Smalspåriga personvagnar: NKLJ (del 3) (Järnväg allmänt)

av Johan O, Thursday, April 02, 2020, 13:00 (1457 dagar sedan)

Hej igen!

Vi fortsätter där vi slutade senast.

Vagnsombyggnaderna
Under 1930-talet är personvagnsparken hos NKLJ kraftigt sliten och dessutom rätt omodern. Eftersom man vid den här tiden har funderingar på att bredda större delen av banan försöker man undvika större investeringar i smalspårig rullande materiel, även om den naturliga lösningen på problemet vore att beställa helt nya stålvagnar liksom SRJ och VGJ gör. Istället låter man verkstaden i Hagfors göra de mest nödvändiga arbetena, både moderniseringar men även tillverkning av flera ”nya” vagnar, till stora delar bestående av äldre vagnar.

Co 25, fd motorvagn
År 1939 slopar man den ena av banans bägge elmotorvagnar och vagnen byggs om till personvagn. Co 25, som Mv2 i fortsättningen heter, är en av få vagnar vid NKLJ med inbyggda plattformar. Som personvagn används den fram till mitten av 50-talet varefter den slopas, skrotning sker år 1962.

[image]
Co 25 avställd tillsammans med bland annat Co 1006 i Nordmark i början av 1960-talet.

Korgbreddning av Co 1003-1004
År 1941 moderniserar man de båda tredjeklassvagnarna Co 1003 och 1004. Vagnarna har sedan tidigare fått nya högvälvda tak och teakklädsel, men i början av 40-talet breddar man dessutom korgarna från 2250 mm till 2500 mm genom att helt sonika klyva dem på mitten och flytta ut långsidorna.

Co 26
Förutom moderniseringar och mindre ombyggnader låter man även verkstaden i Hagfors åren 1942-1945 bygga tre nya boggivagnar, delvis av äldre vagnar.

Först ut är BCo 26, som år 1942 byggs på ett nytillverkat underrede tillverkat av Svenska Maskinverken i Södertälje. Överbyggnaden byggs av korgarna från de båda tredjeklassvagnarna C 20 och 21. Sofforna till andraklassavdelningen är av bussmodell och köpta från Svenska Karosseriverkstäderna i Katrineholm medan tredjeklassavdelningen får stålrörssoffor.

Efter att BCo 27 färdigställts år 1945 tas andraklassavdelningen bort och vagnen är i trafik fram som Co 26 till nedläggningen av persontrafiken år 1964. Efter några år som avställd skrotas den år 1969.

[image]
Bo 26 på bangården i (Hagfors?) tillsammans med F 1023 år 1961.

Co 28
År 1942 färdigställs även den rena tredjeklassvagnen Co 28. Vagnen består av underredet från DFo 17, som förses med korgarna från C 1018 och C 1021. Korgarna byggs om kraftigt både utvändigt och invändigt och slutresultatet är en teakklädd vagn med högvälvt tak som mest liknar de äldre Hässleholmsvagnarna till utseendet.

[image]
Bo 28 år 1961. Notera de speciella boggierna som avslöjar underredets ursprung som motorvagnssläp.

[image]
I och med att DFo 17 haft en något högre golvhöjd än övriga boggivagnar ärver även Co 28 detta. Vagnen är därför lätt att skilja ut från övriga liknande vagnar, som på bilden ovan där vagnen rullar som tredje vagn i tåget.

Efter nedläggningen av persontrafiken blir vagnen tillsammans med Co 1004 uppställd som museivagn i Hagfors.

DF 17 och F 401, byggda av överblivna delar
På de överblivna tvåaxliga underredena låter man år 1942-43 bygga två vagnar av överblivna delar av korgen från DFo 17. Större delen av vagnskorgen sätts på underredet från C 20 och vagnen återuppstår som DF 17, nu tvåaxlig.

Vagnen används till mitten av 50-talet då den blir ombyggd till verkstadsvagn för spårsvetsarna. Som sådan används den in på 1970-talet.

[image]
Fd DF 17 som spårsvetsvagn i Hagfors. Foto: Stefan Olsson

Underredet från C 21 får resterande delar av vagnskorgen från DFo 17 och kompletteras med en nybyggd del. Vagnen blir en ren F-vagn med kylrum och får nummer 401.

Man blir inte nöjd med vagnens gångegenskaper trots flera ombyggnader, varför man år 1952 bygger om vagnen till boggivagn littera Fo. Under mitten av 50-talet numreras den om till Fo 152.

Vagnen slopas år 1958 och efter att ha de sista åren använts som förrådsvagn till snöröjningståget skrotas vagnen år 1969.

[image]
Fo 152 står avställd på ett sidospår år 1961. Är det någon som placera var bilden är tagen?

