En DB kylvagn. I Falun?

[image]

Bilden finns bland Karl Axel Erikssons efterlämnade bilder. Misstänker att bilden är från Falun enär jag har svårt att tänka mig att skorstenen är tysk.
Någon som sett bilden tidigare?

Und englandfähig ist er auch!

Jag får en känsla av att bilden är tagen på Tiskens lp, huset vars skorsten syns är troligen den s. k. ledningsmästarbostaden.

Kanske skulle vagnen visas upp för ASJ inför ev. offertgivning till SJ av liknande vagnar? Sånär som på en äggrossist vid spåret upp mot gruvan fanns inga matvarurelaterade trafikanter som nåddes via Tisken.

Olle S

Und englandfähig ist er auch!

Jag får en känsla av att bilden är tagen på Tiskens lp, huset vars skorsten syns är troligen den s. k. ledningsmästarbostaden.

Kanske skulle vagnen visas upp för ASJ inför ev. offertgivning till SJ av liknande vagnar? Sånär som på en äggrossist vid spåret upp mot gruvan fanns inga matvarurelaterade trafikanter som nåddes via Tisken.

Olle S

Kan det rent av vara så att vagnen är tillverkad av ASJ Falun?
Kanske är den tillverkad ungefär samtidigt med englandsvagnarna Hbfs i början av 1960-talet?

Und englandfähig ist er auch!

Jag får en känsla av att bilden är tagen på Tiskens lp, huset vars skorsten syns är troligen den s. k. ledningsmästarbostaden.

Kanske skulle vagnen visas upp för ASJ inför ev. offertgivning till SJ av liknande vagnar? Sånär som på en äggrossist vid spåret upp mot gruvan fanns inga matvarurelaterade trafikanter som nåddes via Tisken.

Olle S

Jag tänkte Tisken så fort jag såg bilden (född i Falun).

Bilden finns bland Karl Axel Erikssons efterlämnade bilder. Misstänker att bilden är från Falun enär jag har svårt att tänka mig att skorstenen är tysk.
Någon som sett bilden tidigare?

Det borde alltså vara en ASJ-tillverkad vagn som exporteras till Tyskland. ASJ kan mycket väl ha velat ta ett leveransfoto av vagnen innan den skickades till sitt hemland.

Att vagnen är tänkt att rulla i Storbritannien syns då givetvis tack vare slagen för vakuumbroms. Sedan ser man på märkningen med ankaret på sidan också. Märkningen med ankaret var ett krav från britternas sida. På detta sätt skulle de själva se om vagnen gick att köra på tågfärja eller inte.

En rolig sak att tänka på: Vagnen är helt klart främst tänkt att användas för trafik mellan Tyskland och Storbritannien. Så den kanske aldrig återvände till Sverige efter att den levererats :-)

Bilden finns bland Karl Axel Erikssons efterlämnade bilder. Misstänker att bilden är från Falun enär jag har svårt att tänka mig att skorstenen är tysk.
Någon som sett bilden tidigare?

Det borde alltså vara en ASJ-tillverkad vagn som exporteras till Tyskland. ASJ kan mycket väl ha velat ta ett leveransfoto av vagnen innan den skickades till sitt hemland.

Att vagnen är tänkt att rulla i Storbritannien syns då givetvis tack vare slagen för vakuumbroms. Sedan ser man på märkningen med ankaret på sidan också. Märkningen med ankaret var ett krav från britternas sida. På detta sätt skulle de själva se om vagnen gick att köra på tågfärja eller inte.

Nej. Det finns två märkningar av intresse på den här vagnen.

RIV (Regolamento Internazionale dei Veicoli) innebär att vagnen möter europeiska krav för interoperabilitet, dvs vagnen har en standard koppling, standard buffertar, luftbroms och (ibland) vakuumbroms eller vakuumbromsledning. RIV vagnar har en lastprofil som passar alla europeiska järnvägar med 1435mm spårvidd med undantag för Storbritannien. Första utgåvan av RIV kom 1922.

Ankarmärket används för att visa att vagnen ryms inom den brittiska lastprofilen och att vagnen är godkänd för användning på tågfärjor. Sådana vagnar ska ha minst fyra fästpunkter i underredet för kedjor på själva tågfärjan. Notera att icke-RIV standard vagnar kan ha ankarmärket på sidan.

Bilden finns bland Karl Axel Erikssons efterlämnade bilder. Misstänker att bilden är från Falun enär jag har svårt att tänka mig att skorstenen är tysk.
Någon som sett bilden tidigare?

