Fortsatt om ånglok litt C7 i Skåne i histotrisk tid

Hej, för en tid sedan upptäckte vi ju att ångloket C7 1774 varit på verkstadsbesök på driftverkstaden i Ängelholm 1948, 1949 och 1952. Det var lite intressant eftersom det är där vi nu har loket för att försöka få iordning på det.

Det som var frågan då var om litt C7 trafikerat några banor i trakten, men jag fick inga svar här i forumet, så idag tog jag hjälp av Robert Herpai för att söka i tidtabellsböcker från de banor jag misstänkt, från denna tid.

Det vi kom fram till var att möjliga banor i närheten var:
-Ängelholm-Klippan-Eslöv hade lok litt L11 tursatt, med en påeldad L11 i reserv i Klippan.
-Billesholm-Landskrona, här drogs tågen av S-lok.
-SSJ Åstorp-Värnamo var litt L i persontåg och E i godståg.

C7 nämns ingenstans, inte heller i vagnviktstabellerna.

C7 1774 kom ju närmst från NOJ (lok 37) och när man börjar kika närmre så finns C7 kvar i vagnsviktstabellerna 1951 på NOJ, men vi hittar det inte tursatt i några ord. tåg.

Min teori då...C7 1774 fanns kvar hela sin SJ-tid på NOJ, men som reservlok, ba-tåg osv, men eftersom Eksjöverkstaden stängde kort efter att NOJ blev SJ (vet någon när?) så var gjordes det tunga underhållet?
Nässjö torde inte haft sådant vid denna tid, och NOJ samt Ängelholm tillhörde alla SJ:s 10 maskinsektion. Maskintjänsten i Ängelholm hade 1950 65 man i stationär tjänst men 1955 började skolan ta över verksamheten. Kan det varit så att Ängelholm var en verkstad med kapacitet och resurser, men för lite att göra, så att det tunga underhållet av loken på NOJ styrdes till verkstaden i Ängelholm månntro?

...funderar HP på.

Jag har aldrig stött på 1774 i de annotationsböcker jag har från Nässjö från 1946 och framåt.
Ba-tåg gick oftast med B-lok eller G7. Senare på 50-talet (efter att Yo6 ersatte lokdragna persontåg på fd NOJ) användes L4 1525 som reserv i diverse tåg ( lokalgodståg etc) vid behov. Enstaka annotationsböcker är ju ingen garanti, men är en god indikation.
Däremot gick ju C7-lok i persontåg runt Växjö, och då ligger det väl närmare till hands att tro att även 1774 fanns här.
Kent

Däremot gick ju C7-lok i persontåg runt Växjö, och då ligger det väl närmare till hands att tro att även 1774 fanns här.
Kent

Växjö tillhörde dock på den tiden VI distriktet, 27 maskinsektionen. C7 1814 och 1815 har tillhört VI D.

Bild

/Ola

1774 tillhörde vid avställningen före 24/4 1953 10ms och stod 1957 i Eslövs lokstall då det flyttades till lokhuset i Loshult.

Jag undrar om inte en del personal flyttades från Eksjö till Nässjö, såväl åkande som verkstadspersonal.
Dessutom så flyttades väl verkstadsresurser från Nässjö HNJ till Nässjö SJ samt att SäNJ hade resurser i Nässjö och Vetlanda. Jag misstänker att allt underhåll av ånglok runt Nässjö koncentrerades dit i slutet av 40-talet.
Ett dilemma var väl att fd NOJ/SäNJ trafikerades från Växjö och fd HNJ från Borås, åtm om man ser till de lokens placering. Men verkstaden i N låg väl under Malmö hv.
Det finns ju en bild på ett nyrenoverat K3 som nog aldrig trafikerade N vid vändskivan där. Kan loket ha reviderats i Eksjö eller av fd Eksjö-personal i N, NOJ hade ju egna fd Ke som snabbt blev K4 när de kom tillbaka.

