Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 1 (Bana)

av Peter Bolin, onsdag, mars 25, 2020, 00:11 (100 dagar sedan)

I april förra året gjorde jag ett bildreportage från Eddavägslinjen med anledning av de nya skyltar som har satts upp: Djursholms Ösby–Svalnäs – återbesök.

Jag startade även en tråd på det här forumet: Nyheter längs Eddavägslinjen. Den gav upphov till en mycket givande diskussion som rätade ut ett par av de frågetecken jag hade.

Nu har jag inlett ett samarbete med Björn Alnebo som gett mig tillstånd att publicera hans bilder på webben. Eftersom Eddavägslinjen ligger mig mycket varmt om hjärtat börjar jag med att visa de bilderna, men det kommer mer från Roslagsbanan och andra järnvägar längre fram. Jag har inte sorterat bilderna kronologiskt, men jag tror inte att det är nödvändigt.

[image]
Banavsnitt mellan Djursholms Ösby och Bragevägen ca 1970.

[image]
Hpl. Vendevägen ca 1970. En bild från Näsbyparkslinjen har smugit sig in. Här är det sig ganska likt än i dag.

[image]
Okänd YP gör uppehåll vid Djursholms torg. Jag gissar att året är 1973 när linjen fortfarande hade halvtimmestrafik. Så här många resande var det knappast under perioden augusti 1973–december 1975 när linjen bara hade ett enda ”koncessionståg” om dagen.

[image]
Okänd YP vid Eddavägen. Kan detta vara en bild från den utfärd som SSS gjorde? När ägde den rum? Det kan noteras att infartssignalen visar grönt fastän ett tåg står inne vid plattformen. Är det verkligen i sin ordning?

[image]
Sista tåget till Eddavägen den 31 december 1975 har kommit fram till Eddavägen lastat med tågdiggare. Om jag är rätt underrättad är vagnarna från vänster till höger YP 885, 877, 808, 797 och 796. Kan det stämma?

[image]
Hpl. Eddavägen ca 1970. Hade Eddavägen status som station eller hållplats vid den här tiden?

[image]
Hpl. Germania ca 1970.

[image]
Okänd X3p mellan Djursholms Ösby och Bragevägen ca 1970.

[image]
Okänd X3p mellan Djursholms torg och Germania ca 1970. Motorvagnen passerar strax platsen för den sedan 1924 nedlagda hållplatsen Slottsvägen. Intressant här är den trägångväg som är anlagd till vänster om spåret. En av villorna har en ingång från spåret, så det måste ha varit vägen till den villan.

[image]
Okänd X3p mellan Eddavägen och Vikingavägen ca 1970.

Rättelser av eventuella fel mottages tacksamt. Jag har flera hundra av Björns bilder inskannade, så fortsättning följer.

Hälsningar
Peter Bolin

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 1 – Eddavägen

av Ulf Pålsson @, Stockholm, onsdag, mars 25, 2020, 01:00 (100 dagar sedan) @ Peter Bolin
Redigerad av Ulf Pålsson, onsdag, mars 25, 2020, 01:05

[image]
Okänd YP vid Eddavägen. - - - Det kan noteras att infartssignalen visar grönt fastän ett tåg står inne vid plattformen. Är det verkligen i sin ordning?

Ja, det är i sin ordning vid en station som är obevakad (alltså en station som trafikeras av tåg trots att ingen tågklarerare tjänstgör där). Men denna signal var, trots att den kallades infartssignal, ingen "riktig" infartssignal, eftersom den inte hade något manöverorgan som kunde ställa den till "stopp". Signalen kontrollerade inget annat än att infartsväxeln (som var uppkörbar och återfjädrande) slöt i normalläge. Hur en tågklarerare skulle kunna sköta sitt jobb när Eddavägen var bevakad är höljt i dunkel. Men jag vet faktiskt inte om Eddavägen någonsin har varit bevakad i praktiken -- dock fanns det instruktioner enligt vilka bevakning krävdes om mer än ett tågsätt i taget befann sig norr om Djursholms Sveavägen.

Kuriosa: Fjädern i växeln var så hårt spänd att när växeln kördes upp från spår 2 (vilket på senare år inträffade bara vid ett tillfälle i vardera morgon- och eftermiddagsrusningen när motorvagnen gick runt den/de medförda personvagnen/-arna) så skiftade signalen från "kör" till "stopp" två gånger, en gång för varje boggis passage genom växeln.

[image]
Hpl. Eddavägen ca 1970. Hade Eddavägen status som station eller hållplats vid den här tiden?

Vid en hållplats kunde det inte finnas någon växel. Eddavägen angavs som håll- och lastplats i SJR:s tidtabellsbok från 1924. (En lastplats var en plats på linjen med växel i huvudspåret.) 1948 sattes infartssignalen upp, och Eddavägen blev då station.