Det borde alltså vara en ASJ-tillverkad vagn som exporteras till Tyskland. ASJ kan mycket väl ha velat ta ett leveransfoto av vagnen innan den skickades till sitt hemland.

Att vagnen är tänkt att rulla i Storbritannien syns då givetvis tack vare slagen för vakuumbroms. Sedan ser man på märkningen med ankaret på sidan också. Märkningen med ankaret var ett krav från britternas sida. På detta sätt skulle de själva se om vagnen gick att köra på tågfärja eller inte.

Nej. Det finns två märkningar av intresse på den här vagnen.

RIV (Regolamento Internazionale dei Veicoli) innebär att vagnen möter europeiska krav för interoperabilitet, dvs vagnen har en standard koppling, standard buffertar, luftbroms och (ibland) vakuumbroms eller vakuumbromsledning. RIV vagnar har en lastprofil som passar alla europeiska järnvägar med 1435mm spårvidd med undantag för Storbritannien. Första utgåvan av RIV kom 1922.

Ankarmärket används för att visa att vagnen ryms inom den brittiska lastprofilen och att vagnen är godkänd för användning på tågfärjor. Sådana vagnar ska ha minst fyra fästpunkter i underredet för kedjor på själva tågfärjan. Notera att icke-RIV standard vagnar kan ha ankarmärket på sidan.

Normala RIV-vagnar har inte haft ankarmärket. Det räcker med RIV-märkningen för att visa att den är godkänd för normala tågfärjor.

Just den här vagnen passar in i brittisk lastprofil. Denna är mindre än UIC-profilen.

Bilden finns bland Karl Axel Erikssons efterlämnade bilder. Misstänker att bilden är från Falun enär jag har svårt att tänka mig att skorstenen är tysk.
Någon som sett bilden tidigare?

Det borde alltså vara en ASJ-tillverkad vagn som exporteras till Tyskland. ASJ kan mycket väl ha velat ta ett leveransfoto av vagnen innan den skickades till sitt hemland.

Att vagnen är tänkt att rulla i Storbritannien syns då givetvis tack vare slagen för vakuumbroms. Sedan ser man på märkningen med ankaret på sidan också. Märkningen med ankaret var ett krav från britternas sida. På detta sätt skulle de själva se om vagnen gick att köra på tågfärja eller inte.

Nej. Det finns två märkningar av intresse på den här vagnen.

RIV (Regolamento Internazionale dei Veicoli) innebär att vagnen möter europeiska krav för interoperabilitet, dvs vagnen har en standard koppling, standard buffertar, luftbroms och (ibland) vakuumbroms eller vakuumbromsledning. RIV vagnar har en lastprofil som passar alla europeiska järnvägar med 1435mm spårvidd med undantag för Storbritannien. Första utgåvan av RIV kom 1922.

Ankarmärket används för att visa att vagnen ryms inom den brittiska lastprofilen och att vagnen är godkänd för användning på tågfärjor. Sådana vagnar ska ha minst fyra fästpunkter i underredet för kedjor på själva tågfärjan. Notera att icke-RIV standard vagnar kan ha ankarmärket på sidan.

Normala RIV-vagnar har inte haft ankarmärket. Det räcker med RIV-märkningen för att visa att den är godkänd för normala tågfärjor.

Och vissa tågfärjor är onormala menar du?

Som jag skrev ovan så har RIV vagnar en lastprofil som passar alla europeiska järnvägar med 1435mm spårvidd med undantag för Storbritannien.

Jag har för mig att den minsta europeiska lastprofilen är den franska, och RIV (senare UIC) lastprofilen är anpassad till den franska.

Vi kan i ett järnvägshistoriskt perspektiv notera att den mindre franska lastprofilen var en bidragande orsak till att den tyska Schlieffenplanen misslyckades i början på första världskriget. Det gick inte att använda tyska lok och vagnar för att transportera trupper och förnödenheter till fronten i Frankrike, och eftersom belgarna och fransmännen hade dragit undan sina lok och vagnar så var tyskarna tvungna att använda hästar mm för transporter. Detta fördröjde logistiken till den grad att den tyska framryckningen avstannade.

Just den här vagnen passar in i brittisk lastprofil. Denna är mindre än UIC-profilen.

Det är just detta som ankarmärket betyder, att vagnen passar den brittiska lastprofilen och att den får användas i trafik till Storbritannien - även nu. Vagnar utan ankarmärket fick inte och får inte användas i trafik till Storbritannien, oavsett om den gick på tågfärjor eller (som nu) går i tunneln under Engelska kanalen.

