Järnvägsmuseets SJ Duett redo för trafik - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

[image]
Härmed meddelas att Järnvägsmuseets SJ-Duett från 1965 åter är redo för trafik. Den är levererad till SJs trädgårdsmästare i Stockholm, och togs över av JVM 1986, och den fanns då kvar i Stockholm, där den användes för småärenden kring Sthlm C. Den har sedan dess varit avställd, och har nu fått översyn av det tekniska. Vi tänkte inte röra lack och bucklor, utan låta den ha sin patina.
För er som gillar och har Facebook kan ni följa mig i sommar när jag är ute och tågnördar med Duetten och letar reda på allehanda järnvägsmiljöer. Kommentera gärna detta inlägg så länge det handlar om Duetten, men vill ni kommentera Facebook, starta en egen tråd om det är ni snälla.

Med vänlig hälsning Henrik R, JVM

Stiligt!

Det höga numret 14074 väcker min nyfikenhet. Hade SJ ett ”centralt” inventarienummer för varje vägfordon eller var det så att detta var ett ”centralt fordon” medan många andra kanske saknade sådana nummer?

Stiligt!

Det höga numret 14074 väcker min nyfikenhet. Hade SJ ett ”centralt” inventarienummer för varje vägfordon eller var det så att detta var ett ”centralt fordon” medan många andra kanske saknade sådana nummer?

Anders Svensson skrev om inventarienummer här.

/Ola

Stiligt!

Det höga numret 14074 väcker min nyfikenhet. Hade SJ ett ”centralt” inventarienummer för varje vägfordon eller var det så att detta var ett ”centralt fordon” medan många andra kanske saknade sådana nummer?

Anders Svensson skrev om inventarienummer här.

/Ola

Hm, det hade jag glömt, tack!

4000 nummer borde väl iofs räcka långt för småbilarna, men jag är ändå lite nyfiken på om samtliga bilar numrerades i denna serie?

Ja, alla bilar som var tillhörde SJ järnvägstrafiks tjänstefordonspark. De tjänstebilar som SJ Biltrafik (alltså bussverksamheten) hade hade sin egen nummerserie enligt mitt tidigare av Ola länkade inlägg. Kan alltså tillägga att detta inventarienummer, 14074, alltså var alldeles i början av den på 1980-talet använda inventarienummerserien för tjänstebilar. //Anders

Magnus Vessla fångade 14074 under Barnhusbron 1986-11-04:

[image]

Klassiska C eller E-gruppens serviceplattformar under byggnad för fournering och städning av vändande tåg samt södergående tåg mot sydliga o västliga destinationer. Som plins på Cst så trampade jag plattformarna för trafikledningen där vi skulle kolla godslastning, TR-fournering samt att allt annat innan det blev klart inför avgång.:-P :-P. När jag senare jobbade på expressgodset så blev det många turer med truck o vagnar för lastning o ibland hämtning av gods från vändande tåg. Dessa plattformar kom till för att slippa blockera spår på Cst och avkorta stilleståndstiden på Cst för vändtåg o avgående tåg.
tobbe

Klassiska C eller E-gruppens serviceplattformar under byggnad för fournering och städning av vändande tåg samt södergående tåg mot sydliga o västliga destinationer. Som plins på Cst så trampade jag plattformarna för trafikledningen där vi skulle kolla godslastning, TR-fournering samt att allt annat innan det blev klart inför avgång.:-P :-P. När jag senare jobbade på expressgodset så blev det många turer med truck o vagnar för lastning o ibland hämtning av gods från vändande tåg. Dessa plattformar kom till för att slippa blockera spår på Cst och avkorta stilleståndstiden på Cst för vändtåg o avgående tåg.
tobbe

Tobbe, minns du vem Duetten tillhörde på slutet, var den banavdelningen eller trafikens?/HP

Utan att veta helt säkert så tror jag mig minnas att bilen kunde nyttjas av den som behövde utföra nåt tjänsteuppdrag till o från Cst. Kommer ihåg att trafikledningen och vagntjänsten och även andra avdelningar kunde bruka bilen vid Cst och då var förbokning obligatorisk. Jag o en f.d. vagnmästare som jobbade som plins använde den några gånger för interna uppdrag när vi behövde snabbt ta oss till intilliggande områden som t.e.x. serviceplattformarna som syntes på bilderna. Om den sedan brukats för andra ändamål i andra syften känner jag inte till.
Trevlig midsommar Henrik;-) ;-) ;-)
tobbe(explinsen).

