägsmaterielen tyvärr och då är det nog den naturligaste vägen för de flesta föreningar att gå.
Jag känner efter mina 32 aktiva år att berget av objekt börjar bli väl stort. De fordon jag var så säker på skulle vara klara för decennier sedan står där fortfarande under sina presseningar och har inte blivit ett gram bättre sen vi skaffade dem, jag tror många fler känner samma sak. För att minska den psykiska börden av att inte förmå blir det då lätt att minska berget genom avyttring.
Därmed inte sagt att jag tycker det är vare sig rätt eller fel av AGJ!

Känner jag rätt när jag tycker mig ana att du lite klandrar resten av 891-föreningarna för att de "gottar sig" när AGJ börjar sälja ut det de äldre medlemmarna mödosamt samlat en gång i tiden?
(men Gp har ju hela tiden varit en depp så att den skulle försvinna nån gång borde varit medvetet för alla inblandade trots de känslor man får för ett fordon man slitit med).

Sent kvällssvammel//AÖ

Jag har inte fått bjuda på vagnarna

av Stig Lundin ⌂ @, Uppsala, fredag, februari 06, 2009, 00:41 (4555 dagar sedan) @ Anders Ö/NJM

Eller har ni en dold agenda i diskussionen som vi andra inte vet om?
HAR Stig bjudit över tex GHJ i avvecklingen av flakvagnar hos AGJ?
I så fall kan jag förstå att ni känner er utpekade...men tala då om hela historien.
Och i så fall ställer jag mig nog mer på Antes å Granis arguments sida, det gagnar inte "bevarandet av fordon i hela riket" fast det gagnar ju så klart lokalt bevarande av fordon på västkusten..sen omfordonen överlever bättre här eller där kan ju bara framtiden svara på. Och till syvene å sist är dte ju den med mest flis som brukar vinna i vårt land.

Jag har inte bjudit över GHJ i avvecklingen av flakvagnar hos AGJ. Jag fick överhuvudtaget inte vara med i resonemangen trots att jag hade "första tjing" på vagnar vi var intresserade av. Nu skickade man iväg den vagn som vi planerat att ha som underrede till den gamla tvåaxliga personvagnen VGJ 1006, byggd vid Kockums 1899. Så nu saknar AGJ underrede till denna. Vidare försvann flera vagnar med tryckluftsbroms av persontågsmodell, vilken utrustning behövs vid AGJ. Vore bra med ett klarläggande kring hur det egentligen gick till när vagnarna avyttrades. Ante kan väl berätta Vad GHJ har fått betala för sina vagnar? Gällde samma pris för TJF?


Ska jag vara helt ärlig om debatter som spårar in på eller spårar ur på AGJ så bör de skötas lokalt, det var länge sedan de tillförde något i förningsdriftdebatten i mina ögon. Att AGJ är ett varnade exempel på hur det kan gå tror jag de flesta av oss föreningsaktiva har förstått.

Vid AGJ finns tyvärr inte någon plats för möten eller forum där man kan dryfta problem kring AGJ. Medlemstidningen är stängd, Anten-Internen är nedlagd och ordnade möten förekommer ytterst sällan. Det mesta hålls hemligt för medlemmarna.

/Stig Lundin

Jag har inte fått bjuda på vagnarna

av Anders Ö,,,/NJM, fredag, februari 06, 2009, 00:56 (4555 dagar sedan) @ Stig Lundin

Eller har ni en dold agenda i diskussionen som vi andra inte vet om?
HAR Stig bjudit över tex GHJ i avvecklingen av flakvagnar hos AGJ?
I så fall kan jag förstå att ni känner er utpekade...men tala då om hela historien.
Och i så fall ställer jag mig nog mer på Antes å Granis arguments sida, det gagnar inte "bevarandet av fordon i hela riket" fast det gagnar ju så klart lokalt bevarande av fordon på västkusten..sen omfordonen överlever bättre här eller där kan ju bara framtiden svara på. Och till syvene å sist är dte ju den med mest flis som brukar vinna i vårt land.

Jag har inte bjudit över GHJ i avvecklingen av flakvagnar hos AGJ. Jag fick överhuvudtaget inte vara med i resonemangen trots att jag hade "första tjing" på vagnar vi var intresserade av. Nu skickade man iväg den vagn som vi planerat att ha som underrede till den gamla tvåaxliga personvagnen VGJ 1006, byggd vid Kockums 1899. Så nu saknar AGJ underrede till denna. Vidare försvann flera vagnar med tryckluftsbroms av persontågsmodell, vilken utrustning behövs vid AGJ. Vore bra med ett klarläggande kring hur det egentligen gick till när vagnarna avyttrades. Ante kan väl berätta Vad GHJ har fått betala för sina vagnar? Gällde samma pris för TJF?