Någonstans har jag sett en not om att 37/1774 var placerat i Eksjö under NOJ-tiden framförallt som påskjutslok för backarna mot N. Sedan gick det nog en del extratåg där loket kunde göra nytta.

När Nässjö IF spelade SM-final (och vann mot Edsbyn) på Perstorpsgölen utanför Eksjö 27/2 1949 så borde de ha gått många extratåg till och från Eksjö. Men då kanske inte 1774 var kvar.

Jag undrar om inte en del personal flyttades från Eksjö till Nässjö, såväl åkande som verkstadspersonal.
Dessutom så flyttades väl verkstadsresurser från Nässjö HNJ till Nässjö SJ samt att SäNJ hade resurser i Nässjö och Vetlanda. Jag misstänker att allt underhåll av ånglok runt Nässjö koncentrerades dit i slutet av 40-talet.
Ett dilemma var väl att fd NOJ/SäNJ trafikerades från Växjö och fd HNJ från Borås, åtm om man ser till de lokens placering. Men verkstaden i N låg väl under Malmö hv.

F.d. NOJ tillhörde 10 ms (huvudort Malmö), SäNJ 27 ms (huvudort Växjö) och HNJ 25 ms (huvudort Borås). Eftersom det inte står någonting om Nässjö i huvudverkstadsorganisationen utgår jag från att det var en driftverkstad under 10 ms.

Det finns ju en bild på ett nyrenoverat K3 som nog aldrig trafikerade N vid vändskivan där. Kan loket ha reviderats i Eksjö eller av fd Eksjö-personal i N, NOJ hade ju egna fd Ke som snabbt blev K4 när de kom tillbaka.

Finns på bild [link=https://digitaltmuseum.se/search/?q=k3+720&aq=owner%3F%3A%22S-JVM%22]här[/link] och en lång tråd [link=https://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=1830]här[/link].

Bilden på [link=https://digitaltmuseum.se/021018120088/statens-jarnvagar-sj-k3-1547]K3 1547[/link] är väl däremot inte tagen i Nässjö?

/Ola

Jag undrar om inte en del personal flyttades från Eksjö till Nässjö, såväl åkande som verkstadspersonal.
Dessutom så flyttades väl verkstadsresurser från Nässjö HNJ till Nässjö SJ samt att SäNJ hade resurser i Nässjö och Vetlanda. Jag misstänker att allt underhåll av ånglok runt Nässjö koncentrerades dit i slutet av 40-talet.
Ett dilemma var väl att fd NOJ/SäNJ trafikerades från Växjö och fd HNJ från Borås, åtm om man ser till de lokens placering. Men verkstaden i N låg väl under Malmö hv.

F.d. NOJ tillhörde 10 ms (huvudort Malmö), SäNJ 27 ms (huvudort Växjö) och HNJ 25 ms (huvudort Borås). Eftersom det inte står någonting om Nässjö i huvudverkstadsorganisationen utgår jag från att det var en driftverkstad under 10 ms.

Så var det nog men NOJ's lok verkar med några undantag flyttats till 27ms, t.ex G7 och N5.

Det finns ju en bild på ett nyrenoverat K3 som nog aldrig trafikerade N vid vändskivan där. Kan loket ha reviderats i Eksjö eller av fd Eksjö-personal i N, NOJ hade ju egna fd Ke som snabbt blev K4 när de kom tillbaka.

Finns på bild här och en lång tråd här.

Bilden på K3 1547 är väl däremot inte tagen i Nässjö?

Det finns en annan bild på loket i samma skick som anges vara från Alvesta, men då borde det väl vara fler spår bakom loket.

