Ånglok i Sveg 1975 (Fordon: lok)

av Stig Lagergren, Monday, April 06, 2020, 17:49 (1472 dagar sedan)

Vid mitt besök i Sveg 11 maj 1975 fanns en stor mängd ånglok uppställda i väntan på det bittra slutet.

[image]E9 1758, N 1168, E9 1759, N6 1904, E4 1829, E4 1603, S5 1892, S5 1888, N6 1905 och E4 1600


[image]E9 1757


[image]G4 1418


[image]G4 1410 och 1418


[image]N6 1904


[image]S5 1888

Ånglok i Sveg 1975

av Håkan Zaar, Monday, April 06, 2020, 19:24 (1472 dagar sedan) @ Stig Lagergren

Var det något av de här loken 1418? Som var ämnad till någon museiföreningen, men som blev pappnubb i alla fall?

Ånglok i Sveg 1975

av Mattias Jansson, Monday, April 06, 2020, 19:32 (1472 dagar sedan) @ Håkan Zaar

Var det något av de här loken 1418? Som var ämnad till någon museiföreningen, men som blev pappnubb i alla fall?

Bild 3 och 4 föreställer detta lok enligt bildtexterna. (Om jag nu inte missförstod din fråga?)

Ånglok i Sveg 1975

av Håkan Zaar, Monday, April 06, 2020, 19:39 (1472 dagar sedan) @ Mattias Jansson

Frågan var OM det var 1418 som var reserverad för nån museiförening?

Ånglok i Sveg 1975

av Mattias Jansson, Monday, April 06, 2020, 19:46 (1472 dagar sedan) @ Håkan Zaar

Frågan var OM det var 1418 som var reserverad för nån museiförening?

Aha, det vet jag inte, men loket fanns i a f kvar i fem år till efter att de här bilderna togs så det är väl inte omöjligt i så fall att det fanns något slags idéer.

Ånglok i Sveg 1975

av Ante Svensson II, Monday, April 06, 2020, 23:59 (1472 dagar sedan) @ Håkan Zaar

Frågan var OM det var 1418 som var reserverad för nån museiförening?

Ja. Loket skulle övertas av SÅS och stod uppställt på bangården i Vislanda när en tågolycka ägde rum just där. Loket ansågs stå i vägen och skars ner vid röjningsarbetet. Var väl runt 1979 någon gång. Alla G2 och G4 i övrigt var skrotade sen flera år men 1418 hade blivit kvar och var det sista tyskbyggda G-loket. Har för mig att jag hört av folk från föreningen att de var på väg ner till Vislanda och möttes av beskedet att loket var borta.

Ante

G4 1418

av Carl-Erik Olsson, Tuesday, April 07, 2020, 00:45 (1472 dagar sedan) @ Ante Svensson II

[image]G4 1418


[image]G4 1410 och 1418

Frågan var OM det var 1418 som var reserverad för nån museiförening?


Ja. Loket skulle övertas av SÅS och stod uppställt på bangården i Vislanda när en tågolycka ägde rum just där. Loket ansågs stå i vägen och skars ner vid röjningsarbetet. Var väl runt 1979 någon gång. Alla G2 och G4 i övrigt var skrotade sen flera år men 1418 hade blivit kvar och var det sista tyskbyggda G-loket. Har för mig att jag hört av folk från föreningen att de var på väg ner till Vislanda och möttes av beskedet att loket var borta.

Ante

1418 stod förvisso uppställt i Vislanda, men på bangården vid skrotplatsen, "Filialverstaden", (har själv sett det där och har en s/v bild nånstans, men visste inte då att SÅS hade reserverat loket), där det alltså skars ner. Påstods alltså ha varit ivägen. Göran Enqvist kan säkert berätta mer!
Fast såhär efteråt kan man kanske inse att en G4, om än synnerligen "diggabel" som enda kvarvarande tyskbyggt G-lok nog inte hade varit särskilt användbar idag på Statens spåranläggningar med sin blygsamma sth 55, tror jag det var, låt vara att det bör ha haft bra acceleration med lätta museitåg, jfr N-lok. Jfr NJM:s problem med att få köra E 1189 med sth 65 på Nynäsbanan. Påminner om det där med räven och rönnbären.
/CEO

G4 1418

av Ante Svensson II, Tuesday, April 07, 2020, 08:30 (1472 dagar sedan) @ Carl-Erik Olsson

[image]G4 1418


[image]G4 1410 och 1418

Frågan var OM det var 1418 som var reserverad för nån museiförening?


