Vad kan det ha varit här mitt ute i skogen?

Den här utvidgningen av järnvägens område har tydligen använts för något speciellt, men vad då? Det regelbundna mönstret har ju inte uppkommit av sig självt. Som grustäkt e.d. är området för litet (ca 10.000 m2). Och mitt ute i skogen?? Någon som har ett bra svar?

[IMG]http://i33.photobucket.com/albums/d90/krabat/Hgbrnna25kmsterom.jpg[/IMG]

Jöran

Strukturen på det hela får mig att tänka på någon form av mob-förråd. vilket inte är otänkbart

Jo, jag har tänkt i de banorna också, men platsen är alltså mitt i skogen utan tillstymmelse till sidospår eller landsväg. Ett opraktiskt läge.

Får nog be någon järnvägsarkeolog besöka platsen.

Jöran

...eller ett militärt oljelager? Kanske för litet för en torvmosse men det har något rutmönster?

... men det har något rutmönster?

Hypotes: Kan tänka mig att retusch redan var uppfunnet och utövades med varierande handlag. Ibland mindre spårlöst(!) än området i fråga.

Vegetationen bär fortfarande spår av vad nu har varit av Eniros flygfoto att döma, trädridån längs norrsidan av fyrkanten skulle kunna tyda på att det gått ett dike där med beväxning i kanten.

Är det inte så enkelt att markplätten har varit banvaktens potatisåker? (Ja, jag inser att det inte är någon spännande teori...) :-P

Kollat in Eniro/Hitta/Google Earth?
Var ligger det mer exakt?

[link=http://kartor.eniro.se/query?mop=aq&mapstate=5%3B19.375735482208096%3B63.7850195862581%3Bh%3B19.291121414263877%3B63.81402982012689%3B19.460349550152316%3B63.756009352389306%3B881%3B570&mapcomp=%3B%3B%3BH%F6gbr%E4nna%3B%3B%3B91494%3BNY%C5KER%3B%3B%3B%3B%3B19.416835680555405%3B63.75964948520188%3B%3B%3B%3BNORDMALING%3Bmaps_place.230295.21%3B0&what=map&searchInMap=2&geo_area=H%F6gbr%E4nna&stq=0&pis=0]Enirokarta[/link]

Strax ovanför Högbränna samt vid Topptallsberget finns intressanta landsvägar som ligger parallellt med järnvägen - funkar säkert bra för omlastning.

Det finns intressanta trådar Flashback för sådant här. Kanske du är riksbunkern på spåren. :-)

Den här utvidgningen av järnvägens område har tydligen använts för något speciellt, men vad då? Det regelbundna mönstret har ju inte uppkommit av sig självt. Som grustäkt e.d. är området för litet (ca 10.000 m2). Och mitt ute i skogen?? Någon som har ett bra svar?

[IMG]http://i33.photobucket.com/albums/d90/krabat/Hgbrnna25kmsterom.jpg[/IMG]

Jöran

En vild gissning: Platsen ifråga ligger inte alltför långt från Tallbergsbron över Öre älv. Upplagsplats för reparationsmaterial/krigsbro inom synhåll (uppsikt) från banvaktstugan?

Potatisåker tror jag inte riktigt på. Banvakten hade en "egen" stor tomt i så fall och behövde knappast en sådan jätteåker därutöver. Jag tror inte heller att det förekommit någonstans att staten köpt in extra mark avskild från bostadstomten för sådant ändamål.

Lagrignsplats för bromaterial? Ja kanske det. Men fortfarande är det läget som förbryllar. Ute på ett kurvigt linjeavsnitt på en enkelspårig stambana är det svårt att tänka sig att man anordnat en last- och lossningsplats utan att ha tillgång till sidospår. Ett par km västerut låg militärmötesplatsen Högbränna där det borde ha varit lämpligare ur alla synpunkter att hantera materielen. Högbränna var samtidigt en bemannad hållplats plus att en banvakt bodde där så uppsikt var inget problem.

Man kan nog anta att vad det än varit så fanns det inte kvar 1954 då bildunderlaget till karten togs fram. Man får intrycket att det är bevuxet eller övervuxet. Kanske var det en rest från krigets dagar. Men en rest av vad?

Retuschering av ekonomiska kartor förekom alldeles säkert på den tiden här är fråga om. Men skulle man ha dolt något väsentligt därigenom (en mindre bangård, ett stickspår eller något däråt) borde det gå att se på nya oretuscherade kartor och flygbilder att där en gång funnits något. Men ingenting sådant syns.

