NSB lok typ 49. Beskrivning på tyska (Järnväg allmänt)

av BD, Tuesday, March 24, 2020, 16:18 (1465 dagar sedan)

[image]

Notera de stora luftinsläppet till rosten.

[image]

[image]

[image]

[image]

[image]

[image]

NSB lok typ 49. Beskrivning på tyska

av mrwhans, Tuesday, March 24, 2020, 16:30 (1465 dagar sedan) @ BD

Noterat:
Artikeln är publicerad i september 1941, alltså under brinnande krig och då Norge var ockuperat. Trots detta skrev maskinchefen för Norska Statsbanan, Olaf Storsand, en artikel i en facktidskrift utgiven i det ockuperande landet.

NSB lok typ 49. Beskrivning på tyska

av Christer Brimalm, Tuesday, March 24, 2020, 16:49 (1465 dagar sedan) @ mrwhans

Ja, det kan man naturligtvis så här i efterhand förvånas över att han ställde upp på.
Kanske han såg han det som så att järnvägsmän i olika länder inte var i krig med varandra. Det var ju den tyska krigsmakten som ockuperat Norge påhejade av Quisling och hans gelikar.

Dovregubben var i vilket fall ett häftigt lok. När loktypen ersattes med diesellok räckte det inte med ett Di3 för att hålla tidtabellen med samma tågvikt som type 49. Två Di3 i koppling behövdes. De klarade då att hålla 5 km/t högre fart i motluten jämfört med en ensam Dovregubbe!

NSB lok typ 49. Beskrivning på tyska

av Thomas K Ohlsson, Tuesday, March 24, 2020, 17:22 (1465 dagar sedan) @ Christer Brimalm

Ja, det kan man naturligtvis så här i efterhand förvånas över att han ställde upp på.
Kanske han såg han det som så att järnvägsmän i olika länder inte var i krig med varandra. Det var ju den tyska krigsmakten som ockuperat Norge påhejade av Quisling och hans gelikar.

Det är ju EN förklaring.

/TKO

NSB lok typ 49. Beskrivning på tyska

av Överkörmästaren, Tuesday, March 24, 2020, 17:41 (1465 dagar sedan) @ Thomas K Ohlsson

Ja, det kan man naturligtvis så här i efterhand förvånas över att han ställde upp på.
Kanske han såg han det som så att järnvägsmän i olika länder inte var i krig med varandra. Det var ju den tyska krigsmakten som ockuperat Norge påhejade av Quisling och hans gelikar.


Det är ju EN förklaring.

/TKO

En annan kan ju vara att han blev beordrad. En tredje att han blev uppmuntrad. En fjärde att han blev hotad. Osv...

NSB lok typ 49. Beskrivning på tyska

av Mattias Jansson, Tuesday, March 24, 2020, 20:45 (1465 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Ja, det kan man naturligtvis så här i efterhand förvånas över att han ställde upp på.
Kanske han såg han det som så att järnvägsmän i olika länder inte var i krig med varandra. Det var ju den tyska krigsmakten som ockuperat Norge påhejade av Quisling och hans gelikar.


Det är ju EN förklaring.

/TKO


En annan kan ju vara att han blev beordrad. En tredje att han blev uppmuntrad. En fjärde att han blev hotad. Osv...

Eller att artikeln faktiskt är skriven tidigare. Exakt hur lång redaktionell framförhållning man hade är ju svårt att veta, men så mycket kan vi vara säkra på att en artikel utkommen i september 1941 inte är skriven i september 1941. I sig är det ingen omöjlighet att det särskilt vid den tiden kan vara så mycket som 1½ år från insändande till publicering.

NSB lok typ 49. Beskrivning på tyska

av Leif B, Tuesday, March 24, 2020, 21:02 (1465 dagar sedan) @ Mattias Jansson

Ja, det kan man naturligtvis så här i efterhand förvånas över att han ställde upp på.
Kanske han såg han det som så att järnvägsmän i olika länder inte var i krig med varandra. Det var ju den tyska krigsmakten som ockuperat Norge påhejade av Quisling och hans gelikar.


Det är ju EN förklaring.

/TKO


En annan kan ju vara att han blev beordrad. En tredje att han blev uppmuntrad. En fjärde att han blev hotad. Osv...


Eller att artikeln faktiskt är skriven tidigare. Exakt hur lång redaktionell framförhållning man hade är ju svårt att veta, men så mycket kan vi vara säkra på att en artikel utkommen i september 1941 inte är skriven i september 1941. I sig är det ingen omöjlighet att det särskilt vid den tiden kan vara så mycket som 1½ år från insändande till publicering.

