Switchback i Norden?

I bergiga länder är det rätt vanligt med switchback (järnvägens svar på serpentinvägen, med växlar och stoppbockar). I Anderna och i Japan är de t.ex. frekventa.

Men hur är det med vårt närområde? Har vi haft några switchbackar? Och huru med Norge?

Lövsjöväxeln på HFJ

Ed station ner till sjön Stora Le.

Finns en diskussion i ett intressant internetforum. Länk.

Spåret till hamnen i Visby.

Den s.k Bjergbanen till hamnen i Lemvig i Danmark.
https://bjergbanen.dk/

Hamnbanan på (fd) VLTJ i Lemvig .

https://sv.wikipedia.org/wiki/Lemvigs_bergbana

Tyvärr är hemsidan
http://www.havnebaner.dk/
under ombyggnad

Hamnbanan i Odense hade en form för "bakvänd" switchback .
Och är nedlagd , Jernbane museet kör (körde ?) på en reststräcka .

mvh Rolf Bderg

På industrispår finns ju några switchbacks kvar ex. Kuröd/Uddevalla och väl också Finspång...

Gräns till OT kanske, men Gotthardbanan var från början tänkt att ha switchbacks vid Pianotondo på sydrampen. Till all lycka blev det i stället två spiraltunnlar ovanpå varann. Jag är osäker på om samma planer fanns vid de båda övriga spiraltunnlarna längre norrut, länge sedan jag läste detta.
Fjärrtågen går numer genom Basistunneln, 57 km i max 200 km/h på 22 minuter, men som turist bör man välja regionaltågen på gamla linjen.
Edit:länkar till en bild från Wikipedia, måste vara tagen nära Giornico

Motorvägen tillåts påverka landskapet mer än järnvägen gjorde.

Från Huskvarna station i riktning mot Jönköping fanns ett industrispår till Huskvarna Stålpress som hade en liten switchback för att komma upp till fabriken. Spåret var ganska kort och rymde inte många vagnar. Jag har själv haft möjlighet att få följa med en gång och hämta en vagn där för många år sedan så det är preskriberat nu. Då var det med en T23:a som var dragfordon. Men även Jönköpings Öd 644 har varit där på sin tid. Spåret användes även som "ba-stick" ibland. Är rivet sedan många år och en ny "ba-stick" har anlagts på bangården.

Från Huskvarna station i riktning mot Jönköping fanns ett industrispår till Huskvarna Stålpress som hade en liten switchback för att komma upp till fabriken. Spåret var ganska kort och rymde inte många vagnar. Jag har själv haft möjlighet att få följa med en gång och hämta en vagn där för många år sedan så det är preskriberat nu. Då var det med en T23:a som var dragfordon. Men även Jönköpings Öd 644 har varit där på sin tid. Spåret användes även som "ba-stick" ibland. Är rivet sedan många år och en ny "ba-stick" har anlagts på bangården.

När försvann detta? Lyckas inte se något på Eniros historiska flygbilder, förvisso tittar jag via mobilen så det är lite smått jämfört med att titta på datorn men jag lyckas inte se något avvikande spår öht från Huskvarna station på flygbilden. Flygbildena ska vara från 1955-67, var spåret kanske inte byggt ännu då?

Från Huskvarna station i riktning mot Jönköping fanns ett industrispår till Huskvarna Stålpress som hade en liten switchback för att komma upp till fabriken.

När försvann detta? Lyckas inte se något på Eniros historiska flygbilder, förvisso tittar jag via mobilen så det är lite smått jämfört med att titta på datorn men jag lyckas inte se något avvikande spår öht från Huskvarna station på flygbilden. Flygbildena ska vara från 1955-67, var spåret kanske inte byggt ännu då?

Som dåtida huskvarnabo vill jag minnas att spåret byggdes ca 1969-70. Revs sedan i samband att Öxnehaga exploaterades som bostadsområde, var nog i början av 1980-talet.

Det var väl också att i andra delen av Huskvarna, uppe vid Vapenfabriken, så hade även JGJ en liten switchback för att växla upp vagnar på fabriksområdet.

Det var väl också att i andra delen av Huskvarna, uppe vid Vapenfabriken, så hade även JGJ en liten switchback för att växla upp vagnar på fabriksområdet.

Kolla gärna på mitt inlägg från 2010.