1970 då fotot togs gällde SJ:s 1959 års trafikregler (säo) på Roslagsbanan, och enligt säo:s begreppsförklaring var Eddavägen station. Dock angavs Eddavägen, uppenbart felaktigt, som hållplats i linjebeskrivningen från 1959 till 1972, trots att platsen hade växlar och en infartssignal (sådan fanns inte vid hållplatser, bara vid stationer). 1972 rättades linjebeskrivningen så att Eddavägen åter angavs som station.

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 1 – Eddavägen

av Peter Bolin, onsdag, mars 25, 2020, 10:23 (99 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Tack till Ulf för fylliga kommentarer. Då har vi rett ut att Eddavägen var station 1970. Förra året redde vi ut att Djursholms Framnäsviken var nedklassad till hållplats vid samma tid. Hur var det med Djursholms Sveavägen? Där fanns det ett stationshus, så jag har utgått från att det var station. Stämmer det?

Den där signalen vid Eddavägen var jag mycket fascinerad av som barn. Intressant att få veta lite mer om den.

Har någon uppgift om vilken dag SSS-utfärden till Eddavägen ägde rum?

Fortsättning på bildvisningen följer vad det lider. I dessa coronatider kan det behövas lite Djursholmsbanenostalgi för att få lite annat att tänka på.

/Peter Bolin

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 1 – Eddavägen

av Ola Almquist @, Göteborg, onsdag, mars 25, 2020, 10:38 (99 dagar sedan) @ Peter Bolin

Har någon uppgift om vilken dag SSS-utfärden till Eddavägen ägde rum?

1974-12-07 enligt denna sida.

/Ola

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 1 – Eddavägen

av Peter Bolin, onsdag, mars 25, 2020, 10:44 (99 dagar sedan) @ Ola Almquist

Tack för den uppgiften. Då är bilden inte tagen i samband med den SSS-utfärden. På bilderna från december 1974 ligger det snö på marken, och det gör det inte på Björns bild.

/Peter Bolin

B Alnebos RB-bilder – del 1 – Eddavägen och Dj Sveavägen

av Ulf Pålsson @, Stockholm, torsdag, mars 26, 2020, 00:35 (99 dagar sedan) @ Peter Bolin

Då har vi rett ut att Eddavägen var station 1970.

Ja och nej. Säo:s begreppsförklaringar sa att Eddavägen måste vara station, men den lokala administrationen på 39 driftsektionen (f.d. SRJ) och dess senare efterföljare tyckte tydligen att Eddavägen skulle vara hållplats trots växlar och infartssignal där. Det var inte bara linjebeskrivningen som angav hållplats -- också de grafiska tidtabellerna angav Eddavägen (och f.ö. också Näsbypark där förhållandena i dessa avseenden var i princip desamma) med streckad linje, som betydde "lastplats eller hållplats där tid anges i tjänstetidtabellen". På 1970-talet (jag tror redan 1972) ändrades/rättades dock detta.

Hur var det med Djursholms Sveavägen? Där fanns det ett stationshus, så jag har utgått från att det var station. Stämmer det?

Det där med stationshus eller annan byggnad har förstås ingen betydelse för hur en plats betraktas trafikregelmässigt. Men Dj Sveavägen har vad jag förstår ansetts vara station i alla tider. Det fanns ju även på slutet en tågspårsskiljande växel och dessutom infartssignaler från Dj Ösby uppspår och från Eddavägen.

Emellertid var det mycket annat med Dj Sveavägen som inte stämde med trafikreglerna (säo) från 1959 ända till banans nedläggning 1975: Stationen var de facto gräns dels mellan dubbelspår och enkelspår, dels mellan sträcka med linjeblockering (dubbelspåret) och sträcka utan linjeblockering (enkelspåret). En sådan station kunde enligt trafikreglerna (säo) inte vara obevakad. Men den var ju obemannad, och inte var den fjärrstyrd utan fungerade automatiskt. Även om tågklareraren (tkl) i Dj Ösby skulle ha någon slags uppsikt över vad som skedde på Eddavägslinjen, kunde man i Dj Ösby varken se vad som hände i Dj Sveavägen, än mindre påverka signalerna där. Så, i tågens tjänstetidtabell (tdt) angavs Dj Sveavägen som obevakad station, vilket var konstigt också p.g.a. att (nästan) alla tåg mot Eddavägen hade möte som skulle kontrolleras angivet i tdt.

Man kan konstatera att Djursholmslinjerna öster och nordost om Dj Ösby blev långt ifrån integrerade i SJ:s trafikregler när SRJ förstatligades 1959. Eddavägslinjen sköttes med mer eller mindre oreglerad ”förortsbanetrafikering” ända tills den lades ned, och Näsbyparkslinjen, med sin udda automatiska mötesstation Altorp, blev inte "normal järnväg" förrän Altorp och Näsbypark blev fjärrstyrda på 00-talet.