Ja. Loket skulle övertas av SÅS och stod uppställt på bangården i Vislanda när en tågolycka ägde rum just där. Loket ansågs stå i vägen och skars ner vid röjningsarbetet. Var väl runt 1979 någon gång. Alla G2 och G4 i övrigt var skrotade sen flera år men 1418 hade blivit kvar och var det sista tyskbyggda G-loket. Har för mig att jag hört av folk från föreningen att de var på väg ner till Vislanda och möttes av beskedet att loket var borta.

Ante


1418 stod förvisso uppställt i Vislanda, men på bangården vid skrotplatsen, "Filialverstaden", (har själv sett det där och har en s/v bild nånstans, men visste inte då att SÅS hade reserverat loket), där det alltså skars ner. Påstods alltså ha varit ivägen. Göran Enqvist kan säkert berätta mer!
Fast såhär efteråt kan man kanske inse att en G4, om än synnerligen "diggabel" som enda kvarvarande tyskbyggt G-lok nog inte hade varit särskilt användbar idag på Statens spåranläggningar med sin blygsamma sth 55, tror jag det var, låt vara att det bör ha haft bra acceleration med lätta museitåg, jfr N-lok. Jfr NJM:s problem med att få köra E 1189 med sth 65 på Nynäsbanan. Påminner om det där med räven och rönnbären.
/CEO

Det här är det sorgliga dilemmat med godstågslok på normalspår. Samt det faktum att så många normalspårsföreningar är inriktade på att köra på Statens spår. En museijärnväg kan tänka annorlunda. Samma argument har ju lyfts kring de två loken vid High Chapparall. Jag tycker det är oerhört sorgligt när lok av E- eller G-undertyper försvinner p g a deras bristande lämplighet att köra på statliga spår och att det väger tyngre än deras plats i järnvägshistorien. Jag förstår de ideella föreningarnas överväganden, Jvm borde också vara mer intresserade. Förlusten av 1418 som ju verkade räddad var en förlust för hela Järnvägssverige.

Ante

G4 1418

av Anders Sandgren, Tuesday, April 07, 2020, 11:34 (1472 dagar sedan) @ Ante Svensson II

[image]G4 1418


[image]G4 1410 och 1418

Frågan var OM det var 1418 som var reserverad för nån museiförening?


Ja. Loket skulle övertas av SÅS och stod uppställt på bangården i Vislanda när en tågolycka ägde rum just där. Loket ansågs stå i vägen och skars ner vid röjningsarbetet. Var väl runt 1979 någon gång. Alla G2 och G4 i övrigt var skrotade sen flera år men 1418 hade blivit kvar och var det sista tyskbyggda G-loket. Har för mig att jag hört av folk från föreningen att de var på väg ner till Vislanda och möttes av beskedet att loket var borta.

Ante


1418 stod förvisso uppställt i Vislanda, men på bangården vid skrotplatsen, "Filialverstaden", (har själv sett det där och har en s/v bild nånstans, men visste inte då att SÅS hade reserverat loket), där det alltså skars ner. Påstods alltså ha varit ivägen. Göran Enqvist kan säkert berätta mer!
Fast såhär efteråt kan man kanske inse att en G4, om än synnerligen "diggabel" som enda kvarvarande tyskbyggt G-lok nog inte hade varit särskilt användbar idag på Statens spåranläggningar med sin blygsamma sth 55, tror jag det var, låt vara att det bör ha haft bra acceleration med lätta museitåg, jfr N-lok. Jfr NJM:s problem med att få köra E 1189 med sth 65 på Nynäsbanan. Påminner om det där med räven och rönnbären.
/CEO


Det här är det sorgliga dilemmat med godstågslok på normalspår. Samt det faktum att så många normalspårsföreningar är inriktade på att köra på Statens spår. En museijärnväg kan tänka annorlunda. Samma argument har ju lyfts kring de två loken vid High Chapparall. Jag tycker det är oerhört sorgligt när lok av E- eller G-undertyper försvinner p g a deras bristande lämplighet att köra på statliga spår och att det väger tyngre än deras plats i järnvägshistorien. Jag förstår de ideella föreningarnas överväganden, Jvm borde också vara mer intresserade. Förlusten av 1418 som ju verkade räddad var en förlust för hela Järnvägssverige.