Ok ett klarläggande i bjud frågan...
Att göra sig av med reservdelar som man kan se ett behov av är drastiskt iaf om man tömt "lagret".
Men den vagn som ni tänkt som underede kanske går att förhandla tillbaka med den förening som köpte den? eller byta?


Ska jag vara helt ärlig om debatter som spårar in på eller spårar ur på AGJ så bör de skötas lokalt, det var länge sedan de tillförde något i förningsdriftdebatten i mina ögon. Att AGJ är ett varnade exempel på hur det kan gå tror jag de flesta av oss föreningsaktiva har förstått.

Vid AGJ finns tyvärr inte någon plats för möten eller forum där man kan dryfta problem kring AGJ. Medlemstidningen är stängd, Anten-Internen är nedlagd och ordnade möten förekommer ytterst sällan. Det mesta hålls hemligt för medlemmarna.

Jo det har vi förstått att öppenhet inte verkar vara på agendan hos AGJ men tycker verkligen alla medlemmar att det ska vara så?
Jag kan inte begripa att inte en majoritet skulle vilja ha en normal förenigsatmosfär och då kräva det på årsmötet eller rösta in folk därefter.


/Stig Lundin

Jag har inte fått bjuda på vagnarna

av Patrik Engberg @, fredag, februari 06, 2009, 09:39 (4554 dagar sedan) @ Stig Lundin

Vid AGJ finns tyvärr inte någon plats för möten eller forum där man kan dryfta problem kring AGJ. Medlemstidningen är stängd, Anten-Internen är nedlagd och ordnade möten förekommer ytterst sällan. Det mesta hålls hemligt för medlemmarna.

/Stig Lundin


Jag vill bara påpeka att medlemstidningen INTE är stängd.
Sanningen är att jag har inte fått in något bidrag eller material från Stig på åtskilliga år.

Att AntenInternen, som var ett enklare informationsblad i A4-format, i praktiken har upphört är en följd av dagens teknik.
Att sammanställa och skriva ut och posta brev i den vanliga posten är något som allt mer har försvunnit tack vare, eller på grund av, internet och e-post.

Frågan har tagits upp om ett internt forum för AGJ på AGJ's hemsida.
Man skall vara medveten om att det inte bara är att sätta upp ett forum.
Rent tekniskt är det inte så svårt, det finns mer eller mindre färdiga lösningar för detta på de flesta web-hotell.
Det svåra är övervakningen, fråga bara moderatorerna på SJK Postvagn eller Trafikchefen på detta forum.
Hur mycket tid går inte åt för detta?
Det finns lagar och regler som styr vad som får, och inte får skrivas på internet.

Patrik Engberg
Redaktör för Jernvägsnytt och webansvarig för AGJ

Jag har inte fått bjuda på vagnarna

av Lars-Henrik Eriksson ⌂ @, söndag, februari 08, 2009, 21:20 (4552 dagar sedan) @ Patrik Engberg

Frågan har tagits upp om ett internt forum för AGJ på AGJ's hemsida.
Man skall vara medveten om att det inte bara är att sätta upp ett forum.
Rent tekniskt är det inte så svårt, det finns mer eller mindre färdiga lösningar för detta på de flesta web-hotell.
Det svåra är övervakningen, fråga bara moderatorerna på SJK Postvagn eller Trafikchefen på detta forum.
Hur mycket tid går inte åt för detta?
Det finns lagar och regler som styr vad som får, och inte får skrivas på internet.

Tja, ULJ klarar av att ha ett forum och jag har aldrig hört att det skulle vara något stort problem med övervakning. Om man vill.

Jag har inte fått bjuda på vagnarna

av Björn, Alingsås, söndag, februari 08, 2009, 22:15 (4552 dagar sedan) @ Lars-Henrik Eriksson

Måste stika ut min röst har på talat detta länge senast på AGJ föra årsmöte under övrig fråga.

Men ledning i AGJ tror sig inte vilja e klara av detta man har inte så högt i tak o så vissa kontroll behov stora mått.

Detta har på gått under flera år det borde vara dax att skaffa ett eget forum, o se om folk blir nöjda o kan klara av att skriva under sina egna name på detta.

Se bara på olika personer på dett forum som miss brukat sitt name kolla på Stig Lundin egen hemsida om egen domliga skrivningar på detta forum när diskution på går om AGJ name typ Peter Fransson från Sundsvall som ej finns.