Och de nya vägarna är säkert just nya. Dels har Banverket tagit bort gamla och anlagt nya vägar för att minimera antalet vägövergångar, dels kan arbetena med linjeomläggningen Högbränna - Hörnsjö under första halvan av 80-talet föranlett ändring av vägsystemet.

Får nog bli ett besök framåt sommaren. Vem kommer först?

Tack för alla uppslag och idéer!
Jöran

En inte orimlig tanke är att det från början handlar om ett helt vanligt "sidotag", dvs en liten lokal yta med lämpligt grus.
Dessa är ganska vanliga, t ex efter smalspåret.
Staket etc ser ut precis som gränsen på bilden.
Det var inte heller ovanligt att dessa sidotag senare blev upplagsplatser, linjelastplatser etc, dvs t ex upplag för bromaterial, räls, slipers etc.
Sidotagen ser ofta ut som gropar i en grusås som går tvärs banan och begränsas i bredd i stort av det avstånd som var rimligt att nyttja utan att ta till maskiner, vagnar etc, dvs de är skyfflade med spade och skottkärra.

Ännu en vild gissning där jag ansluter mig till Anders Janssons teori samt Ulf L Erikssons rader angående retuschering av ekonomiska kartor. Det var väl vanligt att att järnvägens försvars objekt såsom upplagsplatser, vissa lokhus, förråds byggnader m.m retuscherades. Ibland kunde man utläsa byggnadens form på en bristfällig retusch. Kan det vara tre paralell liggande förrådsbyggnader under retuschen på kartan?

Det jag kom att tänka på var dom förrådsbyggnader som uppfördes utmed Norra stambanan i bl.a Forsmo och strax norr om Selsjön. Dessa byggnader var av samma typ. Enligt ortsbo i Selsjön som var med och uppförde byggnaderna där, byggdes dom under andra världskriget och inhyste från början en reservbro (nedmonterad) för Forsmobron. Ett stickspår drogs (se foto, där körvägen finns) och om jag inte missminner mig retuscherades även detta spår på ekonomiska kartan. Den intilliggande banvaktsstugan kunde även ha uppsikt över husen. I början av 1990 talet tömdes förråden och såldes till en bonde från trakten. Fotot är från mitten av 1990 talet.
Angående din scannade karta. Kanske ev förråd fanns kvar 1954 och var retuscherade av den anledningen.

[img]http://i399.photobucket.com/albums/pp74/ConnyS/Selsjnsmobfrrd1990taletmittenfotoCo.jpg[/img]

Platsen i Selsjön är inte särskilt väl dold på den ekonomiska kartan 1961. Fanns spåret kvar då så att det skulle vara bortretuscherat här? På moderna kartor är byggnader och tillfartsvägen, som här bara anas parallellt med järnvägen, fullt tydliga.

[IMG]http://i33.photobucket.com/albums/d90/krabat/Selsjn.jpg[/IMG]

Jöran

Platsen i Selsjön är inte särskilt väl dold på den ekonomiska kartan 1961. Fanns spåret kvar då så att det skulle vara bortretuscherat här? På moderna kartor är byggnader och tillfartsvägen, som här bara anas parallellt med järnvägen, fullt tydliga.

[IMG]http://i33.photobucket.com/albums/d90/krabat/Selsjn.jpg[/IMG]

Jöran

Anledningen till att jag tog upp Selsjön / Forsmo var möjlig (gissning) att det ev rörde sig om förrådsbyggnader som retuscherats på din ursprungskarta. T.o.m kortare sidospår kan ha byggts och retuscherats. Området på din ursprungskarta ser onekligen retuscherat ut, men vanskligt att utgå ifrån detta.

Detta med retuschering verkar inte ha utförts konsekvent på ekonÃ³miska kartor. Likaså på lite olika sätt. T.ex motsvarande förrådsbyggnader i Forsmo som enligt min källa från början innehöll den andra delen (nedmonterad) av Forsmobro är inte retuscherade på ekonomiska kartan. Möjligen kan dom ha varit det i tidigare kartutgåvor.
I Selsjön är både byggnader och spår retuscherade/dolda (se ovan). Kartan är från 1961. Enligt ortsbo revs spåret senare (troligen 1970 talet). Att byggnaderna är synliga på senare kartor är inte konstigt då sekretessen på kartor succesivt släppts och byggnader avyttrats.
Enligt samma källa som arbetade med att uppföra byggnaderna köptes reservbron in från Tyskland under andra världskriget. Det konstaterades att måtten inte stämde med beställningen... vilket gav uttryck för teori att detta skulle skett medvetet från leverantören. Kunde dock aldrig beläggas. Samma källa trodde att bron av den anledningen byggdes om/flyttades/skrotades på ett tidigt skede.