Smalspåriga personvagnar: NKLJ (del 3)

av Johan O, Thursday, April 02, 2020, 13:00 (1457 dagar sedan) @ Johan O

BCo 27
År 1943 får man ett underrede levererat från ASJ i Linköping på vilket man tänker sig bygga en helt ny korg. Ursprungligen har man tänkt bygga tre vagnar, men kostnaden för den första vagnen blir så stor att man slopar planerna på fler byggen.

Vagnen färdigställs mitt under brinnande världskrig, och liksom till exempel GJ har man svårt att få tag i teakpanel, varför vagnen istället kläs med masonite. Invändigt är vagnen dock påkostad med två andraklasskupéer, den ena med nya soffor från ASJ, medan den andra kupén övertar sofforna från BCo 26. Vagnen färdigställs först år 1945.

[image]
BCo 27 på Karlstad Ö i slutet av 1940-talet. Till höger skymtar plattformen till Co 28 och längst till vänster sticker andraklassänden på BC 1022 fram.

Vagnen omnumreras till BCo 103 år 1955 och är i trafik fram tills ett verkstadsbesök för en större revision vintern 1959. Korgstommen är då så rutten att man ställer av vagnen för att två år senare välja att skrota den. De moderna rullagrade Dingertz-boggierna flyttas över till Co 1004 vid slopningen.

Co 29
År 1946 slopas drivningen i den sista kvarvarande elmotorvagnen och vagnen byggs om till personvagn. NKLJ Co 29 blir därmed sista "nya" personvagn på banan, men till skillnad från systervagnen Co 25 blir den inte speciellt långlivad, redan under hösten år 1951 slopas och skrotas vagnen.

Den enda stålvagnen
I början av 1950-talet börjar postverket tycka att de kvarvarande postvagnarna DF 17 och DFo 18 är alltför nedgångna varför man tittar på en ersättare.

Kostnaderna för en nytillverkad vagn är orimligt stor för den begränsade trafiken, varför man istället intresserar sig för de nyligen slopade moderna postvagnarna på SJs 1067-nät. De tre stålvagnarna SJ DFo11t 733-735 är byggda år 1947 med 891-banornas lastprofil eftersom man redan från början tänkt sig att kunna flytta vagnarna till 891-nätet efter breddningen av 1067-nätet. Tack vare det skulle någon av vagnarna passa bra att bygga om för NKLJs behov.

År 1955 köper postverket därför SJ DFo11t 734 och låter Kalmar Verkstad bygga om vagnen till 891 mm spårvidd och utöka postavdelningen något. Vagnen levereras året efter till NKLJ som DFo16p 142 och är banans enda stålvagn.

[image]
Vagnen i Kalmar i samband med provkörning och besiktning efter ombyggnaden till 891 mm spårvidd.

[image]
[image]
Vi avslutar denna del med ytterligare två bilder på vagnen. Den nedre är tagen i Karlstad, den övre troligen på bangården i Hagfors.

Smalspåriga personvagnar: NKLJ (del 3)

av Vinberg, Thursday, April 02, 2020, 23:24 (1456 dagar sedan) @ Johan O

[image]


Denna bild är med största säkerhet tagen på Karlstad C. Spåret är idag normalspårigt och benämns spår 21. Det sk "Törebodataket" som syns i överkant av fotot är fortfarande i bruk. Jag har varit på Hagfors station och där fanns inget "Törebodatak"

[image]

På denna bild från Almunge på ULJ ses systervagnen som också den numera är ombyggd till 891 från 1067 mm spårvidd

Smalspåriga personvagnar: NKLJ (del 3)

av Ola Almquist, Thursday, April 02, 2020, 23:56 (1456 dagar sedan) @ Vinberg

[image]


Denna bild är med största säkerhet tagen på Karlstad C. Spåret är idag normalspårigt och benämns spår 21. Det sk "Törebodataket" som syns i överkant av fotot är fortfarande i bruk. Jag har varit på Hagfors station och där fanns inget "Törebodatak"

Det står dock Karlstad i Johans text. Spåret benämns för övrigt 20.

/Ola

Smalspåriga personvagnar: NKLJ (del 3)

av Vinberg, Friday, April 03, 2020, 10:50 (1456 dagar sedan) @ Ola Almquist

Jo jag ser! Ska inte försöka pilla ut svar via mobil det är lätt att man slinter på knappar och inte riktigt ser alla bildtexter! Det ska naturligtvis vara spår 20!
Är det någon som vet om boggitypen som dessa vagnar försågs med vid leverans till Blekingebanorna sk At boggier, spårades om till Ap på NKlJ. ULJ spårade om sina. ULJ har f ö en vagn till med denna boggietyp SRJ co 33.
En annan uppgift som jag fått om dessa båda postkupéer är att de beställdes av SJ efter förständigandet av Blekingebanorna. De skulle ersätta de undermåliga vagnar som hade befordrat post mellan Karlskrona och Kristianstad de äldre vagnarna ansåg inte säkra nog för värdepost- befordran. I trafik skulle de alltid gå sist i tåg med postkupé och postkupén alltid vara absolut sist . Detta fick till följd att vagnaran alltid måste vändas på vändskiva innan de växlades in sist i tåg. Detta förfarande tycker jag låter lite eljest för om värdeposten skulle skyddas var ju ändå själva kupén ändå avskild från det övriga tåget .