/Ola

Nej de flesta av NOJs lok blev kvar i Nässjö med tjänst på sin hemmabana. L5, L29, N5, G7, K4, K9, och K24 gick alla kvar. De enda som försvann var C7 1774 och L4 1777 ( ersatt av L4 1525).
Kent

Fram till 1960-talet var distrikten självständiga på ett helt annat sätt än idag och höll i sina egna lok. Det märks att Drifttjänstbyrån noggrant reglerade överlämnadet av lok mellan distrikten, även för kortvariga lån (även någon månad). Man styrde även över intaget av lok till revision och mindre angelägna lok kunde få beskedet att loket kunde revideras på egen driftverkstad, underförstått "om man nu verkligen ville fortsätta använda det". Inom distriktet var man sin egen kung och kunde flytta runt loken som man ville och det är väl tänkbart att IIID valde att använda Ängelholm (som troligen hade överkapacitet vid denna tid) för revision av lok som inte fick tid för revision på en huvudverkstad. Det finns noterat för 30/3 1948 att C7 1774 på 10 ms "kan repareras på driftverkstaden" (dbr 10"1"/48).
Det är intressant att loket inte finns i Kents anteckningar, vilket kan tyda på tjänst någon annanstans och är noterat som försvunnet (eller helt enkelt bara stod i reserv).
Ulf Diehl

Fram till 1960-talet var distrikten självständiga på ett helt annat sätt än idag och höll i sina egna lok. Det märks att Drifttjänstbyrån noggrant reglerade överlämnadet av lok mellan distrikten, även för kortvariga lån (även någon månad). Man styrde även över intaget av lok till revision och mindre angelägna lok kunde få beskedet att loket kunde revideras på egen driftverkstad, underförstått "om man nu verkligen ville fortsätta använda det". Inom distriktet var man sin egen kung och kunde flytta runt loken som man ville och det är väl tänkbart att IIID valde att använda Ängelholm (som troligen hade överkapacitet vid denna tid) för revision av lok som inte fick tid för revision på en huvudverkstad. Det finns noterat för 30/3 1948 att C7 1774 på 10 ms "kan repareras på driftverkstaden" (dbr 10"1"/48).
Det är intressant att loket inte finns i Kents anteckningar, vilket kan tyda på tjänst någon annanstans och är noterat som försvunnet (eller helt enkelt bara stod i reserv).
Ulf Diehl

På lista från III D 1945 jag skrivit av är NOJ-loken med för sig. NOJ 37 anges för klass I 1915, klass II 11/7-39 och klass IIIAa 5/4-44.

Verkstadbyråns månatliga listor om reparation av dragkraft ger lite besked. Jag har kopior av alla listor.

Lok som få mottagas under december 1946
10 ms C7 1774 klass II Örebro torrkokning undersökning för fastställande av behövlig repklass ev kl II

1/4-48 för april skrivs vilka fordon som få mottagas för rep
10 ms C7 1774 rep Bb vid sektionens driftverkstad.

1/4-49 skrivs om rep under 1949 att
10 ms C7 1774 skall ha klass III men "kan anstå till 1950".

3/7-49 får motagas
10 ms C7 1774 till Örebro för kass IIIAa förenklad rev enl Dbr skr 27/7-49 och repareras till sådan omfattning att loket kan användas 3 á 4 år efter rep.

31/8 samma sak
I lista över repbehov 1951 finns 10 ms C7 1774 klass B(b)

För november 1952 beräknas kunna mottagas
10 ms C7 1774 klass Bb vid sektionens egen drifverkstad

I lista för repbehovet under 1953 finns under augusti
10 ms C7 1774 klass IIA(a)

Bland de lok som under maj 1954 beräknas kunna mottagas är
10 ms C7 1774 som repareras enl Fsbr skr 20/4-54 för beredskapslok i Borås

Samma sak i Juni 1954

/tell

Tack, vad intressant!!
Sektionens egen dvst...kan syfta på Ängelholm då ja./HP

Det lär finnas bild på loket uppställt i Växjö lokstall enl Connys lista, okänt datum. Källa KM=Kurt Möller?

Det lär finnas bild på loket uppställt i Växjö lokstall enl Connys lista, okänt datum. Källa KM=Kurt Möller?

