Banvallsslänt med mönster (Järnväg allmänt)

av Hans XH Karlsson @, fredag, maj 22, 2020, 13:36 (2 dagar sedan)

Trots mina 33 års regelbundet resande på, och många mils vandringar i omgivningarna kring, Inlandsbanan dyker det alltid upp något nytt då och då och ibland en del saker som jag inte lyckas begripa mig på.
Här är en länk till Digitalt museum med en bild som föreställer Vy över den nygjorda slänten på banan Kåbdalis - Jokkmokk 17/7 1937.

Jag har inte lyckats identifiera exakt plats och jag har heller inte lyckats få fram några uppgifter om varför man gjort detta mönster i banvallen. Jag har talat med personer och personal som eventuellt skulle tänkas kunna veta något om detta men ingen av dem har någon som helst uppgift om detta och varken sett eller hört talas om detta.
Jag tänker att det vore förvånande om man lagt ned en massa arbete på att göra detta enbart som prydnad mitt i ödemarken. Men vad skulle det kunna ha för funktion? Kan det vara ett sätt att stabilisera för att undvika ras/skred. Kan det ha med dränering att göra?

Tacksam för all typ av information kring detta mönster i slänten och även om någon har idéer om exakt plats. Själv hade jag en idé om exakt plats men vid besök där har jag inte kunnat hitta några lämningar.

https://digitaltmuseum.se/021018147076/vy-over-den-nygjorda-slanten-pa-banan-kabdalis-j...

Banvallsslänt med mönster

av Sven Bårström @, Järfälla, fredag, maj 22, 2020, 14:38 (2 dagar sedan) @ Hans XH Karlsson

Bilden är vacker, må man säga. Dessutom är dränaget utomordentligt vackert lagt!
Det handlar troligen om ett dränage. Förmodligen är skärningen ganska vattenförande och jordmaterialet torde vara morän. Vatten i morän ger upphov till mycket flytningar, och troligen skulle skärningsdiket vid banan ha fyllts igen ganska snart, om man man inte kunde koncentrera vattenflödet till de stenfyllda dikena i skärningsslänten. Det senare vanliga i sådana skärningar är att man i hela skärningen schaktat ur något djupare än den slutliga skärningsslänten och sedan fyllt på med ett halvmetertjockt gruslager. Så gjorde vi exempelvis på stambanan i norr i samband med linjeomläggningar och upprustning. Men det är ju senare tiders teknik, baserad på maskinell grävutrustning. Under inlandsbanebygget gjorde man nog schaktjobbet för hand även under 30-talet.
Sven B

--
Sven B

Banvallsslänt med mönster

av Hans XH Karlsson @, fredag, maj 22, 2020, 17:58 (2 dagar sedan) @ Sven Bårström

Bilden är vacker, må man säga. Dessutom är dränaget utomordentligt vackert lagt!
Det handlar troligen om ett dränage. Förmodligen är skärningen ganska vattenförande och jordmaterialet torde vara morän. Vatten i morän ger upphov till mycket flytningar, och troligen skulle skärningsdiket vid banan ha fyllts igen ganska snart, om man man inte kunde koncentrera vattenflödet till de stenfyllda dikena i skärningsslänten. Det senare vanliga i sådana skärningar är att man i hela skärningen schaktat ur något djupare än den slutliga skärningsslänten och sedan fyllt på med ett halvmetertjockt gruslager. Så gjorde vi exempelvis på stambanan i norr i samband med linjeomläggningar och upprustning. Men det är ju senare tiders teknik, baserad på maskinell grävutrustning. Under inlandsbanebygget gjorde man nog schaktjobbet för hand även under 30-talet.
Sven B

Tack till dig och övriga i tråden som har svarat. Intressant också med referenserna till andra länder.

Som allt som byggs brukar det behöva underhållas. Hur kan man tänka sig att denna konstruktion har fungerat över tid? Skulle man för bibehållen funktion behöva "ballastrena" även de stenfyllda dikena i skärningsslänten med vissa intervall eller utgår man från att det fungerar även över lång tid? Det har ju gått över 80 år sedan detta byggdes och det kunde vara roligt att försöka finna några rester av detta även om jag inte lyckades i mitt första försök.
Med tanke på det du beskriver om senare tiders teknik; Hur bedöms risken för att man senare har schaktat ur skärningsslänten och sedan fyllt på med ett halvmetertjockt gruslager?
Vad kan vara rimligt att finna ute i terrängen så här 80 år senare om man banar sig fram bland sly och annan växtlighet med vandringsstaven? Eller ska man tro att allt med tiden blivit täckt av ett lager jord och inget går att se.

