av Anders Sandgren, Sunday, June 07, 2020, 11:00 (1418 dagar sedan)
K9 1775 är åren 1951-52 placerad på malmbanan (MB) för att 1953 stå i Örebro där loket slopas. Fram t.o.m 1950 var loket liksom övriga NOJ-lok kvar inom IIID. Bild finns på loket i Nässjö (JvmKBIA05269) vilken är daterad till 1950.
Vilken tjänst hade loket på malmbanan? Förråden verkar väl små för att vara i skopkransväxlingen där huvudsakligen tenderlok användes även om även K2 användes (dock med Kd-tendrar under kriget).
av Kent Hedqvist, Sunday, June 07, 2020, 12:39 (1418 dagar sedan) @ Anders Sandgren
Frågan är väl om MB verkligen ville ha loket eller pådyvlades det. Jag har en känsla av att MB ibland fick ta emot lok som de sydligare distrikten ville bli av med. Redan 1937 fick man ju t ex Okf ,och innan dess A-lok när dessa inte längre hade huvudrollen i de tunga snälltågen i söder.
K9 var ju lite udda och när man fick tillgång till fler K4-lok i Nässjö ville man nog gärna bli av med detta.
Loket gick som ensamt lok från Eksjö till Nässjö 1950 05 13 ( utbytt mot K4 1080) och frågan är om det användes mer innan förvisningen till MB.
Kent
av BD, Sunday, June 07, 2020, 13:42 (1418 dagar sedan) @ Kent Hedqvist
Kan ju vara en parallell till att KA8-, C10 och Q-lok hamnade uppe i Boden.
av Kent Hedqvist, Sunday, June 07, 2020, 17:34 (1417 dagar sedan) @ BD
Kan det ha att göra med att MB var en egen ekonomisk enhet med bokföring skild från SJ:s? Var de här förflyttningarna egentligen dribblande med bokförda värden och kostnader mellan två separata ekonomiska enheter?
Kent
av Anders Sandgren, Sunday, June 07, 2020, 21:25 (1417 dagar sedan) @ Kent Hedqvist
Kan det ha att göra med att MB var en egen ekonomisk enhet med bokföring skild från SJ:s? Var de här förflyttningarna egentligen dribblande med bokförda värden och kostnader mellan två separata ekonomiska enheter?
Kent
1/1-1952 fanns följande ånglok bokförda på malmbanan (med risk att jag missat något):
KA 521, 684, 685, 688 & 731
K2 626 & 700
N 1169 (idag i Ngd)
KA4 1553 (ex VBHJ 9)
K9 1775 (ex NOJ 26)
Det verkar som att fokus är på växling, troligen i Luleå.
Det är möjligt att man begärde dragkraft och fick det ingen annan ville ha.
av tobbe, Sunday, June 07, 2020, 23:43 (1417 dagar sedan) @ Anders Sandgren
N 1169 var åren 1970-1972 funnen i Falun enl. lista från Weine Stenqvist och fotad på våra resor dessa år;-) . Tror mig minnas att det stod ute framför det numer rivna lokstallet strax intill nuvarande lokstall och förmodligen då slopat. Vilket år revs det.?
tobbe
av Hans B Keller, Sunday, June 07, 2020, 21:36 (1417 dagar sedan) @ BD
Kan ju vara en parallell till att KA8-, C10 och Q-lok hamnade uppe i Boden.
====
C7 1812 (xBJ C3 46) och C7 1813 (xBJ C3 50) konserverade oktober resp september 1952 på hvst Örebro (?), anges uppställda i Gällivare juni 1953 och tillhörande ms 19. Skall ha prövats i Gällivare oktober 1954. Avsågs troligen att användas i bla tvättåg ty 1812 ersatte 1957-58 C 614 i det tvättåg som sattes upp av hvst Notviken. Det skall vara tendern till 1812 som flyttades till C7 1814./HBK
av Ted S, Sunday, June 07, 2020, 18:12 (1417 dagar sedan) @ Kent Hedqvist
Nyfiken fråga, hur flyttades ånglok över längre sträckor? Nedkopplade i godståg? Kortare sträckor gick de väl för egen maskin?
av Göran Kannerby, Sunday, June 07, 2020, 21:02 (1417 dagar sedan) @ Ted S
Nyfiken fråga, hur flyttades ånglok över längre sträckor? Nedkopplade i godståg? Kortare sträckor gick de väl för egen maskin?
