Bättre än svart - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

[image] Visst var de vackra, speciellt när de var nylevererade som här Rc4 1157 i tåg 902 på Stockholm C 16 maj 1976.

Håller med dig Stig fullständigt, ett svart lok har alltid en skorsten inte en strömavtagare. Palle i Vika;-)

Håller med dig Stig fullständigt, ett svart lok har alltid en skorsten inte en strömavtagare. Palle i Vika;-)

Och jag kan inte övertyga dig med denna bild på en LNER/BR EM1 i leveransutförande? :-)

[image]

Även om jag ibland tycker att dessa lok (och i bilden nedan en av dess EM2 systrar) kanske såg bättre ut i grönt...

[image]

Håller med dig Stig fullständigt, ett svart lok har alltid en skorsten inte en strömavtagare. Palle i Vika;-)

Och jag kan inte övertyga dig med denna bild på en LNER/BR EM1 i leveransutförande? :-)

Även om jag ibland tycker att dessa lok (och i bilden nedan en av dess EM2 systrar) kanske såg bättre ut i grönt...

Sorry Richard, du kan inte omvända en en enveten boilerfantast. Under mina 45 år som lokförare har jag kört de flesta ånglokstyper i landet och alla har varit svarta och försedda med skorsten. På min tid vid SJ var alltid Rc-loken lackerade i originalfärgen men när jag gick över till Transdev och "Snälltåget" så hände det att vi ibland lånade in Banverkets banan-Rc DLL vid lokbrist och då var färgen gul, men oftast var det Hectors 141-142-244-243(Taurus) med dess mörkgråa färg som passade den dragkraften men nu är vi långt ifrån Rc med originalfärg.
Palle i Vika.;-)

Håller med dig Stig fullständigt, ett svart lok har alltid en skorsten inte en strömavtagare. Palle i Vika;-)

Och jag kan inte övertyga dig med denna bild på en LNER/BR EM1 i leveransutförande? :-)

Även om jag ibland tycker att dessa lok (och i bilden nedan en av dess EM2 systrar) kanske såg bättre ut i grönt...

Sorry Richard, du kan inte omvända en en enveten boilerfantast. Under mina 45 år som lokförare har jag kört de flesta ånglokstyper i landet och alla har varit svarta och försedda med skorsten. På min tid vid SJ var alltid Rc-loken lackerade i originalfärgen men när jag gick över till Transdev och "Snälltåget" så hände det att vi ibland lånade in Banverkets banan-Rc DLL vid lokbrist och då var färgen gul, men oftast var det Hectors 141-142-244-243(Taurus) med dess mörkgråa färg som passade den dragkraften men nu är vi långt ifrån Rc med originalfärg.
Palle i Vika.;-)

Palle, vad säger du då om ett svart lok med både skorsten och strömavtagare? :-)
https://www.drehscheibe-online.de/foren/read.php?17,6394438

/Leif

Håller med dig Stig fullständigt, ett svart lok har alltid en skorsten inte en strömavtagare. Palle i Vika;-)

Och jag kan inte övertyga dig med denna bild på en LNER/BR EM1 i leveransutförande? :-)

Även om jag ibland tycker att dessa lok (och i bilden nedan en av dess EM2 systrar) kanske såg bättre ut i grönt...

Palle, vad säger du då om ett svart lok med både skorsten och strömavtagare? :-)
https://www.drehscheibe-online.de/foren/read.php?17,6394438

/Leif

Jag bara väntade på att den bilden skulle komma upp i detta sammanhang, men vad jag har förstått så användes väl strömmen till förarens tekokare (ironi) men observera att strömavtagaren är svart så det harmonierar med lokets svarta färg.:-D

Håller med dig Stig fullständigt, ett svart lok har alltid en skorsten inte en strömavtagare. Palle i Vika;-)

Och jag kan inte övertyga dig med denna bild på en LNER/BR EM1 i leveransutförande? :-)

Även om jag ibland tycker att dessa lok (och i bilden nedan en av dess EM2 systrar) kanske såg bättre ut i grönt...

Palle, vad säger du då om ett svart lok med både skorsten och strömavtagare? :-)
https://www.drehscheibe-online.de/foren/read.php?17,6394438

/Leif

Jag bara väntade på att den bilden skulle komma upp i detta sammanhang, men vad jag har förstått så användes väl strömmen till förarens tekokare (ironi) men observera att strömavtagaren är svart så det harmonierar med lokets svarta färg.:-D

Nja, schweiziska lokförare kokar inte te ombord - inte ens kaffe. De går in på Bahnhofs Buffet och inhandlar lämplig dryck. Jag fick förklara för dem att deras lok - trots att de var av högsta kvalitet - inte kunde användas i Sverige: ingen kokplatta.....:-(

F ö har Richards svarta ellok svarta strömavtagare! (Dock ingen skorsten.)

