Alfred Nobels liv - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Med jämna eller ojämna mellanrum frågas i detta forum (och andra) om det sena 1900-talets nattåg Alfred Nobel. Inte minst undras under vilken tidsperiod det gick. Här ska jag göra ett försök att sammanfatta läget. Jag tar också med Alfred Nobels liv som embryo, och allra först hans föregångare.

Texten publicerade jag i går i Postvagnen, men jag antar att några av Järnvägshistoriskt Forums läsare också kan finna något av intresse i den.

Redan 1946 fanns den direkta sovvagnen Stockholm - Paris i Nordexpressen, med nattsträcka bl a i Sverige, men jag gissar att många resenärer som bara skulle till Hamburg blev avskräckta av den höga tilläggsavgiften. Snart tillkom också en direkt sovvagn Stockholm - Rom i Skandinavien-Hollandexpressen, men den var ännu dyrare (och gick dessutom i många år via Lüneburg och inte via Hamburg).

Såvitt jag kan se var 1963 premiärår för direkt sovvagn mellan svensk station och Hamburg. (Tidtabellsskiftet i slutet av maj, förstås.) Men sovvagnen utgick från Hässleholm då, i tåg 2345 "Vikingen" med anslutning från xt 45 Skåningen. Nattsträcka alltså Skåne - Hamburg, vilket då gällde också i motsatt riktning, med ankomst 13.30 till Stockholm efter byte i Hässleholm. Jag gissar att det upplägget inte var så attraktivt i riktning norrut. 1964 eller 1965 förlängdes sovvagnskursen till Stockholm.

Vid den stora tågplanereformen 1968 ändrade man så att sovvagnen på nordgång fick gå i dagens sista dagtåg Hamburg - Köpenhamn och sedan i nattåg till Stockholm. 1968 års tider var söderut 15.35 från Stockholm, 23.50 från Köpenhamn och 6.45 till Hamburg. Norrut var tiderna 18.21 från Hamburg och 9.15 till Stockholm. Detta upplägg fortsatte sedan fram till tidtabellsskiftet 1985, så när som på somrarna 1983 och 1984. Från Hamburg till Köpenhamn gick sovvagnen i dagtåget Hamburgexpressen, men däremot inte på sydgång. Det verkar som att denna sovvagnsförbindelse så småningom inofficiellt kom att kallas Hamburgexpressen i Sverige, trots att DSB sedan länge körde ett dagtåg med det namnet, ett tåg som på sydgång inte alls innehöll vår sovvagn.

Under 1970-talet kom Interrailresandet att sätta stort tryck på befintliga tåg under somrarna. 1982 kompletterades ordinarie trafik under ca elva sommarveckor (17 juni – 5 sept) med ett tågpar med enbart tyska vagnar (DB). Förbindelsen hade en gren från Stockholm (sitt-, ligg- och sovvagnar) och en från Göteborg (sitt- och liggvagnar). Tåget gick 17.43 från Stockholm resp 21.10 från Göteborg och ankom Hamburg Hbf 8.27. De båda grenarna kopplades ihop i Helsingör och hade de första åren annonserat uppehåll på København H under natten. På nordgång avgick tåget 19.37 från Hamburg Hbf.

Jag menar att det var den 17 juni 1982 som den förbindelse som vi brukar kalla Alfred Nobel gick första gången (räknat på svensk sträcka). Visserligen fanns tågets namn ännu inte på plats, och inte heller EC-statusen, men det var i princip och till funktionen samma som Alfred Nobel. Egentligen var det mest detaljer som förändrades under de drygt tolv år som detta tåg med två grenar fanns.

Nästa sommar, 1983, fick det förgrenade tåget gå under hela den järnvägseuropeiska sommarperioden, 29 maj – 24 sept. Å andra sidan togs den sedvanliga åretruntsovvagnen Stockholm – Hamburg tillfälligt bort under samma period. 1983 fick Göteborgsgrenen också sovvagn, samtidigt som sittvagnarna ströks från båda grenarna.

Sommaren 1984 utsträcktes Göteborgsgrenen till Oslo vilket upphörde redan i början av september. Oslo fick bara liggvagnar.
Från tidtabellsskiftet 2 juni 1985 gick de båda grenarna året runt, och det traditionella upplägget med sovvagnar Stockholm – Hamburg inkopplade i andra tåg slopades därför helt. Ett år senare fanns tågnamnet ”Hamburgaren” med i tidtabellstryck, men redan 1985 hade jag sett det i en reklamtrycksak, har jag för mig.

Vid tidtabellsskiftet 31 maj 1987 upphöjdes vårt grenade tågpar till EC-värdighet. (EuroCity med kvalitetskriterier som övervakades av UIC.) Tågen fick då namnet ”Alfred Nobel”.

Fem år senare hade kvalitetskriterierna skärpts utan att vagnarna graderats upp. Det grenade tågparet miste EC-värdigheten den 30 maj 1992, men behöll namnet.

Men tiden rann ut för Alfred Nobel. Sista avgången från Oslo var vid tidtabellsskiftet 1994, och sista avgångarna från Stockholm och Göteborg var den 28 aug 1994.

Min slutsats är alltså att den nattågsförbindelse som vi brukar kalla Alfred Nobel fungerade under de tre somrarna 1982-84 och sedan året runt i drygt nio år, 1985-94. Tretton somrar blev det, men tågnamnet kom in i bilden på försommaren 1987.

Jag kom på att jag kan komplettera min text i startinlägget med ett litet nedslag i mellankrigstiden, närmare bestämt 1930 som jag har en faksimiltryckt kommunicka från. Då fanns det faktiskt direkt sovvagn från såväl Stockholm som Oslo till Hamburg, med nattsträcka i Sverige, och dessutom direkt sovvagn från Malmö till Hamburg. De sovvagnarna gick via Sassnitz - Rostock - Lübeck, två gånger per dygn i varje riktning. Det fanns säkerligen också bytesförbindelser via Danmark, men de fanns inte med i kommunickan.

Jag kom på att jag kan komplettera min text i startinlägget med ett litet nedslag i mellankrigstiden, närmare bestämt 1930 som jag har en faksimiltryckt kommunicka från. Då fanns det faktiskt direkt sovvagn från såväl Stockholm som Oslo till Hamburg, med nattsträcka i Sverige, och dessutom direkt sovvagn från Malmö till Hamburg. De sovvagnarna gick via Sassnitz - Rostock - Lübeck, två gånger per dygn i varje riktning. Det fanns säkerligen också bytesförbindelser via Danmark, men de fanns inte med i kommunickan.

Ja dom förbindelserna verkar hängt med till 1939 i alla fall,.

https://www.deutsches-kursbuch.de/

M.V.H Anders.k.

Jag kommer till samma slutsats som Anders.k. 1939 verkar det vara slut.

Jag tittade i Kommunickan 1931 och det stämmer med dina uppgifter från 1930, vagnarna från Stockholm gick i Tåg 1, märkt som Sovvagnståg. Med vagnar till Hamburg och Berlin.
Sedan fortsätter det på samma vis, åren 1932-1938.
1939 sker en liten förändring, i tåg 7-8, inga vagnar från till Malmö. Ersätts med Stockholm-Berlin Stettiner Bf och Oslo Göteborg-Hamburg Hbf.
1940 är direktvagnsförteckningen borttagen och ersatt med en beskrivning i Kommunickan, hur man kan ta sig över till Tyskland med färja.