Banvallsslänt med mönster

av Sven Bårström @, Järfälla, fredag, maj 22, 2020, 19:53 (2 dagar sedan) @ Hans XH Karlsson

Jag har tittat igenom alla bilderna från banbygget som finns i din länk till jvm arkiv. De är alla tagna av fotografen L Westfelt i Jokkmokk, vars firma jag har för mig finns kvar.
Det finns några bilder som visar lösningar för vattenflöden, rasrisker hos massorna, sättningsproblem i och på myrar mm, som man ansett sig behöva ta till på de enskilda platserna. På några bilder är t ex terrassytan något bred (vilket inte är helt ovanligt) och diket ligger längre från spårmitt än vad normalsektionen anger. Det finns också exempel på fint lagda stenmurar mellan diket och bankroppen. Det fanns givetvis inte färdiga lösningar i normalsektionerna för alla upptänkliga vattenförings- och grundläggningsproblem, utan dessa fick man lösa från plats till plats. Så har man också gjort här. Ofta valde man lösningar som var naturliga på platsen, exempelvis tillgång till sten eller torv eller grus.
Den dräneringslösning i skärningsslänten som vi diskuterar här är ett sådant exempel, som säkert utyttjades på några lämpliga platser. Men jag vill hävda att den inte varit särskilt vanlig vid järnvägsbyggena i Sverige. Jag kan inte erinra mig att jag sett den.
Vad som har hänt med åren kan man ju fundera över. Jag tolkar bilden så att slänten är torvsatt mellan stenrännorna för att inte förstöras av ytvatten. Även i detta kalla klimat kan naturligtvis växtligheten runt rännorna ha blivit högre, vilket kan göra rännorna svåra att upptäcka. Att de skulle blivit borttagna och ersatta med t ex tjockt gruslager vill jag inte tro.
Det skulle vara intressant att veta hur slänten verkligen ser ut idag. Och var den ligger! Jag har visserligen åkt motordressin på stora delar av Inlandsbanan men jag minns ändå inte...
Arbetschefen för inlandsbanebygget Arvidsjaur - Jokkmokk hette Carl Westfelt. Han avled två år innan banan blev helt färdig 1937.
Sven B

--
Sven B

Banvallsslänt med mönster

av Olof W @, fredag, maj 22, 2020, 20:06 (2 dagar sedan) @ Hans XH Karlsson

Som allt som byggs brukar det behöva underhållas. Hur kan man tänka sig att denna konstruktion har fungerat över tid? Skulle man för bibehållen funktion behöva "ballastrena" även de stenfyllda dikena i skärningsslänten med vissa intervall eller utgår man från att det fungerar även över lång tid? Det har ju gått över 80 år sedan detta byggdes och det kunde vara roligt att försöka finna några rester av detta även om jag inte lyckades i mitt första försök.

Baserat på mina erfarenheter av stenkistor längre söderut så skulle jag gissa att gräs och annan växtlighet har brett ut sig över hela slänten. Dikena finns antagligen kvar men jag skulle gissa att det krävs ett arkeologiskt undersökningsdike eller markradar för att hitta dem.

/Olof

Banvallsslänt med mönster

av Hans XH Karlsson @, fredag, maj 22, 2020, 23:35 (2 dagar sedan) @ Olof W

Baserat på mina erfarenheter av stenkistor längre söderut så skulle jag gissa att gräs och annan växtlighet har brett ut sig över hela slänten. Dikena finns antagligen kvar men jag skulle gissa att det krävs ett arkeologiskt undersökningsdike eller markradar för att hitta dem.

/Olof

Tack för input. Har du någon idé om hur lång tid som behövs för att mönstret ska döljas?
Jag har intervjuat såväl lokförare som banpersonal i 70-80-årsåldern som har kört eller arbetat på banan sedan slutet av 1960-talet eller början på 1970-talet, alltså ungefär 30-35 år efter banans byggande men ingen kan minnas att de sett eller ens hört talas om detta. I och för sig glömmer ju folk med tiden men är det rimligt att tro att det växt igen redan på 30-35 år?

Banvallsslänt med mönster

av skogstoken, Nyb, lördag, maj 23, 2020, 09:25 (1 dag, 15 h, 43 min. sen) @ Hans XH Karlsson

Det är nog fullt rimligt att det har växt igen på 30 år. En småländsk åker växer igen väldigt snabbt, så en slänt i Norrland bör också kunna göra det.