... men detta svarta lok har skorsten och två strömavtagare: :-P
https://i.redd.it/finrdt7aytu41.jpg

Edit: bildkälla

Även detta bayerska ellok hade 2 strömavtagare och skorsten. Ångpannan för värmning av vagnarna och kanske även för att lokföraren skulle få en kopp varmt kaffe.
https://de.wikipedia.org/wiki/Bayerische_EP_3

Palle, vad säger du då om ett svart lok med både skorsten och strömavtagare? :-)
https://www.drehscheibe-online.de/foren/read.php?17,6394438

/Leif

Men det är ju inte svart. Det är sepiafärgat. ;-)

Svart skorsten ja, och kanske även sotskåp, men att ånglok skulle ha varit helsvarta är en sanning med väldigt stor modifikation.

Industrilok, lok hos mindre bemedlade järnvägsbolag och på slutet av ångloksepoken när dom räknades som i det närmaste skrotmässiga ja, då var dom helsvarta. Eller så skitiga av sot och långvarig oljeputs så att färgen inte syntes...

Men under sin glansperiod var ångloken hos framstående bolag gröna, blåa eller burgundiskt röda, och om inte, i alla fall prydligt och väl dekorerade!

Att Rc-loken som nu snarast har passerat skrotåldern (motsvarande generation av lok är i det närmaste helt utskrotade i resten av världen) och trafikeras av ett mindre bemedlat järnvägsbolag som SJ målas svarta går alltså helt och fullt i linje med den historiska traditionen av målning av lok!

Så det är fullständigt obegripligt att någon här kan klaga på denna historiskt helt korrekta målning!?

---

---
Vad är "skrotåldern"?

En vanlig livslängd för lok är kring 50 år - men det finns massor med exempel på lok som används mycket kortare eller längre tid.

Vad avgör egentligen livslängden? För det första måste det finns (kvar) ett behov av ett lok med de egenskaper (främst sth, dragkraft och axeltryck) som loktypen i fråga har. T ex SJ:s A-lok blev snabbt överflödiga därför att de tåg de vara byggda för tunga, och de inte var lämpliga för någon annan tågtyp.

Därnäst är väl frågan främst om man kan dra aktuella tåg till lägst kostnad med de lok man har - eller med någon ny typ. Befintliga lok har alltid ett (stort) försprång genom att de redan är betalda medan nya lok har höga kapitalkostnader. Vad jag förstår har Rc-loken fortfarande låga underhållskostnader och klarar att dra SJ:s tåg. Så varför byta ut dem?

Jo, högre sth skulle ju kunna vara intressant både för att öka intäkterna och sänka kostnaderna men då måste även vagnarna hänga med i farten. SJ är ju på väg att beställa nya motorvagnståg med högre sth än loktågen så visst är det på gång, men det ska vara rätt stor ökning av intäkterna och sänkning av produktionskostnaderna för att betala kapitalkostnaden för helt nya tåg.

Vilka lok syftar du på som är av "motsvarande generation"? Det har ju bara byggts ett litet antal lok av den generationen (tyristorlok med likströmsmotorer). Jänkarna har ersatt sina, men de har ju tunga vagnar och många - och jag kan tänka mig att de behöver större och tyngre lok. Om de också var slitna och med höga underhållskostnaderna hade varit intressant att veta.)

Österrikarna började ställa av sina (ÖBB Rh 1044) så sent som för två år sedan. Schweizarna (RhB Ge 4/4 II) skrotade sitt första tyristorlok här om året efter och en del blir överflödiga 2023-24 när nya motorvagnståg ersätter dem i persontrafiken, men resten blir kvar i godstrafiken.

NSB El.16 har jag dålig koll på men jag tror att de fortfarande används (i godstrafik)?

Så, förutom i USA, var är denna "generation av lok är i det närmaste helt utskrotade"?

El16 verkar dyka upp ganska frekvent på bilder m.m. i tågen som går mellan Oslo-Narvik på BJ, Norra stambanan och Malmbanan.

Cargo Net använder alla sina El 16 idag och dom blir nog kvar ett tag till. El 14 numera under utfasningen och skrotas ett efter ett.

Jag tycker att du svarade helt korrekt på din egen fråga!