En undran. Vad gjorde en plins?

Plins= Plattformsinspektör/Trafikmästartjänst hos trafikledningen med huvusaklig uppgift att orderge tåg som avgick från Cst eller genomgående tåg (ex. pendeltåg) om hastighetsnedsättningar, arbeten, m.m. som ej var angiven i VKO via order per blankett utskriven av tågx samt vara behjälplig på plattformar främst vid avgång för södergående tåg och dess tågpersonal då de flesta plattformar var skymda genom kurvspår och mycket resande som skymde översikten. Detta var av säkerhetsskäl så inga resande som kom springande i sista minuten när tåg fått avgångssignal och försökte öppna dörrar för att försöka komma ombord. Detta var ju vanligt när vagnar med manuella dörrar försökte forceras. Var med om ett par incidenter med dödlig utgång på avgående tåg. Vi var 4 st i gruppen som hade SÄO erfarenhet och kunde göra lite mer uppdrag än övriga kollegor. A7/B7 vagnarna stängs ju centralt med konduktörstången. Denna tjänst nedlades hösten 1996 enär ordergivningen övergick digitalt och vår närvaro ansågs onödig.:-| :-| :-| VKO= veckoorder
tobbe

Magnus Vessla fångade 14074 under Barnhusbron 1986-11-04:

Wow, vad kul!/HP

[image]

Här är den 28 mars 1985. Nångång innan Vessla tog sin bild fick den alltså extra blinkers. Kan ju vara en fördel eftersom de vanliga pendlar mellan svagt och starkt sken om man har lyset på. Eller var det för att kunna ha varningsblinkers (fanns väl annars inte på Duett)?

Jepp

Här är den 28 mars 1985. Nångång innan Vessla tog sin bild fick den alltså extra blinkers. Kan ju vara en fördel eftersom de vanliga pendlar mellan svagt och starkt sken om man har lyset på. Eller var det för att kunna ha varningsblinkers (fanns väl annars inte på Duett)?

Jepp

Tack! Har också grunnat på varför den fick dessa blinkers så sent i "karriären"?/HP

De gula ljusen är inte blinker, utan VARSELLJUS.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Varselljus
// Håkan

De gula ljusen är inte blinker, utan VARSELLJUS.

Konstig uppfinning egentligen. Vet någon varför de uppfanns? Var glödlamporna så dåliga före halogenlampans intåg att man var tvungen att begränsa användningen för att maximera livslängden?

Varselljusen kom vad jag minns i samband med halvljuslagen från 1977 eller så. Många ville inte slita på halvljusen i 'onödan', det var nog både lamporna man var orolig för men även att inte generatorn skulle orka, vilket möjligen men troligen inte hade relevans i 6V-system. Vanligast var väl vita, har jag för mig. Då gällde att det skulle vara bakljus också, vilket EU ändrat på numera.

Satte man varselljusen i fel ända av bilen blev det väl arselljus...

På den där tiden (1976-78) hade jag en Taunus 12M med 6V-system och den satte jag varselljus på av någon dunkel anledning.

De små lamporna th och tv är väl blinkers (gul) resp positionsljus/parkeringsljus. Om de påverkar varandra brukar det bero på jordfel.

Varselljus enligt 70-talets regelverk var i praktiken alltid gula till färgen om de var monterade i efterhand (vare sig det gjordes i efterskott på en begagnad bil eller av importör/bilhandlare innan leverans av en fabriksny bil). Tittar man i dåtida kataloger från underleverantörer av bildelar (Bosch, Hella, SEV m fl) så ser man att varselljuslyktor endast såldes med gult glas.

Dock är det intressant att de fabriksmonterade varselljusen på Volvo och Saab från ca 1975 års modell och framåt, hade vitt glas. Åtminstone på Volvo fanns de varselljusen kvar till 1989 års modell och ersattes sedan av halvljusautomatik, jag vet inte vilket år Saab gjorde den ändringen.