Altorps mötesstation?

av K Lemming @, torsdag, mars 26, 2020, 10:39 (98 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Man kan konstatera att Djursholmslinjerna öster och nordost om Dj Ösby blev långt ifrån integrerade i SJ:s trafikregler när SRJ förstatligades 1959. Eddavägslinjen sköttes med mer eller mindre oreglerad ”förortsbanetrafikering” ända tills den lades ned, och Näsbyparkslinjen, med sin udda automatiska mötesstation Altorp, blev inte "normal järnväg" förrän Altorp och Näsbypark blev fjärrstyrda på 00-talet.

Vad var det som var udda med Altorp?

Altorps mötesstation?

av mamma Ulla @, Åmotfors, torsdag, mars 26, 2020, 10:50 (98 dagar sedan) @ K Lemming

Man kan konstatera att Djursholmslinjerna öster och nordost om Dj Ösby blev långt ifrån integrerade i SJ:s trafikregler när SRJ förstatligades 1959. Eddavägslinjen sköttes med mer eller mindre oreglerad ”förortsbanetrafikering” ända tills den lades ned, och Näsbyparkslinjen, med sin udda automatiska mötesstation Altorp, blev inte "normal järnväg" förrän Altorp och Näsbypark blev fjärrstyrda på 00-talet.


Vad var det som var udda med Altorp?

Den var helt automatisk och kunde inte manövreras av någon tågklarerare. Tkl i Djursholms ösby kunde dock nödutlösa stationen som helhet, det var det enda.

Infartstågvägarna ställdes automatiskt när tåg närmade sig stationen. Utfartstågvägarna ställdes av att konduktören tryckte på en knapp. Om det var möte så fick man invänta det.

Altorps mötesstation?

av Thomas K Ohlsson @, torsdag, mars 26, 2020, 10:53 (98 dagar sedan) @ mamma Ulla

Man kan konstatera att Djursholmslinjerna öster och nordost om Dj Ösby blev långt ifrån integrerade i SJ:s trafikregler när SRJ förstatligades 1959. Eddavägslinjen sköttes med mer eller mindre oreglerad ”förortsbanetrafikering” ända tills den lades ned, och Näsbyparkslinjen, med sin udda automatiska mötesstation Altorp, blev inte "normal järnväg" förrän Altorp och Näsbypark blev fjärrstyrda på 00-talet.


Vad var det som var udda med Altorp?


Den var helt automatisk och kunde inte manövreras av någon tågklarerare. Tkl i Djursholms ösby kunde dock nödutlösa stationen som helhet, det var det enda.

Infartstågvägarna ställdes automatiskt när tåg närmade sig stationen. Utfartstågvägarna ställdes av att konduktören tryckte på en knapp. Om det var möte så fick man invänta det.

Fanns det någon "förregling" (i vid bemärkelse) som hindrade att utfartstågväg lades innan mötande tåg inkommit eller förlitade man sej på konduktörens observationsförmåga?

/TKO

Altorps mötesstation?

av Ulf Pålsson @, Stockholm, torsdag, mars 26, 2020, 15:12 (98 dagar sedan) @ Thomas K Ohlsson

Vad var det som var udda med Altorp?


Den var helt automatisk och kunde inte manövreras av någon tågklarerare. Tkl i Djursholms ösby kunde dock nödutlösa stationen som helhet, det var det enda.

Infartstågvägarna ställdes automatiskt när tåg närmade sig stationen. Utfartstågvägarna ställdes av att konduktören tryckte på en knapp. Om det var möte så fick man invänta det.


Fanns det någon "förregling" (i vid bemärkelse) som hindrade att utfartstågväg lades innan mötande tåg inkommit eller förlitade man sej på konduktörens observationsförmåga?

Från anläggningens ibruktagning 1961 (tror jag att det var) var det så här:

Mellan Dj Ösby och Altorp fanns det linjeblockering. I Dj Ösby fanns det en blocksignal vid stationsgränsen (L2), men i Altorp mot Dj Ösby fanns det bara en utfartssignal från spår 1 (1/5), som också hade "blockfunktion".

Mellan Altorp och Näsbypark fanns ingen linjeblockering, men utfartssignalen i Altorp från spår 2 mot Näsbypark, 2/6, den kontrollerade genom spårledningar hela sträckan till Näsbypark samt spåren i Näsbypark.

Ett problem med Altorp var att anläggningen lätt "gick i baklås", om någon förare eller konduktör tryckte på knappen i manöverskåpet för körsignal i utfartssignalen och villkoren inte var uppfyllda, vanligen för att det mötande tåget ännu inte hade kommit in. Då var nödutlösning från Dj Ösby enda möjligheten. Detta tog ganska lång tid före tågradions tid, eftersom tkl i Dj Ösby inte hade någon annan överblick över Altorp än den han kunde få genom att prata på induktortelefonlinjen med något av tågen. "Ser du 243?" "Ja, de står stilla inne på spår 2." "Okej, då nödar jag." (Självupplevt i Dj Ösby under 1975 och 1976.)
/up

Altorps mötesstation?

av Thomas K Ohlsson @, torsdag, mars 26, 2020, 15:19 (98 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Vad var det som var udda med Altorp?


