Magasineringsrelä stlv 59 (Järnväg allmänt)
Hur fungerar magasineringen i dessa ställverk och hur avancerad är den. Är det bara ett relä per tågväg som får kvarhållning genom respektive låsrelä tills dess villkoren är uppfyllda?
Magasineringsrelä stlv 59
Hur fungerar magasineringen i dessa ställverk och hur avancerad är den. Är det bara ett relä per tågväg som får kvarhållning genom respektive låsrelä tills dess villkoren är uppfyllda?
Ja. Så funkar TT-tillsatserna JRL 10195 och JRL 11141.
Det har väl funnits fem generationer manöverlogik till ställverk 59:
1. Reläskenor
2. JRL tt-tillsatserna
3. BDH-reläsatserna SOSC, MMRU och MMRK/MMRS. Här ingår inte själva magasineringsrelät i satserna
4. PLS S5-115
5. PLS S7-300
Och förmodligen överlever ställverk 59 även S7-300, då blir det väl snart:
6. PLS S7-1500
BDH-tillsatser
3. BDH-reläsatserna SOSC, MMRU och MMRK/MMRS. Här ingår inte själva magasineringsrelät i satserna
Vet någon vad BDH-tillsatsernas förkortningar egentligen stod för? JRL-tillsatsernas var ganska transparenta, men BDH:ernas går mig förbi.
BCH-reläsatser i BDH-stativ
En precisering: Reläsatserna har ABC-koden BCH och tillhörande stativ har ABC-koden BDH i det LME-byggsätt diskussionen handlar om.
I denna exempelbild ser vi reläsatser BCH 16662 (de höga med inmonterade koordinatväljare och avtagna kåpor) och BCH 1/BCH 111 421 (de enradiga) inlagda i stativ 1/BDH 127 01.
![[image]](images/uploaded/202004100920075e903a47c795a.jpg)
Vad gäller reläsatsernas beteckningar är de ofta inte så logiska akronymer som man kunde hoppas på utan snarare mnemonymer med en ofta varierande och luddig logik som dessutom baserar sig på en blandning av svenska och engelska. Inom telefonin fanns standardiserade funktionsbeteckningar för vissa ofta förekommande reläsatser. Detta var en nödvändighet för att förhindra en större oreda som en konsekvens av en tilltagande produktdiversitet. Liknande systematiserande tankegångar har LME tillämpat i senare produkter och även applicerat på programminnesstyrda system. Alla vi som har djupare insyn i AXE-systemet känner exempelvis antagligen igen det logiska tänket bakom blockbeteckningar (och nu talar jag inte om begreppet block i ett järnvägssammanhang).
En vägledning i tankegångarna från 1947 kan man hitta i kapitel 12 i pärmen LME:s symboler del II ingående dokument 0032-108 Bokstavssymboler etc..
När det gällde sällan förekommande reläsatser var det däremot antagligen upp till konstruktören att hitta på något som han tyckte lät vackert och logiskt. Förmodligen hör hela järnvägssignaleriet till gruppen sällanprodukter men även där har man ju enhetligt uttänkta logiska benämningar inom vissa system, exempelvis reläsatserna för signalställverk JZH 10, förreglingssystem JZH 650 och fjärrstyrningssystem JZA 11.