Järnväg "utan allmän betydelse"

I ett grannforum funderas kring begreppet "Järnväg utan allmän betydelse" - bland annat om hur dessa definierades.

Kanske någon på detta forum kan ge lite mer information kring frågan?

hoppas
Thomas K Ohlsson

Det var järnvägsstyrelsen som varje år bestämde vilka som var utan allmän betydelse. Detta för att slippa publicera fullständig statistik för dessa. Och på detta sätt spara pengar åt staten.

Ja, det var Järnvägsstyrelsen som beslutade om klassificering av järnvägarna och som gav ut Allmän Svensk Järnvägsstatistik varje år.
I 1914 års utgåva ska det stå något i inledningen om principerna för denna klassificering, men jag har tyvärr inte tillgång till den årgången.

Ja, det var Järnvägsstyrelsen som beslutade om klassificering av järnvägarna och som gav ut Allmän Svensk Järnvägsstatistik varje år.
I 1914 års utgåva ska det stå något i inledningen om principerna för denna klassificering, men jag har tyvärr inte tillgång till den årgången.

Tack för svar!

Jag trodde Järnvägsstyrelsen enbart hade hand om de statliga järnvägarna, medan Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen var tillsynsmyndighet m.m. för de enskilda banorna. Men den samlade statistiken låg kanske under Järnvägsstyrelsen.

/TKO

Jag trodde Järnvägsstyrelsen enbart hade hand om de statliga järnvägarna, medan Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen var tillsynsmyndighet m.m. för de enskilda banorna. Men den samlade statistiken låg kanske under Järnvägsstyrelsen.

SJ var till 1988 sektormyndighet för järnvägarna, en roll som Banverket då övertog. Vissa SJ-cirkulär gällde som order även vid bolagsbanorna. Dessa cirkulär hade dubbla nummerserier,
t ex SJ nr XXX och EJ (enskilda järnvägarna) nr YY. Relationen mellan SJ roll som sektormyndighet och VoV roll som tillsynsmyndighet för bolagsbanorna har jag aldrig lyckats klara ut.

Jag trodde JärDEttnvägsstyrelsen enbart hade hand om de statliga järnvägarna, medan Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen var tillsynsmyndighet m.m. för de enskilda banorna. Men den samlade statistiken låg kanske under Järnvägsstyrelsen.

SJ var till 1988 sektormyndighet för järnvägarna, en roll som Banverket då övertog. Vissa SJ-cirkulär gällde som order även vid bolagsbanorna. Dessa cirkulär hade dubbla nummerserier,
t ex SJ nr XXX och EJ (enskilda järnvägarna) nr YY. Relationen mellan SJ roll som sektormyndighet och VoV roll som tillsynsmyndighet för bolagsbanorna har jag aldrig lyckats klara ut.

Nej det är lite rörigt!
Men det verkar klarlagt att det var Järnvägsstyrelsen ("SJ") som hade hand om den samlade järnvägsstatistiken och där definierade begreppet "Järnväg utan allmän betydelse".

Ett liknande begrepp förekommer även i Lag om bokföring vid enskild järnväg" (1930:267):

"Konungen äger att efter ansökan befria järnvägsförvaltning, vars järnvägsdrift är utan större allmän betydelse, från iakttagandet av de om bokföringen här nedan meddelade bestämmelser."

Kan det finnas ett samband?

funderar
Thomas K Ohlsson

PS: Stort tack för dina och alla andras svarsinlägg! /TKO

Ett liknande begrepp förekommer även i Lag om bokföring vid enskild järnväg" (1930:267):

"Konungen äger att efter ansökan befria järnvägsförvaltning, vars järnvägsdrift är utan större allmän betydelse, från iakttagandet av de om bokföringen här nedan meddelade bestämmelser."

Kan det finnas ett samband?

Vet ej. Men högst intressant att bolagsbanesektorns ekonomi berörs - den brukar oftast förbigås.

Bokföringslagen av 1930 lär ha tillkommit för att tvinga järnvägsbolagen visa sina avskrivningsbrister: Årsreultaten medgav ofta bara ofullständiga avsättningar. Bristbeloppet visades med kursiv stil i "Allmän Svensk Järnvägsstatistik": Vinst- och förlusträkningen, kolumn "Avsättning till förnyelsefond, förd inom linjen".