Främsta argumentet för varselljus istället för halvljusautomatik var lägre strömförbrukning, biltillverkarna kunde komma undan med en mindre och billigare generator utan att riskera att kunder som körde mycket i stadstrafik, stod i bilköer på tomgång osv, skulle klaga över att batteriet laddade ur på vintern.

Ett argument för separata varselljus istället för halvljusautomatik för eftermontering på äldre bilar (och för den delen på importerade fabriksnya) var, att det var lättare att göra en standardiserad kabel- och reläsats som gick att koppla in på vilken bil som helst utan hänsyn till bilmärkets egenheter beträffande ljusomkopplare, ljusreläer mm, än om man skulle försöka ta fram motsvarande färdiga satser för halvljusautomatik.

Den springande punkten var nog att det var enklare att lägga till varselljus som var automatiska än att bygga på en halvljusautomatik på äldre bilar. Ty det är ju så att belysningen måste vara automatisk då bilägare inte kan ta ett eget ansvar att tända halvljuset själva.
Detta visar ju sig idag då de bilar som har EU-varselljus åker runt med detta i mörker (framförallt i områden där det finns gatubelysning) och i tunnlar. Då helmörka bakåt ty så fungerar ljusen. Vissa moderna bilar har ljusstyrd halvljusautomatik, dock. Jag har haft en dialog med Transportstyrelsen om detta och de anser att halvljus är förarens ansvar men inte varselljusen av EU-typ.
Utomlands har det varit lag på halvljus i tunnlar men inte här.

Det är inte så länge sedan man skulle koppla ur halvljusautomatiken när man åkte utomlands, annars kunde polisen stoppa dig.

Den springande punkten var nog att det var enklare att lägga till varselljus som var automatiska än att bygga på en halvljusautomatik på äldre bilar. Ty det är ju så att belysningen måste vara automatisk då bilägare inte kan ta ett eget ansvar att tända halvljuset själva.
Detta visar ju sig idag då de bilar som har EU-varselljus åker runt med detta i mörker (framförallt i områden där det finns gatubelysning) och i tunnlar. Då helmörka bakåt ty så fungerar ljusen. Vissa moderna bilar har ljusstyrd halvljusautomatik, dock. Jag har haft en dialog med Transportstyrelsen om detta och de anser att halvljus är förarens ansvar men inte varselljusen av EU-typ.
Utomlands har det varit lag på halvljus i tunnlar men inte här.

Det är inte så länge sedan man skulle koppla ur halvljusautomatiken när man åkte utomlands, annars kunde polisen stoppa dig.

Inte så vidare värst historiskt, men ändå:
Det beror också på hur man stället reglagen, men det kan ju skilja mellan märken och modeller. Jag har av en slump råkat bli med en Peugeot som är enligt modern EU-standard, och ställer man ljusreglaget på avstängt så blir det bara tänt framtill och den tänder inte halvljuset eller lamporna bak. Sätter man den på automatik så är det tänt runtom hela tiden, men varselstuk fram, och halvljuset tänds när det mörknar eller man kör in i en tunnel.

Hel/halvljuslamporna var på den tiden ofta kombinerade inom samma glaskropp så med användning som varselljus så "slet man ut" halvljustråden betydligt fortare än helljustråden. Men effekten på de separata varselljusen var som skrivits ovan lägre än halvljuslampan. På den tiden var ju generatorerna "svagare" vid lågt motorvarvtal än dagens växelströmsgeneratorer.

Det var inte de ljusen de skrev om. På Vesslas bild som är senare har det tillkommit oranga blinkers vid positionsljusen vid nedre hörnen av fronten. Jämför även med HP:s bild.

Det var inte de ljusen de skrev om. På Vesslas bild som är senare har det tillkommit oranga blinkers vid positionsljusen vid nedre hörnen av fronten. Jämför även med HP:s bild.

Med största sannolikhet har de extra blinkerslamporna tillkommit i samband med att bilen har utrustats med varningsblinkers. På 70-talet var det inte tillåtet att ha vita blinkerslampor om bilen hade varningsblinkers.
På bilar utan varningsblinkers var det tillåtet med vit blinkers fram (och röd bak) ända fram till 1983 års modell.