Mvh Björn

Jag har inte fått bjuda på vagnarna

av Peter Fransson i Sundsvall, måndag, februari 09, 2009, 18:54 (4551 dagar sedan) @ Björn

De märkligaste skrivningarna står nog du Björn för. Man behöver ofta en stor portion av fantasi för att tyda vad som avses.

Hälsningar
Peter (som finns)

Debattforum för AGJ

av Stig Lundin ⌂ @, Uppsala, måndag, februari 09, 2009, 23:32 (4551 dagar sedan) @ Peter Fransson i Sundsvall

Det kan väl inte vara svårt att förstå vad Björn menar -att det behövs ett debattforum där man kan diskutera olika frågor kring AGJ. Kan ULJ ha ett sådant forum, borde väl även AGJ kunna ha det - om viljan finns.
Varför annars inte leka med tanken att man startar ett fristående forum kring AGJ, om AGJ nu inte klkarar av det. På så sätt behöver Järnvägshistoriskt forum inte längre vara AGJ:s informella debattforum, så som det nu tyvärr blivit.
Vad tycker du om detta förslag Peter?
Eller ska vi vänta lite för att än en gång ta upp frågan vid AGJ:s årsnöte i mars?
/Stig Lundin

Jag har inte fått bjuda på vagnarna

av Stig Lundin ⌂ @, Uppsala, fredag, februari 06, 2009, 14:53 (4554 dagar sedan) @ Stig Lundin

Kan det vara på så sätt att AGJ:s sekreterare förespeglat GHJ och TJF att jag varit med och försökt bjuda över föreningarna på de aktuella vagnarna för att på så sätt få upp priset?
På liknande sätt har han nämligen agerat mot mig i andra affärer, dvs förespeglat att det fanns intressenter som var beredda att bjuda över. Det har även förekommit hot om skrotning om jag inte acceprerade det angivna priset, ett pris som översteg dagsaktuellt skrotpris. Vid förhandling om övertagande av vagnskorgar fanns det, otroligt nog, hot om att bränna upp dem.
Det är därför intressant att veta hur affärerna med GHJ och TJF gått till och vad föreningarna fått betala för vagnarna.
/Stig Lundin

Sakta grävs graven...

av Hans Eriksson, fredag, februari 06, 2009, 18:55 (4554 dagar sedan) @ Stig Lundin

Kan det vara på så sätt att AGJ:s sekreterare förespeglat GHJ och TJF att jag varit med och försökt bjuda över föreningarna på de aktuella vagnarna för att på så sätt få upp priset?
På liknande sätt har han nämligen agerat mot mig i andra affärer, dvs förespeglat att det fanns intressenter som var beredda att bjuda över. Det har även förekommit hot om skrotning om jag inte acceprerade det angivna priset, ett pris som översteg dagsaktuellt skrotpris. Vid förhandling om övertagande av vagnskorgar fanns det, otroligt nog, hot om att bränna upp dem.
Det är därför intressant att veta hur affärerna med GHJ och TJF gått till och vad föreningarna fått betala för vagnarna.
/Stig Lundin


Stämmer ovanstående (vilket inte skulle förvåna mig om man bedömmer utifrån tidigare händelser vid den föreningen som jag fått reda på) så är det verkligen helt skandalöst. Men den föreningen gräver sakta men säkert sin grav eftersom man tycks fortsätta samma "diktatoriska" linje med hemlighetsmakeri för medlemmarna och elitistiskt styre.

Flera aktiva som hoppar/hoppat av till andra föreningar, rullande materiel som bara blir i sämre och sämre skick som en följd av detta, därmed brist på driftsdugliga ånglok och snart nog också vagnar. T.ex. att ha BLJ 6 som reservlok för 24:an är ju verkligen en nödlösning med tanke på att 6:an också är i behov av revision. Något som den decimerande skaran aktiva gör det svårt att hinna med. Med jämna mellanrum framkommer det vittnesmål om orätter som begåtts vid föreningen och detta är garanterat en stor del i den vikande skaran medlemmar, något som kategoriskt föreningen försöker förneka för att upprätthålla en fasad. Men som rubriken lyder så gräver denna förening sakta men säkert sin grav med sitt nuvarande beteende och hanterande av diverse ärenden, vem vill ens vara stödmedlem i en förening som drivs på detta vis, där man inte ens längre har en medlemstidning som innehåller så mycket läsvärt, varken rörande föreningen eller andra artiklar, dom gånger tidningen kommer.

För egen del upphörde mitt medlemskap för några år sedan och så länge oegentligheterna fortgår vid denna förening kommer iallafall inte jag att lösa något nytt medlemskap.