Den var helt automatisk och kunde inte manövreras av någon tågklarerare. Tkl i Djursholms ösby kunde dock nödutlösa stationen som helhet, det var det enda.

Infartstågvägarna ställdes automatiskt när tåg närmade sig stationen. Utfartstågvägarna ställdes av att konduktören tryckte på en knapp. Om det var möte så fick man invänta det.


Fanns det någon "förregling" (i vid bemärkelse) som hindrade att utfartstågväg lades innan mötande tåg inkommit eller förlitade man sej på konduktörens observationsförmåga?

Från anläggningens ibruktagning 1961 (tror jag att det var) var det så här:

Mellan Dj Ösby och Altorp fanns det linjeblockering. I Dj Ösby fanns det en blocksignal vid stationsgränsen (L2), men i Altorp mot Dj Ösby fanns det bara en utfartssignal från spår 1 (1/5), som också hade "blockfunktion".

Mellan Altorp och Näsbypark fanns ingen linjeblockering, men utfartssignalen i Altorp från spår 2 mot Näsbypark, 2/6, den kontrollerade genom spårledningar hela sträckan till Näsbypark samt spåren i Näsbypark.

Ett problem med Altorp var att anläggningen lätt "gick i baklås", om någon förare eller konduktör tryckte på knappen i manöverskåpet för körsignal i utfartssignalen och villkoren inte var uppfyllda, vanligen för att det mötande tåget ännu inte hade kommit in. Då var nödutlösning från Dj Ösby enda möjligheten. Detta tog ganska lång tid före tågradions tid, eftersom tkl i Dj Ösby inte hade någon annan överblick över Altorp än den han kunde få genom att prata på induktortelefonlinjen med något av tågen. "Ser du 243?" "Ja, de står stilla inne på spår 2." "Okej, då nödar jag." (Självupplevt i Dj Ösby under 1975 och 1976.)
/up

Intressant!
(Och lite roligt...)

/TKO

Altorps mötesstation?

av Överkörmästaren, lördag, mars 28, 2020, 20:55 (96 dagar sedan) @ Thomas K Ohlsson

Vad var det som var udda med Altorp?


Den var helt automatisk och kunde inte manövreras av någon tågklarerare. Tkl i Djursholms ösby kunde dock nödutlösa stationen som helhet, det var det enda.

Infartstågvägarna ställdes automatiskt när tåg närmade sig stationen. Utfartstågvägarna ställdes av att konduktören tryckte på en knapp. Om det var möte så fick man invänta det.


Fanns det någon "förregling" (i vid bemärkelse) som hindrade att utfartstågväg lades innan mötande tåg inkommit eller förlitade man sej på konduktörens observationsförmåga?

Från anläggningens ibruktagning 1961 (tror jag att det var) var det så här:

Mellan Dj Ösby och Altorp fanns det linjeblockering. I Dj Ösby fanns det en blocksignal vid stationsgränsen (L2), men i Altorp mot Dj Ösby fanns det bara en utfartssignal från spår 1 (1/5), som också hade "blockfunktion".

Mellan Altorp och Näsbypark fanns ingen linjeblockering, men utfartssignalen i Altorp från spår 2 mot Näsbypark, 2/6, den kontrollerade genom spårledningar hela sträckan till Näsbypark samt spåren i Näsbypark.

Ett problem med Altorp var att anläggningen lätt "gick i baklås", om någon förare eller konduktör tryckte på knappen i manöverskåpet för körsignal i utfartssignalen och villkoren inte var uppfyllda, vanligen för att det mötande tåget ännu inte hade kommit in. Då var nödutlösning från Dj Ösby enda möjligheten. Detta tog ganska lång tid före tågradions tid, eftersom tkl i Dj Ösby inte hade någon annan överblick över Altorp än den han kunde få genom att prata på induktortelefonlinjen med något av tågen. "Ser du 243?" "Ja, de står stilla inne på spår 2." "Okej, då nödar jag." (Självupplevt i Dj Ösby under 1975 och 1976.)
/up


Intressant!
(Och lite roligt...)

/TKO

Och lite fånigt, eftersom t ex Lidingöbanan redan hade ett system där tåget automatiskt fick körsignal när det var dags, utan att man behövde trycka på någon knapp och utan att det gick i baklås.

