Flänslösa hjul (Fordon: lok)

av mormorsgruvan @, måndag, juni 29, 2020, 20:43 (8 dagar sedan)

Har detta funnits på någon svensk ånglokstyp.
Fanns på N.E.R. S-lok (LNER B13). Den mellersta kopplade axeln. Men det fungerade inte bra. Loken byggdes om till hjul med flänsar.

Flänslösa hjul

av skogstoken, Vku, måndag, juni 29, 2020, 22:34 (8 dagar sedan) @ mormorsgruvan

Finns på ÖSLJ nr 10 Avesta. Se här, en bit ner på sidan

Flänslösa hjul

av Anders Nordebring @, tisdag, juni 30, 2020, 08:21 (7 dagar sedan) @ mormorsgruvan

Har detta funnits på någon svensk ånglokstyp.
Fanns på N.E.R. S-lok (LNER B13). Den mellersta kopplade axeln. Men det fungerade inte bra. Loken byggdes om till hjul med flänsar.


SWB 51 - 56 (Rävarna) levererades med andra drivhjulsparet flänslöst men fick också småningom vanliga hjul.

Flänslösa hjul

av Christer Brimalm @, tisdag, juni 30, 2020, 08:54 (7 dagar sedan) @ mormorsgruvan

Ovanligt i Sverige, men rätt vanligt på en del andra håll, särskilt litet längre tillbaka i tiden. Till exempel var det rätt vanligt på s.k. Americanlok i USA på 1800-talet.

Men ett intressant sentida exempel är British Railways godstågslok Class 9 F

[image]

Foto: Ben Brooksbank. Creative Commons Attribution Share-alike license 2.0

Detta var den sista, och kanske allra bästa, typen av godstågslok som levererades till de brittiska järnvägarna. Sista exemplaret, som fick namnet "Evening Star" levererades 1960.

Dessa lok hade inga flänsar på hjulen på drivaxeln som samtidigt var den mellersta av de fem kopplade axlarna. Axel nr 2 och 4 hade smalare flänsar.

9 F var en mycket lyckad modern ånglokstyp som kunde användas i alla slags tåg från malmtåg till persontåg. Undantagsvis också i expresståg där 90 mph (145 km/t) har noterats, med drivhjul på 1,52 m(!)

Flänslösa hjul

av Svante Andersson @, tisdag, juni 30, 2020, 13:01 (7 dagar sedan) @ Christer Brimalm

Ovanligt i Sverige, men rätt vanligt på en del andra håll, särskilt litet längre tillbaka i tiden. Till exempel var det rätt vanligt på s.k. Americanlok i USA på 1800-talet.

Vad skulle nyttan vara av att ha någon axel flänslös på en 4-4-0?

SA

--
Hä löns int´ förklar´ för den som int´ begrip.

Flänslösa hjul

av Christer Brimalm @, tisdag, juni 30, 2020, 15:05 (7 dagar sedan) @ Svante Andersson

Det kan ju tyckas helt onödigt med flänslösa drivhjul på en av axlarna på ett 4-4-0. Men det lär i alla fall inte ha varit helt ovanligt att den första av de kopplade axlarna hade flänslösa hjul på amerikanska sådana kring 1860-talet sådär. Syftet torde ha varit att klara snäva kurvor. De byggde ibland med oerhört små kurvradier framförallt på bangårdar och sidospår på den tiden, vilket man kan se på foton från inbördeskriget. Och ofta satt boggin rätt långt fram på dessa lok så att den totala hjulbasen blev inte så kort trots att loken var små med moderna mått.

Flänslösa hjul. Loket i Copiapo

av BD @, tisdag, juni 30, 2020, 16:59 (7 dagar sedan) @ Svante Andersson

Ovanligt i Sverige, men rätt vanligt på en del andra håll, särskilt litet längre tillbaka i tiden. Till exempel var det rätt vanligt på s.k. Americanlok i USA på 1800-talet.