//Hans Eriksson

Beundransvärt bevarande...

av Ante Svensson ⌂ @, torsdag, februari 05, 2009, 22:35 (4555 dagar sedan) @ Per-Åke Lampemo

Ja om man läser som fan läser Bibeln så kan man nog hitta både det ena och det andra. Men ditt inlägg leder inget i bevis, snarare att någon gjort samma tolkning som du. Min motfråga; varför så konspiratorisk PÅL?

Ante

--
Ante

Beundransvärt bevarande...

av Per-Åke Lampemo, torsdag, februari 05, 2009, 23:12 (4555 dagar sedan) @ Ante Svensson

Ja om man läser som fan läser Bibeln så kan man nog hitta både det ena och det andra. Men ditt inlägg leder inget i bevis, snarare att någon gjort samma tolkning som du. Min motfråga; varför så konspiratorisk PÅL?

Ante

Många har nu anfört att jag nu är ute och cyklar...;-) Att mitt resonomang inte håller...

Så visst jag får väl gå och lägga mej skämmas med svansen mellan benen...

En god Natt önskar P-Å Lampemo

Förvånansvärt bevarande...

av Ante Svensson ⌂ @, torsdag, februari 05, 2009, 23:16 (4555 dagar sedan) @ Per-Åke Lampemo

Då kanske vi ska passa på att virtuellt skaka hand och säga att vi ser framtiden an? Alla ser ju saken ur sitt lilla krypin och det blir ju därefter. Nisse G har inte lätt han heller, var han nu är!

Peace!
Ante

--
Ante

Bevarandet av 891-vagnar

av Stig Lundin ⌂ @, Uppsala, torsdag, februari 05, 2009, 20:36 (4555 dagar sedan) @ Ante Svensson

Det är utmärkt om Nisse G kan rädda sånt som andra inte kan/vill/förmår rädda. Men om Nisse istället använder sina resurser för att bjuda över föreningar som velat köpa loss fordon från "sina" banor så är det mindre bra. Snarare mycket obra.

Vad menar du med detta? Ge några exempel på när det förekommit.

Ingen förening är i motsats till Gotland en ö.

Förklara.

M v h Stig Lundin

Bevarandet av 891-vagnar

av Ante Svensson ⌂ @, torsdag, februari 05, 2009, 23:05 (4555 dagar sedan) @ Stig Lundin

Det är utmärkt om Nisse G kan rädda sånt som andra inte kan/vill/förmår rädda. Men om Nisse istället använder sina resurser för att bjuda över föreningar som velat köpa loss fordon från "sina" banor så är det mindre bra. Snarare mycket obra.

Vad menar du med detta? Ge några exempel på när det förekommit.

Ingen förening är i motsats till Gotland en ö.

Förklara.

M v h Stig Lundin

Detta har tydligen blivit för komplicerat och nära en verklighet det inte riktigt är avsett att vara. PÅL gör ju helt klart kopplingen till dig, Stig och det får stå för honom, men jag (och även Granis) har hela tiden försökt att lyfta diskussionen till att vara mer generell än att handla om AGJ. Orsaken till detta är att jag (och jag tror många med mig) som har erfarenhet från andra föreningar vet att detta inte är något som enbart handlar om en förening utan ofta är allmängiltigt i olika varianter. Men det finns ju viktiga frågor som vi ju alla brottas med? Hur löser vi frågorna om de stora fordonssamlingar som idag står orenoverade och inte kanske får det skydd som de måste ha för att klara sig i längden? Och, idag när de flesta föreningar är klara med insamlandet, måste alla fordon vara låsta till den förening som en gång tog hand om dem? Det kan ju tolkas som att jag vill roffa åt mig från dem som har mer, men jag vill verkligen se detta lite från ett större perspektiv. För jag bryr mig om vad som händer på andra ställen än både Hesselby och Ödegärdet och framförallt är det viktigt att se mekanismerna bakom det som händer i landet idag. Hur mår alla våra vagnar? Hur stor del av alla fordon kommer förening X verkligen att renovera? Vad händer med resten? Jag har ställt dessa frågor i ett flertal inlägg nu men det tycks vara att det är intressantare att se vem jag tydligen utpekar som Nisse G. Tyvärr, Nisse G finns i ett antal inlägg. Jag beklagar att detta drog mer intresse än sakfrågan.