Precis som du skriver så avser jag med "Skrotåldern" den fas då det är rimligt att se början på en utskrotning av fordonsgenerationen för att dom antingen är utslitna, för att underhållskostnaderna börjar skjuta i höjden eller helt enkelt för att nyare fordon sammantaget har så mycket bättre prestanda att de ger bättre lönsamhet.

Visserligen har vi i Sverige traditionellt legat en god bit efter resten av västvärlden när det gäller den järnvägstekniska utvecklingen, men förr eller senare hinner den ikapp även oss.

En generell livslängd på i storleksordningen 50 år tycker jag också låter rimligt att kalkylera med, men hur många år det blir i praktiken beror ju på många faktorer. En del fordon har genom historien blivit väldigt kortlivade medan andra ser ut att överleva nästan hur länge som helst...

Det betyder inte att samtliga fordon omedelbart måste köras till skrot, men det är en fas där man inser att dagarna är räknade och det inte längre är realistiskt att investera i större revisoner och moderniseringar med lång avskrivningstid, eller i en vacker utsmyckning. För vissa fordon kan den fasen bli väldigt lång.

Det är en ålder där det är fullt historiskt korrekt att måla loken helsvarta, och istället låta dom senaste tillskotten till fordonsparken agera "flaggskepp" med en mer kulört och utmanande målning som visar på bolagets stilmedvetenhet, framåtanda och förmåga till långsiktiga investeringar i den senaste tekniken!

Jag fick tydligen inte fram min poäng: åldern har i sig ingen betydelse.

Det är skicket som spelar roll och om det finns lämpliga arbetsuppgifter. Jag uppfattar Rc-loken som en fantastiskt lyckad loktyp med väldigt lite rörliga delar jämfört med jämngamla lok och därmed låga underhållskostnader.

Jag sommarjobbade på Centralen vid den här tiden och det var också något år innan körkortet så det blev mycket pendelresor in till stan.

Just S901/902 hade jag lite koll på och det blev något av en favorittåg eftersom det var ett de långa nattågen på övre Norrland.

Jag vill minnas att just detta tåg ganska tidigt fick Rc-lok som ordinarie dragare.
Hur var det nu gick det hela vägen till Boden/Luleå eller gick det i början bara till Ånge?

Det nya vackra loket på bilden, Rc4 1157, gick 760517 i tåg 902 Långsele-Vännäs.

Jag har uppgifter från två olika förarböcker, i ena fallet, 730525 går Ma878 i 902, sedan ett hopp till 740826 då är det Rc2 1070.

I andra fallet, 720527 Ma789 och sedan ett hopp till 740708 då med Rc2 1052.

Själv åkte jag "Biträde" i 902 okt 1973, Ma959.

Att det är ett hopp på ett och två år mellan uppgifterna kan bero på gruppbyte för förarna.

Med dessa uppgifter går det kanske att ringa in tidpunkten ungefär, för övergång till Rc.

Jag har också för mig att just Rc4 blev tidigt en frekvent loktyp i detta tåg men förmodar att alla Norrlandståg som Nordpilen och Bottenviken också då fick Rc4.

Tåget på bilden står på spår 10. Efter lok ser vi en DF28. Avgångstid var kring 17.30.

HHej
Visst var det ett vackert lok
Under 70-talet gick tåg 902 till Luleå med undantag för post- och resgodsvagnen som kopplades till tåg 92 i Boden för att gå till Kiruna . Tåg 901 gick från Narvik/Kiruna med de vagnar som tåg 92 hade med sig till Kiruna inkl post- och resgodsvagnarna som gick i tåg 902-92. Lite rörigt kanske ….
Nordpilen som under åren 1965-68 hade nummer 901-902 men vid omläggningen 12maj -68
återfick Nordpilen numren 93-94 men miste mycjet av sin forna glans och gick sammankoplat med Östersundaren tåg 83-84 till Ånge. De första åren efter omläggningen gick tåg 902 till Kiruna /Narvik
men efter ett par år blev Kiruna/Narvik vagnarna överflyttade till tåg 92 och tåg
902 gick bara till Luleå Detta upplägg gällde till sommaren 1981
Har lite dålig koll på när Ma-loken blev ersatta med Rc.
Dock hade Nordpilen /Östersundaren Rb-lok som dragare under ett par år .
Nordpilen hade vid högtrafik jul mm Ma-lok när
Den gick som eget tåg hela vägen
Hälsningar
Bertil

Visst var de vackra, speciellt när de var nylevererade som här Rc4 1157 i tåg 902 på Stockholm C 16 maj 1976.

Tjusigt! Men själv tycker jag det var ännu snyggare med det "riktiga" vinghjulet.

Tack för alla bilder du visar!