Lindman

Från Huskvarna station i riktning mot Jönköping fanns ett industrispår till Huskvarna Stålpress som hade en liten switchback för att komma upp till fabriken. Spåret var ganska kort och rymde inte många vagnar. Jag har själv haft möjlighet att få följa med en gång och hämta en vagn där för många år sedan så det är preskriberat nu. Då var det med en T23:a som var dragfordon. Men även Jönköpings Öd 644 har varit där på sin tid. Spåret användes även som "ba-stick" ibland. Är rivet sedan många år och en ny "ba-stick" har anlagts på bangården.

När försvann detta? Lyckas inte se något på Eniros historiska flygbilder, förvisso tittar jag via mobilen så det är lite smått jämfört med att titta på datorn men jag lyckas inte se något avvikande spår öht från Huskvarna station på flygbilden. Flygbildena ska vara från 1955-67, var spåret kanske inte byggt ännu då?

Kartbild.com har flygfoton från 1975 där man kan se (ana) spåret. Som Rolf J skriver försvann det nog under 80-talet.
Eniros flygfoton över Jönköping/Huskvarna är från 1964 och därför är inte spåret med där.

Länk till kartbild.com

Från Huskvarna station i riktning mot Jönköping fanns ett industrispår till Huskvarna Stålpress som hade en liten switchback för att komma upp till fabriken. Spåret var ganska kort och rymde inte många vagnar. Jag har själv haft möjlighet att få följa med en gång och hämta en vagn där för många år sedan så det är preskriberat nu. Då var det med en T23:a som var dragfordon. Men även Jönköpings Öd 644 har varit där på sin tid. Spåret användes även som "ba-stick" ibland. Är rivet sedan många år och en ny "ba-stick" har anlagts på bangården.

När försvann detta? Lyckas inte se något på Eniros historiska flygbilder, förvisso tittar jag via mobilen så det är lite smått jämfört med att titta på datorn men jag lyckas inte se något avvikande spår öht från Huskvarna station på flygbilden. Flygbildena ska vara från 1955-67, var spåret kanske inte byggt ännu då?

Växeln revs 1990 men själva spåret låg kvar något år till. Det finns fortfarande en manöverpanel med en indikeringslampa "växling tillåten" där växeln låg.

Lindman

Hok hade inte genomgående spår från början utan en liten säckstation men riktningsändring för tågen.

Ätran var också en säckstation men det var ju ursprunglig två olika järnvägar som slutade där, Senare blev det dock genomgående trafik.

Om dessa två kan klassas som switchback är kanske tveksamt. Det var i alla fall rundgång för de genomgående tågen.

Lierbanen mellom Lier og Svangstrand - privatbane med sporvidde 1067 mm i drift mellom 1904 og 1932 - hadde "reverseringsspor" (switchback) mellom Sylling og Svangstrand.

https://no.wikipedia.org/wiki/Lierbanen

En av stenbruddsbanene ved Iddefjorden (øst for Strömstad) - var også bygget etter dette prinsippet og hadde lok med stående kjel.

I Postvagnens begynnelse för sisådär 20 år sedan så dristade jag mig i ungdomligt oförstånd till att hävda att spåret mellan Södertälje C och Södertälje S/Hamn kunde vara ett exempel på en switchback eller stigningsväxel. Efter en tämligen skarp tillrättavisning av framlidne Kurt Möller så insåg jag redan då att det nog var ett dåligt förslag. Samtidigt är ju lösningen i Södertälje den enda rimliga/möjliga för att få till en genomgående trafik mellan Södertälje C och norrut mot Stockholm så jag testar igen.

I Postvagnens begynnelse för sisådär 20 år sedan så dristade jag mig i ungdomligt oförstånd till att hävda att spåret mellan Södertälje C och Södertälje S/Hamn kunde vara ett exempel på en switchback eller stigningsväxel.

ja, det är väl i varje fall något som påminner om en switchback, dock behöver tåg från Södertälje Syd inte ändra körriktning vid Södertälje södra/hamn. Vid Södertälje uthamn fanns däremot några spår som växlingsrörelser från Södertälje S kunde nå endast genom att ändra körriktning. Men någon "riktig" switchback var det inte heller där.

I Postvagnens begynnelse för sisådär 20 år sedan så dristade jag mig i ungdomligt oförstånd till att hävda att spåret mellan Södertälje C och Södertälje S/Hamn kunde vara ett exempel på en switchback eller stigningsväxel. Efter en tämligen skarp tillrättavisning av framlidne Kurt Möller så insåg jag redan då att det nog var ett dåligt förslag. Samtidigt är ju lösningen i Södertälje den enda rimliga/möjliga för att få till en genomgående trafik mellan Södertälje C och norrut mot Stockholm så jag testar igen.