Alfred Nobel gick in till Göteborg C hela tiden, tåget var en viktig pendlingsförbindelse Halmstad-Göteborg v.v. och Göteborg-Trollhättan v.v. Det var nattågen mellan Köpenhamn och Oslo som inte gick in till Göteborg C.

Alfred Nobel gick in till Göteborg C hela tiden, tåget var en viktig pendlingsförbindelse Halmstad-Göteborg v.v. och Göteborg-Trollhättan v.v. Det var nattågen mellan Köpenhamn och Oslo som inte gick in till Göteborg C.

Stort tack för den rättelsen! Jag går in och rättar i mitt startinlägg, där jag alltså påstått något annat.

Vid den stora tågplanereformen 1968 ändrade man så att sovvagnen på nordgång fick gå i dagens sista dagtåg Hamburg - Köpenhamn och sedan i nattåg till Stockholm. 1968 års tider var
Nästa sommar, 1983, fick det förgrenade tåget gå under hela den järnvägseuropeiska sommarperioden, 29 maj – 24 sept. Å andra sidan togs den sedvanliga åretruntsovvagnen Stockholm – Hamburg tillfälligt bort under samma period. 1983 fick Göteborgsgrenen också sovvagn, samtidigt som sittvagnarna ströks från båda grenarna.

Tackar för sammanställningen!

Jag har för mig att det åtminstone något år efter 1983 förekom sittvagnar i tåget från Stockholm, dock endast till Nässjö (om jag minns rätt). Möjligen annonserades det t o m som två olika tåg, men med samma tider.

Vid den stora tågplanereformen 1968 ändrade man så att sovvagnen på nordgång fick gå i dagens sista dagtåg Hamburg - Köpenhamn och sedan i nattåg till Stockholm. 1968 års tider var
Nästa sommar, 1983, fick det förgrenade tåget gå under hela den järnvägseuropeiska sommarperioden, 29 maj – 24 sept. Å andra sidan togs den sedvanliga åretruntsovvagnen Stockholm – Hamburg tillfälligt bort under samma period. 1983 fick Göteborgsgrenen också sovvagn, samtidigt som sittvagnarna ströks från båda grenarna.

Tackar för sammanställningen!

Jag har för mig att det åtminstone något år efter 1983 förekom sittvagnar i tåget från Stockholm, dock endast till Nässjö (om jag minns rätt). Möjligen annonserades det t o m som två olika tåg, men med samma tider.

Under några år kopplade ju Alfred Nobel från Cst med ett IC-tåg som jag tror var tåg 41 med destination Mjölby (där tåg 41 kopplades av). Det gav upphov till den intressanta destinationsskyltningen på Stockholm C "Tåg till Mjölby Hamburg".

//Mr H

Vid den stora tågplanereformen 1968 ändrade man så att sovvagnen på nordgång fick gå i dagens sista dagtåg Hamburg - Köpenhamn och sedan i nattåg till Stockholm. 1968 års tider var
Nästa sommar, 1983, fick det förgrenade tåget gå under hela den järnvägseuropeiska sommarperioden, 29 maj – 24 sept. Å andra sidan togs den sedvanliga åretruntsovvagnen Stockholm – Hamburg tillfälligt bort under samma period. 1983 fick Göteborgsgrenen också sovvagn, samtidigt som sittvagnarna ströks från båda grenarna.

Tackar för sammanställningen!

Jag har för mig att det åtminstone något år efter 1983 förekom sittvagnar i tåget från Stockholm, dock endast till Nässjö (om jag minns rätt). Möjligen annonserades det t o m som två olika tåg, men med samma tider.

Under några år kopplade ju Alfred Nobel från Cst med ett IC-tåg som jag tror var tåg 41 med destination Mjölby (där tåg 41 kopplades av). Det gav upphov till den intressanta destinationsskyltningen på Stockholm C "Tåg till Mjölby Hamburg".

//Mr H

Skulle det ha varit under Alfred Nobel-perioden d v s 1987-1994? Eller använder du nu "Alfred Nobel" som generisk beteckning för "internationellt fjärrtåg"?

Vid den stora tågplanereformen 1968 ändrade man så att sovvagnen på nordgång fick gå i dagens sista dagtåg Hamburg - Köpenhamn och sedan i nattåg till Stockholm. 1968 års tider var
Nästa sommar, 1983, fick det förgrenade tåget gå under hela den järnvägseuropeiska sommarperioden, 29 maj – 24 sept. Å andra sidan togs den sedvanliga åretruntsovvagnen Stockholm – Hamburg tillfälligt bort under samma period. 1983 fick Göteborgsgrenen också sovvagn, samtidigt som sittvagnarna ströks från båda grenarna.

Tackar för sammanställningen!

Jag har för mig att det åtminstone något år efter 1983 förekom sittvagnar i tåget från Stockholm, dock endast till Nässjö (om jag minns rätt). Möjligen annonserades det t o m som två olika tåg, men med samma tider.

Under några år kopplade ju Alfred Nobel från Cst med ett IC-tåg som jag tror var tåg 41 med destination Mjölby (där tåg 41 kopplades av). Det gav upphov till den intressanta destinationsskyltningen på Stockholm C "Tåg till Mjölby Hamburg".

//Mr H

Skulle det ha varit under Alfred Nobel-perioden d v s 1987-1994? Eller använder du nu "Alfred Nobel" som generisk beteckning för "internationellt fjärrtåg"?

Jag skriver Alfred Nobel därför att jag menar Alfred Nobel och inget annat.

//Mr H

Mitt minne (som ibland är lite sisådär) säger mig att Alfred Nobel och 245 gick hopkopplade en period. Har också ett mycket vagt minne av att man delade i Katrineholm och att det då var ett Karlstadtåg som kopplade. Men det kan vara fel.

Mitt minne (som ibland är lite sisådär) säger mig att Alfred Nobel och 245 gick hopkopplade en period. Har också ett mycket vagt minne av att man delade i Katrineholm och att det då var ett Karlstadtåg som kopplade. Men det kan vara fel.

Ditt minnet verkar gott, men man kan som jag få hjälp av farbror google: Alfred Nobel på sydgång och tåg 45 gick kopplade Stockholm-Mjölby alt. Nässjö, och innan dess förekom även upplägget med koppling till Karlstadtåg, se en postvagnstråd från 2013.

Vid den stora tågplanereformen 1968 ändrade man så att sovvagnen på nordgång fick gå i dagens sista dagtåg Hamburg - Köpenhamn och sedan i nattåg till Stockholm. 1968 års tider var
Nästa sommar, 1983, fick det förgrenade tåget gå under hela den järnvägseuropeiska sommarperioden, 29 maj – 24 sept. Å andra sidan togs den sedvanliga åretruntsovvagnen Stockholm – Hamburg tillfälligt bort under samma period. 1983 fick Göteborgsgrenen också sovvagn, samtidigt som sittvagnarna ströks från båda grenarna.

Tackar för sammanställningen!

Jag har för mig att det åtminstone något år efter 1983 förekom sittvagnar i tåget från Stockholm, dock endast till Nässjö (om jag minns rätt). Möjligen annonserades det t o m som två olika tåg, men med samma tider.

Under några år kopplade ju Alfred Nobel från Cst med ett IC-tåg som jag tror var tåg 41 med destination Mjölby (där tåg 41 kopplades av). Det gav upphov till den intressanta destinationsskyltningen på Stockholm C "Tåg till Mjölby Hamburg".

//Mr H

Skulle det ha varit under Alfred Nobel-perioden d v s 1987-1994? Eller använder du nu "Alfred Nobel" som generisk beteckning för "internationellt fjärrtåg"?