Ante

Järnvägsmuseet har bl.a Ka 692 och R 976 körbara vilket är bra, men de kan ju använda dem för körningar där, t.ex Nynäs-Museet när det öppnar igen. Kanske ett N-lok kan vara körbart för denna trafik också. Om man får drämma så finns det fler lok i Gävle som vore trevliga att få körbara men det är nog bara drömmar.
BJs har en E4 och hade ett BJ K-lok som numera är uppställt i Södertälje utan planer på körbarhet på någotdera. E/E2 börjar bli svårkörda på Trv-spår, framförallt i storstadsregionerna. Dessutom vill nog gärna resenärerna har lite mer an 50km/h vilket gör godstågsloken ointressanta. Om 1418 hade ändrats kanske det stått avställt idag och rostat utomhus. Det finns gott om avställda godstågslok hos föreningarna, t.ex NBJ 16 som trots bidrag renoveras med låg prioritet. I Nynäsgård finns MaVJ-loket samt N 1169 som båda saknar egentlig trafikuppift där, jag tror att 1169 var i bästa fall avsett som växellok (samt att SNJ hade ett likadant lok) vid körningarna men att hålla ånga i ett N-lok i Ngd samtidigt som man har tåglok med vagnar i Tomteboda innebär krav på resurser som nog inte finns idag. Exemplen är många.
NJ's föregångare SSBms hade runt 1970 en verksamhet med rullande utställning som åtminstone i Nässjö gick att sköta med ett litet växellok (MaSJ Tyr), men detta återlämnades när de förra ägarna önskade tillbaka det, och där står det och rostar.
SÅS hade en gång en verksamhet på slakthusbanan och där kunde man använda N och K4 som dragkraft, det går inte idag.
Flaskhalsen i Stockholm är Södra station-Älvsjö där man om man kommer via sammanbindningsbanan behöver kryssa en hel del på spår som trafikeras av betydligt snabbare tåg. Det kanske hade varit enklare om man fick åka citybanan... Att starta i Älvsjö innebär ett resandetapp och att starta i Liljeholmen är krångligt om man skall till Nynäsbanan. Det är nog bara en tidsfråga innan alla lok utan ATC/ERTMS och liknande är bannlysta från Trv-spåren.
Det finns fler körbara godstågslok, t.ex från TGOJ, men det är för få.

Ånglok i Sveg 1975

av tobbe, Monday, April 06, 2020, 22:23 (1472 dagar sedan) @ Stig Lagergren

Om jag inte minns helt fel så stod de båda E9-loken i Svenstavik i dess lokhus ett tag men sedan såg jag dessa på en annan plats utefter inlandsbanan ute tillsammans med S1 1923. Skall kolla mina listor för tiden det begav sig.:-|
tobbe

Ånglok i Sveg 1975

av Christian, Monday, April 06, 2020, 22:40 (1472 dagar sedan) @ tobbe

Så synd att alla E9-loken blev skrot. Skulle ha gjort sig fint i Landeryd!

Ånglok i Sveg 1975

av Anders Sandgren, Monday, April 06, 2020, 23:52 (1472 dagar sedan) @ Christian

Man kan undra varför dessa slopades medan de något modernare SJ-kopiorna E10 sparades. I mycket samma konstruktion och samma panna, minst en av HNJ-pannorna låg i en E10.
Tendrarna annorlunda (men väldigt lika E8's, en av E9-tendrarna gick från början med en av dessa, den som blev tanklok) men säkert utbytbara.

