Storbritanniens järnvägar var ju de som visade upp den största floran av färger på sina ånglok. Men så många byten av färg som skedde på just dessa lokexemplar under deras livstid är ändå exceptionellt. Färgfloran var som störst före "Grouping" 1923 då det fanns över hundra järnvägsbolag och en oerhörd variation i färger. (Fast det behövde ju i och för sig inte betyda att varje individ målades om i andra färger så många gånger, om överhuvudtaget.)

Men i de har aktuella fallen handlar det om tiden mitten av 1930-talet till början av 1950-talet. Att det kunde bli så många färgbytet för dessa lokindivider under denna tid kan kort förklaras så här:

Först fick dessa lok som nya LNER:s äppelgröna standardfärg för expresstågslok. Sedan målades de blå för strömlinjetåget Coronation. Under andra världskriget målades alla lok generellt svarta vid revisionerna. Så fick en del A4:or tillbaka den blå färgen igen under LNER:s sista tid före förstatligandet 1948. När British Railways tagit över experimenterade de litet innan man bestämde sig för sin mörkt gröna standardfärg för expresstågsloken.(Som man sedan ändå inte höll på konsekvent, utan tillät regionala avvikelser från, men det är en annan historia.

Nja.

De första fyra A4 loken (2509-2512) fick LNER Silver Grey färgsättning, detta då dom skulle dra det strömlinjeformade snälltåget "Silver Jubilee".

Nästa sex lok (4482-4487) fick LNER Apple Green färgsättning.

Resten av loken (4488-4903) fick LNER Garter Blue som färgsättning. Denna färgsättning blev senare LNER standard färgsättning för A4 loken.

Under kriget så målades de flesta (men inte alla) A4 loken svart. Efter kriget fick samtliga lok sin LNER Garter Blue färgsättning.

När British Railways bildades var det oklart vilken färg man skulle välja för snälltågslok och det förekom flera olika försöksfärger. På A4 loken prövade man BR Express Blue (en något ljusare nyans än LNER Garter Blue), BR Purple (egentligen GER Royal Blue, en mörkare blå färg) innan man valde BR Deep Bronze Green som standard.