Jag skulle vilja definiera en switchback så att det måste finnas minst en stoppbock. Med den definitionen inkluderas inte Södertälje.

I Postvagnens begynnelse för sisådär 20 år sedan så dristade jag mig i ungdomligt oförstånd till att hävda att spåret mellan Södertälje C och Södertälje S/Hamn kunde vara ett exempel på en switchback eller stigningsväxel. Efter en tämligen skarp tillrättavisning av framlidne Kurt Möller så insåg jag redan då att det nog var ett dåligt förslag. Samtidigt är ju lösningen i Södertälje den enda rimliga/möjliga för att få till en genomgående trafik mellan Södertälje C och norrut mot Stockholm så jag testar igen.

Jag skulle vilja definiera en switchback så att det måste finnas minst en stoppbock. Med den definitionen inkluderas inte Södertälje.

Men då skulle kanske anslutningen till DHL-terminalen i Klippan också kunna räknas dit, även om höjdskillnaden är minimal, om än befintlig? Det rivna spåret från 1917 till pappersbruket gick direkt ut från bangårdens östra ände på vanligt sätt, medan för att komma till DHL måste man först köra ut en bit till växeln på spåret till Ljungbyhed, längre ut i östra änden, för att sedan backa tillbaka mot stoppbocken och där byta riktning igen för att komma till DHL:s inomhusspår. Dessutom ett trevligt exempel på olika befästningstyper på detta kommunala industrispår.
/CEO

I Postvagnens begynnelse för sisådär 20 år sedan så dristade jag mig i ungdomligt oförstånd till att hävda att spåret mellan Södertälje C och Södertälje S/Hamn kunde vara ett exempel på en switchback eller stigningsväxel. Efter en tämligen skarp tillrättavisning av framlidne Kurt Möller så insåg jag redan då att det nog var ett dåligt förslag. Samtidigt är ju lösningen i Södertälje den enda rimliga/möjliga för att få till en genomgående trafik mellan Södertälje C och norrut mot Stockholm så jag testar igen.

Men det har ju funnits idéer, förslag om att bygga ett. spår Södertälje Centrum - Öatertälje.
Möjligt men dyrt

Hamnspåret i Simrishamn.

Hok.

Glava järnväg hade ett riktigt zick-zack-spår med två växlar

[image]

I bergiga länder är det rätt vanligt med switchback (järnvägens svar på serpentinvägen, med växlar och stoppbockar). I Anderna och i Japan är de t.ex. frekventa.

Men hur är det med vårt närområde? Har vi haft några switchbackar? Och huru med Norge?

Jag funderar på om jag läst någonstans att man hade ett provisoriskt passagespår medan man byggde någon av de stora broarna över någon av Norrlandsälvarna. I så fall skulle det varit ett braaaant spår som skråade ner för älvbrinken på ena sidan, gick över älven på en provisorisk bro och sedan skråade sig upp på andra sidan. Den tror jag hade en eller flera switchbacks. Kan det varit Forsmobron? Eller blandar jag ihop det med något i utlandet?

Ett motsvarande utrikiskt exempel, men över ett bergspass istället för ner i en älvdal.

Grängesberg:
[image]

Var det inte Switchback även från Malmbanan upp till utlastningen vid Luossavaara?

Finns avhandlat här:

https://www.jvmv2.se/forum/index.php/index.php?mode=thread&id=129726

med G Ekevings inlägg som sammanfattande (vem annars)

Själv kommer jag också att tänka på gruvan i Högfors..och undrar om det inte fanns några växlar där för att komma upp på höjden (men osäker)..

Mariannelunds grusgrop.

Finns ju industri- och grusgropsspår som haft switchbacks. Några direkt ur minnet:

Furunäset grp (i närheten av Gällö)
Finspång upp till Stal Laval

//Anders

Fanns även på SMJ vid Vinteråsen/Högforsbruk för spåret från Vinteråsen upp till Mossgruvorna.
Se min skiss på: historiskt.nu

Gammal tråd men denna bro hade från början vändtunnlar i berget för att komma upp i höjd. Det lär ha varit smoggigt att köra tillbaka efter vändning. Kylling Bru, Norge. Det borde finnas fler exempel från detta bergiga grannland?

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Switchback i Norden? (Bana)