[image]

DFo11t 733-735

av K Lemming, Friday, April 03, 2020, 11:53 (1456 dagar sedan) @ Vinberg

En annan uppgift som jag fått om dessa båda postkupéer är att de beställdes av SJ efter förständigandet av Blekingebanorna.

Dom var tre stycken, 733-735.

DFo11t 733-735

av Ola Almquist, Friday, April 03, 2020, 16:59 (1456 dagar sedan) @ K Lemming

En annan uppgift som jag fått om dessa båda postkupéer är att de beställdes av SJ efter förständigandet av Blekingebanorna.


Dom var tre stycken, 733-735.

Det finns en artikel av Arne Hällqvist om dessa i Tåg 10/75 (som jag inte kommer åt just nu).

Johan O skrev såhär:

Kostnaderna för en nytillverkad vagn är orimligt stor för den begränsade trafiken, varför man istället intresserar sig för de nyligen slopade moderna postvagnarna på SJs 1067-nät. De tre stålvagnarna SJ DFo11t 733-735 är byggda år 1947 med 891-banornas lastprofil eftersom man redan från början tänkt sig att kunna flytta vagnarna till 891-nätet efter breddningen av 1067-nätet. Tack vare det skulle någon av vagnarna passa bra att bygga om för NKLJs behov.

År 1955 köper postverket därför SJ DFo11t 734 och låter Kalmar Verkstad bygga om vagnen till 891 mm spårvidd och utöka postavdelningen något. Vagnen levereras året efter till NKLJ som DFo16p 142 och är banans enda stålvagn.

De var inte slopade. Postkupé i lokdraget tåg Vislanda - Karlshamn fanns kvar till och med oktober 1958. Då hade UDFo13p 2118 och 2119 byggts om till UDFo13t och rälsbusståg ersatte från och med den 1 november enligt boken Svenska rälsbussar. DFo11t 733 och 735 avregistrerades inte förrän 1965.

Enligt Str 420 1956 överfördes DFo11t 734 till NKlJ. Det är en ovanligt formulering. Beror det på att Postverket var inblandat?

/Ola

DFo11t 733-735

av Granis, Friday, April 03, 2020, 19:22 (1456 dagar sedan) @ Ola Almquist

En annan stor järnvägshistoriker (obs; ironi (?)) har skrivit om dessa i både ”Roslagsexpressen” och ”Allt om Hobby”. Samt kanske ”Tåg” (notis i varje fall)? 734 hamnade hos NkLJ genom Postverkets försorg, säkert. Lite okunnig om hur ägande- och beslutsförhållanden var f f a då, men SJ kunde säkert utan några problem undvara DFo11t 734 år 1955 då man förutsåg såväl den strax genomförda breddningen av fd BKB som att den återstående person(relaterade) trafiken på övriga därefter kvarstående 1067-spår skulle kunna skötas med rälsbussar. Som "lök på laxen" kunde dessutom dessa vagnar p g a hinderfrihetsproblem från början inte framföras på linjen Karlshamn- Vislanda- Bolmen- Halmstad. Oklart när (om?) detta fixades, men behovet lär rätt snabbt ha upphört av nämnda anledning =rälsbusstrafik.

Dock fattades för övriga två vagnar inga avgörande beslut förrän 1966 (isch) då 733 slopades/ skrotades och 735 blev ”lindrigt” ombyggd till hjälpvagn i Växjö för tjänst på 1067-spåret därifrån till Tingsryd- Ronneby. Men senare -rimligen efter 1971 då nämnda trafik lades ned- omplacerad till Karlshamn.

/ L G

Smalspåriga personvagnar: NKLJ (del 3)

av HKN, Thursday, April 02, 2020, 17:39 (1457 dagar sedan) @ Johan O

Sista bilden på F0 152 är tagen i Hagfors. Vagnen står på det spår där man senare ställde ut ångloken innan de hamnade på museet. Vägen till bruket i bakgrunden.

Smalspåriga personvagnar: NKLJ (del 3)

av daniel, Thursday, April 02, 2020, 20:59 (1457 dagar sedan) @ Johan O

[image]
Fo 152 står avställd på ett sidospår år 1961. Är det någon som placera var bilden är tagen?

Hagfors. Samma spår som Uddeholmaren hamnade på ca 20 år senare.