Utsikt från mitt fönster i Fågelsta stationshus

Fortsätter på temat dåliga bilder.
En dag i september 1967 stod Z49 99 av någon anledning i Fågelsta. Snabbt upp med kameran men det verkar som det blev lite si och så med avståndsinställningen. Baksidan på skylten verkar vara skarpare än lokomotorn. Tog med skylten också vid beskärningen för att man skulle se utfarten mot Vadstena.

[image]

Mycket trevligt och intressant med alla dina bilder från Östergötland.
Särskilt bilderna från Fågelsta är av stort intresse för WFJ.
Den här bilden visar en del av bangårdsområdet i ett ovanligt perspektiv.
Du har möjligen inget fint med smalspåriga tåg taget från samma rum?

Mycket trevligt och intressant med alla dina bilder från Östergötland.
Särskilt bilderna från Fågelsta är av stort intresse för WFJ.
Den här bilden visar en del av bangårdsområdet i ett ovanligt perspektiv.
Du har möjligen inget fint med smalspåriga tåg taget från samma rum?

Tyvärr är det dåligt med smalspårsbilder. Kanske har någon med vuten som lämnar Fågelsta. Ska kolla senare. Började tyvärr fotografera lite för sent.

Mycket trevligt och intressant med alla dina bilder från Östergötland.
Särskilt bilderna från Fågelsta är av stort intresse för WFJ.
Den här bilden visar en del av bangårdsområdet i ett ovanligt perspektiv.
Du har möjligen inget fint med smalspåriga tåg taget från samma rum?

En enda bild med smalspår har jag tagit från fönstret. Det är Z4p 258 som växlar vid rampen i januari 1966.

[image]

Men den var trevlig!
Jag skulle gärna använda den i "Gurklisten" framöver.
Kunde du möjligen maila den till mig med högre upplösning?

Mycket trevligt och intressant med alla dina bilder från Östergötland.
Särskilt bilderna från Fågelsta är av stort intresse för WFJ.
Den här bilden visar en del av bangårdsområdet i ett ovanligt perspektiv.
Du har möjligen inget fint med smalspåriga tåg taget från samma rum?

En enda bild med smalspår har jag tagit från fönstret. Det är Z4p 258 som växlar vid rampen i januari 1966.

Vilken fin vinterbild.

Finns rampen kvar i Fågelsta?

Hur är det med ramper på andra ställen sådana funnits, finns det några ramper kvar eller samtliga har rivits efter nedläggningarna? Finns det ramp kvar i Västervik?

Överföringsrampen mellan 1435-891 finns fortfarande kvar i Vk. Palle i Vika.

Överföringsrampen mellan 1435-891 finns fortfarande kvar i Vk. Palle i Vika.

Hultsfred har väl aldrig haft någon ramp? Eller Åseda?

Överföringsrampen mellan 1435-891 finns fortfarande kvar i Vk. Palle i Vika.

Hultsfred har väl aldrig haft någon ramp? Eller Åseda?

Hultsfred hade också ramp, lämpligt då vagnar kom via NOJ och skulle till t.ex Vsm.
Palle i Vika.

Hade även stor betydelse för Västervik innan breddningen. All trafik dit överföringsvagn gick ju via Hultsfred. Fanns väl ett eget fjärrgodståg för dessa. Se bild här:
https://digitaltmuseum.se/021018119161/tva-tp-diesellok-med-vagnar-pa-linjen-mellan-hjo...
Bild mellan Hjorted - Totebo

Hade även stor betydelse för Västervik innan breddningen. All trafik dit överföringsvagn gick ju via Hultsfred. Fanns väl ett eget fjärrgodståg för dessa. Se bild här:
https://digitaltmuseum.se/021018119161/tva-tp-diesellok-med-vagnar-pa-linjen-mellan-hjo...
Bild mellan Hjorted - Totebo

Det stämmer bra S-O, man kan säga att den trafiken började under 1958 och fram till breddningen var klar 1964 mellan Åvg-Vk. Jag gick på realskolan vid högre allmänna läroverket i Vk mellan 1958-1962 och hade en skolkamrat (Ulla-Britt Karlsson) vars far var lokförare på banan och det hände att jag fick följa med honom några ggr på Tp-turen till Hf. Det var en maffig känsla att få vara med ombord på maskinerna. Aldrig kunde jag då tro att jag själv många år senare fick förmånen att själv "spaka" samma lok på smalan. Det var en ljudsensation att stå utmed infarten till Vk vid Slipmaterial där det är en uppförsbacke innan linjen lutar nedåt mot lasarettsbron som då var en enkel konstruktion av järnvägsräls och trädäck för biltrafiken sedemera utbytt till en modernare i betong och den i sin tur åter utbytt till dagens utseende. Fina minnen från flydda dagar resonerar gubben i Vika.:-)