Ånglok i Sveg 1975

av tobbe, Monday, April 06, 2020, 23:38 (1472 dagar sedan) @ tobbe

E9-loken + S1 1923 har observerats utanför lokhuset i Överhogdal, årtal tidigt 1970-tal dessutom har jag observationer på E9 i Nederhögen och som sagt Sveg som bilderna visar. Kan ej hitta var jag har uppgiften på 2 E9 i Svenstavik men detta också på 1970 talets början. Man hade ju ständiga förflyttningar av ånglok över hela landet under 1970-talets första hälft innan de lok som skulle sparas plastades. ;-) ;-)
tobbe

Ånglok i Sveg 1975

av Ante Svensson II, Tuesday, April 07, 2020, 00:05 (1472 dagar sedan) @ tobbe

E9-loken + S1 1923 har observerats utanför lokhuset i Överhogdal, årtal tidigt 1970-tal dessutom har jag observationer på E9 i Nederhögen och som sagt Sveg som bilderna visar. Kan ej hitta var jag har uppgiften på 2 E9 i Svenstavik men detta också på 1970 talets början. Man hade ju ständiga förflyttningar av ånglok över hela landet under 1970-talets första hälft innan de lok som skulle sparas plastades. ;-) ;-)
tobbe

Jag såg ett antal E9:or i Svenstavik sommaren 1974 och det bör ha varit fler än två. Det stod ånglok i två sätt och det första var E9:or, troligen var de bortre av samma typ, men vi kollade inte. Bilder finns men måste hittas.

Ante

Ånglok i Sveg 1975

av Peter A, Tuesday, April 07, 2020, 07:12 (1472 dagar sedan) @ Stig Lagergren

Vad är det för plåtskjul på bangården i Sveg? Vad har det byggts för?

[image]G4 1410 och 1418

Ånglok i Sveg 1975

av tobbe, Tuesday, April 07, 2020, 09:41 (1472 dagar sedan) @ Peter A

Några E10:or stod där + några andra(tror mig minnas att det fanns upp till 9 lok där) under hela 1970-talet. Ladan var förmodligen byggd för att parkera beredskapslok enl. vad jag och min resekamrat fick höra av dåvarande tkl därstädes...:-)
tobbe

Ånglok i Sveg 1975

av David Sohlberg, Tuesday, April 07, 2020, 09:51 (1472 dagar sedan) @ tobbe

Några E10:or stod där + några andra(tror mig minnas att det fanns upp till 9 lok där) under hela 1970-talet. Ladan var förmodligen byggd för att parkera beredskapslok enl. vad jag och min resekamrat fick höra av dåvarande tkl därstädes...:-)
tobbe

Enligt mina anteckningar var E10 1744, 1745, 1747 och 1748, E2 1326 och 1454 de sista beredskapsångloken som stod där.

Utdragna 1991-07-06.

Ånglok i Sveg 1975

av tobbe, Tuesday, April 07, 2020, 09:53 (1472 dagar sedan) @ David Sohlberg

Ja det stämmer bra när jag kollade mina anteckningar från de åren närmare.;-) ;-)
tobbe

Ånglok i Sveg 1975

av David Sohlberg, Tuesday, April 07, 2020, 09:57 (1472 dagar sedan) @ tobbe

Ja det stämmer bra när jag kollade mina anteckningar från de åren närmare.;-) ;-)
tobbe

För att inte belasta forumet med sidospår - skulle du kunna höra av dig till förnamn@förnamnefternamn.se ?

Ånglok i Sveg 1975- följdfråga.

av Peter A, Tuesday, April 07, 2020, 11:15 (1472 dagar sedan) @ tobbe

Tack för svaret. Intressant. Har det förekommit på fler platser att man byggt lokal för beredskapslok inne på ett stationsområde, likt detta? Det vanliga har ju varit de traditionella beredskapsskjulen som ofta låg lite avsides, samt beredskapslagring i befintliga lokstall såsom Älmhult, Landeryd etc. Med avsides menar jag då tex grusgropar eller vid avsomnade trafikplatser.

Ånglok i Sveg 1975- följdfråga.

av Stefan Isaksson, Tuesday, April 07, 2020, 16:10 (1471 dagar sedan) @ Peter A

Det fanns ett hus som jag alltid tagit för givet för att vara ett beredskapslokhus inne på Knivsta station 1 eller möjligen 2 lok i så fall.