Jag skriver Alfred Nobel därför att jag menar Alfred Nobel och inget annat.

//Mr H

Jag kan bekräfta att det var med Alfred Nobel, liksom att det var till Mjölby. Vågar dessutom en gissning på att det var 1989.

Vid den stora tågplanereformen 1968 ändrade man så att sovvagnen på nordgång fick gå i dagens sista dagtåg Hamburg - Köpenhamn och sedan i nattåg till Stockholm. 1968 års tider var
Nästa sommar, 1983, fick det förgrenade tåget gå under hela den järnvägseuropeiska sommarperioden, 29 maj – 24 sept. Å andra sidan togs den sedvanliga åretruntsovvagnen Stockholm – Hamburg tillfälligt bort under samma period. 1983 fick Göteborgsgrenen också sovvagn, samtidigt som sittvagnarna ströks från båda grenarna.

Tackar för sammanställningen!

Jag har för mig att det åtminstone något år efter 1983 förekom sittvagnar i tåget från Stockholm, dock endast till Nässjö (om jag minns rätt). Möjligen annonserades det t o m som två olika tåg, men med samma tider.

Under några år kopplade ju Alfred Nobel från Cst med ett IC-tåg som jag tror var tåg 41 med destination Mjölby (där tåg 41 kopplades av). Det gav upphov till den intressanta destinationsskyltningen på Stockholm C "Tåg till Mjölby Hamburg".

//Mr H

Skulle det ha varit under Alfred Nobel-perioden d v s 1987-1994? Eller använder du nu "Alfred Nobel" som generisk beteckning för "internationellt fjärrtåg"?

Jag skriver Alfred Nobel därför att jag menar Alfred Nobel och inget annat.

//Mr H

Jag kan bekräfta att det var med Alfred Nobel, liksom att det var till Mjölby. Vågar dessutom en gissning på att det var 1989.

I ett inlägg i Postvagnen som lades in idag tisdag finns faktiskt ett foto på Alfred Nobel i koppling med IC-tåget. IC-tåget skymtar i fotot. Bilden uppges tagen den 27 juli 1986. Måste rätta mig jag TROR att kopplingen var med IC45.

//Mr H

Jag körde under en tidtabellsperiod tåg 45/391 Norrköping-Mjölby-Nässjö.
Första gången den 1 juni 1987 och sista gången 30 mars 1988. Från Norrköping som tåg 45 och från Mjölby som tåg 391. I Mjölby avkopplades sittvagnarna och jag fortsatte därifrån med "Alfred Nobels" sov- och liggvagnar.
Under denna period varierade antalet axlar beroende på säsong. Från Norrköping hade jag mellan 32 och 48 axlar och från Mjölby mellan 12 och 24 axlar.

Jag körde under en tidtabellsperiod tåg 45/391 Norrköping-Mjölby-Nässjö.
Första gången den 1 juni 1987 och sista gången 30 mars 1988. Från Norrköping som tåg 45 och från Mjölby som tåg 391. I Mjölby avkopplades sittvagnarna och jag fortsatte därifrån med "Alfred Nobels" sov- och liggvagnar.
Under denna period varierade antalet axlar beroende på säsong. Från Norrköping hade jag mellan 32 och 48 axlar och från Mjölby mellan 12 och 24 axlar.

Trevligt med sådana här historier från verkligheten! 391 bör ha 12 eller 24 axlar med tanke på att det egentligen var HH-ledens färjor som dimensionerade (12 för en färja, 24 för två färjor.) Har inget minne av blandning av vagnarna 391/491 på färjorna. (Kommer ihåg när de nya färjorna kom på 70-talet och ersatte de gamla klassiska "u-båtarna". Besvikelsen var stor att inte spårlängderna samtidigt ökades!)

Vilken enorm insats mitt i natten på Öresund när lämpligt antal färjor skulle startas upp för Alfred Nobel. Undrar vad en sådan överföring kostade? Har för mig att "Affe" norr och Affe söder möttes ungefär vid Helsingör och det var ju för färjornas skull förstås!

//Mr H

Jag körde under en tidtabellsperiod tåg 45/391 Norrköping-Mjölby-Nässjö.
Första gången den 1 juni 1987 och sista gången 30 mars 1988. Från Norrköping som tåg 45 och från Mjölby som tåg 391. I Mjölby avkopplades sittvagnarna och jag fortsatte därifrån med "Alfred Nobels" sov- och liggvagnar.
Under denna period varierade antalet axlar beroende på säsong. Från Norrköping hade jag mellan 32 och 48 axlar och från Mjölby mellan 12 och 24 axlar.

Trevligt med sådana här historier från verkligheten! 391 bör ha 12 eller 24 axlar med tanke på att det egentligen var HH-ledens färjor som dimensionerade (12 för en färja, 24 för två färjor.) Har inget minne av blandning av vagnarna 391/491 på färjorna. (Kommer ihåg när de nya färjorna kom på 70-talet och ersatte de gamla klassiska "u-båtarna". Besvikelsen var stor att inte spårlängderna samtidigt ökades!)

Vilken enorm insats mitt i natten på Öresund när lämpligt antal färjor skulle startas upp för Alfred Nobel. Undrar vad en sådan överföring kostade? Har för mig att "Affe" norr och Affe söder möttes ungefär vid Helsingör och det var ju för färjornas skull förstås!

//Mr H

Och Oslo/Göteborg delen var minst tidskänslig så den färjades över först och väntade i Helsingör. Tvärtom på nordgång när den fick vänta till sist. Men det var ju en tid på dygnet med liten annan trafik så det var inga problem att få plats och färjorna räckte till.

Vilken enorm insats mitt i natten på Öresund när lämpligt antal färjor skulle startas upp för Alfred Nobel. Undrar vad en sådan överföring kostade? Har för mig att "Affe" norr och Affe söder möttes ungefär vid Helsingör och det var ju för färjornas skull förstås!

//Mr H

Om man tittar på dagens färjetrafik (som dessutom är marginellt Corona-anpassad) Helsingborg-Helsingör så går två färjor hela natten (varav turerna 2.40 inte tar passagerare, tar kanske farligt gods i stället), med 10-20 minuter längre uppehåll mitt i natten.
Jag är nästan säker på att det var likadant på den tiden Alfred Nobel skulle färjas över att det fanns resenärer och fordon som ville över, så det kanske bara var att man sommartid hade ytterligare en färja igång när tågen skulle över.

Vid den stora tågplanereformen 1968 ändrade man så att sovvagnen på nordgång fick gå i dagens sista dagtåg Hamburg - Köpenhamn och sedan i nattåg till Stockholm. 1968 års tider var
Nästa sommar, 1983, fick det förgrenade tåget gå under hela den järnvägseuropeiska sommarperioden, 29 maj – 24 sept. Å andra sidan togs den sedvanliga åretruntsovvagnen Stockholm – Hamburg tillfälligt bort under samma period. 1983 fick Göteborgsgrenen också sovvagn, samtidigt som sittvagnarna ströks från båda grenarna.

Tackar för sammanställningen!

Jag har för mig att det åtminstone något år efter 1983 förekom sittvagnar i tåget från Stockholm, dock endast till Nässjö (om jag minns rätt). Möjligen annonserades det t o m som två olika tåg, men med samma tider.

Under några år kopplade ju Alfred Nobel från Cst med ett IC-tåg som jag tror var tåg 41 med destination Mjölby (där tåg 41 kopplades av). Det gav upphov till den intressanta destinationsskyltningen på Stockholm C "Tåg till Mjölby Hamburg".