Hade även stor betydelse för Västervik innan breddningen. All trafik dit överföringsvagn gick ju via Hultsfred. Fanns väl ett eget fjärrgodståg för dessa. Se bild här:
https://digitaltmuseum.se/021018119161/tva-tp-diesellok-med-vagnar-pa-linjen-mellan-hjo...
Bild mellan Hjorted - Totebo

Vad är det för liten kort vagn som närmast bakom loken? Den ser ut en växlar- eller koppelvagn, men den har uppenbarligen inte normalspårsbuffertar motsvarande "Växjösystemet" långt senare.

Men vad hade den för funktion?

Hade även stor betydelse för Västervik innan breddningen. All trafik dit överföringsvagn gick ju via Hultsfred. Fanns väl ett eget fjärrgodståg för dessa. Se bild här:
https://digitaltmuseum.se/021018119161/tva-tp-diesellok-med-vagnar-pa-linjen-mellan-hjo...
Bild mellan Hjorted - Totebo

Vad är det för liten kort vagn som närmast bakom loken? Den ser ut en växlar- eller koppelvagn, men den har uppenbarligen inte normalspårsbuffertar motsvarande "Växjösystemet" långt senare.

Men vad hade den för funktion?

Det var en ganska kort öppen makadamlastad vagn (Pmp?)för att erhålla en större tyngd, man kan uttrycka sig som att det var en sk. skyddsvagn som skulle ta upp tyngdkraften från bakomvarande tågsläpa vid en ev. olycka, den skulle vara låg bara för att lokpersonalen skulle kunna ha uppsikt bakåt om något oförutsett skulle inträffa. Ovanpå makadammen låg oftast två st. stångkoppel i reserv om någon av de ordinarie skulle fallera. Vagnen var försedd med växlarhandag för vxl.ps vid rangering på stationerna. Den s.k Växjömodellen kom långt senare med påmonterade normalspårbuffertar på Tp-loken och då behövdes inte "koppelvagnen" längre. Känner inte till om andra smalspårsbanor hade koppelvagnar i sina godståg.
Palle i Vika.

Hade även stor betydelse för Västervik innan breddningen. All trafik dit överföringsvagn gick ju via Hultsfred. Fanns väl ett eget fjärrgodståg för dessa. Se bild här:
https://digitaltmuseum.se/021018119161/tva-tp-diesellok-med-vagnar-pa-linjen-mellan-hjo...
Bild mellan Hjorted - Totebo

Vad är det för liten kort vagn som närmast bakom loken? Den ser ut en växlar- eller koppelvagn, men den har uppenbarligen inte normalspårsbuffertar motsvarande "Växjösystemet" långt senare.

Men vad hade den för funktion?

Det var en ganska kort öppen makadamlastad vagn (Pmp?)för att erhålla en större tyngd, man kan uttrycka sig som att det var en sk. skyddsvagn som skulle ta upp tyngdkraften från bakomvarande tågsläpa vid en ev. olycka, den skulle vara låg bara för att lokpersonalen skulle kunna ha uppsikt bakåt om något oförutsett skulle inträffa. Ovanpå makadammen låg oftast två st. stångkoppel i reserv om någon av de ordinarie skulle fallera. Vagnen var försedd med växlarhandag för vxl.ps vid rangering på stationerna. Den s.k Växjömodellen kom långt senare med påmonterade normalspårbuffertar på Tp-loken och då behövdes inte "koppelvagnen" längre. Känner inte till om andra smalspårsbanor hade koppelvagnar i sina godståg.
Palle i Vika.

Tack för svar!

Finspång-Hjortkvarn använde en koppelvagn med normal- och smalspårskoppel när de tillämpade "växjömodellen", se film. Det blev inga Z4p med normalspårsbuffertar.

På treskensspår hade NKlJ och DONJ koppelvagnar.

Även i Tyskland fanns det koppelvagnar för smala tåg med rullbockar, ett par bilder.

Några bilder från Deutsche Bundesbahn.

Överföringsrampen mellan 1435-891 finns fortfarande kvar i Vk. Palle i Vika.