Var det vanligt under 1940-1950 talet med reservbroar i förråd eller närliggande förrådsbyggnader utmed strategiska linjer som norra stambanan? Då torde ytor som i angivna kartor varit lämpliga. Dessutom med tillsynsmöjlighet från närliggande banvaktsstuga.

Platsen i Selsjön är inte särskilt väl dold på den ekonomiska kartan 1961. Fanns spåret kvar då så att det skulle vara bortretuscherat här? På moderna kartor är byggnader och tillfartsvägen, som här bara anas parallellt med järnvägen, fullt tydliga.

[IMG]http://i33.photobucket.com/albums/d90/krabat/Selsjn.jpg[/IMG]

Jöran

Anledningen till att jag tog upp Selsjön / Forsmo var möjlig (gissning) att det ev rörde sig om förrådsbyggnader som retuscherats på din ursprungskarta. T.o.m kortare sidospår kan ha byggts och retuscherats. Området på din ursprungskarta ser onekligen retuscherat ut, men vanskligt att utgå ifrån detta.

Detta med retuschering verkar inte ha utförts konsekvent på ekonÃ³miska kartor. Likaså på lite olika sätt. T.ex motsvarande förrådsbyggnader i Forsmo som enligt min källa från början innehöll den andra delen (nedmonterad) av Forsmobro är inte retuscherade på ekonomiska kartan. Möjligen kan dom ha varit det i tidigare kartutgåvor.
I Selsjön är både byggnader och spår retuscherade/dolda (se ovan). Kartan är från 1961. Enligt ortsbo revs spåret senare (troligen 1970 talet). Att byggnaderna är synliga på senare kartor är inte konstigt då sekretessen på kartor succesivt släppts och byggnader avyttrats.
Enligt samma källa som arbetade med att uppföra byggnaderna köptes reservbron in från Tyskland under andra världskriget. Det konstaterades att måtten inte stämde med beställningen... vilket gav uttryck för teori att detta skulle skett medvetet från leverantören. Kunde dock aldrig beläggas. Samma källa trodde att bron av den anledningen byggdes om/flyttades/skrotades på ett tidigt skede.

Var det vanligt under 1940-1950 talet med reservbroar i förråd eller närliggande förrådsbyggnader utmed strategiska linjer som norra stambanan? Då torde ytor som i angivna kartor varit lämpliga. Dessutom med tillsynsmöjlighet från närliggande banvaktsstuga.

Förråd för järnvägskrigsbro 1 uppfördes vid sju platser i landet 1943-1946, varav de nordligaste var Älvsbyn, Forsmo, Selsjön och Åskott. Förråd för järnvägskrigsbro 3 började inte uppföras förrän tidigast i slutet av 1950-talet. För att återgå till ursprungsfrågan kan vi därför konstatera att platsen knappast härbärgerade några järnvägskrigsbroförråd vid denna tid.

/Christer

Förråd för järnvägskrigsbro 1 uppfördes vid sju platser i landet 1943-1946, varav de nordligaste var Älvsbyn, Forsmo, Selsjön och Åskott. Förråd för järnvägskrigsbro 3 började inte uppföras förrän tidigast i slutet av 1950-talet.

/Christer

finns det någon offentlig beskrivning av respektive modell och hur de såg ut , skulle vara intressant att se vad det var för bro här i mosrhyttan :-|

från det alls inte spionerande morshyttan :-| :-) :-D

finns det någon offentlig beskrivning av respektive modell och hur de såg ut , skulle vara intressant att se vad det var för bro här i mosrhyttan :-|

från det alls inte spionerande morshyttan :-| :-) :-D

I Morshyttan bör det ha funnits en järnvägskrigsbro 3 (1:an avvecklades på 1970-talet). 3:an används av Banverket fortfarande vid vissa arbeten, men de allra flesta är avvecklade. Finns en del beskrivningar och bilder i de olika böckerna om de tre ingenjörregementena som funnits i landet.