/Leif

Tjusigt! Men själv tycker jag det var ännu snyggare med det "riktiga" vinghjulet.

Tack för alla bilder du visar!

/Leif

Visst var det mycket snyggare med vinghjulet. Ingen tvekan.
Roligt att bilderna uppskattas. Finns väl fortfarande en del att visa men det bästa har nog gått. Men jag tror fortfarande att många ruvar på fina bildskatter. Vi ser en del praktexempel dyka upp nu och då. Nämner inga namn för då är risken stor att jag glömmer någon.

Visst var de vackra, speciellt när de var nylevererade som här Rc4 1157 i tåg 902 på Stockholm C 16 maj 1976.

Tjusigt! Men själv tycker jag det var ännu snyggare med det "riktiga" vinghjulet.

För en Rc4 kan väl vinghjulet inte bli mer riktigt än som på bilden?

Emblemet i fronten kallas för "frimärket" till skillnad från det som kallas "vinghjul" som är gul. Har ej bild som visar skillnaden.

Emblemet i fronten kallas för "frimärket" till skillnad från det som kallas "vinghjul" som är gul. Har ej bild som visar skillnaden.

Jag vet hur ett äldre vinghjul ser ut och har kört lok med "frimärke" på. Jag använde ordet "vinghjul" eftersom begreppet "'riktigt' vinghjul" tidigare användes.

Visst var de vackra, speciellt när de var nylevererade som här Rc4 1157 i tåg 902 på Stockholm C 16 maj 1976.

Tjusigt! Men själv tycker jag det var ännu snyggare med det "riktiga" vinghjulet.

För en Rc4 kan väl vinghjulet inte bli mer riktigt än som på bilden?

Det är onekligen en svaghet hos Rc4 att de aldrig haft riktiga vinghjul .....;-)

Gula vinghjulet, röd buffertbalk och målade framändesskärmar har Rc2 fram till och med nummer 1105. Rc2 1106 fick frimärksvingen och mörkblå buffertbalk. Målade framändesskärmar hänger troligen med till Rc2 1112.
BJ

Gula vinghjulet, röd buffertbalk och målade framändesskärmar har Rc2 fram till och med nummer 1105. Rc2 1106 fick frimärksvingen och mörkblå buffertbalk. Målade framändesskärmar hänger troligen med till Rc2 1112.
BJ

Här är korgen till Rc2 1098 i Kil 26 juni 1972. Den har mörkblå buffertbalk så röd t.o.m. 1105 tycks inte stämma.

[image]

På väg från Trollhättan till Falun förmodar jag.

i långliga tider funnits knepiga figurer som gjort allt för att SVARTMÅLA järnvägen.:-D

i långliga tider funnits knepiga figurer som gjort allt för att SVARTMÅLA järnvägen.:-D

Men Svartmåla har inte och har aldrig haft järnväg. Närmsta station är kanske Bestorp.:-D

Vi kan fortsätta att grotta ner oss i buffertbalksfärg på Rc-loken, kan kanske vara av intresse?

[image]
Rc2 1101 i Hagalund den 2/8-76, som synes fortfarande med röd buffertbalk och vinghjulet.

Vi förflyttar oss raskt till Vretstorp...

[image]
...nu är det den 5/1-78 och här kommer Rc1 1011 med ett södergående tåg. Loket har blå buffertbalk men har kvar det gamla frontemblemet.

Trevliga bidrag men nu blev det komplicerat. I och för sig ingen livsviktig sak men det verkar som det var blandat rött och blått vid leveransen av Rc2 kring 1100. Och byte av emblem och ommålning av buffertbalkar hängde nog inte ihop.

Revisioner av märkning ser ut att variera en aning i tid.
Se ritning.
BJ
[image]

[image]

Revisioner av märkning ser ut att variera en aning i tid.
Se ritning.
BJ

Vad är det som ska vara Blå 27 ovanför hyttens sidofönster? Tänkte först att denna "vita" linje hade en outline som det gällde men på bilderna ser man ingen sådan. Övriga "vita" (grå 10) linjer har outlines i Blå 27. Var det tänkt att även denna vita linje/bård skulle haft outline nertill i Blå 27 men att det aldrig blev så?

Vad är det som ska vara Blå 27 ovanför hyttens sidofönster? Tänkte först att denna "vita" linje hade en outline som det gällde men på bilderna ser man ingen sådan. Övriga "vita" (grå 10) linjer har outlines i Blå 27. Var det tänkt att även denna vita linje/bård skulle haft outline nertill i Blå 27 men att det aldrig blev så?

