Kalmar-Berga 1967

1967 återstod inte mycket persontrafik på 891-banorna i Småland. Bara på Växjö-Hultsfred-Västervik och Kalmar-Berga gick det att åka rälsbuss. Mellan Kalmar och Berga skulle därtill persontrafiken upphöra vid årets slut.

[image]
Kalmar västra. Fram till 1965 anslöt banan från Torsås här.

[image]
Förlösa.

[image]
Söder om Läckeby fanns en vägkorsning (nuvarande väg 125) med grindar och vägvakt. Fortfarande så gällde vänstertrafik men anpassning hade gjorts för den högertrafik som skulle komma några veckor senare.

[image]
Högsby.

[image]
Berga. Postkupén var indragen men postsläpvagnen användes fortfarande.

[image]
På bangården i Berga fanns denna anordning för tankning.

[image]
Z4p 248 stod avställd i Kalmar. Beställd av GJ och levererad till Gotland med SJ-beteckning några månader före GJs införlivande i SJ.

[image]
Bgv 818/Tjv 627173 (BFop 845 - MÖJ CFo 202 - VSBJ Deva-motorvagn).

[image]
Bgv 599/Bgv 809 (BCop 813 - NVHJ BCo 6).

[image]
Gsp 300367 (LSSJ Gä 461).

Fantastiska bilder, de här liksom EÖJ-bilderna.

- - -

Söder om Läckeby fanns en vägkorsning (nuvarande väg 125) med grindar och vägvakt. Fortfarande så gällde vänstertrafik men anpassning hade gjorts för den högertrafik som skulle komma några veckor senare.
- - -

Mycket fina bilder. Undrar om det var vanligt att vägvakten ställde sig mellan grinden och tåget. Kanske hon gjorde det bara för att det fanns en fotograf i närheten?

1) Som enda kalmarsmalspår bytte KBJ ut stationernas T-semaforer mot tvåvingade semaforer i bangårdsändarna (Ställbocken skymtar på Förlösa-bilden). Detta skedde 1920-1925 inför sth-höjningen 40 > 60 1927 (Loktåg).

2) Sådana T-semaforer hindrade dock inte sth 60 vid KTsJ (Och även andra smalspår). Vid normalspåriga BAJ användes de ännu vid sth 70. CVJ hade dock bytt ut sina före sth-höjning till 80.

3) T-semaforerna behölls vid lastplatserna Ruda gård, Kaggetorp och Svartingstorp - här visade de ju normalt "kör". Vid Berga, Kalmar V och Kalmar C behölls de ålderdomliga skivsignalerna
in på SJ-tiden.

4) KBJ installerade 1926-1930 fyra automatiska vägskydd. Ett sådant skildras i den klassiska romanen Tåg ut - som ju delvis har KBJ till förebild.

5) Korsningen med väg 125 kallas "järnvägiskt" Bäckebovägen - efter en by någon mil bort. Tydligen fanns ingen lämplig lokal fastighet att döpa efter. Grindbevakningen byttes mot halvbommar under godsbanetiden.

- - -

Söder om Läckeby fanns en vägkorsning (nuvarande väg 125) med grindar och vägvakt. Fortfarande så gällde vänstertrafik men anpassning hade gjorts för den högertrafik som skulle komma några veckor senare.
- - -

Mycket fina bilder. Undrar om det var vanligt att vägvakten ställde sig mellan grinden och tåget. Kanske hon gjorde det bara för att det fanns en fotograf i närheten?

Jag tror att förklaringen kan vara så enkel som att vägvakten har placerat sig för att snabbt kunna öppna för vägfarande sedan tåget passerat. Vill minnas att jag sett motsvarande vid Gårdveda och Mosstorp.

OT: Vägen ifråga leder till metropoler som Knivingaryd, Alsterbro, Skoghult, Kråksmåla, Grönskåra och Fagerhult. Alla längs forna MÅJ.

OT: Vägen ifråga leder till metropoler som Knivingaryd, Alsterbro, Skoghult, Kråksmåla, Grönskåra och Fagerhult. Alla längs forna MÅJ.

KBJ öppnade 1924 busstrafik Läckeby-Bäckebo, en av bolagets tre första linjer.

En konkurrent tog steget längre och körde hela vägen Alsterbro-Kalmar. Genade på känt sätt förbi tågbytet i Sandbäckshult. SJ övertog linjen 1945 från Olof Danielsson i Läckeby. Den förlängdes 1948 till Grönskåra och 1951 till Åseda.

Att även privatbanor var konkurrensutsatta står sällan i historikerna.

- - -

Söder om Läckeby fanns en vägkorsning (nuvarande väg 125) med grindar och vägvakt. Fortfarande så gällde vänstertrafik men anpassning hade gjorts för den högertrafik som skulle komma några veckor senare.
- - -

Mycket fina bilder. Undrar om det var vanligt att vägvakten ställde sig mellan grinden och tåget. Kanske hon gjorde det bara för att det fanns en fotograf i närheten?

Jag tror att förklaringen kan vara så enkel som att vägvakten har placerat sig för att snabbt kunna öppna för vägfarande sedan tåget passerat. Vill minnas att jag sett motsvarande vid Gårdveda och Mosstorp.

---

... och dessutom ingick det väl i vanlig hyfs att utveäxla en vinkning rbs-föraren , och då måste man ju placera sig väl synliga.