//Mr H

Skulle det ha varit under Alfred Nobel-perioden d v s 1987-1994? Eller använder du nu "Alfred Nobel" som generisk beteckning för "internationellt fjärrtåg"?

Jag skriver Alfred Nobel därför att jag menar Alfred Nobel och inget annat.

//Mr H

Jag kan bekräfta att det var med Alfred Nobel, liksom att det var till Mjölby. Vågar dessutom en gissning på att det var 1989.

I ett inlägg i Postvagnen som lades in idag tisdag finns faktiskt ett foto på Alfred Nobel i koppling med IC-tåget. IC-tåget skymtar i fotot. Bilden uppges tagen den 27 juli 1986. Måste rätta mig jag TROR att kopplingen var med IC45.

//Mr H

Ja, med avgångstid vid 18-tiden bör det ha varit tåg 45. Hade tåg 41 förekommit borde det avgått vid 16-tiden, men då var det istället tåg 13.

- - -
Jag har för mig att det åtminstone något år efter 1983 förekom sittvagnar i tåget från Stockholm, dock endast till Nässjö (om jag minns rätt). Möjligen annonserades det t o m som två olika tåg, men med samma tider.

Under några år kopplade ju Alfred Nobel från Cst med ett IC-tåg som jag tror var tåg 41 med destination Mjölby (där tåg 41 kopplades av). Det gav upphov till den intressanta destinationsskyltningen på Stockholm C "Tåg till Mjölby Hamburg".
//Mr H

Skulle det ha varit under Alfred Nobel-perioden d v s 1987-1994? Eller använder du nu "Alfred Nobel" som generisk beteckning för "internationellt fjärrtåg"?

Jag skriver Alfred Nobel därför att jag menar Alfred Nobel och inget annat.
//Mr H

Jag kan bekräfta att det var med Alfred Nobel, liksom att det var till Mjölby. Vågar dessutom en gissning på att det var 1989.

I ett inlägg i Postvagnen som lades in idag tisdag finns faktiskt ett foto på Alfred Nobel i koppling med IC-tåget. IC-tåget skymtar i fotot. Bilden uppges tagen den 27 juli 1986. Måste rätta mig jag TROR att kopplingen var med IC45.
//Mr H

Nu har jag kollat i gamla kommunickor. Så här var det med Stockholmsgrenen av Alfred Nobel, inklusive den tid då Affe ännu inte var döpt (före 31 maj 1987):

Somrarna 1982-84: Ingen sammankoppling med annat tåg. Sittvagn/-ar till Hamburg sommaren 1982, ingen sittvagn somrarna 1983-84. Avgång från Stockholm C i intervallet 17.42-17.43.

Tågplaneperioden T85 (= försommar 1985 - försommar 1986): Ingen sammankoppling med annat tåg. Sittvagn/-ar M-F som avkopplades i Alvesta. Bara fyra uppehåll mellan Stockholm och Alvesta. 17.25 från Stockholm C.

T86, T87 och T88: Lok, liggvagnar och sovvagnar gick inkopplade i IC 45 till Mjölby. Avgång under intervallet 18.05-18.08 från Stockholm C.

T89-92: Ingen sammankoppling med annat tåg. Avgång från Stockholm C 17.48 de båda första perioderna och 17.30 de båda sista.

T93 har jag ingen tidtabell från, men det vore märkligt om det inte var likadant som under T92.

Sommaren 1994, dvs Alfred Nobels svanesång: Lok, liggvagnar och vagnar gick inkopplade i IC 45 som då gick till Nässjö. Avgång 18.06.

Summa summarum: Alfred Nobels lok och vagnar gick sammankopplade med IC 45 i tre tågplaneperioder (T86-88) och sommaren 1994. Dessutom inkopplade sittvagnar till Alvesta under T85.

Brasklapp: Jag kan inte påminna mig att det här med sammankoppling eller ej varierade mellan sommar och andra årstider när Alfred Nobel (döpt eller odöpt) gick året runt. Jag har inte heller kunnat kolla det.

Till sist: Jag tror inte att Alfred Nobel någonsin sammankopplades med andra tåg på nordgång. Men någon kanske har bättre minne?

- - -
Jag har för mig att det åtminstone något år efter 1983 förekom sittvagnar i tåget från Stockholm, dock endast till Nässjö (om jag minns rätt). Möjligen annonserades det t o m som två olika tåg, men med samma tider.

Under några år kopplade ju Alfred Nobel från Cst med ett IC-tåg som jag tror var tåg 41 med destination Mjölby (där tåg 41 kopplades av). Det gav upphov till den intressanta destinationsskyltningen på Stockholm C "Tåg till Mjölby Hamburg".
//Mr H

Skulle det ha varit under Alfred Nobel-perioden d v s 1987-1994? Eller använder du nu "Alfred Nobel" som generisk beteckning för "internationellt fjärrtåg"?

Jag skriver Alfred Nobel därför att jag menar Alfred Nobel och inget annat.
//Mr H

Jag kan bekräfta att det var med Alfred Nobel, liksom att det var till Mjölby. Vågar dessutom en gissning på att det var 1989.

I ett inlägg i Postvagnen som lades in idag tisdag finns faktiskt ett foto på Alfred Nobel i koppling med IC-tåget. IC-tåget skymtar i fotot. Bilden uppges tagen den 27 juli 1986. Måste rätta mig jag TROR att kopplingen var med IC45.
//Mr H

Nu har jag kollat i gamla kommunickor. Så här var det med Stockholmsgrenen av Alfred Nobel, inklusive den tid då Affe ännu inte var döpt (före 31 maj 1987):

Somrarna 1982-84: Ingen sammankoppling med annat tåg. Sittvagn/-ar till Hamburg sommaren 1982, ingen sittvagn somrarna 1983-84. Avgång från Stockholm C i intervallet 17.42-17.43.

Tågplaneperioden T85 (= försommar 1985 - försommar 1986): Ingen sammankoppling med annat tåg. Sittvagn/-ar M-F som avkopplades i Alvesta. Bara fyra uppehåll mellan Stockholm och Alvesta. 17.25 från Stockholm C.

T86, T87 och T88: Lok, liggvagnar och sovvagnar gick inkopplade i IC 45 till Mjölby. Avgång under intervallet 18.05-18.08 från Stockholm C.

T89-92: Ingen sammankoppling med annat tåg. Avgång från Stockholm C 17.48 de båda första perioderna och 17.30 de båda sista.

T93 har jag ingen tidtabell från, men det vore märkligt om det inte var likadant som under T92.

Sommaren 1994, dvs Alfred Nobels svanesång: Lok, liggvagnar och vagnar gick inkopplade i IC 45 som då gick till Nässjö. Avgång 18.06.

Summa summarum: Alfred Nobels lok och vagnar gick sammankopplade med IC 45 i tre tågplaneperioder (T86-88) och sommaren 1994. Dessutom inkopplade sittvagnar till Alvesta under T85.

Brasklapp: Jag kan inte påminna mig att det här med sammankoppling eller ej varierade mellan sommar och andra årstider när Alfred Nobel (döpt eller odöpt) gick året runt. Jag har inte heller kunnat kolla det.

Till sist: Jag tror inte att Alfred Nobel någonsin sammankopplades med andra tåg på nordgång. Men någon kanske har bättre minne?

Var det inte i T 85 som tåget gick sammankopplat med 67 till Katrineholm?