Altorps mötesstation?

av -RB- @, lördag, mars 28, 2020, 23:27 (96 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Jag har för mig att man hade använt telefonrelän till Altorp . Men jag kan minnas fel .
mvh Rolf Berg

Altorps mötesstation?

av mamma Ulla @, Åmotfors, söndag, mars 29, 2020, 05:36 (96 dagar sedan) @ -RB-

Jag har för mig att man hade använt telefonrelän till Altorp . Men jag kan minnas fel .
mvh Rolf Berg

Själva ställverket var en helt vanlig 59'a med standard signalreläer (JRK). Men manövreringen av det gjordes med icke säkra telefonreläer. Det vill säga de 4 tågvägar som kunde ställas. Även det alltså i princip som 59'or brukade vara gjorda.

Altorps mötesstation?

av K Lemming @, torsdag, mars 26, 2020, 16:16 (98 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Tack för beskrivningen, intressant.

B Alnebos RB-bilder – del 1 – Eddavägen och Dj Sveavägen

av Peter Bolin, fredag, mars 27, 2020, 11:49 (97 dagar sedan) @ Ulf Pålsson
Redigerad av Peter Bolin, fredag, mars 27, 2020, 11:54

Då har vi rett ut att Eddavägen var station 1970.


Ja och nej. Säo:s begreppsförklaringar sa att Eddavägen måste vara station, men den lokala administrationen på 39 driftsektionen (f.d. SRJ) och dess senare efterföljare tyckte tydligen att Eddavägen skulle vara hållplats trots växlar och infartssignal där. Det var inte bara linjebeskrivningen som angav hållplats -- också de grafiska tidtabellerna angav Eddavägen (och f.ö. också Näsbypark där förhållandena i dessa avseenden var i princip desamma) med streckad linje, som betydde "lastplats eller hållplats där tid anges i tjänstetidtabellen". På 1970-talet (jag tror redan 1972) ändrades/rättades dock detta.

Hur var det med Djursholms Sveavägen? Där fanns det ett stationshus, så jag har utgått från att det var station. Stämmer det?


Det där med stationshus eller annan byggnad har förstås ingen betydelse för hur en plats betraktas trafikregelmässigt. Men Dj Sveavägen har vad jag förstår ansetts vara station i alla tider. Det fanns ju även på slutet en tågspårsskiljande växel och dessutom infartssignaler från Dj Ösby uppspår och från Eddavägen.

Emellertid var det mycket annat med Dj Sveavägen som inte stämde med trafikreglerna (säo) från 1959 ända till banans nedläggning 1975: Stationen var de facto gräns dels mellan dubbelspår och enkelspår, dels mellan sträcka med linjeblockering (dubbelspåret) och sträcka utan linjeblockering (enkelspåret). En sådan station kunde enligt trafikreglerna (säo) inte vara obevakad. Men den var ju obemannad, och inte var den fjärrstyrd utan fungerade automatiskt. Även om tågklareraren (tkl) i Dj Ösby skulle ha någon slags uppsikt över vad som skedde på Eddavägslinjen, kunde man i Dj Ösby varken se vad som hände i Dj Sveavägen, än mindre påverka signalerna där. Så, i tågens tjänstetidtabell (tdt) angavs Dj Sveavägen som obevakad station, vilket var konstigt också p.g.a. att (nästan) alla tåg mot Eddavägen hade möte som skulle kontrolleras angivet i tdt.

Man kan konstatera att Djursholmslinjerna öster och nordost om Dj Ösby blev långt ifrån integrerade i SJ:s trafikregler när SRJ förstatligades 1959. Eddavägslinjen sköttes med mer eller mindre oreglerad ”förortsbanetrafikering” ända tills den lades ned, och Näsbyparkslinjen, med sin udda automatiska mötesstation Altorp, blev inte "normal järnväg" förrän Altorp och Näsbypark blev fjärrstyrda på 00-talet.

Tack än en gång till Ulf för denna förklaring. Jag har sett Eddavägen ömsom kallad station och ömsom kallad hållplats, vilket har fått mig att undra hur det egentligen förhöll sig. Sanningen verkar vara att Eddavägen officiellt var hållplats i många år fastän den borde ha varit station.

Det verkar vara stort intresse här på forumet för Eddavägslinjen eftersom det blir en hel del diskussion när jag visar bilder. Jag ska försöka prioritera att visa fler av Björns bilder. Om jag visar tio bilder åt gången lär materialet räcka ett bra tag framöver. ;-)

/Peter Bolin

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 1

av Ola Almquist @, Göteborg, onsdag, mars 25, 2020, 02:21 (100 dagar sedan) @ Peter Bolin

[image]
Hpl. Vendevägen ca 1970. En bild från Näsbyparkslinjen har smugit sig in. Här är det sig ganska likt än i dag.

[image]

En bild från den 20 oktober 2019.

/Ola

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 1

av Rasmus Axelsson ⌂ @, Västernärke, onsdag, mars 25, 2020, 09:39 (99 dagar sedan) @ Ola Almquist

[image]
Hpl. Vendevägen ca 1970. En bild från Näsbyparkslinjen har smugit sig in. Här är det sig ganska likt än i dag.

