Nu ska jag väl inte slänga mer pinnar på brasan, men det ligger nog en hel del i det Ola skriver. Lite fundamentalt också: Vad är det egentligen ett nationellt järnvägsmuseum ska visa upp? Denna växel/ detta museala föremål borde vara en ”enkel sak som skulle visa mycket”; Sveriges tre vanligaste spårvidder i ett liksom. Typ en installation av den typ Peter nämner.
Men vill huvudmannen SMHTPM (eller what, ok jag ironiserar ;-)) nåt annat? Blir det ingen statisk utställning ö h t av nån orsak i framtiden? Ty annars borde ju denna passa bra, som sagts. Eller ska det bli nån upplevelsebaserad genuscertifierad verksamhet där föremålen (mer eller mindre) saknar betydelse (raljerar lite nu igen, men jämför ändå med samma huvudmans Marinmuseum i Karlskrona där Marinens historia i alla lägen inte verkar stå i centrum)? Eller är det -som jag tror Ola anar- så att ”gammeltågskörningarna” även fortsättningsvis kommer att stå i fokus? Inte bara tillfälligt alltså.
Hur som helst: Detta borde var ett bevarandevärt objekt att visa upp på ett nationellt järnvägsmuseum där det då skulle kunna ske till en rimlig kostnad och med rimliga insatser. Om man nu inte tror att man då måste kunna visa den i drift med fordon från alla dessa spårvidder då. Inte mig emot i o f s..
/ L G :-)