Han skriver i o f s att man har femåriga erfarenhet av de tre försöksloken som levererades 1936.

Oavsett hur det gick till när just den här artikeln skrevs så kan man ju reflektera över att vi som sluppit leva under en ockupation eller diktatur, har sluppit ta ställning till många dilemman. Och vara tacksam för det.

NSB lok typ 49. Beskrivning på tyska

av Bertil Bengtsson, Wednesday, March 25, 2020, 09:41 (1465 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Eller också kan det vara så, att han helt enkelt var stolt!

Man ska komma ihåg att Krupp fick en beställning från NSB på några Dovregubbar. Omständigheterna till att Krupp fick beställningen, och inte Thune, känner jag inte till.

Tyska Riksbanan DR lät testa ett av dessa Krupp-lok vid sin försöksanstalt i Berlin-Grunewald. DR konstaterade att NSB typ 49 var ett mycket bra lok - bättre än något som DR själva hade! DR var mycket imponerade.

Om jag inte missminner mig så kunde Dovregubben utan problem hålla gångtiderna i tåg som normalt framfördes av exempelvis DR 03. Dovregubben var inte lika snabbt som de tyska loken - men mycket starkare, och kunde accelerera fortare och hålla högre fart i uppförsluten.

Så det kan vara så att han blev uppmanad att beskriva loket i en artikel, helt därför att många blev nyfikna på det "underlok" som Norge hade.

Berra

Beskrivning skriven när?

av BD, Tuesday, March 24, 2020, 19:24 (1465 dagar sedan) @ mrwhans

Noterat:
Artikeln är publicerad i september 1941, alltså under brinnande krig och då Norge var ockuperat. Trots detta skrev maskinchefen för Norska Statsbanan, Olaf Storsand, en artikel i en facktidskrift utgiven i det ockuperande landet.

Publicerad i sept 1940. Skriven före eller efter 9 april 1940?
Det plägar vanligen att ta sin rundliga tid från manuskript till tryck.

Notera även att axellagren smörjs med lubrikator.

Beskrivning skriven när?

av mrwhans, Tuesday, March 24, 2020, 20:05 (1465 dagar sedan) @ BD

Jag fattar kanske inte rätt, det står September 1941 överst på varje sida.
Finns det en annan uppgift i texten som refererar till september 1940, vilken jag jag förbisett?

Beskrivning skriven när? – lubrikatorfråga

av Arne, Tuesday, March 24, 2020, 20:49 (1465 dagar sedan) @ BD

Noterat:
Artikeln är publicerad i september 1941, alltså under brinnande krig och då Norge var ockuperat. Trots detta skrev maskinchefen för Norska Statsbanan, Olaf Storsand, en artikel i en facktidskrift utgiven i det ockuperande landet.


Publicerad i sept 1940. Skriven före eller efter 9 april 1940?
Det plägar vanligen att ta sin rundliga tid från manuskript till tryck.

Notera även att axellagren smörjs med lubrikator.

Vad är det man ska notera om 'smörjs med lubrikator'? (min blå fetmarkering ovan)
undrar en nyfiken Arne

Så mycket spekulationer

av Christer Brimalm, Wednesday, March 25, 2020, 10:42 (1465 dagar sedan) @ BD

I slutet av artikeln skriver Storsand om fem års erfarenhet av loktypen, som ju introducerades 1936. Alltså är artikeln skriven och publicerad 1941.

Vad gäller tiden mellan författande och publicering är det klart att det kunde ta något längre tid än normalt på grund av krigsförhållandena, men knappast månader eller år.

Dovregubben var en lokkonstruktion som låg i framkant och innehöll flera innovativa lösningar som man förstår att den tyska facktidskriften tyckte var intressanta att få belysta. Det är också förståeligt att Storsand kände stolthet över att man kunnat utveckla denna produkt i Norge.

Vad gäller Storsand lär han ha varit en respekterad och duktig fackman och administratör. Om han, som civil järnvägsman, borde eller inte borde skriva en teknisk artikel i en tysk facktidskrift 1941 tycker jag inte det kommer an på oss att döma. Ännu mindre att antyda att han kunde ha nazistsympatier därför att han inte vägrade allt samarbete med tyskar och Tyskland.Han kan ha haft sådana sympatier, eller inte, det vet inte jag. Att han skrev denna artikel är inget belägg för vare sig det ena eller det andra.

Det är så lätt att sätta på sig vår tids moraliska glasögon när vi ser på det förflutna. Det ger ingen bra förståelse av historien.