/Christer

var det en sån som användes vid ombyggnaden av RB nyligen (kanske används ännu?)

var det en sån som användes vid ombyggnaden av RB nyligen (kanske används ännu?)

hittade den här rätt korta filmsnutten på en säkert mycket besökt nätförsäljning:-) ;-)

exakt sådana kvadrater var hela morshyttan fylld av i våras, hade jag vetat det hade jag kunnat bygga en bro hemma på gården (fast någon kanske hade räknat ut vem som knyckt grejerna:-( )

se och njut på http://www.amf-film.se , gå in på [color=#f00]sök[/color] och fyll i [color=#c00]13768[/color] och tryck på filrutan.
någon annan kan kanske direktlänka, varsågod i.s.f

från det brolösa morshyttan :-| :-) :-D

Tack för rättningen ;o))

Jvgbromtrl lades upp i föråd med långsidan parallellt med intillliggande jvgspår.
Förådets storlek bestämdes till mängden bromtrl. Beräkning gjordes baserat på 0,85 ton per kvadratmeter. Markytan som krävdes per föråd: (förådsbredd + 8m) x (längd + 20m). Exempel på bredd (vägliv) 10,74 alt. 13,77 och längd, fack om 3,94 x 5 = ca 20m. Brobalkar användes till takstolar och andra bro delar till väggar. (Bron var alltså sin egen förådsbyggnad :-) )

Som komplement om det behövdes, hade VV element för landsvägsfarbana

Källa; Järnvägsbromateriel 3, Beskrivning del 1, utgiven av Försvarets Materielverk 1973 (M7786-001770)

Jvgbromtrl lades upp i föråd med långsidan parallellt med intillliggande jvgspår.
Förådets storlek bestämdes till mängden bromtrl. Beräkning gjordes baserat på 0,85 ton per kvadratmeter. Markytan som krävdes per föråd: (förådsbredd + 8m) x (längd + 20m). Exempel på bredd (vägliv) 10,74 alt. 13,77 och längd, fack om 3,94 x 5 = ca 20m. Brobalkar användes till takstolar och andra bro delar till väggar. (Bron var alltså sin egen förådsbyggnad :-) )

Som komplement om det behövdes, hade VV element för landsvägsfarbana

Källa; Järnvägsbromateriel 3, Beskrivning del 1, utgiven av Försvarets Materielverk 1973 (M7786-001770)

Glömde!
[i]Järnvägsbromtrl 3[/i] räcker till en bro med längden 70 meter. Om man bygger den som landsvägsbro kan bron bli max 100 meter.

Var det vanligt under 1940-1950 talet med reservbroar i förråd eller närliggande förrådsbyggnader utmed strategiska linjer som norra stambanan? Då torde ytor som i angivna kartor varit lämpliga. Dessutom med tillsynsmöjlighet från närliggande banvaktsstuga.

här i morshyttan revs ett beredskapförråd så sent som i våras.
den sägs ha innehållit en reservbro för jvg över dalälven vid krylbo :-| , gott och väl 20 km bort.

dom kunde m.a.o ligga på avsevärt avstånd från själva objektet.
den låg inne på själva bangården och förväxlades ofta med det sedan länge rivna omlastningshuset för NMJ (rätt så Kurt!?;-) )

då bron ersattes med en betong-dito så passade inte längre grejerna utan skrotades/såldes :-P :-( (fast all plank tror jag mången altan på orten består av)

från det numer omobiliserbara morshyttan

Har inte något liknanade diskuterats tidigare här på forumet?

Den här utvidgningen av järnvägens område har tydligen använts för något speciellt, men vad då? Det regelbundna mönstret har ju inte uppkommit av sig självt. Som grustäkt e.d. är området för litet (ca 10.000 m2). Och mitt ute i skogen?? Någon som har ett bra svar?

[IMG]http://i33.photobucket.com/albums/d90/krabat/Hgbrnna25kmsterom.jpg[/IMG]

Jöran

om man tittar på ENIRO,s flygfoton så ser jag att området österut verkar vara uthugget.

med en genomsnittlig avverkning var sjuttionde år borde förra gången det skedde ha varit kring trettiotalets mitt.
när kartan gjordes 1954 borde platsen ha grott igen eller åtminstånde inte varit i bruk vid tillfället så den suddades bort från den aktuella kartan.

emot det talar i.o.f om man fick stanna vagnar för lastning längs en stambana.

om det är en bra förklaring så tar jag gärna emot applåder, men framför allt skulle det vara intressant om någon av digniteterna här på forumet kunde beskriva hur en timmerlastning kunde ha gått till längs en hårt trafikerad bana.
(det förekom uppe vid Born (GDJ) på trettiotalet enligt en artikel och den hade bra trafik)

sidospår, klätterväxel, trafikavbrott!? :-|

berätta, jag lyssnar med risk för att avvika från jörans huvudfråga ;-)

från det nu timmerkranlösa morshyttan :-| :-) :-D

Om man spaltar upp det hela vad det är man egentligen ser.
Den ekonomiska kartan har väl flygfoto som bas och sedan har man fyllt i med diverse symboler och förtydligande av vägar, järnvägar, ägogränser mm.