Därför kommer du inte att få några exempel av mig, Stig för jag har konsekvent använt ordet ’hypotetiskt’ och ’om Nisse G..’ för att vara tydlig med att detta handlat om detta, en tankemodell, inte att hudflänga någon på nätet. Jag vet att Granis resonerar lika här, vi tycker helt enkelt att fordon i landet bör, i första hand, bevaras och få komma till användning. Jag vet att vi i vissa avseenden tänker olika, du och jag, Stig, men det som förenar oss är väl ett genuint intresse för 891-vagnar och frågor kring dessas bevarande eller inte. Så, vi behöver väl inte blänga på varandra? Vi kanske skulle kunna hjälpa varann?

Med vänlig hälsning
Ante

--
Ante

Ante och personuppgiftslagen

av Stig Lundin ⌂ @, Uppsala, lördag, februari 07, 2009, 09:40 (4553 dagar sedan) @ Ante Svensson

Detta har tydligen blivit för komplicerat och nära en verklighet det inte riktigt är avsett att vara. PÅL gör ju helt klart kopplingen till dig, Stig och det får stå för honom, men jag (och även Granis) har hela tiden försökt att lyfta diskussionen till att vara mer generell än att handla om AGJ. Orsaken till detta är att jag (och jag tror många med mig) som har erfarenhet från andra föreningar vet att detta inte är något som enbart handlar om en förening utan ofta är allmängiltigt i olika varianter. Men det finns ju viktiga frågor som vi ju alla brottas med? Hur löser vi frågorna om de stora fordonssamlingar som idag står orenoverade och inte kanske får det skydd som de måste ha för att klara sig i längden? Och, idag när de flesta föreningar är klara med insamlandet, måste alla fordon vara låsta till den förening som en gång tog hand om dem? Det kan ju tolkas som att jag vill roffa åt mig från dem som har mer, men jag vill verkligen se detta lite från ett större perspektiv. För jag bryr mig om vad som händer på andra ställen än både Hesselby och Ödegärdet och framförallt är det viktigt att se mekanismerna bakom det som händer i landet idag. Hur mår alla våra vagnar? Hur stor del av alla fordon kommer förening X verkligen att renovera? Vad händer med resten? Jag har ställt dessa frågor i ett flertal inlägg nu men det tycks vara att det är intressantare att se vem jag tydligen utpekar som Nisse G. Tyvärr, Nisse G finns i ett antal inlägg. Jag beklagar att detta drog mer intresse än sakfrågan.

Därför kommer du inte att få några exempel av mig, Stig för jag har konsekvent använt ordet ’hypotetiskt’ och ’om Nisse G..’ för att vara tydlig med att detta handlat om detta, en tankemodell, inte att hudflänga någon på nätet. Jag vet att Granis resonerar lika här, vi tycker helt enkelt att fordon i landet bör, i första hand, bevaras och få komma till användning. Jag vet att vi i vissa avseenden tänker olika, du och jag, Stig, men det som förenar oss är väl ett genuint intresse för 891-vagnar och frågor kring dessas bevarande eller inte. Så, vi behöver väl inte blänga på varandra? Vi kanske skulle kunna hjälpa varann?

Med vänlig hälsning
Ante

Hur tror du att du ska kunna komma någonstans i dina resonemang när du inte vill svara på enkla frågor? Märkligt sätt att arbeta.
Är du medveten om att man inte får lägga ut felaktig och kränkande information om personer på nätet på det sätt som du gör i denna tråd. Det är ett brott mot personuppgiftslagen, PUL. Det hjälper inte att du skriver "hypotetiskt" och kallar mig "Nisse".
Du måste inse att man lämpligen för en dialog med varandra, inte om varandra, för att föra frågor framåt.
Jag väntar fortfarande på svar på de frågor jag ställt här och på annan plats i denna tråd.

Mvh Stig Lundin

Ante och personuppgiftslagen

av Granis @, lördag, februari 07, 2009, 10:05 (4553 dagar sedan) @ Stig Lundin

....... Nu får väl Ante svara för sig själv och på den konkreta uppmaningen, men vad mig anbelangar så finns min "Nisse" överallt, och alltså inte bara i museijärnvägsvärlden. Och har massor med förebilder! Vilka är då dom? Ja herrejesses, det bor ju för det första en "Nisse" i oss alla, säkert. Speciellt bland oss "som varit med ett tag". Så inspiration till denna fiktiva person inom vår branch kommer från massor med Gamla Gubbar som må heta Granström, Lundin, Danneskog, Möller, Guldberg, Vinberg, Welander, Björk, Johansson (för att tala om såna som Süstler och Unvér), Andersson och Pettersson och Lundström och jag (nä visst; han hade jag ju nämnt). Det ska väl inte vara så svårt att förstå? Därmed kan man ju aldrig invända "nä, så var det inte" när "Nisse" och "XYJmf" omtalas! Så sluta dritta om PUL o dyl. Det blir bara löjligt!