[image]

En bild från den 20 oktober 2019.

Är det bara perspektivet, eller är kuren längre idag?

--
Rasmus Axelsson, lokförare och byggnadsantikvarie med specialinriktning mot järnvägsbyggnader
»Jag tycker inte om tåg« - jag är intresserad av järnvägar...

www.svartabanan.se
www.brakulturmiljo.se

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 1

av Nygge79, onsdag, mars 25, 2020, 08:38 (99 dagar sedan) @ Peter Bolin

Underbara bilder du publicerat, alltid uppskattat med bilder på hur det har sett ut en gång i tiden. Har själv på sätt och vis anknytning till Roslagsbanan då jag körde mycket järnvägsslipers till upprustningen av olika delsträckor under senare delen av av 2000-talets första decennium.

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 1

av Peter Bolin, onsdag, mars 25, 2020, 10:38 (99 dagar sedan) @ Peter Bolin

[image]
Banavsnitt mellan Djursholms Ösby och Bragevägen ca 1970.

Den här bilden har fått fel bildtext, men tidsgränsen för att redigera ursprungsinlägget är passerad. Korrekt bildtext ska vara följande: Banavsnitt från Bragevägen mot Djursholms Sveavägen ca 1970.

/Peter Bolin

Spåravstånd?

av Thomas K Ohlsson @, onsdag, mars 25, 2020, 12:16 (99 dagar sedan) @ Peter Bolin
Redigerad av Thomas K Ohlsson, onsdag, mars 25, 2020, 12:28

[image]
Banavsnitt mellan Djursholms Ösby och Bragevägen ca 1970.

Den här bilden har fått fel bildtext, men tidsgränsen för att redigera ursprungsinlägget är passerad. Korrekt bildtext ska vara följande: Banavsnitt från Bragevägen mot Djursholms Sveavägen ca 1970.

/Peter Bolin

Dubbelspåret verkar ha ett väl tilltaget spåravstånd.
Var det för att möjliggöra en breddning av spårvidden till normalspår?

/TKO

Ändrat rubrik.

Spåravstånd?

av daniel @, onsdag, mars 25, 2020, 13:01 (99 dagar sedan) @ Thomas K Ohlsson
Redigerad av daniel, onsdag, mars 25, 2020, 13:08

[image]
Banavsnitt mellan Djursholms Ösby och Bragevägen ca 1970.

Den här bilden har fått fel bildtext, men tidsgränsen för att redigera ursprungsinlägget är passerad. Korrekt bildtext ska vara följande: Banavsnitt från Bragevägen mot Djursholms Sveavägen ca 1970.

/Peter Bolin


Dubbelspåret verkar ha ett väl tilltaget spåravstånd.
Var det för att möjliggöra en breddning av spårvidden till normalspår?

/TKO

Ändrat rubrik.

Nej det är en synvilla.

På normalspår är spåravståndet vanligen 4,5 m dvs. ca 3,2*spårvidden.
På bilden är spåravståndet ca 4 x spårvidden. 4*0,891 är ungeför 3,5 meter.

Edit: här ser man att spåravståndet antagligen var 3,8 m https://ekeving.se/r/KTL/Dsp_Os-Sg_1943.JPG

Spåravstånd?

av Thomas K Ohlsson @, onsdag, mars 25, 2020, 13:22 (99 dagar sedan) @ daniel

[image]
Banavsnitt mellan Djursholms Ösby och Bragevägen ca 1970.

Den här bilden har fått fel bildtext, men tidsgränsen för att redigera ursprungsinlägget är passerad. Korrekt bildtext ska vara följande: Banavsnitt från Bragevägen mot Djursholms Sveavägen ca 1970.

/Peter Bolin


Dubbelspåret verkar ha ett väl tilltaget spåravstånd.
Var det för att möjliggöra en breddning av spårvidden till normalspår?

/TKO

Ändrat rubrik.


Nej det är en synvilla.

På normalspår är spåravståndet vanligen 4,5 m dvs. ca 3,2*spårvidden.
På bilden är spåravståndet ca 4 x spårvidden. 4*0,891 är ungeför 3,5 meter.

Edit: här ser man att spåravståndet antagligen var 3,8 m https://ekeving.se/r/KTL/Dsp_Os-Sg_1943.JPG

Med lite förenklad fotometri så inser jag att det stämmer!

/TKO

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 1

av K Lemming @, onsdag, mars 25, 2020, 12:25 (99 dagar sedan) @ Peter Bolin

[image]
Hpl. Eddavägen ca 1970. Hade Eddavägen status som station eller hållplats vid den här tiden?

Fortsatte banan efter Eddavägen som det ser ut på bilden efter plankorsningen, eller det var bara ett utdrag för att kunna göra rundgång/växla?

