Smedby.- Kalmar S: Höga transporter passerade järnvägen?

Denna ritning visar en urkopplingsbar kontaktledningssektion och en svängbar "bondfångare";

[image]
[Järnvägsmuseet]

Jag tolkar detta som att man hade planer på att ge möjlighet för höga transporter på vägen att passera järnvägen. Lite liknande som den anordning som finns vid Norrköpings resecentrum för att höja spårvägens luftledning när höga transporter från Finspång till hamnen skall passera. Vet någon vad det kan ha varit för verksamhet i Kalmartrakten som hade sådana extraordinära landsvägstransporter? Till skillnad från Norrköpingsfallet var det vid Smedby - Kalmar S antagligen inte fråga om att höja kontaktledningen, snarare att lasten skulle passera väldigt nära kontaktledningen.

Jag vet förstås inte om de anordningar som finns på ritningen faktiskt infördes i verkligheten.

Ett Draken flygplan säger jag spontant, stämmer med tiden som ritningen är daterad.
Flygvapnet ligger ju där , och vägarna söder om flygplatsen är så där skumt breda och raka på Eniros historiska flygfoton.

M.V.H Anders.k.

Maxhöjden på en J35:a är (nominellt) 3890 mm - skulle denna anordning behövas då?
Annars är det en mycket rimlig teori!

PS: A32 Lansen är högre, 4650 mm. Kanske användes dessa på F12?

/TKO

Flygbasen på Gistgårdsön i trakten av Västeraspby hade ett arrangemang där en väg till basens "Bakom" passerade Ådalsbanan ca 1 km söder Prästmon. Ett 37 Viggenplan, är betydligt högre än ett 35 Draken plan.
Där plockades helt sonika ett kontaktledningsspann bort när 37 Viggen skulle kunna passera.

Ett Draken flygplan säger jag spontant, stämmer med tiden som ritningen är daterad.
Flygvapnet ligger ju där , och vägarna söder om flygplatsen är så där skumt breda och raka på Eniros historiska flygfoton.

M.V.H Anders.k.

Nej. F12 var en jaktflottilj, därav att man hade J32 (Lansen) och J35 (Draken). I och med att F12 var en jaktbas i Bas 60 systemet så fanns inget bakre klargöringsområde, flygplanen klargjordes vid främre klargöringsområdet i anslutning till startbanorna.
Det fanns därmed inget behov att ta en J32 eller J35 över järnvägen.

De närmaste vägbaserna var i Jämjö, Tokebo, Målerås och Hallabro. Det fanns även ett utbyggt Bas 60 fält vid Ålem.

Ett Draken flygplan säger jag spontant, stämmer med tiden som ritningen är daterad.
Flygvapnet ligger ju där , och vägarna söder om flygplatsen är så där skumt breda och raka på Eniros historiska flygfoton.

M.V.H Anders.k.

Nej. F12 var en jaktflottilj, därav att man hade J32 (Lansen) och J35 (Draken). I och med att F12 var en jaktbas i Bas 60 systemet så fanns inget bakre klargöringsområde, flygplanen klargjordes vid främre klargöringsområdet i anslutning till startbanorna.
Det fanns därmed inget behov att ta en J32 eller J35 över järnvägen.

De närmaste vägbaserna var i Jämjö, Tokebo, Målerås och Hallabro. Det fanns även ett utbyggt Bas 60 fält vid Ålem.

Bara en tanke , vägen går ju ingen annan stans än flygvapnet, och någon bondgård.
Km 161 ligger mellan Smedby och Törneby.
Den större vägen ligger ju väster om Smedby.

M.V.H Anders.k.

Tack för alla svar!

Då tyder det mesta på att de transporter som omtalas på ritningen var flygplansförflyttningar mellan uppställningsplatser och start-/landningsbanor. Och även om den lokala flygbasen aldrig hade flygplan som krävde sådana transporter så hade man måhända ändå från början planerat för annan inriktning på verksamheten? Resultatet blev kanske då att SJ inte behövde lägga in en urkopplingsbar kontaktledningssektion och inte heller göra "bondfångarna" svängbara.

Jag hittade nu ännu en ritning för denna plankorsning:
[image]
[Järnvägsmuseet]

Antagligen är det samma lösning som på förra ritningen, och det är mittskylten som skall kunna svängas, inte hela "bondfångaren". Detta är väl ytterligare en indikering på att det var flygplan som man tänkte sig skulle passera spåret; då räcker en smal öppning.

De närmaste vägbaserna var i Jämjö, Tokebo, Målerås och Hallabro. Det fanns även ett utbyggt Bas 60 fält vid Ålem.