Vad skulle nyttan vara av att ha någon axel flänslös på en 4-4-0?

SA

[image]

Boggin, ofta med kort hjulbas, hade endast centrumpapp och ingen sidoförskjutning. Dessutom var ofta avståndet från boggicentrum till axel III rätt långt.
Jämför med loket Bifrost i Narvik boggi samt Norrisloket i Copiapo som saknar fläns på axel III.

https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=115738

[image]

Bifrost boggi.

Som något OT visas här varför Bifrost kom att kallas just Bifrost.

[image]

[image]

[image]

Ett annat exempel

av Christer Brimalm @, tisdag, juni 30, 2020, 17:26 (7 dagar sedan) @ BD

[image]

[image]

Ett annat exempel.

Jag har också stött på detta på "General Haupt", ett lok som byggdes för nordstaternas militära järnvägsförvaltning under inbördeskriget.

Flänslösa hjul

av A.Svenson @, tisdag, juni 30, 2020, 09:18 (7 dagar sedan) @ mormorsgruvan

Hur är det med SJ litt R? Har inte mittaxeln ingen eller annorlunda fläns?

MVH!
Anders S

Flänslösa hjul

av Sven Bårström @, Järfälla, tisdag, juni 30, 2020, 09:42 (7 dagar sedan) @ A.Svenson

Flänslös axel III tror jag inte att R-loket hade. Däremot har jag ett minne av att man i Sverige haft loktyper med olika tjocka, eller ska vi säga breda, flänsar för att minska kurvmotståndet. Men det finns säkert många som kan beskriva och precisera detta.
Sven B

--
Sven B

Flänslösa hjul R axel III hade fulla flänsar

av BD @, tisdag, juni 30, 2020, 11:51 (7 dagar sedan) @ A.Svenson

Hur är det med SJ litt R? Har inte mittaxeln ingen eller annorlunda fläns?

MVH!
Anders S

Enligt sid 99 i 1949 års loklära har drivhjulsatsen fulla flänsar.

Flänslösa hjul

av Krister P @, Växjö, tisdag, juni 30, 2020, 13:03 (7 dagar sedan) @ mormorsgruvan

Gp-loken hade tunnsvarvad fläns på axel 4 - tredje drivaxlen.
Axel 3 var dessutom förskjutbar i sidled med +-10mm.

Koppartuber

av mormorsgruvan @, tisdag, juni 30, 2020, 18:31 (7 dagar sedan) @ mormorsgruvan

De första loken av denna typ tillverkade år 1899-1900 hade faktiskt koppartuber !

Koppartuber, mässingtuber, järntuber, ståltuber

av BD @, tisdag, juni 30, 2020, 19:23 (7 dagar sedan) @ mormorsgruvan

De första loken av denna typ tillverkade år 1899-1900 hade faktiskt koppartuber !

Sådana tuber förekom faktiskt under 1900-talet även i Frankrike. Annars förekom även mässingtuber i ånglok under 1800-talet liksom s k lappvälda järntuber.
Mannesmann ståltuber importerades redan under 1880-talet.

Dessutom förekom ståltuber med lödd kopparände mot eldstaden.

At the beginning of Mannesmann‘s history stood a technological breakthrough: Reinhard and Max Mannesmann invented the world's first rolling process for the production of seamless tubes at their father's file factory in Remscheid. After many years of development work they filed a patent application in 1885. In 1886 the patent was granted and the rolling of the first seamless steel tube commenced.

It was not until the 1890s, however, that the brothers made the final technical breakthrough with the invention of the pilger-rolling process, which turned their concept into a truly marketable prospect and laid the basis for their economic success. The combination of pilger-rolling and pierce-rolling subsequently became known throughout the world as the “Mannesmann process”. It unlocked new potential in many fields of technology and revolutionized the engineering, piping and vehicle construction industries in the following decades.

https://www.mannesmann.com/en/mannesmann/history/

RSS-feed av trådar
powered by my little forum