- - -
Tågplaneperioden T85 (= försommar 1985 - försommar 1986): Ingen sammankoppling med annat tåg. Sittvagn/-ar M-F som avkopplades i Alvesta. Bara fyra uppehåll mellan Stockholm och Alvesta. 17.25 från Stockholm C.
- - -
Summa summarum: Alfred Nobels lok och vagnar gick sammankopplade med IC 45 i tre tågplaneperioder (T86-88) och sommaren 1994. Dessutom inkopplade sittvagnar till Alvesta under T85.

Brasklapp: Jag kan inte påminna mig att det här med sammankoppling eller ej varierade mellan sommar och andra årstider när Alfred Nobel (döpt eller odöpt) gick året runt. Jag har inte heller kunnat kolla det.

Till sist: Jag tror inte att Alfred Nobel någonsin sammankopplades med andra tåg på nordgång. Men någon kanske har bättre minne?

Var det inte i T 85 som tåget gick sammankopplat med 67 till Katrineholm?

Du har helt rätt. Jag hade glömt att kolla den saken.

- - -
Jag har för mig att det åtminstone något år efter 1983 förekom sittvagnar i tåget från Stockholm, dock endast till Nässjö (om jag minns rätt). Möjligen annonserades det t o m som två olika tåg, men med samma tider.

Under några år kopplade ju Alfred Nobel från Cst med ett IC-tåg som jag tror var tåg 41 med destination Mjölby (där tåg 41 kopplades av). Det gav upphov till den intressanta destinationsskyltningen på Stockholm C "Tåg till Mjölby Hamburg".
//Mr H

Skulle det ha varit under Alfred Nobel-perioden d v s 1987-1994? Eller använder du nu "Alfred Nobel" som generisk beteckning för "internationellt fjärrtåg"?

Jag skriver Alfred Nobel därför att jag menar Alfred Nobel och inget annat.
//Mr H

Jag kan bekräfta att det var med Alfred Nobel, liksom att det var till Mjölby. Vågar dessutom en gissning på att det var 1989.

I ett inlägg i Postvagnen som lades in idag tisdag finns faktiskt ett foto på Alfred Nobel i koppling med IC-tåget. IC-tåget skymtar i fotot. Bilden uppges tagen den 27 juli 1986. Måste rätta mig jag TROR att kopplingen var med IC45.
//Mr H

Nu har jag kollat i gamla kommunickor. Så här var det med Stockholmsgrenen av Alfred Nobel, inklusive den tid då Affe ännu inte var döpt (före 31 maj 1987):

Somrarna 1982-84: Ingen sammankoppling med annat tåg. Sittvagn/-ar till Hamburg sommaren 1982, ingen sittvagn somrarna 1983-84. Avgång från Stockholm C i intervallet 17.42-17.43.

Tågplaneperioden T85 (= försommar 1985 - försommar 1986): Ingen sammankoppling med annat tåg. Sittvagn/-ar M-F som avkopplades i Alvesta. Bara fyra uppehåll mellan Stockholm och Alvesta. 17.25 från Stockholm C.

T86, T87 och T88: Lok, liggvagnar och sovvagnar gick inkopplade i IC 45 till Mjölby. Avgång under intervallet 18.05-18.08 från Stockholm C.

T89-92: Ingen sammankoppling med annat tåg. Avgång från Stockholm C 17.48 de båda första perioderna och 17.30 de båda sista.

T93 har jag ingen tidtabell från, men det vore märkligt om det inte var likadant som under T92.

Sommaren 1994, dvs Alfred Nobels svanesång: Lok, liggvagnar och vagnar gick inkopplade i IC 45 som då gick till Nässjö. Avgång 18.06.

Summa summarum: Alfred Nobels lok och vagnar gick sammankopplade med IC 45 i tre tågplaneperioder (T86-88) och sommaren 1994. Dessutom inkopplade sittvagnar till Alvesta under T85.

Brasklapp: Jag kan inte påminna mig att det här med sammankoppling eller ej varierade mellan sommar och andra årstider när Alfred Nobel (döpt eller odöpt) gick året runt. Jag har inte heller kunnat kolla det.

Till sist: Jag tror inte att Alfred Nobel någonsin sammankopplades med andra tåg på nordgång. Men någon kanske har bättre minne?

Verkligen en gedigen och intressant sammanställning! Tack! Jag undrar om inte sammankopplingarna söderut hade att göra med kap.brist på Cst pga ombyggnadsarbeten. Andra tåg slogs ju också ihop under em max.trafik exvis CE Göteborg och CE Karlstad samt CE Göteborg och Eskilstuna (!!!). Innebär då att Alfred Nobel inte behövde koppla på nordgång då man inte anlände Cst på trafikdimensionerande tid.(Var väl runt 10-tiden om jag minns rätt?)

/Mr H

En fördel med kopplingen var ju att man fick tillgång till restaurangvagn vilket förmodligen var välkommet för många med tanke på den rätt tidiga avgången från Stockholm C.
På nordgång kunde man väl klara sig på den frukost man fick i vagnen eller vänta tills man var framme.
Med koppling så hade ju även förseningar på AN ställt till det.

Till sist: Jag tror inte att Alfred Nobel någonsin sammankopplades med andra tåg på nordgång. Men någon kanske har bättre minne?

Någon av tidtabellerna innan slutet måste "Alfred Nobel" gått ihop med ett IC-tåg från Nässjö till Stockholm. Vilket har jag inte koll på. Men några år in på 90-talet fick vi i Linköping en morgonjour och då kunde det hända att vi fick köra ett försenat "Alfred Nobel", som ankom i extratågsläge, från Linköping till Stockholm. Det måste rört sig om ett av de första IC-tågen på morgonen från Nässjö som det skulle koppla med. Kanske pendangen till 45:an. Nässjö nattjour ankom med tåget och denne ville hem. IC-delen hade avgått i rätt tid så man måste ha haft tillgång till ett Rc-lok för detta i Nässjö tidigt på morgonen. Tror mig minnas att tåget gick via Nyköping även vid försening.
Har året noterat i någon annotationsbok men de finns i källaren.
Var ett nöje att köra tåget eftersom det var skivbromsat.
Någon skrev tidigare att Oslodelen var ett ett pendlartåg in till Göteborg, men passade det tidsmässigt och kopplade man till sittvagnar i Halmstad? Avlyssnade en gång en diskussion i Helsingborg om detta mellan tågpersonal och några som ville sitta i korridoren mellan Helsingborg-Halmstad eftersom sittvagnar saknades. Vilket de blev nekade.

Det kan nog stämma att man gick kopplade även på nordgång, hittade ingen tidtabell för 1994 men väl för 1993 sommar.
Och där kan man läsa ut att tåg IC22 är annonserat med avg. Nässjö 06:05 ank Cst 09:53, AN är annonserat som 290 med enbart avstigning men uppenbart i samma tidtabell som 22 och med ankomst Cst 09:53.
Mot Oslo hittar man AN 390 med enbart avstigning, första i Halmstad 04:50 med ankomst Oslo 11:40, men i samma tidtabell hittar man IN 388 som avgår Helsingborg 03:40 och ankommer Oslo 11:40
Så upp enbart gick det 1993 kopplade tåg både till Oslo och Cst .
Och åtminstone sommaren 93 fanns det sittvagnar Helsingborg-Oslo.

När du skriver det så stämmer nog min minnesbild också med att vagnarna skulle gå i IC 22. Det var väl därför man fick gå över Nyköping med dubbleringståget eftersom det var avstigning där för nattresenärer. Annars tycker man att det smidigaste hade varit att låta vagnarna gå i nästa IC-tåg, 24?, från Nässjö men det tåget gick över Katrineholm.