Stämmer inte riktigt, det fanns en mellan Harby och Tingby, denna revs dock då vägen byggdes om. Det finns vissa rester kvar men den raka vägen finns inte längre.

Har funderingar på vad de kan tänkas ha transporterats ut via denna järnvägskorsning.
Om jag minns rätt så leder den gamla vägen som den aktuella korsningen med järnväg upp till den start/landningsbanan som det civila flyget använde.

Från den start/landningsbanan dit där vägbasen Harby - Tingby är ca 4,2 km.
Kan man verkligen transporterat flygplan denna vägen, förbi tätbebyggda områden till vägbasen?
Länkar med en karta från Kartbild med korsning för järnvägen och där jag tror att vägbasen startade.

https://kartbild.com/#14/56.6795/16.2422/0x14

Funderade på om det kan vara som så att man kan transporterat tankvagnar från järnvägen med vagnbjörnar till flygplatsen?
Hur högt skulle ett sådant ekipage bli?

Mvh
Anders S, Kalmar

Har funderingar på vad de kan tänkas ha transporterats ut via denna järnvägskorsning.
Om jag minns rätt så leder den gamla vägen som den aktuella korsningen med järnväg upp till den start/landningsbanan som det civila flyget använde.

Från den start/landningsbanan dit där vägbasen Harby - Tingby är ca 4,2 km.
Kan man verkligen transporterat flygplan denna vägen, förbi tätbebyggda områden till vägbasen?
Länkar med en karta från Kartbild med korsning för järnvägen och där jag tror att vägbasen startade.

https://kartbild.com/#14/56.6795/16.2422/0x14

Funderade på om det kan vara som så att man kan transporterat tankvagnar från järnvägen med vagnbjörnar till flygplatsen?
Hur högt skulle ett sådant ekipage bli?

Mvh
Anders S, Kalmar

jag har nu kollat i Fortverkets listor och det fanns ingen vägbas eller reservvägbas mellan Harby och Tingby, och någon sådan tycks heller aldrig ha varit tänkt.

Det närmaste man kommer är det som nu är gamla riksvägen sydväst om Rinkabyholm. Detta var det allra första försöket till vägbas som man byggde i Sverige, och den blev klar 1957. Dock så blev den inte långlivad som vare sig vägbas eller reservvägbas, och tycks ha utgått till att bli någon form av reservstartbana till F12 O-bas (dvs Kalmar flygplats). Antagligen så blev det så eftersom denna vägsträcka dels var för kort (endast 1700m på raksträckan) och dels för nära flygplatsen (och kunde därmed slås ut samtidigt som man slog ut flygplatsen).

jag har nu kollat i Fortverkets listor och det fanns ingen vägbas eller reservvägbas mellan Harby och Tingby, och någon sådan tycks heller aldrig ha varit tänkt.

Då är frågan hur man förklarar de flygplanshangarer som finns där?

jag har nu kollat i Fortverkets listor och det fanns ingen vägbas eller reservvägbas mellan Harby och Tingby, och någon sådan tycks heller aldrig ha varit tänkt.

Då är frågan hur man förklarar de flygplanshangarer som finns där?

Hangarer eller förråd? Man byggde aldrig hangarer i direkt anslutning till en reservvägbas (som egentligen bara var/är en start-/landningsbana), så antagligen är dessa någon form av mobförråd till någon annan verksamhet. Man ska komma ihåg att F12 även hade rörlig lv-robot division med Rb68, så det kan ha haft med detta att göra.

Det är i alla fall förråd numera, så det kan ju ha varit det även från början.

Har funderingar på vad de kan tänkas ha transporterats ut via denna järnvägskorsning.
Om jag minns rätt så leder den gamla vägen som den aktuella korsningen med järnväg upp till den start/landningsbanan som det civila flyget använde.

Från den start/landningsbanan dit där vägbasen Harby - Tingby är ca 4,2 km.
Kan man verkligen transporterat flygplan denna vägen, förbi tätbebyggda områden till vägbasen?
Länkar med en karta från Kartbild med korsning för järnvägen och där jag tror att vägbasen startade.

https://kartbild.com/#14/56.6795/16.2422/0x14

Funderade på om det kan vara som så att man kan transporterat tankvagnar från järnvägen med vagnbjörnar till flygplatsen?
Hur högt skulle ett sådant ekipage bli?

Mvh
Anders S, Kalmar

Om du kikar riktigt noga vid nästa vägkorsning mot Kalmar , alldeles under flygbasen (söderut blir det väl), så syns ett sidospår där det står 6 tankvagnar till flygbasen.

M.V.H Anders.k.