/ L G :-(

Stoppbock?

Ante och personuppgiftslagen

av HP, lördag, februari 07, 2009, 11:07 (4553 dagar sedan) @ Stig Lundin

Du måste inse att man lämpligen för en dialog med varandra, inte om varandra, för att föra frågor framåt.
Jag väntar fortfarande på svar på de frågor jag ställt här och på annan plats i denna tråd.

Mvh Stig Lundin

Jag ställde en direkt fråga till dig för ett tag sedan, men jag tror aldrig du svarade på den, och frågan löd vilka vagnar du äger idag?

Mvh Henrik Reuterdahl

Detta börjar bli löjligt

av Ante Svensson ⌂ @, lördag, februari 07, 2009, 12:40 (4553 dagar sedan) @ Stig Lundin

Du sätter en viss press på mig nu Stig. Du hotar t o m med lagbrott. Att jag inte varit så mycket på forumet igår hänger samman med att jag ligger i flunsan liksom min höggravida fru och lilla dotter. Sådant som livet i övrigt också kommer in, det enda jag gjort är att titta på min mejl. Därför blev jag lite chockad idag när jag såg detta för jag tycker proportionerna för länge sedan passerat det rimliga. Kunde du inte mejla eller ringa mig? Är inte den här debattformen rätt kränkande för mig, tror du? Du hävdar att det inte finns forum etc för AGJ-frågor men JAG är nåbar och kan prata. Det känns skit att få detta men jag ska försöka svara:

Jag ska berätta för dig varifrån det konkreta exemplet med Nisse G som bjuder över kommer:

En förening jag har följt blev en gång utlovad ett stöd i miljonklassen av en förmögen medlem. Föreningen tackade för erbjudandet men svarade att man ville titta närmare på frågan innan man tackade ja. Under tiden hann en incident under en verksamhetsdag inträffa. Den förmögne och en annan medlem rök ihop om en struntsak, nämligen om formerna för icke aktiv personals fikande, Den förmögne som redan hade en liten konflikt med denne medlem sedan (som handlade om hur många mackor man tar vid den gemensamma fikan) tidigare lämnade i vredesmod föreningen och rev i samma veva en utskriven men inte inskickad check på 70 000 kr. Något miljonstöd blev det inte. Föreningens övriga aktiva förstod ingenting men känner idag att det utlovade stödet innebar en stor risk eftersom dylika kan innebära ett osunt inflytande. Som t. ex. att bestämma vem som ska eller inte ska vara med i verksamheten, dylika villkor för försoning dök nämligen upp senare. Föreningen valde att medla mellan de två och satsa på att försöka få alla nöjda och glada vilket gått rätt bra med tiden. Båda figurerar i verksamheten och gruffet har upphört. Något stöd har inte diskuterats efter detta och föreningen är nöjda med detta. Notera att föreningens typ av verksamhet behöver inte alls ha med tåg att göra.

Av detta var det inte så svårt att dikta upp en person som använder sin förmögenhet till att påverka hur en museiförening hanterar fordonsavyttringar eftersom frågan var uppe på bordet. En Nisse med muskler helt enkelt. Thats all. Jag utgår från att du inte köper denna förklaring men det är så det är. Hur du kan hävda att jag lämnar ut uppgifter om dig förstår jag inte. Det finns många som inte vill se fordon lämna den egna föreningen. Alla har väl sina älsklingar? Jag har också känslor i den riktningen så det bor en liten Nisse i mig också, en Nisse jag är medveten om och försöker lugna ibland. Så vad i detta är typiskt just för Stig Lundin? Om likheter med verkligheten finns är det mer än jag vet. Gör det det?

Sedan vill du ha ett pris. Jag förstår varför eftersom du anger skäl till detta i ett tidigare inlägg. Jag kan svara att priset är gemensamt för både GHJ och TJF så där svarar jag på en enkel fråga. Men jag föreslår att du trots allt tar frågan om den exakta nivån med vår gemensamma motpart, AGJ. Det är ju de som föreslagit priserna både för oss och för dig, och jag har allvarligt talat ingen susning om vad ni har avtalat och lägger mig inte heller i det.

Med vänlig hälsning (trots allt)
Ante

--
Ante

Detta börjar bli löjligt

av Kurt G. Möller, Sthlm, lördag, februari 07, 2009, 13:17 (4553 dagar sedan) @ Ante Svensson

Jag håller fullständigt med både Ante och Granis. Frågor av den här typen kan ALDRIG lösas så att båda parternas SAMTLIGA intressenter, medlemmar, donatorer ELLER andra, är/blir 100 % nöjda. Betänk att vi alla har på tok för mycket rullande materiel. Ja, bokstavligen. OK, kanske inte GHJ - ännu.