SI

Lokhusens placering

av Anders Svensson, Tuesday, April 07, 2020, 22:01 (1471 dagar sedan) @ Peter A

Trälokhusen typ Götene (träindustrier) placerades till en början (1950-talet) ofta på järnvägsknutpunkter som Jörn, Älvsbyn m fl men flyttades senare till något närbeläget mer undanskymt ställe, t ex till Älvsbyns grusgrop. Ett trälokhus som länge blev kvar på sin knutpunkt var det i Vännäs, som efter beredskapslokstiden användes för banarbetsfordon, dock numera rivet. I Bastuträsk fanns dock ett plåtlokhus typ Västanfors (industrier) långt in i nutiden. En del lokhus "omlokaliserades" efter beredskapslokstiden till knutpunkter för Banverkets räkning, t ex i Vännäs (kvar?) och Gällivare (rivet). Det nämnda lokhuset i Knivsta var ett Götene-hus och stod kvar där ganska länge, men försvann om inte annat så p g a bangårdsombyggnad. //Anders

Ånglok i Sveg 1975- följdfråga.

av Sven A, Tuesday, April 07, 2020, 22:17 (1471 dagar sedan) @ Peter A

Ånge, fanns ett Västanfors för drygt 10 år sedan iaf.
Användes av Banverket då.
Borta nu, stod rakt fram där Rallarvägen svänger.

Bangårdsgatan
https://maps.app.goo.gl/yavAzCudL1AoqMe68

Ånglok i Sveg 1975- följdfråga.

av Anders Svensson, Tuesday, April 07, 2020, 22:23 (1471 dagar sedan) @ Sven A

Ånge, fanns ett Västanfors för drygt 10 år sedan iaf.
Användes av Banverket då.

Det lokhuset var flyttat dit från någon annanstans - Mellansjö grusgrop? Stöde? Bräcke hade ett trälokhus för beredskapsanvändning som stod kvar i den användningen tills det revs, så det är ytterligare ett exempel på lokhus på en knutpunkt. //Anders

Ånglok i Sveg 1975- följdfråga.

av tobbe, Tuesday, April 07, 2020, 23:28 (1471 dagar sedan) @ Anders Svensson

Lokhuset i Mellansjö grusgrop av Västanforstyp bestod av 2 st varav det 2:a bakre hade en högre profil än det främre. Troligen var det bakre tillbyggt efteråt. Har för mig att det innehöll lok typ G 11 + några andra varav det ett(G 11) såldes till England under den stora utrensningen. Var det inte så att det var det enda i sitt slag?
tobbe

Ånglok i Sveg 1975- följdfråga G11

av Richard Loe, Wednesday, April 08, 2020, 11:09 (1471 dagar sedan) @ tobbe

Lokhuset i Mellansjö grusgrop av Västanforstyp bestod av 2 st varav det 2:a bakre hade en högre profil än det främre. Troligen var det bakre tillbyggt efteråt. Har för mig att det innehöll lok typ G 11 + några andra varav det ett(G 11) såldes till England under den stora utrensningen. Var det inte så att det var det enda i sitt slag?
tobbe

G11:an du frågar om var SJ 1931, byggd på Vulcan Foundry i Newton-le-Willows med byggnadsnummer 5200.

Total 935 lok av denna typ byggdes som krigslok. Efter kriget så hamnade 733 lok hos BR, 3 skrotades och 2 blev kvar hos ingenjörstrupperna. Resten av loken exporterades, främst till Nederländerna. Med undantag för SJ:s två G11 lok så skrotades alla loken på 1960-talet. Av de 735 loken i Storbritannien var det (mycket förvånansvärt) ingen som bevarades.

Så när SJ skulle avyttra sina G11 lok så var det ingen överraskning att en brittisk museijärnväg köpte loket.

SJ loken var ovanliga, i det att dom var ombyggda med en fyrbox i koppar - när loken byggdes hade dom en fyrbox i stål.

Ånglok i Sveg 1975- följdfråga G11 kopparfyrbox

av BD, Sunday, April 12, 2020, 19:39 (1466 dagar sedan) @ Richard Loe


SJ loken var ovanliga, i det att dom var ombyggda med en fyrbox i koppar - när loken byggdes hade dom en fyrbox i stål.

Vi har diskuterat detta tidigare. Jag vill bestämt hävda att G11-loken byggdes med kopparfyrboxar. Detta hävdar jag enär det i beskrivningen av loken i Railway Gazette eller om det var i the Locomotive sägs att loken byggdes med kopparfyrbox.