När du skriver det så stämmer nog min minnesbild också med att vagnarna skulle gå i IC 22. Det var väl därför man fick gå över Nyköping med dubbleringståget eftersom det var avstigning där för nattresenärer. Annars tycker man att det smidigaste hade varit att låta vagnarna gå i nästa IC-tåg, 24?, från Nässjö men det tåget gick över Katrineholm.

Här hittar jag ett litet mysterium i 1993års tidtabell för Alfred Nobel 290 har ingen annonserad avstigning i Nyköping men tåg 22 hade annonserad ankomst 08:34 med avgång 08:36 . Samma för sydgående 291 ingen annonserad påstigning i Nyköping men väl för 45.
Tågen var ju annonserade i tidtabellen var för sig så kanske ville man ha frihet om tågen kördes separat ?

När du skriver det så stämmer nog min minnesbild också med att vagnarna skulle gå i IC 22. Det var väl därför man fick gå över Nyköping med dubbleringståget eftersom det var avstigning där för nattresenärer. Annars tycker man att det smidigaste hade varit att låta vagnarna gå i nästa IC-tåg, 24?, från Nässjö men det tåget gick över Katrineholm.

Här hittar jag ett litet mysterium i 1993års tidtabell för Alfred Nobel 290 har ingen annonserad avstigning i Nyköping men tåg 22 hade annonserad ankomst 08:34 med avgång 08:36 . Samma för sydgående 291 ingen annonserad påstigning i Nyköping men väl för 45.
Tågen var ju annonserade i tidtabellen var för sig så kanske ville man ha frihet om tågen kördes separat ?

Finns väl också andra orsaker till att man kan vilja undvika möjligheten att boka biljett med avstigning i Nyköping? Att allmänt hålla nere antalet bokningsbara destinationer.

När du skriver det så stämmer nog min minnesbild också med att vagnarna skulle gå i IC 22. Det var väl därför man fick gå över Nyköping med dubbleringståget eftersom det var avstigning där för nattresenärer. Annars tycker man att det smidigaste hade varit att låta vagnarna gå i nästa IC-tåg, 24?, från Nässjö men det tåget gick över Katrineholm.

Här hittar jag ett litet mysterium i 1993års tidtabell för Alfred Nobel 290 har ingen annonserad avstigning i Nyköping men tåg 22 hade annonserad ankomst 08:34 med avgång 08:36 . Samma för sydgående 291 ingen annonserad påstigning i Nyköping men väl för 45.
Tågen var ju annonserade i tidtabellen var för sig så kanske ville man ha frihet om tågen kördes separat ?

Finns väl också andra orsaker till att man kan vilja undvika möjligheten att boka biljett med avstigning i Nyköping? Att allmänt hålla nere antalet bokningsbara destinationer.

Har svårt se någon fördel med det. Men Nyköpingsbor kanske upptäckte att tåget stannade ändå och kanske man fick en bokning på 22 eller 45 till/från Norrköping.

Oslodelen hade sittvagnar, AB+B+B+BF Oslo-Halmstad v.v. vissa år gick även en BR Oslo-Göteborg v.v.Om sittvagnarna kopplades av och på i Halmstad eller hängde med tomma till Helsingborg tvista de lärde. Tydligen har båda varianterna förekommit.

Oslodelen hade sittvagnar, AB+B+B+BF Oslo-Halmstad v.v. vissa år gick även en BR Oslo-Göteborg v.v.Om sittvagnarna kopplades av och på i Halmstad eller hängde med tomma till Helsingborg tvista de lärde. Tydligen har båda varianterna förekommit

I 1993 års tidtabell så gick i vart fall AN tåg 391 från Oslo 17:00, sista annonserade uppehåll i Halmstad avg 23:55. Det tåget gick kopplat med
IN 389 avg Oslo 17:00 ,avg Halmstad 23:55 med ank. Helsingborg 00:58. Och de vagnarna torde ha returnerat från Helsingborg i IN 388 avg 03:40 kopplat med AN och ank. Oslo S 11:40

Det var bara påstigning 1982 varför det gällde tyska regler och priser för bl.a ölförsäljningen i sovvagnarna.
Dessutom tror jag att vagnarna i Köpenhamn kopplades till ett tåg som avgick därifrån. När jag åkte 1982 var sovvagnarna från Sverige försenade och det ordinarie tåg det skulle kopplats till avgick utan sovvagnarna vilka ställdes upp strömlösa och med låsta toaletter på bangården i väntan på nästa tåg från Köpenhamn.
Detta var vad jag förstod på personalen tämligen vanligt och elaka tungor hävdade att SJ prioriterade nattgodstågen framför detta tåg, det lär ha varit så att DSB hotade att stoppa förbindelsen om inte SJ skärpte sig. Men det löste sig visst och jag åkte flera gånger med Alfred Nobel.

Detta var vad jag förstod på personalen tämligen vanligt och elaka tungor hävdade att SJ prioriterade nattgodstågen framför detta tåg, det lär ha varit så att DSB hotade att stoppa förbindelsen om inte SJ skärpte sig. Men det löste sig visst och jag åkte flera gånger med Alfred Nobel.

Alla järnvägar för förseningsstatistik, inte minst på internationella förbindelser. "Sent från kontinenten" var inget nytt SJ-begrepp.

Det var bara påstigning 1982 varför det gällde tyska regler och priser för bl.a ölförsäljningen i sovvagnarna.
Dessutom tror jag att vagnarna i Köpenhamn kopplades till ett tåg som avgick därifrån. När jag åkte 1982 var sovvagnarna från Sverige försenade och det ordinarie tåg det skulle kopplats till avgick utan sovvagnarna vilka ställdes upp strömlösa och med låsta toaletter på bangården i väntan på nästa tåg från Köpenhamn.
Detta var vad jag förstod på personalen tämligen vanligt och elaka tungor hävdade att SJ prioriterade nattgodstågen framför detta tåg, det lär ha varit så att DSB hotade att stoppa förbindelsen om inte SJ skärpte sig. Men det löste sig visst och jag åkte flera gånger med Alfred Nobel.

Ja, de första åren fanns annonserade ankomst- och avgångstider vid København H. Men jag tycker det är märkligt att DSB körde iväg ett tåg utan svenska vagnar. Av en händelse har jag DSB:s Køreplan för just sommaren 1982 (ren tur, för jag har ingen annan). Där finns onekligen tåg 1391 med. Avgångstiden var 2.14 från Köpenhamn. Som vagnssammansättning anges bara vagnarna från Göteborg (då sitt och ligg) och Stockholm (då sitt, ligg och sov). Tåg 1391 skulle alltså inte sammankopplas med något annat tåg.

Jag har svårt att tro att DSB på pin kiv körde iväg med enbart loket till Rødby F och lät samtliga svenska vagnar stå i Köpenhamn och vänta på att bli inkopplade i första morgontåget (Hamburg Express, avg 7.20.) Om inte annat måste det ha försvårat för DSB om de fick ett antal fler vagnar att skeppa över från Rødby till Puttgarden, och den förseningen av Hamburg Express hade DB kunnat skylla på försening från Danmark.

Om du är säker på att det här hände sommaren 1982 - kan det inte ha varit så att vagnarna från Göteborg gick iväg från Köpenhamn innan vagnarna från Stockholm hade kommit, eller vice versa?