Och frågan om "penningars avgörande tyngd" i sammanhanget lämnar jag därhän - det förekommer hur många olika sorters "finansiella scenarier" och "stöd" som helst. Vi kan bara reagera mot rent kriminella varianter, inga andra.

D Ä R E M O T skulle jag själv bli jävligt förbannad om ex.vis Granis köpte en rar lokskylt av mej för bara 1000 spänn, lovade att sätta upp den på väggen i dagrummet på nya Faringe stn - och sen gick o sålde den till nån jänkare för 5000...

Detta..

av Granis @, lördag, februari 07, 2009, 13:28 (4553 dagar sedan) @ Kurt G. Möller

Du menar väl om Nisse Möller (som dock numera skriver som Nils P Möller) sålde en lokskylt till Nisse Ström för att sätta upp i Träskeboda station på XYJ (vanligtvis kallad för "Träskkatten" ) men i stället säljer den till Mr Nizzie from good old US of A? :-) :-P :-D

Fast exemplet är inte dumt: Vad händer om vi gör överenskommelsen, och så visar det sig att Nisse Danneskog -som ju är erkänt duktig på hemligheter för att kunna åstadkomma "julklappseffekter"- via Gamle Lokförare Nisse Nilsson (vad annars?) utanför Rimbo redan fixat den andra skylten men hållit det hemligt? Ska vi då inte sälja skylten Du fixat till dollarmiljonären Nizzie för att på så sätt få pengar till renoveringen av NÖJ 16? Eller ska vi sätta upp båda? Eller låta Danneskog behålla sin skylt så han kan sätta upp den på väggen hemma i sitt vardagsrum, bredvid helporträttet i olja av Ben.. Nils E Unvér? ;-)

Jag tycker att vi skulle rådgöra med Dig inför en ev försäljning. Men då är vi liksom tillbaka till frågan: Hur mycket ska man acceptera från en mecenat? Det kanske hade varit bäst att betala "marknadspris" för skylten så Du inte skulle kunna komma med några villkor? Eller tacka nej om Du enbart vill sälja den till "vänskapspris"? Och hoppas på att Nisse D "har nåt i bakfickan"? :-)

/ L G

Detta.. ack ja...

av Kurt G. Möller, Sthlm, söndag, februari 08, 2009, 13:10 (4552 dagar sedan) @ Granis

Granis har en poäng här:

Det finns inga patentlösningar på sånt här.

Detta börjar bli löjligt

av Hans Tj @, söndag, februari 15, 2009, 18:16 (4545 dagar sedan) @ Kurt G. Möller

Jag har en lokskylt Da vad är en sån värd. Nån som vill köpa?

Detta börjar bli löjligt

av Björn, Alingsås, lördag, februari 07, 2009, 20:52 (4553 dagar sedan) @ Ante Svensson

Ante varför inte dra hela historien om försäljning om affären med godsvagnar för öppen ridå.

Du minns säkert hur det var vi hade varit på MRO möte i malmköping Per åke bjudit in dej till AGJ.

Jag o gunnar fick ta hand om dej vissa dej Ödegärdet guld gruv på godsvagnar som du sa.

I början var det rambalkar du skulle ha till dina Boggi korg från GJ o svängel vagnar från ROJ i första förslaget.

Vi lungnade oss i AGJ arbet om förslaget efter jag hade talat med Clas mörk, Stig Lundin o det bliades en bevarande grupp med Ulf Eckerberg Per åke o mig själv,
Per åke vald att ut gå på egen begäran.

Sedan gjorde Lars Johansson o jag upp en bevarande plan i styrelsen, sedan går föreningen o skrotar en svängelvagn från ROJ på våren 20070411 förstår du att flera personer med mig att man blir sur ledsen o sedan säljer man fordon utan att ta reda på fakta om flera av dom du i GHJ skaffade.

Jag hjälpte dej med att ordna transport med Bosse Åkare ni fick ett undreden till GHJ C44 enligt uppgift från dej var den för kort senare tror du VFJ gillade att ett fordon från deras hemma bana
hamnade på Gotland

Mvh Björn

Bevarandet av 891-vagnar

av Anders Ö/NJM, lördag, februari 07, 2009, 12:00 (4553 dagar sedan) @ Stig Lundin

Nu ger jag mig in i debatten igen maa vad Stig skriver nedan till Ante...

Det är utmärkt om Nisse G kan rädda sånt som andra inte kan/vill/förmår rädda. Men om Nisse istället använder sina resurser för att bjuda över föreningar som velat köpa loss fordon från "sina" banor så är det mindre bra. Snarare mycket obra.