Så mycket spekulationer

av Thomas K Ohlsson, Wednesday, March 25, 2020, 12:14 (1465 dagar sedan) @ Christer Brimalm

I slutet av artikeln skriver Storsand om fem års erfarenhet av loktypen, som ju introducerades 1936. Alltså är artikeln skriven och publicerad 1941.

Vad gäller tiden mellan författande och publicering är det klart att det kunde ta något längre tid än normalt på grund av krigsförhållandena, men knappast månader eller år.

Dovregubben var en lokkonstruktion som låg i framkant och innehöll flera innovativa lösningar som man förstår att den tyska facktidskriften tyckte var intressanta att få belysta. Det är också förståeligt att Storsand kände stolthet över att man kunnat utveckla denna produkt i Norge.

Vad gäller Storsand lär han ha varit en respekterad och duktig fackman och administratör. Om han, som civil järnvägsman, borde eller inte borde skriva en teknisk artikel i en tysk facktidskrift 1941 tycker jag inte det kommer an på oss att döma. Ännu mindre att antyda att han kunde ha nazistsympatier därför att han inte vägrade allt samarbete med tyskar och Tyskland.Han kan ha haft sådana sympatier, eller inte, det vet inte jag. Att han skrev denna artikel är inget belägg för vare sig det ena eller det andra.

Det är så lätt att sätta på sig vår tids moraliska glasögon när vi ser på det förflutna. Det ger ingen bra förståelse av historien.

Den åsikten delades inte av så många norrmännen vare sej under eller efter kriget.

upplyser
Thomas K Ohlsson

Så mycket spekulationer

av Leif B, Sunday, April 05, 2020, 11:20 (1454 dagar sedan) @ Thomas K Ohlsson

I slutet av artikeln skriver Storsand om fem års erfarenhet av loktypen, som ju introducerades 1936. Alltså är artikeln skriven och publicerad 1941.

Vad gäller tiden mellan författande och publicering är det klart att det kunde ta något längre tid än normalt på grund av krigsförhållandena, men knappast månader eller år.

Dovregubben var en lokkonstruktion som låg i framkant och innehöll flera innovativa lösningar som man förstår att den tyska facktidskriften tyckte var intressanta att få belysta. Det är också förståeligt att Storsand kände stolthet över att man kunnat utveckla denna produkt i Norge.

Vad gäller Storsand lär han ha varit en respekterad och duktig fackman och administratör. Om han, som civil järnvägsman, borde eller inte borde skriva en teknisk artikel i en tysk facktidskrift 1941 tycker jag inte det kommer an på oss att döma. Ännu mindre att antyda att han kunde ha nazistsympatier därför att han inte vägrade allt samarbete med tyskar och Tyskland.Han kan ha haft sådana sympatier, eller inte, det vet inte jag. Att han skrev denna artikel är inget belägg för vare sig det ena eller det andra.

Det är så lätt att sätta på sig vår tids moraliska glasögon när vi ser på det förflutna. Det ger ingen bra förståelse av historien.


Den åsikten delades inte av så många norrmännen vare sej under eller efter kriget.

upplyser
Thomas K Ohlsson

Ja, att de norrmän som också levde under ockupation och själva tvingades ta ställning till frågor om samarbete eller motstånd, överleva eller principer har åsikter om hur deras bröder och systrar under ockupation gjorde sin val, det tycker jag är rimligt.

Men att vi ska sitta långt efteråt, utan fara för eget liv, familj och vänner, ska sätta oss till doms. Näh, där håller jag med Christer.

Däremot är det givetvis mycket viktigt att studera historien, lära av den och att reflektera över hur man själv hade gjort i en sådan situation, som jag skrev i ett annat inlägg.

Låt oss hoppas - och arbeta för - att vi själva aldrig behöver ställas in för hur dilemmat hur vi ska agera under ockupation eller diktatur.

NSB lok typ 49. Beskrivning på tyska

av mormorsgruvan, Tuesday, March 24, 2020, 20:22 (1465 dagar sedan) @ mrwhans

Detta lok blev också testat ( verkningsgrad vid olika hastigheter och belastning) i en stationär testanläggning Grunewald ? av Nordmann ?.
Det var inte vanligt att tyskarna (Nordmann ?) gjorde sådana tester för lok avsedda för export.