Halvljuslagen kom 1973.
Historiken bakom:
Efter kriget ökade vägtrafiken lavinartat och olyckorna med den.
1964 började Geyhound-bussarna (grundat av en dalkarl) att köra med halvljus även dagtid.
1968 utvärderade man, olyckstalen för bolaget hade halverats.
1969 reagerade SAAB, belysningen tändes över tändninsnyckeln fr.o.m. 1970 års modell.
1973 kom som sagts halvljuslagen, som tog Volvo fullständigt på sängen. Här har vi konstruerat världens mest krocksäkra Volvo och så ska krockandet minska???
1974 fick Volvo dispens för uppskrämt parkeringsljus, som tändes automatiskt när man slutar parkera.
Varselljusen blev en försäljningshit på 70-talet, om man kunde tjäna in den ökade strömåtgången, jämfört med automatiskt halvljus, tvivlar jag på.
C:a 40 år sänkte halvljuslagen antalet krockar på svenska vägar, idag råder anarki, det vanligaste är små ljusstarka diodljus med helljusbild, tätt eller lågt placerade och släckt bakljus.

Samtidigt som halvljuslagen förbjöds extraljus tillsammans med halvljus, (även där råder anarki idag). Minns jag rätt fick Volvo och Mercedes dispens omgående.

Mycket intressant sammanställning!
Fast halvljuslagen började gälla den 1 oktober 1977 enligt en snabbgoogling och min egna minnesbild.
https://www.vibilagare.se/hem/bilfragan-har-vi-lag-om-halvljus
Innan dess såg nästan alla bilar ut som så att det fanns två ljusknappar, ett för parkeringsljus och ett för halvljus, allt helt manuellt.

Mycket intressant sammanställning!
Fast halvljuslagen började gälla den 1 oktober 1977 enligt en snabbgoogling och min egna minnesbild.
https://www.vibilagare.se/hem/bilfragan-har-vi-lag-om-halvljus
Innan dess såg nästan alla bilar ut som så att det fanns två ljusknappar, ett för parkeringsljus och ett för halvljus, allt helt manuellt.

Ja. Antogs av riksdagen i början av februari 1977. Sannolikt fanns det med i dessa:

Ändring, SFS 1977:113
Rubrik: Förordning (1977:113) om ändring i vägtrafikkungörelsen (1972:603)
Omfattning: ändr. 90-94, 142, 162, 164, 169 §§

Ändring, SFS 1977:637
Rubrik: Förordning (1977:637) om ändring i förordningen (1977:113) om ändring i vägtrafikkungörelsen (1972:603)
Omfattning: ändr. övergångsbest. till 1977:113

Vägtrafikförordningen

/Ola

Mycket intressant sammanställning!
Fast halvljuslagen började gälla den 1 oktober 1977 enligt en snabbgoogling och min egna minnesbild.
https://www.vibilagare.se/hem/bilfragan-har-vi-lag-om-halvljus
Innan dess såg nästan alla bilar ut som så att det fanns två ljusknappar, ett för parkeringsljus och ett för halvljus, allt helt manuellt.

Nej, det vanliga var en enda omkopplare med tre lägen: Avstängt, parkering och hel/halvljus. Möjligen kan en del Opel ha haft någon variant med två vaggströmbrytare som var mekaniskt förreglade mot varandra.

Samtidigt som halvljuslagen förbjöds extraljus tillsammans med halvljus, (även där råder anarki idag). Minns jag rätt fick Volvo och Mercedes dispens omgående.

Ingen dispens vad jag vet, eller har sett bland det finstilta längst ned på registreringsbevis.
Såvitt jag vet har det alltid varit tillåtet i Sverige att ha dimljus inkopplade så de kan tändas tillsammans med halvljuset, men bilföraren får själv ansvara för att inte ha dem tända tillsammans med halvljus.
Åtminstone alla tyska bilmärken har även i svensksålt utförande haft dimljusen inkopplade så de går att tända tillsammans med halvljus. Tyvärr har många av dem (t ex Mercedes och VAG-märkena) haft en tvåstegsomkopplare för dimljus och dimbakljus, så det är omöjligt att tända dimbakljuset utan att även ha främre dimljus tänt.