Vad menar du med detta? Ge några exempel på när det förekommit.

Ante skriver ju inte ATT det har hänt, bara att inte är bra OM det händer, du läser helt klart in något mellan raderna som inte står där MEN som du i annan tråd säger att AGJ tillämpat iform av påhittad bjudsituation. Då är det väl AGJ o inte Ante du ska hoppa på..

Ingen förening är i motsats till Gotland en ö.

Förklara.

Måste man förklara en sådan liknelse???

Det verkar som du tror att denne Nisse bara finns som en individ i Sverige oc´h att det är du...i min värld så har jag sett sådana Nissar hos alla 3 Stockholmsföreningarna, Nissar som lägger ned både kropp, själ och plånbok.
Vi har en Nisse hos oss som har lagt ned enorma summor med åren, kanske inte lika mycket som dig (som lagt ned enormenorma summor vad jag förstått) men har lagt en stor % av sina inkomster med åren och även vi har lite av samma sitution inom föreningen. Vi har fordon som idag inte exakt passar i den nisch vi formulerat men som kan kopplas med dit med vitt seende och som vi av känslomässiga skäl hos en del medlemmar inte gör oss av med huxflux. Fast vi fungerar ju inte som AGJ tydligen gör nu förtiden (hoppas jag innerligt).
Nisse förekommer alltså på fler platser än i AGJ och det var det jag läse in och kände igen mig i i Antes o Granis resonemang.

Bevarandet av 891-vagnar

av Anders Ö/NJM, onsdag, februari 04, 2009, 18:55 (4556 dagar sedan) @ Per-Åke Lampemo

Nu verkar det tyvärr som att även depositionen av ångloket SJ Gp 3042 också är tillända för AGJ.

Jag hoppas innerligt att andra svenska 891-föreningar nu kan dra nytta av det arbete som AGJ genom åren lagt ner på bevarandet av dessa fordon som nu försvunnit/försvinner från Anten-Gräfsnäs Järnväg. Detta så att de seriöst bevaras/förvaltas för eftervärlden. Då har inte arbetet/mödan som AGJ lagt genom åren ner varit förgäves.


Mvh Per-Åke Lampemo

Håhå, intressant debatt omän snålspårig ;o)))
Men jar reagerar lite på vad du skriver om Gp´n.
Den är ju en depostion från en annan förening TILL AGJ från början, då har väl AGJ dragit nytta av det arbete som en annan förening gjort för att rädda loket i mina ögon??

Omjag sen minns det rätt var väl loket inte kördugligt rakt av utan kräve jobb från AGJs sida...som iof nu ärvs av ägarföreningen, loket är ju helt klart inte kördugligt idag så just där kan väl inte smålänningarna dra så stor nytta av att AGJ haft loket :-D
Å andra sidan har man ju sluppit förvaringsbekymren en lång tid...:-P

Bevarandet av 891-vagnar

av Rolf Segelström @, Vallentuna, onsdag, februari 04, 2009, 21:57 (4556 dagar sedan) @ Anders Ö/NJM

Låt allt gammalt vara. AGJ var tidigt ute och hade bra kontaktnät på 60-70 talet. Vi var många från andra föreningar som svor över detta och ibland kallade AGJ för Alla Gamars järnväg. Det kändes som att vart man än kom stod det reserverat för AGJ. Men det var då det.
Nu är det väl utmärkt att AGJ gjorde så. Vagnarna finns ju kvar. Dessutom har ju föreningarna börjat prata med varann, låna och byta och köpa grejor av varann. Mycket positiv utveckling
Nu har ju AGJ hamnat i den sitsen att man måste avyttra mer än vad man kan få av den enkla anledningen att man är störst och har mest.
Kontentan är att vi andra ska vara tacksamma över detta.
En annan sak är att avyttra vagnar el.dyl som medlemmar köpt för egna pengar, deponerat eller sålt till sin förening. Förutsatt att medlemmen lever eller kan nås så borde den i all anständighet kontaktas även om han/hon lämnat föreningen, åtminstone för att informera och ev. inhämta en åsikt.
Det är svårt att göra så alla blir nöjda.
//Roffe
PS. Numera är jag inte medlem i ngn 891-förening
:-(

Bevarandet av 891-vagnar

av Kurt G. Möller, Sthlm, fredag, februari 06, 2009, 21:50 (4554 dagar sedan) @ Rolf Segelström

PS. Numera är jag inte medlem i ngn 891-förening.

Va? Har du gått ur RBV oxå??

powered by my little forum