Hultsfred har väl aldrig haft någon ramp? Eller Åseda?

Hultsfred har haft ramper för både normalspåriga och smalspåriga fordon. Det var vagnslasttrafik till Mosstorp till början av 80-talet. Hur det ser ut idag vet jag inte.

Frågan om Åseda passar jag.

Överföringsrampen mellan 1435-891 finns fortfarande kvar i Vk. Palle i Vika.

Hultsfred har väl aldrig haft någon ramp? Eller Åseda?

Hultsfred har haft ramper för både normalspåriga och smalspåriga fordon. Det var vagnslasttrafik till Mosstorp till början av 80-talet. Hur det ser ut idag vet jag inte.

Frågan om Åseda passar jag.

Tror Hultsfreds ramp var borta 1990, syntes i vart fall inte på bangårdskartor etc.

Från Str 102, ändringstyck 1 juli 1961: [image]

/Ola

Från Str 102, ändringstyck 1 juli 1961:

/Ola

Intressant att Stockholm Ö inte nämns i någon av tabellerna; där fanns väl överföringsmöjlighet åt båda hållen 1961?

Intressant att Stockholm Ö inte nämns i någon av tabellerna; där fanns väl överföringsmöjlighet åt båda hållen 1961?

Jag har faktiskt ett foto över hela Stockholm Ö sett uppifrån 1961. Lovar att scanna och visa vid tillfälle.

Men man körde inte överföringsvagnar på smalspår i alla fall, eftersom dom inte fick rum under landsvägsbron i Stocksund.

Intressant att Stockholm Ö inte nämns i någon av tabellerna; där fanns väl överföringsmöjlighet åt båda hållen 1961?

Jag har faktiskt ett foto över hela Stockholm Ö sett uppifrån 1961. Lovar att scanna och visa vid tillfälle.

Men man körde inte överföringsvagnar på smalspår i alla fall, eftersom dom inte fick rum under landsvägsbron i Stocksund.

Edit: Överföringsramp för normalspår på smalspår har aldrig funnits på Stockholm Ö.

Ramp för smalspår på normalspår fanns på SJ-tiden i södra änden av godsbangården mittför yttre delen av plattformarna. I varje fall fanns den där 1971 när T2p-loken lastades för sista resan till Vislanda, bilder en bit ner i tråden. Om den fanns redan 1961 vet jag inte, men redan i slutet på 50-talet började väl SRJ hyra in Tp-lok från SJ så den hade absolut varit praktisk att ha. Även när Xoa9p-motorvagnarna levererades 1961 användes den säkert om den fanns.

Denna ramp försvann när normalspårsbangården revs och ersattes med uppställningsspår för persontåg. Senare byggdes en ny slipersramp vid hörnet på lokstallet precis där normalspåret kom upp till Östra. Jag tror att den byggdes när 18 passvagnar skulle skickas i väg för ombyggnad till manövervagnar kring 1983-84, men jag garderar att det kan varit redan när SL bytte till sig lokomotorer från SJ i utbytte mot rälsbussar. Här väntar X10p 218 på att knuffas intill rampen.

Överföringsramp för smalspår på normalspår har aldrig funnits på Stockholm Ö.

Ramp för smalspår på normalspår fanns ...

Tror det blev fel i första uttalandet, ska säkert ha varit tänkt som "överföringsramp för normalspår på smalspår har aldrig funnits på Stockholm Ö. :-)

Överföringsramp för smalspår på normalspår har aldrig funnits på Stockholm Ö.

Ramp för smalspår på normalspår fanns ...

Tror det blev fel i första uttalandet, ska säkert ha varit tänkt som "överföringsramp för normalspår på smalspår har aldrig funnits på Stockholm Ö. :-)

Tack! Har rättat mitt inlägg.

När anlades ramperna i Neva och Tyfors för HFJ?

Från Str 102, ändringstyck 1 juli 1961:

/Ola

Karlshamn C har väl aldrig haft någon ramp, kan man misstänka ett skrivfel så det skulle stått Karlshamn V.

Karlshamn C har väl aldrig haft någon ramp, kan man misstänka ett skrivfel så det skulle stått Karlshamn V.

Centralen omfattade infrastrukturellt båda bangårdarna (Gemensam tkl). 1965 års linjebeskrivning för Vislandabanan talar om "personbangården" och "rangerbangården".

Godstaxemässigt fanns 1969 Karlshamn C och Karlshamns hamn. Karlshamn V torde vara ett
lokalnamn, som ju fanns på många håll.