Eftersom ankarmärket var och är oberoende av eventuell RIV/TEN märkning så fanns krav på fästpunkter mm i underredet på vagnen för att vagnen skulle vara godkänd för transport på tågfärjor.

Ankarmärket tillkom i slutet på 1920-talet.

Det är Tisken!
Det finns ett flertal bilder av vagnen hos Kulturnämnden i Falun visande vagnen från olika vinklar varav ett par av bilderna är i färg. På dessa är korgen ljusblå med silverfärgat tak.

B. Bodin

Kunde inte motstå att fördjupa mig i frågan.
Kan det vara så att Falun endast fixat tryckluftsbromsen på vagnen och i så fall varför?
Man kan se att det är två olika tillverkarskyltar. Faluns är röd och bromsmärkningen är gjort i rött liksom texten om nästa rev. All annan text är i svart.

B.Bodin

[image]

ASJ Falun byggde vagnen och Frigoscandia levererade kylutrustningen.
Vagnen levererades i början av 1963.

Kunde inte motstå att fördjupa mig i frågan.
Kan det vara så att Falun endast fixat tryckluftsbromsen på vagnen och i så fall varför?
Man kan se att det är två olika tillverkarskyltar. Faluns är röd och bromsmärkningen är gjort i rött liksom texten om nästa rev. All annan text är i svart.

B.Bodin

Finns bild på vagnens nummer m m? Går det att visa de andra bilderna?
Vagnen har fullständig vakuumbromsutrustning i likhet med de Hbfs-vagnar som byggdes i Falun vid samma tid. Den stora vertikala vakuumbromscylindern syns tydligt.

Edit. Axellagerboxen på vänstra hjulsatsen verkar att ha en påbyggnad. Skulle kunna vara en drivanordning (elektrisk eller hydraulisk) för kylkompressorn.

Följande beskrivning som kommer från ASJ gällde för vagnen:
"Kylaggregatet drives under vagnens gång hydrauliskt genom två hydraulpumpar, vilka i sin tur drives genom en växelöverföring från ena hjulaxeln. Vid stillastående vagn anslutes aggregatet till det elektriska nätet. Isoleringen är så effektiv, att vagnen klarar frysningen i två dygn, därest det skulle bli tågstopp eller opåräknade väntetider."
Vagnens nummer är, om jag är rätt informerad, 624999. Är lite osäker om det är rätt.

Nästan rätt: 524 999 !
Numren 524 000 - 524 999 var hos DB reserverade för av Interfrigo ägda privatvagnar. Hemstation Basel Badischer Bahnhof (syns på bilden). Interfrigo var ett schweiziskt företag.
Vagnen har alltså det högsta möjliga numret hos Interfrigo vad beträffar hos DB inregistrerade vagnar.
Källa: Stefan Carstens, Güterwagen Band 6, sida 71.
Berra

Enligt texten på vagnssidan är den avsedd för djupfrysta varor. Kallas även sådana vagnar för kylvagnar?

Enligt texten på vagnssidan är den avsedd för djupfrysta varor. Kallas även sådana vagnar för kylvagnar?

I Str 637 1961 benämnes vagnarna SJ Gffoz, GHz och Grfu "livsmedelsvagn för djupfrysta varor (driftstemperatur under -20°C)". Kyl- och varmvagnar hade huvudlittera H. I 1971 års utgåva finns bara Igs (Gffo/Gffoz) i trafik.

EDIT: Interfrigo i Danmark (tyska)

/Ola

Enligt texten på vagnssidan är den avsedd för djupfrysta varor. Kallas även sådana vagnar för kylvagnar?

Om man direktöversätter den brittiska benämningen (refrigerated van eller i detta fall refrigerated ferry wagon) så blir svaret ja.

Jag tror det blir samma om man översätter den tyska benämningen (thermoswagen eller kühlwagen)?

Jag vill minnas att den tyska benämningen för just den här typ av vagn var kühlfährbootwagen, men här kan minnet svika.

Enligt texten på vagnssidan är den avsedd för djupfrysta varor. Kallas även sådana vagnar för kylvagnar?

Om man direktöversätter den brittiska benämningen (refrigerated van eller i detta fall refrigerated ferry wagon) så blir svaret ja.

Jag tror det blir samma om man översätter den tyska benämningen (thermoswagen eller kühlwagen)?

Jag vill minnas att den tyska benämningen för just den här typ av vagn var kühlfährbootwagen, men här kan minnet svika.

Benämningen på tyska för dessa slags specialvagnar är Fährboot-Kühlwagen.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

En DB kylvagn. I Falun? (Järnväg allmänt)

En DB kylvagn. ASJ tillverkarskylt på höger dörrhalva?