Området på bilden verkar vara från flygfotot utan någon påverkan utom den streckade linjen som makerar områdets utsträckning i terängen.
Vad jag ser är sex, på rad, likformiga rektangulära strukturer.
Om man tittar i framkanten på strukturerna så har dom en svart kant som jag tyder är en skugga p.g.a. höjden på strukturen.
Alltså i klartext: 6 st. rektangulära föremål som har en viss höjd.
Vad kan då det vara?
Jag ser bara två möjligheter.
Antingen ett upplag av något slag eller byggnader.
Det går ju ingen väg dit så anläggningen är då bara nåbar från järnvägen.
Antingen om det är frågan om upplag eller byggnader som hyser någonting, så är det alltså då frågan om linjelastning vilket i sig inte är så märkvärdigt.
Personligen tror jag på någon sorts av byggnader.
Vad de sedan har innehållit kan man inte veta utan det får man forska vidare runt. Det måste vara möjligt att få fram. Äldre lokalbefolkning kommer säkert ihåg vad det var frågan om.

Intressanta spörsmål ;o)
Gavlarna på rektanglarna mot järnvägen verkar inte vara 90gradig utan följer järnvägens svaga kurva, tvivlar på byggnader, tror mer på urgrävningar eller annan markbehandling.
Generelstabskartan från 1923 ger ingen hjälp.
Lanmäteriets moderna karta visar bara tomtgränserna som än idag är lika. Men det finns många liknande krumbukter om man följer linjen åt båda hållen dock utan att något misstänkt syns på flygfotot från Hitta.

Kan det ha funnits något att utvinna här? grus, granit?
(torv lär det ju inte vara annars ser det nästan ut som en liten täckt).
Vill man hålla igång hemlighets teorierna skulle man kunna gissa på nedgrävda oljetankar och nått hiskeligt hål i berget norr om - några skumma vägar går ju där å landar i intet men sådana finns det ju fullt av i svedala, oftast för timmerhantering vad jag sett.

Intressanta spörsmål ;o)
Gavlarna på rektanglarna mot järnvägen verkar inte vara 90gradig utan följer järnvägens svaga kurva, tvivlar på byggnader, tror mer på urgrävningar eller annan markbehandling.
Generelstabskartan från 1923 ger ingen hjälp.
Lanmäteriets moderna karta visar bara tomtgränserna som än idag är lika. Men det finns många liknande krumbukter om man följer linjen åt båda hållen dock utan att något misstänkt syns på flygfotot från Hitta.

Kan det ha funnits något att utvinna här? grus, granit?
(torv lär det ju inte vara annars ser det nästan ut som en liten täckt).
Vill man hålla igång hemlighets teorierna skulle man kunna gissa på nedgrävda oljetankar och nått hiskeligt hål i berget norr om - några skumma vägar går ju där å landar i intet men sådana finns det ju fullt av i svedala, oftast för timmerhantering vad jag sett.

Men skuggan då i framkanten som jag tycker skulle makera att strukturerna har en höjd?
Eller motsatsen som då skulle betyda att det är djupa nedsäkningar i marken?

Intressanta spörsmål ;o)
Gavlarna på rektanglarna mot järnvägen verkar inte vara 90gradig utan följer järnvägens svaga kurva, tvivlar på byggnader, tror mer på urgrävningar eller annan markbehandling.
Generelstabskartan från 1923 ger ingen hjälp.
Lanmäteriets moderna karta visar bara tomtgränserna som än idag är lika. Men det finns många liknande krumbukter om man följer linjen åt båda hållen dock utan att något misstänkt syns på flygfotot från Hitta.

Kan det ha funnits något att utvinna här? grus, granit?
(torv lär det ju inte vara annars ser det nästan ut som en liten täckt).
Vill man hålla igång hemlighets teorierna skulle man kunna gissa på nedgrävda oljetankar och nått hiskeligt hål i berget norr om - några skumma vägar går ju där å landar i intet men sådana finns det ju fullt av i svedala, oftast för timmerhantering vad jag sett.

Men skuggan då i framkanten som jag tycker skulle makera att strukturerna har en höjd?
Eller motsatsen som då skulle betyda att det är djupa nedsäkningar i marken?

Jamen jag skrev ju ett antal alt; höjd=nedgrävda tankar, fanns bla synliga i trakten av Kjula (iaf mot Arboga från Stockholm).
sänka= urgrävning av grus, granit el. dyl.
Byggnad-njä inte tillräckligt symmetriskt, kan ju vara så enkelt som häckar ;o)

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Vad kan det ha varit här mitt ute i skogen? (Bana)