Karlshamn C har väl aldrig haft någon ramp, kan man misstänka ett skrivfel så det skulle stått Karlshamn V.

Centralen omfattade infrastrukturellt båda bangårdarna (Gemensam tkl). 1965 års linjebeskrivning för Vislandabanan talar om "personbangården" och "rangerbangården".

Godstaxemässigt fanns 1969 Karlshamn C och Karlshamns hamn. Karlshamn V torde vara ett
lokalnamn, som ju fanns på många håll.

Ok, ja det förklarar ju det hela.

Frågan om Åseda passar jag.

Åa hade överföringsramp normalspår > smalspår enligt 1952 års stationsförteckning. Frågan är dock hur mycket den användes efter 1962: Lokalgodstågens "mittdel" Virserum-Norrhult indrogs då.

Frågan om Åseda passar jag.

Åa hade överföringsramp normalspår > smalspår enligt 1952 års stationsförteckning. Frågan är dock hur mycket den användes efter 1962: Lokalgodstågens "mittdel" Virserum-Norrhult indrogs då.

Rampen i Åseda användes mycket sporadiskt förutom interna transporter i Åseda. De interna transporterna avsåg Handelskompaniets magasin som saknade normalspår. För ändamålet fanns en bangårdsvagn nr 844 VI D 27 ts (Q36p 350045 - KTJ Qo 2000) som avdelats år 1950.

Rampen finns inte kvar i Fågelsta. Ett stycke av det smalspåriga rampspåret finns kvar, men på normalspåret i Fågelsta finns inga sidospår längre kvar efter utbyggnaden av dubbelspår mellan Mjölby och Motala.

Rampen finns inte kvar i Fågelsta. Ett stycke av det smalspåriga rampspåret finns kvar, men på normalspåret i Fågelsta finns inga sidospår längre kvar efter utbyggnaden av dubbelspår mellan Mjölby och Motala.

Att normalspårsdelen på rampen är borta visste jag, tänkte mer på om själva rampen låg kvar utan normalspår (och smalspår). Skulle nog formulerat mig tydligare.

Det ligger bara kvar en kort stump av smalspåret till rampen. Man har byggt en bullervall över där spåret fortsatte mot rampen. Rampen var borta redan tidigare, tror jag.

Jag kan i alla fall berätta att rampen fanns kvar i Sävsjöström 12 juli i år, så om ingen har tagit den sedan dess så bör den ligga kvar:-P

Många olika slags vagnar. Trodde det var i princip uteslutande spannmålsvagnar i tågen...

Fortsätter på temat dåliga bilder.
En dag i september 1967 stod Z49 99 av någon anledning i Fågelsta.

Z49 99 såldes 1967 till AB Qvarnshammars Jernbruk i Degerön. Då den saknar SJ-märkning kan den ha varit på väg dit.

/Ola

Fortsätter på temat dåliga bilder.
En dag i september 1967 stod Z49 99 av någon anledning i Fågelsta.

Z49 99 såldes 1967 till AB Qvarnshammars Jernbruk i Degerön. Då den saknar SJ-märkning kan den ha varit på väg dit.

/Ola

Tack för den uppgiften Ola. Det verkar stämma utmärkt. Man kan bara undra hur långt den kört för egen maskin.

Z49 99 såldes 1967 till AB Qvarnshammars Jernbruk i Degerön. Då den saknar SJ-märkning kan den ha varit på väg dit.

Den användes bara för vagnförflyttning vid kajen på Degerön stn (sp 1): Den var instängd där med skyddsväxlar. Bruket låg relativt nära och godset kördes till stationen med traktortåg.
Viktig produkt var armeringsjärn, i samarbete med Halmstads Järnverk (De två hade delat upp dimensionerna mellan sig). Rs-vagnar användes, Z 65 från Motala växlade.

Q. var ende reguljäre SJ-kund vid denna bit av Mjölbybanan. I Godegård förekom vedlastning då och då, i Karlsby mera sällan. Bruket nedlades till industrisemestern 1984.

[image] Ma var mycket sällsynta i Fågelsta men snövintern 1965 - 66 kunde vad som helst dyka upp, t.o.m. Dm och Of2. Även T43 några gånger i godståg. TGOJ Hg gick några gånger både i gods- och persontåg.

Den här bilden föreställer Ma 831 i lgt 8966 (tydligen ens.lok) 8 mars 1966

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Utsikt från mitt fönster i Fågelsta stationshus (Fordon: lok)