1976 hade jag förmånen att få studiebesöka DSB tågledning i Köpenhamn. Den svarade för hela landet, sedan mellannivån i organisationen slopats (Distriktskanslierna i K. och Århus indragits). Under sig hade den bl a ett tiotal "småfjärrar", betraktade som ett slags utvidgad tågklarering.

Tyska Oberzugleitung Hamburg bestämde mycket om väntetiderna i K. Och var oftast restriktiv. Den måste ju ta hänsyn till de stora "anslutningsträden" söderut i (Väst)tyskland. Färjeleden Rödby-Puttgarden komplicerade också saken.

Citat:
... (Distriktskanslierna i K. och Århus indragits). Under sig hade den bl a ett tiotal "småfjärrar", betraktade som ett slags utvidgad tågklarering.

Tyska Oberzugleitung Hamburg bestämde mycket om väntetiderna i K. ...

Du skriver först att du besökte den nationella tågledningen i Köpenhamn. Men därefter så skriver du om distriktskanslierna i 'K. och Århus'.

Vad står då egentligen K. för? Är det också Köpenhamn men varför då förkorta till K. när du skriver ut Århus? Eller finns det någon annan plats som K. åsyftar?
Undrar nyfikne Arne :-)

Citat:
... (Distriktskanslierna i K. och Århus indragits). Under sig hade den bl a ett tiotal "småfjärrar", betraktade som ett slags utvidgad tågklarering.

Tyska Oberzugleitung Hamburg bestämde mycket om väntetiderna i K. ...

Du skriver först att du besökte den nationella tågledningen i Köpenhamn. Men därefter så skriver du om distriktskanslierna i 'K. och Århus'.

Vad står då egentligen K. för? Är det också Köpenhamn men varför då förkorta till K. när du skriver ut Århus? Eller finns det någon annan plats som K. åsyftar?

Då jag skrivit ut Köpenhamn på raden före (Utelämnad i citatet) ville jag undvika upprepning.

Det var bara påstigning 1982 varför det gällde tyska regler och priser för bl.a ölförsäljningen i sovvagnarna.
Dessutom tror jag att vagnarna i Köpenhamn kopplades till ett tåg som avgick därifrån. När jag åkte 1982 var sovvagnarna från Sverige försenade och det ordinarie tåg det skulle kopplats till avgick utan sovvagnarna vilka ställdes upp strömlösa och med låsta toaletter på bangården i väntan på nästa tåg från Köpenhamn.
Detta var vad jag förstod på personalen tämligen vanligt och elaka tungor hävdade att SJ prioriterade nattgodstågen framför detta tåg, det lär ha varit så att DSB hotade att stoppa förbindelsen om inte SJ skärpte sig. Men det löste sig visst och jag åkte flera gånger med Alfred Nobel.

Ja, de första åren fanns annonserade ankomst- och avgångstider vid København H. Men jag tycker det är märkligt att DSB körde iväg ett tåg utan svenska vagnar. Av en händelse har jag DSB:s Køreplan för just sommaren 1982 (ren tur, för jag har ingen annan). Där finns onekligen tåg 1391 med. Avgångstiden var 2.14 från Köpenhamn. Som vagnssammansättning anges bara vagnarna från Göteborg (då sitt och ligg) och Stockholm (då sitt, ligg och sov). Tåg 1391 skulle alltså inte sammankopplas med något annat tåg.

Jag har svårt att tro att DSB på pin kiv körde iväg med enbart loket till Rødby F och lät samtliga svenska vagnar stå i Köpenhamn och vänta på att bli inkopplade i första morgontåget (Hamburg Express, avg 7.20.) Om inte annat måste det ha försvårat för DSB om de fick ett antal fler vagnar att skeppa över från Rødby till Puttgarden, och den förseningen av Hamburg Express hade DB kunnat skylla på försening från Danmark.

Om du är säker på att det här hände sommaren 1982 - kan det inte ha varit så att vagnarna från Göteborg gick iväg från Köpenhamn innan vagnarna från Stockholm hade kommit, eller vice versa?

Du kan nog ha rätt att Göteborgsvagnarna hade kommit och det var Stockholmsvagnarna som lämnades. Jag och min reskamrat steg på i Nässjö. Hursomhelst var vi kvar tills nästa förbindelse fanns, vilket kan ha varit ett ordinarie tåg Köpenhamn-Hamburg.
Eftersom nattåget var nytt kan det ju varit svårt att få ihop det och jag minns gnället från sovvagnskonduktören som gjorde resan ofta och ogillade förseningarna.

Vad jag kan se i Sv Kommunikationer så fortsatte upplägget med tåg 2345/2346 ”Vikingen” Hm-Hbf-Hm med sovvagn till/från Hamburg fram till sommaren 1968.
1965 vid den stora omnumreringen fick tågen nummer 1107/1108.
Från 1968 förekom ”Vikingen” som tåg 9/19 o 10/20 Cst-M/Hm-Hbf o åter, med de förändringar som du beskrev.

Vad jag kan se i Sv Kommunikationer så fortsatte upplägget med tåg 2345/2346 ”Vikingen” Hm-Hbf-Hm med sovvagn till/från Hamburg fram till sommaren 1968.
1965 vid den stora omnumreringen fick tågen nummer 1107/1108.
Från 1968 förekom ”Vikingen” som tåg 9/19 o 10/20 Cst-M/Hm-Hbf o åter, med de förändringar som du beskrev.

Ja, jag menade i mitt startinlägg att 1963 års nya grepp med "Vikingen" fortsatte i fem år framåt, med den ändringen att sovvagnen från 1966 eller 1967 gick från Stockholm och inte Helsingborg. (Kan du förresten se om det var från 1966 eller 1967?)

Jag antar att du, liksom jag, har funnit att sovvagnen Hamburg - Stockholm från försommaren 1968 tidigarelades flera timmar så att den inte längre gick i norrgående "Vikingen" utan i dagtåg Hamburg - Köpenhamn och nattåg Köpenhamn - Stockholm.

Jag har kollat både tidtabell och vagnförteckning för de aktuella åren 1966-67 och sovvagnen går i 1107/1108 på svensk sida, CIWL Hamburg Altona-Köbenhavn-Helsingör-Hälsingborg-Hässleholm och åter.
Anslutning i Hässleholm med X7-8.

Jag noterade också förändringen 1968 på norrgående vagnen.

Jag har kollat både tidtabell och vagnförteckning för de aktuella åren 1966-67 och sovvagnen går i 1107/1108 på svensk sida, CIWL Hamburg Altona-Köbenhavn-Helsingör-Hälsingborg-Hässleholm och åter.
Anslutning i Hässleholm med X7-8.

Jag noterade också förändringen 1968 på norrgående vagnen.

Stort tack för din uppmärksamhet! Då var det alltså så att det dröjde till 1968 innan sovvagnen till Hamburg utgick från Stockholm. Jag noterar det för framtiden.

Scannat in sammansättningsplanerna från T85 , dvs 1985-86.

Lördagsvarianten av 391 har jag inte scannat för tåget består bara av Sov/liggvagnarna till Hamburg då, vagnsamansättningen är samma som övriga dagar.

[image]

M.V.H Anders.k.

Scannat in sammansättningsplanerna från T85 , dvs 1985-86.

Lördagsvarianten av 391 har jag inte scannat för tåget består bara av Sov/liggvagnarna till Hamburg då, vagnsamansättningen är samma som övriga dagar.
M.V.H Anders.k.