Banvallsslänt med mönster

av Olof W @, lördag, maj 23, 2020, 10:26 (1 dag, 14 h, 42 min. sen) @ Hans XH Karlsson

Baserat på mina erfarenheter av stenkistor längre söderut så skulle jag gissa att gräs och annan växtlighet har brett ut sig över hela slänten. Dikena finns antagligen kvar men jag skulle gissa att det krävs ett arkeologiskt undersökningsdike eller markradar för att hitta dem.

/Olof


Tack för input. Har du någon idé om hur lång tid som behövs för att mönstret ska döljas?
Jag har intervjuat såväl lokförare som banpersonal i 70-80-årsåldern som har kört eller arbetat på banan sedan slutet av 1960-talet eller början på 1970-talet, alltså ungefär 30-35 år efter banans byggande men ingen kan minnas att de sett eller ens hört talas om detta. I och för sig glömmer ju folk med tiden men är det rimligt att tro att det växt igen redan på 30-35 år?

Tyvärr vet jag inget om hur tillväxten är i dessa västzoner. Det enda jag kan jämföra med är slänten på en motorväg byggd för 20 år sedan i mager småländsk jord. Där går det ganska fort för gräset att bli så högt att det raderar eventuella mönster för den som kör förbi och kombinerat med björksly (som gillar att sticka rötterna i diken) så tror jag ingen skulle notera mönstret efter 35 år.

/Olof

Banvallsslänt med mönster

av Mikael Blom @, Jönköping, lördag, maj 23, 2020, 10:47 (1 dag, 14 h, 21 min. sen) @ Hans XH Karlsson

På flygfotot från 1959 på kartbild.com tycker jag mig kunna ana mönstret.

Länk

Banvallsslänt med mönster

av Magnus Lindman NÄSSJÖ ⌂ @, Nässjö, lördag, maj 23, 2020, 11:13 (1 dag, 13 h, 54 min. sen) @ Mikael Blom

På flygfotot från 1959 på kartbild.com tycker jag mig kunna ana mönstret.

Länk

Absolut, jag tror det är platsen! 2015 körde vi med Hilding-bussen nästan fram dit och vände flera gånger när vi körde för allmänheten. Vi letade mer på sommaren 2018 men inte just där vad jag minns.

Lindman

[image]

--
lindman.dk
Lokförare och instruktionsförare på Krösatågen / VY Tåg

Banvallsslänt med mönster

av Hans XH Karlsson @, lördag, maj 23, 2020, 11:56 (1 dag, 13 h, 12 min. sen) @ Mikael Blom

På flygfotot från 1959 på kartbild.com tycker jag mig kunna ana mönstret.

Länk

De här äldre flygfotona var väldigt intressanta så stort tack. Mönstret man anar stämmer väldigt väl med hur mönstret ska se ut. Fortfarande tycker jag dock inte att platsen stämmer med fotografiet från 1937 då man där ser en sjö långt bort i bakgrunden men det ska jag undersöka genom fältstudier på plats. Vad man ser och inte ser längre bort i terrängen är ju väldigt beroende av hur skogen växt samt hur högt upp i slänten man står. Oavsett är jag väldigt nöjd med att ha fått hjälp med att hitta en plats där mönstret finns.
Jag har även tittat på dessa flygfoton ner längs Vitbäcken men inte sett något på den plats där jag trodde det skulle vara. Däremot längre ner vid ungefär km 193 finns det en plats där man med lite god vilja kan urskilja i vart fall ett snedställd linje men det kan ju i princip vara vad som helst. Jag får fara dit och kolla också. Eftersom detta verkar ha varit en etablerad metod att bygga så kan den ju ha tillämpats på flera platser i skärningar längs banan.
Stort tack för de äldre flygbilderna och för hjälpen att hitta mönstret strax norr om polcirkeln.

Banvallsslänt med mönster

av skogstoken, Nyb, lördag, maj 23, 2020, 12:46 (1 dag, 12 h, 22 min. sen) @ Mikael Blom

Jag tycker mig ana mönstret på lantmäteriets flygfoton, både de historiska och nutida.

Banvallsslänt med mönster

av Per Ljungberg @, lördag, maj 23, 2020, 19:27 (1 dag, 5 h, 41 min. sen) @ Hans XH Karlsson

Det är ju också så att en nyanlagd slänt är mer utsatt för erosion än en slänt som är bevuxen med gräs och buskar. Så de gjorda dräneringarna var nog viktigast den första tiden. Men sedan slänten blivit bevuxen tål den mera vatten och kanske klarar sig bra även om dikena fått sämre avbördningsförmåga. Jag har för övrigt sett nygjorda slänter där man lagt bräder i mönster på motsvarande sätt just för att minska erosionen vid kraftigt regn.