[link=http://www.jvmv2.se/gamlaforum/30570.htm]Här[/link] finns uppgiften. Notera Göran Engströms svar. Jag säger bara en sak: Källkritik!

/Ola

Jag bara refererade till Connys lista. Uppgiften om Växjö är odaterad och om det är 1774 så kan ju loket varit placerat annorstädes men ställts upp tillfälligt där av någon anledning, t.ex lokskada.
Däremot finns det notering om att loket stått i Eslövs lokstall 1957 då det flyttades till Loshult.
Riktigt hur det användes efter 1946 verkar oklart men SJ verkar ha velat hålla ihop loktyper, t.ex flyttades G7 till Nässjö. Då C7 användes söderut kan ju 1774 flyttats till några systrar, men det finns det inga uppgifter om. Några bilder i trafik verkar inte finnas så loket kan ju varit reservlok tidigt.
Om någon har en bild på loket från denna tid vore det intressant att se den med datering.

Jag undrar om inte en del personal flyttades från Eksjö till Nässjö, såväl åkande som verkstadspersonal.
Dessutom så flyttades väl verkstadsresurser från Nässjö HNJ till Nässjö SJ samt att SäNJ hade resurser i Nässjö och Vetlanda. Jag misstänker att allt underhåll av ånglok runt Nässjö koncentrerades dit i slutet av 40-talet.
Ett dilemma var väl att fd NOJ/SäNJ trafikerades från Växjö och fd HNJ från Borås, åtm om man ser till de lokens placering. Men verkstaden i N låg väl under Malmö hv.

F.d. NOJ tillhörde 10 ms (huvudort Malmö), SäNJ 27 ms (huvudort Växjö) och HNJ 25 ms (huvudort Borås). Eftersom det inte står någonting om Nässjö i huvudverkstadsorganisationen utgår jag från att det var en driftverkstad under 10 ms.

Så var det nog men NOJ's lok verkar med några undantag flyttats till 27ms, t.ex G7 och N5.

Nu har jag hittat en uppgift. Nässjö lokstation överfördes från 10 ms till 27 ms 1955-07-01. Detsamma gällde dragfordonen i Eksjö, Z4p 259 och S9p 3026.

Det finns ju en bild på ett nyrenoverat K3 som nog aldrig trafikerade N vid vändskivan där. Kan loket ha reviderats i Eksjö eller av fd Eksjö-personal i N, NOJ hade ju egna fd Ke som snabbt blev K4 när de kom tillbaka.

Finns på bild [link=https://digitaltmuseum.se/search/?q=k3+720&aq=owner%3F%3A%22S-JVM%22]här[/link] och en lång tråd [link=https://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=1830]här[/link].

Bilden på [link=https://digitaltmuseum.se/021018120088/statens-jarnvagar-sj-k3-1547]K3 1547[/link] är väl däremot inte tagen i Nässjö?

Det finns en annan bild på loket i samma skick som anges vara från Alvesta, men då borde det väl vara fler spår bakom loket.

Jag tittade på kartbild.com och tycker att det verkar stämma med Alvesta.

/Ola

Åtminstone de första åren efter förstatligandet var fd NOJ lokföare placerade i Eksjö och turerna utgick därifrån. Det innebar att de yngre Nässjöförarna som gick på skubben eller fått fasta turlistor där tåg på NOJ ingick fick åka pass N-EK för att ta över tåget där. På hemvägen körde de till Nässjö och sedan tillbaks till Eksjö. därifrån blev det passåkning hem till Nässjö i lämpligt tåg.
Kent

Fast egentligen är det lite tråkigt att Järnvägsmuseum lägger ner stora resurser på att rädda BJ 51/NOJ 37 när systerloket och nationalklenoden BJ 52 - Sveriges första överhettningslok - står i ett skjul i Trollhättan utan att ha/få större resurser. Tänk att få se det med ursprunglig hytt!
Ulf Diehl

Tråkigt att någon lägger energi på ett ånglok är nog en överdrift. Att BJ 52:an står i ett skjul och mår dåligt är en också överdrift, Nohabs ångloksklubb har och gör ett gott jobb utifrån sina resurser med 52:an och loket har till och med varit provpåeldat och revisionen fortskrider i föreningens tempo, så all heder till dem! Därmed inte sagt att om JVM har någon milion över så gör den nog nytta i Trollhättan ;-) .