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 1

av HLi @, Stockholm, onsdag, mars 25, 2020, 12:51 (99 dagar sedan) @ K Lemming

Fortsatte banan efter Eddavägen som det ser ut på bilden efter plankorsningen, eller det var bara ett utdrag för att kunna göra rundgång/växla?

Banan efter plankorsningen är järnvägen mot Stockholms östra.

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 1

av K Lemming @, onsdag, mars 25, 2020, 13:01 (99 dagar sedan) @ HLi

Fortsatte banan efter Eddavägen som det ser ut på bilden efter plankorsningen, eller det var bara ett utdrag för att kunna göra rundgång/växla?


Banan efter plankorsningen är järnvägen mot Stockholms östra.

Aha, av någon för mig själv oförståelig anledning fick jag för mig utan någon som helst logisk förklaring att infarten från Stockholm var bakom fotografen. Så här i efterhand förstår jag inte varför jag drog den slutsatsen.
Tack för att du rätade ut mina villfarelser.

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 1

av Anders Svensson @, onsdag, mars 25, 2020, 15:10 (99 dagar sedan) @ K Lemming

Fortsatte banan efter Eddavägen som det ser ut på bilden efter plankorsningen, eller det var bara ett utdrag för att kunna göra rundgång/växla?

...

Banan fortsatte faktiskt en gång i tiden bakom ryggen på fotografen till Svalnäs, men det var bara 700 meter och den lades ned redan 1934-01-01 (källa: Järnvägsdata med trafikplatser). //Anders

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 1

av -RB- @, onsdag, mars 25, 2020, 15:27 (99 dagar sedan) @ Anders Svensson

Och innan förlängningen till Svalnäs , som jag tror var tanken att fortsätta till Lahäll som en vändslinga , låg gamla Eddavägen i buskarna till höger på andra sidan vägen . Och för några år sedan fanns det banvallsrester kvar i slyn , kanske det är kvar ännu . Och banvallen till Svalnäs är till stora delar kvar . I Svalnäs låg det slipers kvar för några år sedan , troligen kan det finnas lite kvar .
mvh Rolf Berg

Svart/gul tavla?

av K Lemming @, onsdag, mars 25, 2020, 15:17 (99 dagar sedan) @ K Lemming

[image]
Hpl. Eddavägen ca 1970. Hade Eddavägen status som station eller hållplats vid den här tiden?

Vad har den trekantiga svart/gula tavlan till vänster för betydelse? Äldre plogtavla?

Svart/gul tavla?

av Per Wirback @, onsdag, mars 25, 2020, 15:37 (99 dagar sedan) @ K Lemming

[image]
Hpl. Eddavägen ca 1970. Hade Eddavägen status som station eller hållplats vid den här tiden?


Vad har den trekantiga svart/gula tavlan till vänster för betydelse? Äldre plogtavla?

Ja det är plogtavla av den modell som SRJ använde. Ska nog föreställa en stiliserad granruska som en slags modernisering av de gransruskor som sattes i snön som plogmärken för mycket länge sen.

ULJ har fortfarande dessa trekantiga svart-gula plogtavlor uppsatta.


/Per

Svart/gul plogtavla?

av K Lemming @, onsdag, mars 25, 2020, 15:55 (99 dagar sedan) @ Per Wirback

[image]
Hpl. Eddavägen ca 1970. Hade Eddavägen status som station eller hållplats vid den här tiden?


Vad har den trekantiga svart/gula tavlan till vänster för betydelse? Äldre plogtavla?


Ja det är plogtavla av den modell som SRJ använde. Ska nog föreställa en stiliserad granruska som en slags modernisering av de gransruskor som sattes i snön som plogmärken för mycket länge sen.

ULJ har fortfarande dessa trekantiga svart-gula plogtavlor uppsatta.


/Per

Tyckte mig känna igen den att jag sett sådan på fler platser. Består den av två trekantiga tavlor monterade i varandra som ett X sett ovanifrån eller minns jag fel?

Var denna typ exklusiv för SRJ? Tycker mig minnas att jag sett sådana på andra (smalspårs)banor eller det är bara hjärnspöken?

Svart/gul plogtavla?

av Per Wirback @, onsdag, mars 25, 2020, 16:06 (99 dagar sedan) @ K Lemming

[image]
Hpl. Eddavägen ca 1970. Hade Eddavägen status som station eller hållplats vid den här tiden?


Vad har den trekantiga svart/gula tavlan till vänster för betydelse? Äldre plogtavla?


Ja det är plogtavla av den modell som SRJ använde. Ska nog föreställa en stiliserad granruska som en slags modernisering av de gransruskor som sattes i snön som plogmärken för mycket länge sen.

ULJ har fortfarande dessa trekantiga svart-gula plogtavlor uppsatta.


/Per


Tyckte mig känna igen den att jag sett sådan på fler platser. Består den av två trekantiga tavlor monterade i varandra som ett X sett ovanifrån eller minns jag fel?