Intressant!
Man ser att några dagar under sommarmånaderna (när R3F-en och alla extra liggvagnar gick) så får jag det till 15 vagnar i tåget Stockholm-Katrineholm.
Och då hade alla inrikesvagnarna manuell dörrstängning. Undrar om tiden var rejält tilltagen, eller om det tog tid att stänga och få klart.
När man sen tittar på T86 (i ditt nästa inlägg) är det 80-talsvagnar med, plus att jag fick det till som mest "bara" 12 vagnar.

Scannat in sammansättningsplanerna från T85 , dvs 1985-86.

Lördagsvarianten av 391 har jag inte scannat för tåget består bara av Sov/liggvagnarna till Hamburg då, vagnsamansättningen är samma som övriga dagar.
M.V.H Anders.k.

Intressant!
Man ser att några dagar under sommarmånaderna (när R3F-en och alla extra liggvagnar gick) så får jag det till 15 vagnar i tåget Stockholm-Katrineholm.
Och då hade alla inrikesvagnarna manuell dörrstängning. Undrar om tiden var rejält tilltagen, eller om det tog tid att stänga och få klart.
När man sen tittar på T86 (i ditt nästa inlägg) är det 80-talsvagnar med, plus att jag fick det till som mest "bara" 12 vagnar.

Har läst någonstans att det var Tysk personal med upp till Stockholm , så då var det ju säkert trippel uppsättning av personal med från Stockholm som du ser av
Tjk= Tjänstekupernas tilldelning.
1 Karlstad, 2 Svensk personal för vagnarna till Alvesta, 3 Tyska personalen.

M.V.H Anders.k.

Ja det var tysk personal stationerad i Hamburg på AN . Och det bidrog väl till rätt dålig ekonomi för föbindelsen, dels hade ju varje vagn, både ligg och sov sin vagnskötare som tog hand om pass och biljetter, skötte lite enklare servering och pysslade om vagnen i största allmänhet. Enligt deras avtal var all tid utanför Tyskland att räkna som arbetstid så en t.o.r Hamburg-Stockholm fyllde ungefär en veckas arbetstid.
Lönen var måttlig men det blev nog dyrt ändå.

Ja det var tysk personal stationerad i Hamburg på AN . Och det bidrog väl till rätt dålig ekonomi för föbindelsen, dels hade ju varje vagn, både ligg och sov sin vagnskötare som tog hand om pass och biljetter, skötte lite enklare servering och pysslade om vagnen i största allmänhet. Enligt deras avtal var all tid utanför Tyskland att räkna som arbetstid så en t.o.r Hamburg-Stockholm fyllde ungefär en veckas arbetstid.
Lönen var måttlig men det blev nog dyrt ändå.

Ja men vilken kvalite det gav! Rolig syn när vagnskötaren satt i sin fåtölj med liten läslampa i korridorslutet på natten. Apropå lönen får vi trösta oss med att de här killarna (förekom det kvinnor också?)hade en hel del extraknäck!

//Mr H

Scannade sammansättningsplanen för T86, dvs 1986-87 främst pga Mjölby-grejen som.

Tog med det andra Nattåget på Väskustsbanan som utfyllnad , sommarvarianten.

[image]

M.V.H Anders.k.

Här kommer några bilder på tåget.
Norrköping och söder ut. Året är 1985 eller troligast 1986 mitt i sommaren. Klockan ser ut att vara 19:30.
Semesteravlösare men är osäker på året.
Bilderna har nog visats förr.
BJ
[image] [image] [image]

Tack för fina bilder. Bör vara T 85 enligt sammansättningsplanen ovan. Och tack även till Anders k. för sammansättningsplanerna.

Tack för fina bilder. Bör vara T 85 enligt sammansättningsplanen ovan. Och tack även till Anders k. för sammansättningsplanerna.

Ja, och även klockslaget gör det alldeles omöjligt att bilderna skulle vara tagna sommaren 1986. Då gick Affes vagnar i IC 45 ungefär fyrtio minuter senare.

Den första av filerna måste ha blivit förväxlad i din samling. Den handlar för närvarande om vågjusteringsvagn, liftmotorvagn och andra tjänstevagnar som garanterat inte gick i Alfred Nobel.

Den första av filerna måste ha blivit förväxlad i din samling. Den handlar för närvarande om vågjusteringsvagn, liftmotorvagn och andra tjänstevagnar som garanterat inte gick i Alfred Nobel.

Konstigt!
Jag ser en bild föreställande hela tåget med Rc2 1085 i förgrunden.
Vad ser ni andra?
BJ

Den första av filerna måste ha blivit förväxlad i din samling. Den handlar för närvarande om vågjusteringsvagn, liftmotorvagn och andra tjänstevagnar som garanterat inte gick i Alfred Nobel.

Konstigt!
Jag ser en bild föreställande hela tåget med Rc2 1085 i förgrunden.
Vad ser ni andra?
BJ

Jag ser hela tåget på första bilden.

Den första av filerna måste ha blivit förväxlad i din samling. Den handlar för närvarande om vågjusteringsvagn, liftmotorvagn och andra tjänstevagnar som garanterat inte gick i Alfred Nobel.

Konstigt!
Jag ser en bild föreställande hela tåget med Rc2 1085 i förgrunden.
Vad ser ni andra?
BJ

Du har rätt. Av misstag placerade jag mitt inlägg som svar på ditt inlägg. Men det var avsett som ett svar på Anders.k:s inlägg med sammansättningsplaner. Ber om ursäkt och gör ett nytt försök.

Scannade sammansättningsplanen för T86, dvs 1986-87 främst pga Mjölby-grejen som.

Tog med det andra Nattåget på Väskustsbanan som utfyllnad , sommarvarianten.

M.V.H Anders.k.

Den första av filerna måste ha blivit förväxlad i din samling. I varje fall i min dator är den första filen en lista över vissa tjänstevagnar som garanterat inte gick i Alfred Nobel, bl a vågjusteringsvagn och liftmotorvagn.

Jag ser sammansättningsplanerna helt som de ska vara.

Jag ser sammansättningsplanerna helt som de ska vara.

Nu har jag löst problemet genom att trycka Ctrl+F5 och därigenom uppdatera cacheminnet för den filen. Jag tippar att Anders.k förut har använt samma filnamn till denna tjänstevagnslista och nu återanvände filnamnet för sammansättningsplanen. Medan det gamla filinnehållet låg kvar i min dators cacheminne.

Jag ser sammansättningsplanerna helt som de ska vara.

Nu har jag löst problemet genom att trycka Ctrl+F5 och därigenom uppdatera cacheminnet för den filen. Jag tippar att Anders.k förut har använt samma filnamn till denna tjänstevagnslista och nu återanvände filnamnet för sammansättningsplanen. Medan det gamla filinnehållet låg kvar i min dators cacheminne.

Så är det, jag gör det enkelt för mig vid scanning och inläggning på servern.

Se det som ett tecken på att det är hög tid att rensa datorn din

Mvh Anders k

Scannade sammansättningsplanen för T86, dvs 1986-87 främst pga Mjölby-grejen som.

M.V.H Anders.k.

I Stockholmsdelen förekommer två sovvagnar, 240 och 241. Den ena har DB/DSG som ägare, den andra DB/CIWLT. Jag antar att bägge ingår i TEN-poolen, men varför är det två olika ägare?
Och var det identiska vagnar, mitt minne - som inte är att lita på - säger att så var fallet?

Under lågtrafik var det väl bara en sovvagn - var det 240 eller 241 som gick då?

funderar
Thomas K Ohlsson