Lite av vikt 1/6 69 (Järnväg allmänt)

av Sune Nylén @, torsdag, mars 26, 2020, 13:14 (12 dagar sedan)

[image]
[image]

Lite av vikt 1/6 69

av Staffan Myrenberg @, Grums, torsdag, mars 26, 2020, 21:12 (12 dagar sedan) @ Sune Nylén

Vad kom det sig att Bk klarade 1200 ton på Strömstad? Det är ju mer än vad D klarade. Jag såg aldrig någon Bk på Strömstad. Var det vanligt? D från BJ och DJ var dock vanliga i persontågen på 1960-talen

Lite av vikt 1/6 69

av Sven Bårström @, Järfälla, torsdag, mars 26, 2020, 22:45 (12 dagar sedan) @ Staffan Myrenberg

Såvitt jag vet kunde Bk-loken normalt dra 1200 ton vagnvikt på linjer med 10 o/oo dimensionerande lutning, vilket gällde på Bohusbanan. Bk-loken hade en dragkraft på ca 240 kN. De starkaste D-loken hade 180 kN dragkraft, vilket begränsade deras möjliga vagnvikt till omkring 900 ton vid 70 km/h på banor med motsvarande profil. Den skillnaden är naturlig, eftersom Bk-loken hade en effekt på 1880 kW och var växlade för sth 80 km/h, medan Du-loken var växlade för 100 km/h och hade något lägre transformatoreffekt, även om motoreffekten var densamma.
Sven B

--
Sven B

Lite av vikt 1/6 69

av Sune Nylén @, fredag, mars 27, 2020, 09:45 (11 dagar sedan) @ Sune Nylén

Bk ( O loken) var mycket starka. Tittar vi i tabellen för G Uv Sd ser vi att D loken är begränsade till 900 ton på övre delen mot 1000 G Uv. Medan Bk tog 1200. Det var de två sträckorna med 11 och 12 pro mille som begränsade. Den första 1364 m lång, den andra 334 m.
SJ 1931.del 2 sid 88. Jag har vid några tillfällen åkt efter Bk i extratåg. En gång till Vasaloppet G Ål En gång Fln-G med Vasaloppståget. och en gång Värmlands Bro - G efter lokhaveri. De var mycket snabba att få upp farten och hålla den konstant i de längsta stigningarna med 600 tons vagnvikt, och höll med dessa D lokens gångtider. Det berodde nog på finregleringen.De gick ibland i lokaltågen G - Nygård. Då dagöverstående lok användes innan nattens godstågsturer.

RSS-feed av trådar
powered by my little forum