NSB lok typ 49. Beskrivning på tyska

av -RB-, Tuesday, March 24, 2020, 20:56 (1465 dagar sedan) @ mormorsgruvan

I en bok om "Dovregubben" från Norsk Jernbaneklub (?) står att DR var intresserade i flera av de lösningar NSB , Thune och Hamar gjort på Dovregubben som DR använde på Krigsloken typ 52 .

mvh Rolf Berg

NSB lok typ 49. Beskrivning på tyska

av Bertil Bengtsson, Wednesday, March 25, 2020, 18:00 (1464 dagar sedan) @ mormorsgruvan

Det är riktigt att LVA Grunewald (Nordmann) inte brukade göra sådana tester - men här gjorde man det. Som jag minns det jämförde man Dovregubben med sina egna 06:or. Jag tror jag har litet material om det i några gamla Lok-Magazin. Men månne BD har inskannat någon artikel om dessa prov i "Organ" eller Glasers Annalen, eller nåt? Jag har för mig att jag läst något sådant i dylik tidning på dåvarande Järnvägsstyrelsens bibliotek för ca 50 år sedan..
Berra

NSB lok typ 49. Beskrivning på tyska

av Christer Brimalm, Wednesday, March 25, 2020, 18:21 (1464 dagar sedan) @ Bertil Bengtsson

Det var ju så att en delserie av type 49 tillverkades i Tyskland.
Den första av de tyskbyggda maskinerna testades grundligt tillsammans med tre tyska lok: 01 140, 03 1002 och 06 001. Dovregubben var överlägsen i moderat hastighet i stigningar (alltså sådana förhållanden som gällde i Norge) men stod sig sämre i högre hastighet på plan mark.
Intressant är att den tyskbyggda maskinen inte presterade riktigt lika hög effekt som de tidigare norskbyggda. De skiljde sig i vissa detaljer.

Det finns en utmärkt bok om Dovregubben som jag kan rekommendera. Den heter "Dovregubben" och är skriven av Erik W. Johansson,Roar Stenersen och Ove Tovås och gavs ut 1991 av Norsk Jernbaneklubb och NSB Jernbanemuseet.

NSB lok typ 49. Beskrivning på tyska

av Lennart Petersen, Saturday, March 28, 2020, 00:42 (1462 dagar sedan) @ Christer Brimalm

Det var ju så att en delserie av type 49 tillverkades i Tyskland.
Den första av de tyskbyggda maskinerna testades grundligt tillsammans med tre tyska lok: 01 140, 03 1002 och 06 001. Dovregubben var överlägsen i moderat hastighet i stigningar (alltså sådana förhållanden som gällde i Norge) men stod sig sämre i högre hastighet på plan mark.
Intressant är att den tyskbyggda maskinen inte presterade riktigt lika hög effekt som de tidigare norskbyggda. De skiljde sig i vissa detaljer.

Det finns en utmärkt bok om Dovregubben som jag kan rekommendera. Den heter "Dovregubben" och är skriven av Erik W. Johansson,Roar Stenersen och Ove Tovås och gavs ut 1991 av Norsk Jernbaneklubb och NSB Jernbanemuseet.

Jag har sett beskrivningar på Dovregubben som så att maskinen kunde magasinera stora mängder ånga,
Vilket gjorde det mycket bra i bergiga förhållanden där det gick åt mycket i stigningarna och sedan fick man återhämta ångförråden i nedförslut och på plana sträckor.

NSB lok typ 49. Beskrivning på tyska

av Per Ljungberg, Thursday, March 26, 2020, 08:02 (1464 dagar sedan) @ BD

Jag har för mig att jag läst någonstans för många år sedan att man hade försett boggin under hytten med en "booster" för att förbättra startdragkraften. Är detta bara ett förslag som aldrig utfördes? Jag har inte sett något om detta i beskrivningen ovan.

Booster på Type 49

av Christer Brimalm, Thursday, March 26, 2020, 10:39 (1464 dagar sedan) @ Per Ljungberg

Type 49 byggdes i totalt 7 ex, först tre norska prototyper, senare fyra lok tillverkade i Tyskland. Från början var en större serie planerad, men det blev inte så.

Det sista av de tre norskbyggda loken, nr 465, försågs med en booster (hjälpmaskineri) på lokets bakre löpboggie. Den högvarviga ångmaskinen drev med kugghjul på den främre axeln i boggien och kraften överfördes med koppelstänger till den bakre axeln.

I motsats till boostern på amerikanska lok, som i regel bara hjälpte till i starten av tunga tåg, var tanken att boostern på Dovregubben skulle kunna hjälpa till i ända upp till 55-60 km/t i motluten. In- och urkoppling kunde ske i upp till denna hastighet med hjälp av ett särskilt synkroniseringsinstrument.

Det var en lovande idé, men det var många problem med driftsäkerheten. Så småningom togs därför boostern bort på 465 och inget av de andra loken fick någon sådan installerad.

Läs gärna den intressanta norska boken om Dovregubben som jag refererar till i ett annat inlägg.