Störst brist i direkta tal, i 1937 års statistik, hade SSJ. Dock en ganska lång bana.

Formellt gällde lagen fram till 1988 års trafikpolitik. Men var då död. Kvarvarande järnvägsbolag redovisade som andra aktiebolag.

I 1914 års utgåva ska det stå något i inledningen om principerna för denna klassificering, men jag har tyvärr inte tillgång till den årgången.

1921 års utgåva ger några ledtrådar: Banorna hade alla koncession men var "ur trafikeringssynpunkt närmast att betrakta som hamn- och lastspår". De flesta tillhörde "städer, bruksbolag m fl", "räkenskaperna för järnväg och annan rörelse kunna inte alltid särskiljas" och "äro de ekonomiska uppgifterna i flera fall ofullständiga och i andra hava uppgifter icke stått att erhålla".

Gruppen omfattade 1921 32 banor i spårvidderna 1435, 891, 802 och 600 mm. Få var över 10 km. Längst var i ordningsföljd SVJ (Inkl Nevaspåret), LBB och BKJ. I 1937 års utgåva hade antalet krympt till 26. MLJ och STJ flyttats ned i gruppen. SVJ flyttats upp ur den, blivit HFJ.

År 1914 var den sammanlagda banlängden 302,2 km därav 116,2 km normalspår och 186 km smalsår. Antalet lok var 48, 2 motorvagnar, 102 person, post och resgodsvagnar, och 2142 godsvagnar.
0,487 miljoner tågkilometer. Vagnrörelsen 9,196 miljoner vagnaxelkilometer. Antalet resor 272.740. 1,689 miljoner ton gods. Trafikinkomster 1,476 miljoner kr. Driftskostnader 1,058 miljoner kr. Antalet anställda i medeltal under året = 321.

Det finns faktiskt ett slags motsvarighet i dagens (tilltänkta) järnvägslagstiftning, hämtat från EU:s reglering av järnvägen. Ur det PM om fjärde järnvägspaketet som kom förra sommaren hämtar undertecknad följande:

"6.2.7 Lokal järnvägsinfrastruktur som saknar strategisk betydelse

Förslag: Från järnvägslagen överförs rätten för tillsynsmyndigheten att besluta att en förvaltare av lokal järnvägsinfrastruktur som saknar strategisk betydelse för järnvägsmarknaden, ska undantas från lagens bestämmelser om tilldelning av infrastrukturkapacitet och avgifter för nyttjande av infrastrukturkapacitet. Innan ett sådant beslut meddelas ska tillsynsmyndigheten inhämta beslut från Europeiska kommissionen i frågan om infrastrukturen kan anses sakna strategisk betydelse."

Detta medges enligt artikel 2.4 i EU-direktivet 2012/34/EU och avser undantag från bestämmelser i den föreslagna nya Järnvägsmarknadslagen. Källa: Promemoria Fjärde Järnvägspaketet, Infrastrukturdepartementet 2019-07-22. //Anders, JHRF

Begreppet användes redan på 1860-talet av Väg- och Vatten vid deras besiktningar av banor och då för mindre kortare banor!

1937 var ett gott järnvägsår med högkonjunktur. Bl a följande står i Järnvägsstatistiken om banor utan allmän betydelse:

1) Bara Malmö-Limhamns, Visby-Visborgsslätts, Dalkarlsbergs (NBJ-gruppen) och Munkedals jv hade kvar persontrafik. Gruppens övriga 22 var rena godsbanor.

2) Landets kortaste privatbana var 600 mm Malma-Haggårdens jv, ägd av kalkbruk. 2,1 km lång, 200 m kortare än Svenska Sockerbolagets Säbyholms jv. Haggårdenbanan står utan signatur i 1938 års stationsförteckning. Hade 1937 3 anställda, 1 ånglok, 1 motorlok och 152 (!) godsvagnar.

3) Störst godsmängd hade 3,5 km långa Storå-Guldsmedshyttans jv (I TGOJ-gruppen): Nästan exakt 400 000 ton. Flest anställda hade Munkedalsbanan: 13 ordinarie och 6 extra.