Gissar på nedkopplat i godståg. Betänk dock att det var tidsödande att åstadkomma nedkopplingen (och att återställa den), så även halvlånga sträckor gick det nog för egen maskin.
av S-O Johansson, Sunday, June 07, 2020, 19:41 (1417 dagar sedan) @ Kent Hedqvist
Frågan är väl om MB verkligen ville ha loket eller pådyvlades det. Jag har en känsla av att MB ibland fick ta emot lok som de sydligare distrikten ville bli av med. Redan 1937 fick man ju t ex Okf ,och innan dess A-lok när dessa inte längre hade huvudrollen i de tunga snälltågen i söder.
När skulle det varit? I Ulf Diehls bok om SJ litt A, SJK bok 10, anges bara att 1003 och 1004 provades på Malmbanan från hösten 1915 till våren 1917 utan lyckat resultat. Om det inte är den sejouren som menas.
K9 var ju lite udda och när man fick tillgång till fler K4-lok i Nässjö ville man nog gärna bli av med detta.
Loket gick som ensamt lok från Eksjö till Nässjö 1950 05 13 ( utbytt mot K4 1080) och frågan är om det användes mer innan förvisningen till MB.
Kent
av Kent Hedqvist, Sunday, June 07, 2020, 21:22 (1417 dagar sedan) @ S-O Johansson
Jo, det är den sejouren jag syftade på. Den skiljer sig ju lite från de senare ”dumpningarna” då man här avsåg att hitta en adekvat sysselsättning för loken snarare än att bara dumpa dem. Men likheten är att det var lok som man i de sydliga distrikten ville bli av med och gärna såg utbytta mot andra typer. Efter att B- och F-loken börjat ta över den tunga trafiken fanns få lämpliga uppgifter för A-loken då de saknade B-lokens mångsidighet och var för svaga för de större snälltågen.
Kent.
av Anders Sandgren, Sunday, June 07, 2020, 22:11 (1417 dagar sedan) @ Kent Hedqvist
Jo, det är den sejouren jag syftade på. Den skiljer sig ju lite från de senare ”dumpningarna” då man här avsåg att hitta en adekvat sysselsättning för loken snarare än att bara dumpa dem. Men likheten är att det var lok som man i de sydliga distrikten ville bli av med och gärna såg utbytta mot andra typer. Efter att B- och F-loken börjat ta över den tunga trafiken fanns få lämpliga uppgifter för A-loken då de saknade B-lokens mångsidighet och var för svaga för de större snälltågen.
Kent.
Ändå var det norrut (Storlienbanan) som sista atlantic-A gick fram till 1939 när de flesta redan var nedskurna.
Man kan undra vad som hänt om man byggt om loken till 2C-kopplade redan när loken var ca 10år eller innan F-loken byggdes. Gångegenskaperna för innercylindrade snälltågslok med 2C-koppling fanns ju referenser på då, t.ex BJ H3 och UGJ B-lok. Fanns det sådana diskussioner inom SJ's maskinavdelning?
När OKB gjort började man bygga om några lok men då var ju elektrifieringen redan igång.
av S-O Johansson, Monday, June 08, 2020, 21:26 (1416 dagar sedan) @ Anders Sandgren
Jo, det är den sejouren jag syftade på. Den skiljer sig ju lite från de senare ”dumpningarna” då man här avsåg att hitta en adekvat sysselsättning för loken snarare än att bara dumpa dem. Men likheten är att det var lok som man i de sydliga distrikten ville bli av med och gärna såg utbytta mot andra typer. Efter att B- och F-loken börjat ta över den tunga trafiken fanns få lämpliga uppgifter för A-loken då de saknade B-lokens mångsidighet och var för svaga för de större snälltågen.
Kent.
Ändå var det norrut (Storlienbanan) som sista atlantic-A gick fram till 1939 när de flesta redan var nedskurna.Man kan undra vad som hänt om man byggt om loken till 2C-kopplade redan när loken var ca 10år eller innan F-loken byggdes. Gångegenskaperna för innercylindrade snälltågslok med 2C-koppling fanns ju referenser på då, t.ex BJ H3 och UGJ B-lok. Fanns det sådana diskussioner inom SJ's maskinavdelning?
När OKB gjort började man bygga om några lok men då var ju elektrifieringen redan igång.
Ok! Trodde att Du hade någon uppgift att de varit på Malmbanan senare. Man hittade väl ändå en del lämpliga uppgifter för dem. Persontåg Mjölby-Hallsberg-Krylbo och Nässjö-Falköping var väl lämplig tjänst. Bilden på A-lok med persontåg i Rörvik på 20-talet visar på ett för mig lagom tåg.