Banvallsslänt med mönster

av Olof W @, fredag, maj 22, 2020, 14:40 (2 dagar sedan) @ Hans XH Karlsson

Har sett något liknande från Tyskland. Mönstren är diken fyllda med grovt material och avsikten är att dikena skall leda (regn)vatten som rinner längs slänten till lämpliga platser längs banvallen.
/Olof

Banvallsslänt med mönster

av Olof B @, Göteborg, fredag, maj 22, 2020, 14:40 (2 dagar sedan) @ Hans XH Karlsson

Skulle gissa på stenfyllda diken för dränering av markavvattning.
Ungefär som gabioner.
Sedan kvarstår den stora frågan; Varför?
Hur såg det ut innan man hade gjort slänten? Kan det ge några ledtrådar?

//Olof


Edit:
Såg att Sven hade kommit med ett svar om varför.

Banvallsslänt med mönster Vanligt i Kina

av BD @, fredag, maj 22, 2020, 16:10 (2 dagar sedan) @ Hans XH Karlsson

Sådana dräneringar i olika figurationer är vanliga i Kina. Även i Serbien finns liknande anordningar.

Banvallsslänt med mönster

av Richard Loe @, fredag, maj 22, 2020, 17:52 (2 dagar sedan) @ Hans XH Karlsson

Som andra har skrivit och som du själv antar så är dessa dräneringsdiken fyllda med sten eller makadam. Sådana dräneringar är vanligt förekommande i Storbritannien, även på moderna väg- och järnvägsbyggen. Att man fortfarande använder denna metod är för att det är billigare, ger mer kontroll över dräneringen och ger bättre flora längst med vägen (väg- och järnvägsskärningar har med åren blivit några av Storbritanniens mest värdefulla naturområden, hur konstigt det än låter).

Banvallsslänt med mönster

av johanmmolin @, lördag, maj 23, 2020, 22:42 (1 dag, 2 h, 26 min. sen) @ Richard Loe

I det underbara bokverket om Watlington Railway finns ett fotografi från stationen Aston Rowant där slänten på andra sidan spåret från stationen räknat var klippt så att stationens namn ASTON ROWANT framgick tydligt. Tyvärr hittar jag ingen bild på nätet av detta, bara av stationen själv.

[image]

Jag vet inte hur vanligt detta var i "old Blighty", men det såg i varje fall mycket prydligt ut, och användes uppenbart inte i några dräneringssfyten, enbart för att förhja prydligheten.

Banvallsslänt med mönster

av Magnus Lindman NÄSSJÖ ⌂ @, Nässjö, fredag, maj 22, 2020, 20:38 (2 dagar sedan) @ Hans XH Karlsson

Jag vill minnas att vi både frågade lokala förmågor och letade på misstänkta platser under sommaren 2018. Inte ett spår! Kan det ha växt bort till oigenkännlighet över tid?

Lindman

--
lindman.dk
Lokförare och instruktionsförare på Krösatågen / VY Tåg

Banvallsslänt med mönster

av Hans XH Karlsson @, fredag, maj 22, 2020, 21:19 (2 dagar sedan) @ Magnus Lindman NÄSSJÖ

Jag vill minnas att vi både frågade lokala förmågor och letade på misstänkta platser under sommaren 2018. Inte ett spår! Kan det ha växt bort till oigenkännlighet över tid?

Lindman

Ja, det stämmer att vi gjorde det. Och jag fortsatte kolla under 2019 längs med banan men hittade inte något då heller. Min idé om plats är ju i backen ner från Rahanåive mot Kitajaur ungefär km 201 där man kommer fram och ser ut över Vitbäckens dalgång och man då bör kunna ha denna vy med en sjö. Eller att platsen möjligen är längre ned i backen mot Kitajaur även om det är svårt att hitta lämpliga kurvor där. Någon som vågar sig på att gissa kurvradien på kurvan?

Banvallsslänt med mönster

av Överkörmästaren, fredag, maj 22, 2020, 21:00 (2 dagar sedan) @ Hans XH Karlsson

Kan det vara här? https://kartor.eniro.se/m/jIEqC

Banvallsslänt med mönster

av ufo ⌂ @, Billeberga, fredag, maj 22, 2020, 23:01 (2 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Eller kanske här?