Vill minnas att det är publicerat någon gång 1943 - 45. Troligen finns tidskrifterna att läsa hos Järnvägsmuseum eller möjligen på Banmuseet i Ängelholm.

Dessutom hänvisas till nedanstående holländska läsövning.

G11 = NS serie 4300

[image]

Ånglok i Sveg 1975

av -ch-, Tuesday, April 07, 2020, 13:57 (1472 dagar sedan) @ Peter A

Vad är det för plåtskjul på bangården i Sveg? Vad har det byggts för?

Ett av de mest välutrustade plåtskjulen. Utomordentlig verkstadsbelysning och 125A 3fas installerat.
Skjulet var förberett för verkstadsarbete. Gott om plats mellan spåren.
En bild från tiden då T43 var beredskapslagrat i Svegsskjulet.
[image]

Lokskjulet i Sveg 1975

av Carl-Erik Olsson, Wednesday, April 08, 2020, 02:19 (1471 dagar sedan) @ -ch-

Vad är det för plåtskjul på bangården i Sveg? Vad har det byggts för?

Ett av de mest välutrustade plåtskjulen. Utomordentlig verkstadsbelysning och 125A 3fas installerat.
Skjulet var förberett för verkstadsarbete. Gott om plats mellan spåren.
En bild från tiden då T43 var beredskapslagrat i Svegsskjulet.
[image]

Var detta också likt de vanliga Västanfors-skjulen från ca 1955 uppbyggt av förhållandevis enkelt hanterade sektioner (där 2,68m, fastskruvade på långsliprar) så inga avancerade maskiner behövdes för uppsättning, även om det var enklare och gick fortare då? Hur var det förankrat i marken, långsliprar kan knappast ha fungerat där, plintar? Hur långt var (är?) det, verkar bara ha stått två tenderlok per spår? Av flygbilderna på t ex Eniro verkar det bara ha varit ca 40m. /undrar CEO

Lokskjulet i Sveg 1975

av -ch-, Wednesday, April 08, 2020, 10:42 (1471 dagar sedan) @ Carl-Erik Olsson

Exakt hur långa de var är glömt men för att få in två Y1:or på samma spår var man tvungen att bygga på en meter där Y1:an buffertar skulle få plats när portarna var stängda...

Lokskjulet i Sveg 1975

av David Sohlberg, Wednesday, April 08, 2020, 12:22 (1471 dagar sedan) @ -ch-

Exakt hur långa de var är glömt men för att få in två Y1:or på samma spår var man tvungen att bygga på en meter där Y1:an buffertar skulle få plats när portarna var stängda...

24,4+24,4-1,0 m alltså. 47,8 m/spår utan tillbyggnad.

Lokskjulet i Sveg 1975

av Anders Svensson, Wednesday, April 08, 2020, 16:54 (1470 dagar sedan) @ Carl-Erik Olsson

...

Var detta också likt de vanliga Västanfors-skjulen från ca 1955 uppbyggt av förhållandevis enkelt hanterade sektioner (där 2,68m, fastskruvade på långsliprar) så inga avancerade maskiner behövdes för uppsättning, även om det var enklare och gick fortare då? Hur var det förankrat i marken, långsliprar kan knappast ha fungerat där, plintar? Hur långt var (är?) det, verkar bara ha stått två tenderlok per spår? Av flygbilderna på t ex Eniro verkar det bara ha varit ca 40m. /undrar CEO


Sektioner, men lite kortare än Västanfors' d:o - 2,65 m enligt uppmätning. Lokhuset har 16 sektioner så den sammanlagda längden är alltså 42,4 m. Detta var en speciell byggnad som alltså inte var tänkt som ett vanligt lokhus utom som reserv för ångloksverkstaden i Östersund. Sedan användes den som lokhus under lång tid.

Angående lokhuset i Mellansjö grusgrop, som nämns ovan, så var det som där nämns sammanbyggd av två olika sorters lokhus: Ett provlokhus (inför inköpet av det som sedan blev Västanfors-lokhusen) från ÅSSA (i Åtvidaberg) som senare förlängdes med vanliga Västanfors-lokhussektioner. //Anders