En undran, vet någon något om bakgrunden till att just BJ C3 51/ NOJ 37 blev sparat och uppställt som museilok, var det enda fd NOJ lok som var tillgängligt vid tiden för idéns kläckande?

Tack för en i övrigt intressant tråd!

Mvh Martin ☺!

Man ville ha ett lok från NOJ till Hultsfreds hembygdspark. Första förslaget var L16 1643 men beredskapsbyrån/Järnvägsmuseet ansåg att loket borde sparas i beredskapsreserven och 1774 ansågs ha mindre värde som beredkapslok. Övriga fd NOJ-lok (L4, L5, L29, N5, G7 & K4) var nog även de klassade som beredskapslok och man ville inte släppa dem även om K24-loket skrotades strax (1964) efter och ett av L29-loken 1963 men kanske var i sämre skick. K9-loket var skrotat på 1950-talet. K24 hade väl växlat i Oskarshamn och K9 i Eksjö, det var väl fd Ke-loken (senare K4) som var växellok i Hultsfred.
Fd NOJ 12 var väl redan uppställt.
Se [link=https://www.historiskt.nu/rullande/lokdata/1774_lokdata_c7.html]denna sida på historiskt.nu[/link].

Ser att loket har BJ lokskylt baktill på tendern. Har skylten monterats när loket blev museilok, för inte kan väl skylten varit på loket under NOJ och SJ tiden, eller? Är det orginalskylten eller en kopia?

Såvitt känt har den suttit där hela tiden. NOJ hade inte skyltar där normalt, inte heller SJ. Den blev nog bara övermålad efter BJ-tiden. Det var väl enklare än att ta bort den och täta hålen.
Finns det fler fd BJ-lok som har dylik skylt? Morrgan kunde ju satt upp den på alla BJs lok.

=======
Skylten är väl av gjutjärn? I så fall original. BJ tendrar hade skylt med det levererade lokets nummer. Vid tenderbyte skyltades inte tendern om. Tenderskyltar skulle egentligen inte ha litt utsatt. Originalskyltar på av SJ övertagna lok fick masonitskyltar uppsatta provisoriskt.Därvid borrades och gängades små hål i BJ-skylten för SJ masonitskylt./HBK

Om sedan det som gjorde loket historiskt, överhettningspannan, också sparats hade det varit ännu bättre. Men den skrotades med fd BJ 73.
Men fortfarande får man se loket som det första överhettade...
BJ 51 var ju det som man jämförde 52 med, men då var 51 kompoundlok utan öh.

Åtminstone de första åren efter förstatligandet var fd NOJ lokföare placerade i Eksjö och turerna utgick därifrån. Det innebar att de yngre Nässjöförarna som gick på skubben eller fått fasta turlistor där tåg på NOJ ingick fick åka pass N-EK för att ta över tåget där. På hemvägen körde de till Nässjö och sedan tillbaks till Eksjö. därifrån blev det passåkning hem till Nässjö i lämpligt tåg.
Kent