Var denna typ exklusiv för SRJ? Tycker mig minnas att jag sett sådana på andra (smalspårs)banor eller det är bara hjärnspöken?


Tavlan betsår av tre trekantiga taveldelar, så det blir uppfrån tre utsickande vingar.

Oklart för mig om den fanns även på andra banor, men det är ju inte otänkbart.

/Per

Svart/gul plogtavla?

av K Lemming @, onsdag, mars 25, 2020, 16:09 (99 dagar sedan) @ Per Wirback

Tavlan betsår av tre trekantiga taveldelar, så det blir uppfrån tre utsickande vingar.

Så var det jag, var iaf säker på att den hade vingar.

Svart/gul plogtavla?

av Gunnar Ekeving @, onsdag, mars 25, 2020, 23:21 (99 dagar sedan) @ K Lemming

[image]
Dålig kopia av ritning i Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens arkiv, Riksarkivet. "Tillverkas av plåt eller Masonit" står det på ritningen. Och visst var det väl två trekanter som stacks i varandra med hjälp av de springor som syns ovan?

Det var den 1 november 1952 som SRJ skrev till VoV och ville införa dessa ploglyfttavlor; tanken var att de endast skulle sitta uppe vintertid "vid sidan av spåret på för ändamålet nedsatta järnrör". Fyra dagar senare svarade järnvägsinspektör Fredrikson att VoV inte hade några erinringar.

Jag vet inte om det första åren faktiskt förekom att tavlorna togs ner under sommaren, senare satt de i varje fall permanent på sina järnrör.

Svart/gul plogtavla?

av K Lemming @, torsdag, mars 26, 2020, 00:08 (99 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

[image]
Dålig kopia av ritning i Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens arkiv, Riksarkivet. "Tillverkas av plåt eller Masonit" står det på ritningen. Och visst var det väl två trekanter som stacks i varandra med hjälp av de springor som syns ovan?

Det var den 1 november 1952 som SRJ skrev till VoV och ville införa dessa ploglyfttavlor; tanken var att de endast skulle sitta uppe vintertid "vid sidan av spåret på för ändamålet nedsatta järnrör". Fyra dagar senare svarade järnvägsinspektör Fredrikson att VoV inte hade några erinringar.

Jag vet inte om det första åren faktiskt förekom att tavlorna togs ner under sommaren, senare satt de i varje fall permanent på sina järnrör.

Hjärnan är lustig, just såhär hade jag för mig dom var konstruerade, när sedan Per beskrev dom som med tre utstickande vingar sa mitt minne mig att det kändes helt korrekt. Nu bekräftar du min första minnesbild genom ritningen. Fanns det möjligen två olika utföranden?

Svart/gul plogtavla?

av Gunnar Ekeving @, torsdag, mars 26, 2020, 10:11 (98 dagar sedan) @ K Lemming

Hjärnan är lustig, just såhär hade jag för mig dom var konstruerade, när sedan Per beskrev dom som med tre utstickande vingar sa mitt minne mig att det kändes helt korrekt. Nu bekräftar du min första minnesbild genom ritningen. Fanns det möjligen två olika utföranden?

Jag har också ett minne av att det kan ha funnits även "trevingade" ploglyfttavlor. Kollade en del bilder där plogtavlor kommit med, och tycker det ser ut som om vissa kunde vara trevingade, men det är svårt att avgöra.

Svart/gul plogtavla?

av Sven A ⌂ @, Uppsala, torsdag, mars 26, 2020, 20:17 (98 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Hjärnan är lustig, just såhär hade jag för mig dom var konstruerade, när sedan Per beskrev dom som med tre utstickande vingar sa mitt minne mig att det kändes helt korrekt. Nu bekräftar du min första minnesbild genom ritningen. Fanns det möjligen två olika utföranden?


Jag har också ett minne av att det kan ha funnits även "trevingade" ploglyfttavlor. Kollade en del bilder där plogtavlor kommit med, och tycker det ser ut som om vissa kunde vara trevingade, men det är svårt att avgöra.

Bekräftar att alla ploglyfttavlor av denna typ på ULJ är trevingade.

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 1

av Peter Bolin, fredag, mars 27, 2020, 13:27 (97 dagar sedan) @ Peter Bolin

[image]
Okänd YP vid Eddavägen. Kan detta vara en bild från den utfärd som SSS gjorde? När ägde den rum? Det kan noteras att infartssignalen visar grönt fastän ett tåg står inne vid plattformen. Är det verkligen i sin ordning?

Björn tror att den här bilden togs vid en av de två SSS-utfärder som genomfördes på 1970-talet. Det är som vi redan konstaterat inte utfärden i december 1974. Är det någon som vet när den andra utfärden ägde rum?

/Peter Bolin

RSS-feed av trådar
powered by my little forum