Det enda fall jag har sett där en bil från fabrik har dimljus kopplade så de inte kan tändas tillsammans med halvljus, är Skoda från mitten av 80-talet (alltså innan företaget köptes upp av VW). Schemat som visar detta finns i en tyskspråkig verkstadshandbok som jag har, så det är inget specifikt för svenska marknaden. Kanske var ett strängare lagkrav om den saken i en del östeuropeiska länder på den tiden?

****
Det ser ut som bygget av Norra Bantorget.
Jag tog dessa bilder av Duetten, i Hagalund, i maj 1982.

[image]

Inga bilder på LandRover'n som står bakom?

Inga bilder på LandRover'n som står bakom?

****
Haha! Jag nästan anade att den frågan skulle komma.
Jag har bilder på den, men måste leta. Jag tror att de ligger på negativ färgfilm, och dessa har jag dessvärre dålig ordning på. Hittar jag dem, så visar jag dem.
Jag kan iallafall säga att den inte är "SJ-orange", utan blågrå, med ljusgrått eller vitt tak.

Det sitter en intressant hydraulvinch i fronten.
På din färgbeskrivning så låter det som om det är originalfärg.

Det är en serie III dvs årsmodell 1970 till 1985, ser ut som en stationsvagn, dvs med bakdörrar (bakom framdörrarna, har ju en dörr längt bak också) = 5 dörrars.
Men utan safaritak, extra taket för att få bättre skydd emot högt stående sol.
Även delux-huv med reservhjulet monterat. (är osäker på om det fanns annat än "delux" till SIII. Delux-huven är tjockare med rundad kant)

Och inte minst så är stötfångaren höger fram (motstående föraren) tillknycklad, nästan så vanligt att jag är benägen att tro att det är en fabriksåtgärd.

Men nu spårar vi verkligen ut i LandRover-nöörderi.
Väntar med spänning på om du hittar bilderna!

****
Så detaljerat som du beskriver bilen, kan jag inte. Men troligen är det en 5-dörrars.
Plötsligt trodde jag att jag relativt enkelt, kunde hitta en papperskopia, att skanna (jag har sett den, för inte alltför länge sedan), men tyvärr. Jag vet att den/de finns, men tydligen på ett s.k. "bra ställe". Jag letar vidare.

Här ett par bilder på Land Rovern från januari 2004.

[image]

Här ett par bilder på Land Rovern från januari 2004.

****
Tack.
Då kan jag ta det lite lugnt med letandet efter mina bilder.
Ser att det inte rör sig om en 5-, utan 3-dörrars.
Är bilderna tagna i Hagalund?

Ja, på nuvarande arenasidan om spåren strax innan bilen såldes.

Det var ingen stationsvagn utan en hard-top! Där ser man!
Måste varit några reflexer som fick mig att tro att det var fönster bakom framdörren.

Vinschen har monterats bort och kofångaren svetsas ihop.
Luckan bakom förardörren är inte original. Den är gjord av stålplåt och rostar därför. Karossen är i övrigt gjord av aluminium och korroderar bort i stället.

Och efter en snabb check i bilregistret så får man fram att den fortfarande finns kvar.
Man räknar med att minst 75% av alla tillverkade seriebilar fortfarande "lever"

Tack för bilderna!

Det var ingen stationsvagn utan en hard-top! Där ser man!
Måste varit några reflexer som fick mig att tro att det var fönster bakom framdörren.

Vinschen har monterats bort och kofångaren svetsas ihop.
Luckan bakom förardörren är inte original. Den är gjord av stålplåt och rostar därför. Karossen är i övrigt gjord av aluminium och korroderar bort i stället.

Och efter en snabb check i bilregistret så får man fram att den fortfarande finns kvar.
Man räknar med att minst 75% av alla tillverkade seriebilar fortfarande "lever"

Tack för bilderna!

****
Nu hittade jag en bild med en störande Photobucketstämpel på. Jag vet att jag har papperskopior liggande någonstans, men medan jag letar vidare, så får denna duga. Lite märkligt att jag inte fotograferade bilen, när jag tog bilderna på Duetten. Möjligen hade jag ont om tid.

[image]

Här ett par bilder på Land Rovern från januari 2004.