Det är på alla orange Rc lok en mörkblå linje på undersidan av vita taklinjen.
Så det är denna som visas på ritningen.
BJ

[image]

Vad är det som ska vara Blå 27 ovanför hyttens sidofönster? Tänkte först att denna "vita" linje hade en outline som det gällde men på bilderna ser man ingen sådan. Övriga "vita" (grå 10) linjer har outlines i Blå 27. Var det tänkt att även denna vita linje/bård skulle haft outline nertill i Blå 27 men att det aldrig blev så?

Det är på alla orange Rc lok en mörkblå linje på undersidan av vita taklinjen.
Så det är denna som visas på ritningen.
BJ

Tack, denna tunna Blå 27 linje uppfattade jag på tidigare bilder som en skugga från det utstickande taket.

Vad är det som ska vara Blå 27 ovanför hyttens sidofönster? Tänkte först att denna "vita" linje hade en outline som det gällde men på bilderna ser man ingen sådan. Övriga "vita" (grå 10) linjer har outlines i Blå 27. Var det tänkt att även denna vita linje/bård skulle haft outline nertill i Blå 27 men att det aldrig blev så?

Det är på alla orange Rc lok en mörkblå linje på undersidan av vita taklinjen.
Så det är denna som visas på ritningen.
BJ

Tack, denna tunna Blå 27 linje uppfattade jag på tidigare bilder som en skugga från det utstickande taket.

Det 'är nog inte bara en blå linje utan en dropplist, d v s en "hängränna" i miniatyr som är målad blå på ut- och undersidan.

Vad är det som ska vara Blå 27 ovanför hyttens sidofönster? Tänkte först att denna "vita" linje hade en outline som det gällde men på bilderna ser man ingen sådan. Övriga "vita" (grå 10) linjer har outlines i Blå 27. Var det tänkt att även denna vita linje/bård skulle haft outline nertill i Blå 27 men att det aldrig blev så?

Det är på alla orange Rc lok en mörkblå linje på undersidan av vita taklinjen.
Så det är denna som visas på ritningen.
BJ

På denna bilden i Stefan J's inlägg så syns ingen blå linje under den vita i slutet av den vita linjen. Tillkom denna blå linje senare eller följer den inte den vita linjen hela vägen? Tycker mig faktiskt inte se någon blå linje alls under den vita, vid hyttens sidofönster ser det mer ut som en skugga och vid korghörnet på den vita linjen liknar det mer smuts men skulle kunna vara en tunn blå linje. Mellan frontrutorna tycker jag mig inte heller se någon blå linje under den vita och ovanför fronrutorna ser det också ut som skugga från det utstickande taket. Så som sagt, tillkom denna blå linje senare?

[image]

En annan bild där jag tycker det är svårt att avgöra om det är skugga eller en tunn blå linje:
Rc1 1008 på Helsingborg F i juli 1969

Ritningen säger från start av Rc att det är en blå P linje under den vita F linjen.
Denna ritning inte uppdaterad med nya färgnummer.
BJ
[image]

Märklin fick med linjen på sina första Rc lok i modell, men man uppfattade linjer och underdel av korg som svart.

[image]

Vad är det som ska vara Blå 27 ovanför hyttens sidofönster? Tänkte först att denna "vita" linje hade en outline som det gällde men på bilderna ser man ingen sådan. Övriga "vita" (grå 10) linjer har outlines i Blå 27. Var det tänkt att även denna vita linje/bård skulle haft outline nertill i Blå 27 men att det aldrig blev så?

Det är på alla orange Rc lok en mörkblå linje på undersidan av vita taklinjen.
Så det är denna som visas på ritningen.
BJ

På denna bilden i Stefan J's inlägg så syns ingen blå linje under den vita i slutet av den vita linjen. Tillkom denna blå linje senare eller följer den inte den vita linjen hela vägen? Tycker mig faktiskt inte se någon blå linje alls under den vita, vid hyttens sidofönster ser det mer ut som en skugga och vid korghörnet på den vita linjen liknar det mer smuts men skulle kunna vara en tunn blå linje. Mellan frontrutorna tycker jag mig inte heller se någon blå linje under den vita och ovanför fronrutorna ser det också ut som skugga från det utstickande taket. Så som sagt, tillkom denna blå linje senare?

Droplisten slutar strax bakom att fönstret slutar. Den slutar med en liten böj nedan.

Ovanför fönsterstolpen (mellan de två frontfönstren) behövs inte heller någon dropplist.

En annan bild där jag tycker det är svårt att avgöra om det är skugga eller en tunn blå linje:
Rc1 1008 på Helsingborg F i juli 1969

[image]
Rc3 1057 på Huvudverkstaden Örebro.