4) För Uppsala och Norrköpings hamnbanor anges bara spårlängd. Resten fördolt i stadsbokföringen. För stora Göteborgs hamnbana bara längd + kapitalredovisning. Trafiken på de tre var ju integrerad med SJs totala.

5) Sedan 1921 hade Kosta-Lessebo, Malmö-Limhamns och Skara-Timmersdala jv tillförts gruppen.
Säfsnäsbanan blivit Hällefors-Fredriksbergs jv och klassats upp till "normalstatus". Följande banor hade försvunnit:
a) Helt nedlagda: Anneberg-Ormaryds, Bånghammar-Klotens och Voxna-Lobonäs jv.
b) Nedklassade till "rena" industrispår (Med enklare juridik): Laxå-Röfors, Lindfors-Bosjön´, Marma-Sandarne, Näs-Horndals och Sundbyberg Norra-Ulvsundasjöns jv.

1937 var ett gott järnvägsår med högkonjunktur. Bl a följande står i Järnvägsstatistiken om banor utan allmän betydelse:

1) Bara Malmö-Limhamns, Visby-Visborgsslätts, Dalkarlsbergs (NBJ-gruppen) och Munkedals jv hade kvar persontrafik. Gruppens övriga 22 var rena godsbanor.

2) Landets kortaste privatbana var 600 mm Malma-Haggårdens jv, ägd av kalkbruk. 2,1 km lång, 200 m kortare än Svenska Sockerbolagets Säbyholms jv. Haggårdenbanan står utan signatur i 1938 års stationsförteckning. Hade 1937 3 anställda, 1 ånglok, 1 motorlok och 152 (!) godsvagnar.

3) Störst godsmängd hade 3,5 km långa Storå-Guldsmedshyttans jv (I TGOJ-gruppen): Nästan exakt 400 000 ton. Flest anställda hade Munkedalsbanan: 13 ordinarie och 6 extra.

4) För Uppsala och Norrköpings hamnbanor anges bara spårlängd. Resten fördolt i stadsbokföringen. För stora Göteborgs hamnbana bara längd + kapitalredovisning. Trafiken på de tre var ju integrerad med SJs totala.

5) Sedan 1921 hade Kosta-Lessebo, Malmö-Limhamns och Skara-Timmersdala jv tillförts gruppen.
Säfsnäsbanan blivit Hällefors-Fredriksbergs jv och klassats upp till "normalstatus". Följande banor hade försvunnit:
a) Helt nedlagda: Anneberg-Ormaryds, Bånghammar-Klotens och Voxna-Lobonäs jv.
b) Nedklassade till "rena" industrispår (Med enklare juridik): Laxå-Röfors, Lindfors-Bosjön´, Marma-Sandarne, Näs-Horndals och Sundbyberg Norra-Ulvsundasjöns jv.

Det är bara att tacka och ta emot denna intressanta information.
Och naturligtvis dyker det upp (minst) en följdfråga:

- Hamnbanorna i Göteborg, Norrköping och Uppsala, ägdes dessa av respektive stad?

/TKO

- Hamnbanorna i Göteborg, Norrköping och Uppsala, ägdes dessa av respektive stad?

Ja, utan "mellanbolag" (Som måst göra eget bokslut).
"Stamspåret" i hamnbanan på Hisingen förstatligades fram till Skandiahamnen 1999-01-01. TrV kallar det i dag "Hamnbanan". Uppsala hamn- och förbindelsespår (Som var det gamla, formella namnet) revs ca 2013.

Sanningshalten i dessa offentliga statistika uppgifter:

BKJ?
SMJ?
Örebro - Skebäcks jvg?
mfl

Sanningshalten i dessa offentliga statistika uppgifter:

Det är de data resp. bana själv sänt in. För de tre hamnbanorna mycket knapphändiga.

BKJ?.

Fullt redovisad i 1921 års statistik, sedan nedlagd.

SMJ?

Veterligen ej koncessionerad järnväg utan privat industrispår. Nämns alltså inte.

Örebro - Skebäcks jvg?

Fullt redovisad i både 1921 och 1937 års statistik.

mfl

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Järnväg "utan allmän betydelse" (Järnväg allmänt)