****
Ahh! Det där väcker minnen.
Har stått på både "Dansken" (lok 2) och Ud-loken (Lok 1), åtskilliga gånger.
Lok 3 växlade i södra änden av Tomteboda.
Noterar att en slutsignalskärm är uppsatt, det var väl inte så vanligt att den sattes upp, men bakände var alltid söderut, i norra änden av bangården, av praktiska skäl.
Av någon anledning fick ju aldrig Ub-loken slutsignal i B-änden.

****
Ooops! Det var i A-änden, som Ub-loken inte fick någon slutsignal ;-)

Jo, visst bytte man på nattpasset också. Om man fick "Dansken" andra halvan av natten hände det att man fick avsluta med att åka till Sundbyberg fram och åter för att lämna personal som var stationerade där men som haft Tomtebodaturer. Även i Hagalund var det på helgerna i början av åttiotalet någon enstaka växlare från Norra Station som skulle göra helgtjänst i Hgl då det var för få helgturer på Norra. Det var inte alltid så populärt från trafikmästarnas sida, de tyckte att beordrad personal från andra stationer mest var i vägen då de inte kunde bangården eller arbetets upplägg. Jag minns ett tillfälle när jag kom in i växlarbyssan och trafikmästaren sa åt killen från Nst - du sitter kvar här och dricker kaffe och läser tidningen!

/Göran

Andra uppgifter för lok 2, Dansken, var att hämta vagnar som gått in på fel spår. Trycka ihop ett tågsätt på ett spår när det blivit färdigväxlat så att bangårdspersonalen kunde koppla koppel och luftslangar. Växla ut repvagnar mm uppgifter som kunde dyka upp som inte var lämpligt att lok 1, mult Ud, gjorde. Tiden brukade gå. Dessutom bytte förarna på lok 1 och lok 2 med varandra efter eftermiddagspasset som brukade vara jobbigast. Möjligen även på nattpasset.
Lok 1 och 2 gick väl ut till Hagalund vid middagstid för service och eventuellt lokbyte om jag minns rätt. Annars fanns de väl i Tomteboda från måndag morgon till lördag eftermidag.

****
Tack för den kompletteringen.
Man glömmer så lätt, när åren går.

Kul med Ub 255.... det loket har vi bevarat i Nässjö!

Ja, och tre skyltar från loket finns just nu till försäljning på Tradera.

En nyfiken fråga
Varför har den växlingsturen benämnts dansken ??

Så här står det i ursprungsinlägget.
Dansken" hade till uppgift att ge vagnar som inte rullade in hinderfritt efter släpp från vallen en "dansk skalle" så att rangeringen kunde fortsätta.

Lägger märke till att det verkar sitta en högt placerad röd lykta innanför mittrutan åt andra hållet (B-änden), medan man har satt rött färgfilter på en av de nedre lyktorna i A-änden.

Jag hade för mig att det bara var på vissa lok i H-familjen (Ha - Hd) som man gjorde så.

Litet underligt att man inte vände loket på något av triangelspåren (eller på skivan i Sundbyberg); med tanke på att loket arbetade i släppänden av R-gruppen borde det ha varit en fördel att ständigt ha rödljuset i södra änden, och om man hade vänt B-änden söderut skulle båda de nedre strålkastarna där ha kunnat användas som arbetsljus för kopplingspersonalen.

Det fanns kanske andra fördelar med att ha den vänd som den nu stod? Har t ex en Ub körkontrollrarna "diagonalsymmetriskt" placerade eller är den skönare att köra åt ena hållet?

En fråga som INTE är för att märka ord: du skriver "något av triangelspåren", fanns det mer än ett i närheten?

Litet underligt att man inte vände loket på något av triangelspåren (eller på skivan i Sundbyberg); med tanke på att loket arbetade i släppänden av R-gruppen borde det ha varit en fördel att ständigt ha rödljuset i södra änden, och om man hade vänt B-änden söderut skulle båda de nedre strålkastarna där ha kunnat användas som arbetsljus för kopplingspersonalen.

****
Att vända loket tar tid, och behövs inte. Det vanliga var, att man kom överens att "back" var söderut. Inga problem alls. I det läget släcktes slutsignalen i B-änden.

Litet underligt att man inte vände loket på något av triangelspåren (eller på skivan i Sundbyberg); med tanke på att loket arbetade i släppänden av R-gruppen borde det ha varit en fördel att ständigt ha rödljuset i södra änden, och om man hade vänt B-änden söderut skulle båda de nedre strålkastarna där ha kunnat användas som arbetsljus för kopplingspersonalen.

Vad var det för fel att använda den om man skulle behöva vända loket istället för att krångla till det med vändning i Sundbyberg som nog ändå inte fungerat eftersom jag tror att det spåret inte var elektrifierat då om det någonsin varit det. Triangelkörning av alla former låter också omständigt. Vändskivan i Hagalund fungerade problemfritt i början av 80-talet och finns kvar idag men om den går att använda nu låter jag vara osagt.