Om jag nu minns rätt, det är trots allt tjugo år sedan senaste säo-examineringen, så kan förklaringen till vald placering vara synbarhet från tåget. En vägvakt skulle lämna klartecken till föraren när vägen var spärrad till skillnad från en ”vakt” som bevakar en vägövergång där vägskyddsanläggningen är i olag. En placering utanför bommen hade kanske varit skymd.

Fast vid denna väg fanns ju också V-signal. Kanske utgick klartecknet i det fallet eller var det också en kvittens på att vägen var bemannad och att den skulle öppnas efter tåget.

Hlsn.
Anders S

Om jag nu minns rätt, det är trots allt tjugo år sedan senaste säo-examineringen, så kan förklaringen till vald placering vara synbarhet från tåget. En vägvakt skulle lämna klartecken till föraren när vägen var spärrad till skillnad från en ”vakt” som bevakar en vägövergång där vägskyddsanläggningen är i olag. En placering utanför bommen hade kanske varit skymd.

Fast vid denna väg fanns ju också V-signal. Kanske utgick klartecknet i det fallet eller var det också en kvittens på att vägen var bemannad och att den skulle öppnas efter tåget.

Jag minns ingen regel om manuellt "klartecken". Plankorsningar med vägvakt hade V-signal och ofta även V-försignal. Det ansågs räcka.

Eller så var det bara av praktiska skäl. Hon gick mot den öppna bommen och drog den efter sig så att hon hamnade på "fel" sida.

Trevliga bilder från KBJ, noterar att Z4p 248 på bilden blev reviderad i Finspång 30/1 1958 enligt märkningen på balken. De första Z4p lokomotorerna fick en "kantigare" struktur i b-änden än senare leveranser. Ett stort tack för dokumentationen då jag själv var med och åkte sista smalspåriga pt på f.d KBJ. Desto mera körning blev det på den breddade linjen när vi körde Lp-Kac på SJ/Transdev-tiden (Stången). Palle i Vika.:-)

Trevliga bilder från KBJ, noterar att Z4p 248 på bilden blev reviderad i Finspång 30/1 1958 enligt märkningen på balken. De första Z4p lokomotorerna fick en "kantigare" struktur i b-änden än senare leveranser. Ett stort tack för dokumentationen då jag själv var med och åkte sista smalspåriga pt på f.d KBJ. Desto mera körning blev det på den breddade linjen när vi körde Lp-Kac på SJ/Transdev-tiden (Stången). Palle i Vika.:-)

De första Z4p hade väl även kortare hjulbas jämfört med senare byggda maskiner (2,4 m mot 2,7 m känns bekant). .

Trevliga bilder från KBJ, noterar att Z4p 248 på bilden blev reviderad i Finspång 30/1 1958 enligt märkningen på balken. De första Z4p lokomotorerna fick en "kantigare" struktur i b-änden än senare leveranser. Ett stort tack för dokumentationen då jag själv var med och åkte sista smalspåriga pt på f.d KBJ. Desto mera körning blev det på den breddade linjen när vi körde Lp-Kac på SJ/Transdev-tiden (Stången). Palle i Vika.:-)

De första Z4p hade väl även kortare hjulbas jämfört med senare byggda maskiner (2,4 m mot 2,7 m känns bekant). .

Jag trodde att det bara var SRJ 1 ("Urtrucken") och Munkfors-lokomotorn som var av den korta varianten. men 248 ser ju onekligen kort ut, är det en av de två GJ-Z4p?

Trevliga bilder från KBJ, noterar att Z4p 248 på bilden blev reviderad i Finspång 30/1 1958 enligt märkningen på balken. De första Z4p lokomotorerna fick en "kantigare" struktur i b-änden än senare leveranser. Ett stort tack för dokumentationen då jag själv var med och åkte sista smalspåriga pt på f.d KBJ. Desto mera körning blev det på den breddade linjen när vi körde Lp-Kac på SJ/Transdev-tiden (Stången). Palle i Vika.:-)

De första Z4p hade väl även kortare hjulbas jämfört med senare byggda maskiner (2,4 m mot 2,7 m känns bekant). .

Jag trodde att det bara var SRJ 1 ("Urtrucken") och Munkfors-lokomotorn som var av den korta varianten. men 248 ser ju onekligen kort ut, är det en av de två GJ-Z4p?

Ja. Gammal tråd

/Ola

Sista smalspåriga resandetåg från Kalmar blev pt 2130 och detta bestod av YBo5p 804+803+798+UBFo4yp 2128. Vagnarna återvände till Kalmar i tåg 2131 samma dag.

Tack för det trevliga inlägget och för bilder. Jag hann åka 1967 med min då nya kamera. Det var julhelg och lite längre tåg än på bilderna här. Men man tänkte ju att det var sista chansen.. . och det var det fast för smalspårsåkande. Vem kunde ana att banan skulle breddas, återfå persontrafik och rentav genomgående tåg Kalmar-Stockholm med mycket moderna fordon.

Glömmer aldrig ljudet från Tp-n när den med de stora "stock-tågen" avgick från den smalspåriga godsbangården vid Kalmar C i backen när den korsade normalspåret upp mot Kalmar Västra utan att kunna "ta fart" pga av växelkurvor och korsningen.
Det lät "TUNGT"!

Dessutom så luktade det kraftigt SURT från teak-stockarna!

Another beautiful series!

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Kalmar-Berga 1967 (Järnväg allmänt)