Om du kikar riktigt noga vid nästa vägkorsning mot Kalmar , alldeles under flygbasen (söderut blir det väl), så syns ett sidospår där det står 6 tankvagnar till flygbasen.

M.V.H Anders.k.

Jo jag vet om att det fanns ett stickspår vid flygbasen rätta infart vid Törneby. Såg vagnar stå där under andra halvan av 70-talet. Men tänkte att det kanske kört tillfälligt innan detta stickspår tillkom.
Frågan uppkommer ju när byggdes detta stickspår för lossning av flygbränsle?

Mvh
Anders S

Om du kikar riktigt noga vid nästa vägkorsning mot Kalmar , alldeles under flygbasen (söderut blir det väl), så syns ett sidospår där det står 6 tankvagnar till flygbasen.

Jo jag vet om att det fanns ett stickspår vid flygbasen rätta infart vid Törneby. Såg vagnar stå där under andra halvan av 70-talet. Men tänkte att det kanske kört tillfälligt innan detta stickspår tillkom.
Frågan uppkommer ju när byggdes detta stickspår för lossning av flygbränsle?

"Troligen på 40-talet", kanske samtidigt med flottiljen (1942). Platsen är svårutredd, då den till 1959 saknade geografiskt namn. Stod därmed inte i graferna. Men den stod i tdtboken, med sitt kmtal 162.580. Skälet var att den ursprungligen hade egen signal (T-semafor). Denna byttes mot lastplatsblockering (elektrisk växelkontroll) ca 1960. Därmed kunde platsen utelämnas.

Namnet blev Törneby (Töy). Växeln revs 1984.

En hållplats med samma namn (alltså enbart persontrafik) funnits ca 1875-1915.

"Troligen på 40-talet", kanske samtidigt med flottiljen (1942). Platsen är svårutredd, då den till 1959 saknade geografiskt namn. Stod därmed inte i graferna. Men den stod i tdtboken, med sitt kmtal 162.580. Skälet var att den ursprungligen hade egen signal (T-semafor). Denna byttes mot lastplatsblockering (elektrisk växelkontroll) ca 1960. Därmed kunde platsen utelämnas.

Namnet blev Törneby (Töy). Växeln revs 1984.

En hållplats med samma namn (alltså enbart persontrafik) funnits ca 1875-1915.

Stort tack Kjell för några svar på frågorna. av ren nyfikenhet så åkte jag förbi dessa platser för att se om det finns något synligt kvar.
Vid km 161 är vägen avstängd och inga synliga rester av något men vid Törneby kunde man hitta rester av den gamla lastkajen samt stoppbocken.

[image]

Mvh
Anders S

Bränsle till flygflottiljerna behandlades i en tråd i fjol. Sök på ordet "flygbränsle".

Ett Draken flygplan säger jag spontant, stämmer med tiden som ritningen är daterad.
Flygvapnet ligger ju där , och vägarna söder om flygplatsen är så där skumt breda och raka på Eniros historiska flygfoton.

M.V.H Anders.k.

Nej. F12 var en jaktflottilj, därav att man hade J32 (Lansen) och J35 (Draken). I och med att F12 var en jaktbas i Bas 60 systemet så fanns inget bakre klargöringsområde, flygplanen klargjordes vid främre klargöringsområdet i anslutning till startbanorna.
Det fanns därmed inget behov att ta en J32 eller J35 över järnvägen.

Jag har inte tillräcklig kunskap om O-bas jakt i Bas 60, men att det inte fanns något bakre klargöringsområde (bakom) är jag med på, men fanns det inget uppställningsområde (uom)?

//L-ON

Ett Draken flygplan säger jag spontant, stämmer med tiden som ritningen är daterad.
Flygvapnet ligger ju där , och vägarna söder om flygplatsen är så där skumt breda och raka på Eniros historiska flygfoton.

M.V.H Anders.k.

Nej. F12 var en jaktflottilj, därav att man hade J32 (Lansen) och J35 (Draken). I och med att F12 var en jaktbas i Bas 60 systemet så fanns inget bakre klargöringsområde, flygplanen klargjordes vid främre klargöringsområdet i anslutning till startbanorna.
Det fanns därmed inget behov att ta en J32 eller J35 över järnvägen.

Jag har inte tillräcklig kunskap om O-bas jakt i Bas 60, men att det inte fanns något bakre klargöringsområde (bakom) är jag med på, men fanns det inget uppställningsområde (uom)?

//L-ON

Inte på en flottiljbas så som Kalmar, det behövdes inte eftersom det fanns lämpliga hangarer på plats. (men nu är vi långt ute på ett sidospår... :-) )

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Smedby.- Kalmar S: Höga transporter passerade järnvägen? (Elektrifiering/elektrisk drift)