I Svenska Lokmän 1950 finns 5 lokförare placerade i Eksjö alla födda på 1890-talet. Har för mig att jag sett någon uppgift att Eksjö drogs in 1956, men osäker. Tittar man i " Kommunickan" för 1930 och grafen från 1945 på Ekevings sida så ser man att de flesta tågen Nässjö-Oskarshamn har en pendang till eller från Eksjö. Men även med dåtidens arbetstidsregler så borde en tur med exempelvis persontåg Eksjö-Nässjö-Oskarshamn-Nässjö-Eksjö varit krävande så det troliga är väl att man hade personalbyten i Eksjö. I 1950 års graf finns inga sådana pendanger och det går ju fler lokdragna tåg än vad Eksjöpersonalen skulle klara av. På olika sätt löste man väl turerna med byten i Eksjö eller Nässjö. Men det skulle varit roligt att se de olika turerna. SJ ville väl inte flytta alla förare till Nässjö när de var så till åren komna.
Har träffat en Nässjöförare som varit placerad i Eksjö som eldare, på 70-talet, och han bodde fortfarande kvar där och verkar ha pendlat emellan hela tiden. Finns med i Sv. Lokmän 1950.

Några turer som gick hela vägen Nässjö - Oskarshamn - Nässjö på samma dag i början av 50-talet var persontågen 2221/2224 och 2223/2226. I Oskarshamn hade man lite drygt två timmar att slagga, fylla vatten och kol, smörja runt och äta lunch/middag. Sen var det bara buss på regulatorn igen!
Kent

Jodå, loket var aktivt i Nässjö och på fd NOJ. I Nässjö gick K3/K4 i persontågsväxlingen och på NOJ i Eksjö, Hultsfred och Oskarshamn. Växelloken flyttades då och då mellan orterna. Även S10-lok ingick i arsenalen. 48 04 29 flyttades K3 720 från Hultsfred till Nässjö som ed del i en rockad mellan alla orterna på NOJ. (S10 1731 N-Ek, K24 1776 Ek-Oh, K4 1080 Oh-Hf och K3 720 Hf-N). I juli och augusti 1948 växlade loket i Oskarshamn.
Kent

Jag undrar om inte en del personal flyttades från Eksjö till Nässjö, såväl åkande som verkstadspersonal.
Dessutom så flyttades väl verkstadsresurser från Nässjö HNJ till Nässjö SJ samt att SäNJ hade resurser i Nässjö och Vetlanda. Jag misstänker att allt underhåll av ånglok runt Nässjö koncentrerades dit i slutet av 40-talet.
Ett dilemma var väl att fd NOJ/SäNJ trafikerades från Växjö och fd HNJ från Borås, åtm om man ser till de lokens placering. Men verkstaden i N låg väl under Malmö hv.
Det finns ju en bild på ett nyrenoverat K3 som nog aldrig trafikerade N vid vändskivan där. Kan loket ha reviderats i Eksjö eller av fd Eksjö-personal i N, NOJ hade ju egna fd Ke som snabbt blev K4 när de kom tillbaka.

Någonstans har jag sett en not om att 37/1774 var placerat i Eksjö under NOJ-tiden framförallt som påskjutslok för backarna mot N. Sedan gick det nog en del extratåg där loket kunde göra nytta.

När Nässjö IF spelade SM-final (och vann mot Edsbyn) på Perstorpsgölen utanför Eksjö 27/2 1949 så borde de ha gått många extratåg till och från Eksjö. Men då kanske inte 1774 var kvar.

Fast jag undrar verkligen hur mycket verkstadsjobb Nässjö gjorde? Verkstaden i spår 1 i det lokstall som finns kvar idag verkar moderniserats någon gång på 40 eller tidigt 50-tal men den var inte så stor. Jag vill tro att man vid tiden efter förstatligandet gjorde översyner och rep men knappast revisioner eller pannjobb av större dignitet. SäNJ och HNJ lokstall i södra änden av bangården var väl just lokstall och inte mycket mer? HNJ gjorde ju underhållet i Halmstad och SäNJ/KJ anlitade väl Kalmar Verkstad?
Nja...tror nog ändå större rep och rev skedde på annan ort än Nässjö.

Mvh HP

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Fortsatt om ånglok litt C7 i Skåne i histotrisk tid (Fordon: lok)