/Ulf A.
Södra Möinge

Banvallsslänt med mönster

av Hans XH Karlsson @, fredag, maj 22, 2020, 23:29 (2 dagar sedan) @ ufo

Eller kanske här?

/Ulf A.
Södra Möinge

Tack till er båda för tips på platser. Det här senaste tipset stämmer väldigt väl med kurva och att det finns en mindre sjö i rätt riktning om man ser söderut. Det som talar emot är att Sårvatjbäcken här rinner i nordlig riktning och det ser ut att vara nedförsbacke mot sjön (eller också är det bara att fotografen har stått högre upp än banan som gör att det ser ut så). Å andra sidan så ligger banan betydligt högre än småsjöarna när man kommer fram till polcirkeln så tipset är helt klart väldigt intressant och ska kontrolleras noga på nästa resa och vandringar på och kring Inlandsbanan. En resa som i ursprungsläget var planerad nu till sommaren men kanske får skjutas upp. Den i senaste inlägget utpekade platsen ligger alltså vid ungefär km 242 mellan Jokkmokk och Geografiska polcirkeln.

Banvallsslänt med mönster

av Olle E, lördag, maj 23, 2020, 10:19 (1 dag, 14 h, 49 min. sen) @ Hans XH Karlsson

Borde gå att skönja på satellitbilder.

Banvallsslänt med mönster

av Olof W @, lördag, maj 23, 2020, 10:28 (1 dag, 14 h, 40 min. sen) @ Olle E

Borde gå att skönja på satellitbilder.

Kan bli svårt om slänten vid det här laget är täckt av sly

/Olof

Banvallsslänt med mönster

av Olle E, lördag, maj 23, 2020, 15:31 (1 dag, 9 h, 37 min. sen) @ Olof W

Nu är platsen förvisso identifierad, men ofta syns vegetationsvariationer pga vattnets väg i marken förvånansvärt väl.

Banvallsslänt med mönster

av Gåård @, lördag, maj 23, 2020, 17:31 (1 dag, 7 h, 37 min. sen) @ Olle E

På lantmäteriverkets ortofoton, så kan man fortfarande ana stendiken på plats, skiftar man till de äldre ortofotona (samma som kartbild.com) så syns de mycket tydligt.

Mvh Fredrik

Banvallsslänt med mönster

av Sven A ⌂ @, Uppsala, lördag, maj 23, 2020, 11:01 (1 dag, 14 h, 7 min. sen) @ Hans XH Karlsson

Svaret på en av dina frågor finns i Banläran 1915 band 1, sidan 270-272, där även illustrationer finns.
Det är som andra redan angett, skydd av skärnings- och bankslänter, för att göra de motståndskraftiga mot utskärning genom regn och liknande.
Är jordarterna av särskild karaktär skall stendiken anläggas. Det finns exempel på olika mönster.

Banvallsslänt med mönster

av Hans XH Karlsson @, lördag, maj 23, 2020, 12:12 (1 dag, 12 h, 56 min. sen) @ Sven A

Svaret på en av dina frågor finns i Banläran 1915 band 1, sidan 270-272, där även illustrationer finns.
Det är som andra redan angett, skydd av skärnings- och bankslänter, för att göra de motståndskraftiga mot utskärning genom regn och liknande.
Är jordarterna av särskild karaktär skall stendiken anläggas. Det finns exempel på olika mönster.

Stort tack för denna referens. Jag ska söka upp detta textstycke när jag får tillgång till boken.

Banvallsslänt med mönster

av Stefan Skoglund @, Stenstorp, lördag, maj 23, 2020, 15:36 (1 dag, 9 h, 32 min. sen) @ Sven A

Svaret på en av dina frågor finns i Banläran 1915 band 1, sidan 270-272, där även illustrationer finns.
Det är som andra redan angett, skydd av skärnings- och bankslänter, för att göra de motståndskraftiga mot utskärning genom regn och liknande.
Är jordarterna av särskild karaktär skall stendiken anläggas. Det finns exempel på olika mönster.

När jag i den boken såg de här bilderna så tänkte jag på hur kontereskarpen vid Karlsborgs fästning är gjord.
Vallen är där förstärkt på insidan (kontereskarp) genom att man har slagit valv.
Det är inte en hel mur iom att det skulle ha kostat för mycket sten.

--
Student i järnvägsdrift, datorvetenskap, signaltekniker, och ambulerande ånglokseldare om man inte hittar mig ombord på en viss ångbåt under sommartid eller i en danslokal.

RSS-feed av trådar
powered by my little forum