Detta är en Land Rover Series III, LWB (Long Wheelbase, dvs 109" eller 2,77m) pickup med hard top. Den har en 2,25 liters motor, som är antingen bensin eller diesel driven.

****
Det ser ut som bygget av Norra Bantorget.
Jag tog dessa bilder av Duetten, i Hagalund, i maj 1982.

Tack, vad kul!/HP

Kul läsning men lite märkligt att en bil kan leda till den längsta tråden på länge i Järnvägshistoriskt forum. Absolut inget klagomål, bara småtrevligt. Det är ju en SJ-bil.

Härmed meddelas att Järnvägsmuseets SJ-Duett från 1965 åter är redo för trafik. Den är levererad till SJs trädgårdsmästare i Stockholm, och togs över av JVM 1986, och den fanns då kvar i Stockholm, där den användes för småärenden kring Sthlm C. Den har sedan dess varit avställd, och har nu fått översyn av det tekniska. Vi tänkte inte röra lack och bucklor, utan låta den ha sin patina.
För er som gillar och har Facebook kan ni följa mig i sommar när jag är ute och tågnördar med Duetten och letar reda på allehanda järnvägsmiljöer. Kommentera gärna detta inlägg så länge det handlar om Duetten, men vill ni kommentera Facebook, starta en egen tråd om det är ni snälla.

Med vänlig hälsning Henrik R, JVM

Kul!

Om man ska vara noga:
1965 års modell, i trafik första gången 1964-11-03 :-)

Vi tänkte inte röra lack och bucklor, utan låta den ha sin patina.

Den ser ut att vara penselrenoverad under och bakom förardörren. Om man jämför bilderna nedan, ser den mycket rostigare ut 1985 än 1986, kan den ha fått tröskeln svetsad mellan dessa bilder?

Jag hade tio år tidigare en 61/62, första med B18, en traktor som gick att köra hem även den dagen kopplingen havererade. Den var både mera rostig och bucklig och penselmålad med Alcro köksfärg. Många timmars svetsning och slipning och många meter slippapper gick det åt innan den blev presentabel. Praktisk arbetshäst.

att det började med en duett och slutade med en manskör:-D
En trevlig midsommar för övrigt

Detsamma Sune!

Läckert!

Den där pärlan hade vi på Cst mycket riktigt på 80-talet. Den bodde i garaget under H-huset.
Vi använde den som beskrivs för småärenden både hittan och dittan. En dag skulle vår pärla besiktigas. Det gick inget bra. Men eftersom det inte blev något slopningsbeslut på den så skickades den till CV Örebro för renovering. Det var en renovering som hette duga. CV tillverkade en ny framvagn plus en massa nytt till bilen. Man kan nästan säga att det nu inte var Volvo utan SJ som byggt bilen!

Den kom tillbaka till Cst och blev allas gunstling. Många hade mycket svårt att skiljas från ratten. Har för mig att den tillhörde Banavdelningen egentligen vilket väl kan stämma med att den använts av trädgårdsmästarna. (Känner ni till att på SJ förr så kunde nyanställda mfl beställa blommor till tjänsterummen direkt från SJs trädgårdsmästare!)

En kul historia med bilen var när en av SJs säljare på uppdrag till resebyråer fick fel på sin vanliga Opel Corsa (eller vad det nu var marknadsmänniskor med skinn på näsan på den tiden färdades i). Den stiliga SJ-kvinnan fick då på säljuppdraget använda den enda bil som fanns kvar i garaget, just det Duetten. Blev succe berättades det när säljaren besökte byråerna och parkerade bland mer flashiga marknadsbilar från SAS, Silja m.fl. Så innerligt kul att den finns kvar! Klappa den på huven från MRD-gänget!

//Mr H

Jättekul att läsa!/HP

Hej HP.
Jag heter Jan-Erik och har köpt en SJ Duett, skulle vilja ha svar på några frågor.

Har SJ Duetten en mörkare brun färg på stolarna, än den kulören som TeleverksDuetten har?
Hur ser SJ Duetterna ut i bakdelen, är de försedda med bruna masonitskivor, orangemålat originalfärg kod 77 med askbrädor i mellanrummen.

Otroligt tacksam för svar.