Regelbunden tågbackning - Linköping? (Järnväg allmänt)

av Kjell Aghult @, fredag, juli 31, 2020, 08:10 (13 dagar sedan)

Lp fick hösten 1984 nytt reläställverk SJ 65. I förspelet till detta (maj) utflyttades västra stationsgränsen ca två km (´en blocksträcka´). Enligt muntlig uppgift för att infoga en ny växelförbindelse godsbangården <> dubbelspåret. "Vi får direkt utfart västerut".

Hur avsändes västgående godståg förut? Måste de backas ned till personbangården före avgång?
En rutin som helst undviks och som också är ovanlig: "Förstatligandefilmen" om YJ visar ett av de få fallen: Ett ankommande persontåg från Malmö körs fram österut och backas sedan till stationshusplattformen. Plattformen vid "Malmökurvan" fanns tydligen än inte.

Men Linköpings flesta godståg gick väl t/fr Norrköping gbg?

Regelbunden tågbackning - Linköping?

av Per-Olov Brännlund @, fredag, juli 31, 2020, 08:46 (13 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Godståg i riktning mot Mjölby drogs ner till personbangården med växelloket varefter elloket kopplades till.

Regelbunden tågbackning - Hässleholm, Nässjö

av Göran Kannerby @, fredag, juli 31, 2020, 09:47 (13 dagar sedan) @ Per-Olov Brännlund

Godståg i riktning mot Mjölby drogs ner till personbangården med växelloket varefter elloket kopplades till.

Motsvarande gäller i Hässleholm för godståg mot Kristianstad och Markaryd. Mot Kristianstad är det extra krångligt genom att avgång däråt är möjligt endast från spåren 1-5, normalt brukar spår 1 användas för godståg.

Detsamma gäller för Nässjö för avgång mot Tranås eller Eksjö.

Regelbunden tågbackning - Nässjö

av S-O Johansson @, fredag, juli 31, 2020, 15:36 (12 dagar sedan) @ Göran Kannerby

Godståg i riktning mot Mjölby drogs ner till personbangården med växelloket varefter elloket kopplades till.


Detsamma gäller för Nässjö för avgång mot Tranås eller Eksjö.

Om jag inte minns fel från 70- och 80-talet så drogs godstågen riktning Tranås ner till pbg av växellok där tågloket kopplades till. På det sättet slapp man längre dispositionstid för tågloket. Huvudledningen laddades också upp av växelloket. Hur man gjorde med tåg mot Eksjö vet jag inte men troligen på samma sätt.

Regelbunden tågbackning - Linköping?

av Nitram @, fredag, juli 31, 2020, 10:20 (13 dagar sedan) @ Kjell Aghult

I Kristinehamn måste man fortfarande backa ut mot Björneborg från bangården för att kunna avgå västerut, dvs mot Karlstadshållet. Det sker i princip varje dag. Förr skulle väl i princip alla vagnar till Hallsberg men tiderna förändras ju som bekant.

Regelbunden tågbackning - Stockholm Södra, Södertälje,Trelle

av Leif B @, fredag, juli 31, 2020, 10:22 (13 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Lp fick hösten 1984 nytt reläställverk SJ 65. I förspelet till detta (maj) utflyttades västra stationsgränsen ca två km (´en blocksträcka´). Enligt muntlig uppgift för att infoga en ny växelförbindelse godsbangården <> dubbelspåret. "Vi får direkt utfart västerut".

Hur avsändes västgående godståg förut? Måste de backas ned till personbangården före avgång?
En rutin som helst undviks och som också är ovanlig: "Förstatligandefilmen" om YJ visar ett av de få fallen: Ett ankommande persontåg från Malmö körs fram österut och backas sedan till stationshusplattformen. Plattformen vid "Malmökurvan" fanns tydligen än inte.


Så ovanligt var det inte med backning förr.

Sedan Sammanbindningsbanan öppnat gick persontåg från Stockholm C till växelstationen Tanto och backade sedan in till plattform i säckstationen Stockholm S, innan de avgick söderut. Motsvarande manöver för norrgående tåg. Detta pågick i varierande omfattning åren 1871-1927, då nya Stockholm S vid Timmermansgatan ersatte säckstationen.

I Södertälje backade tåg från Stockholm från Saltskog, senare Södertälje Södra (Södertälje Hamn) in till Södertelge Nedre (Södertälje Central/Södertälje Centrum). I Södertelge Nedre gjorde de rundgång och backade sedan tillbaka till Saltskog (resp Södertälje Södra), innan avgång mot Stockholm. Anslutningståg som pendlade mellan Södertälje Central och Södertälje Södra behöll helt enkelt loket i ena änden både upp och ner.

Det fanns t o m en särskild "Signal- och bromsapparat" som anslöts till huvudledningen i tågetsättets bakände och som tågbefälhavaren kunde använda dels för att signalera och dels för att bromsa med.

I Trelleborg gick tåg på Malmö Trelleborgs Järnväg till Trelleborgs Övre station (där busstationen vid torget är nu) men om de även skulle till Trelleborgs Nedre/Trelleborgs Central (nuvarande stationen) så fick de fortsätta på ett krokigt spår genom stan tills de anslöt till Malmö Kontinentens Jernväg/SJ i östra kanten på stan och sedan backa in till Nedre station. Se kartskiss halvvägs ned på sidan

Regelbunden tågbackning - Stockholm Södra, Södertälje,Trelle

av Göran Kannerby @, fredag, juli 31, 2020, 10:29 (13 dagar sedan) @ Leif B

Lp fick hösten 1984 nytt reläställverk SJ 65. I förspelet till detta (maj) utflyttades västra stationsgränsen ca två km (´en blocksträcka´). Enligt muntlig uppgift för att infoga en ny växelförbindelse godsbangården <> dubbelspåret. "Vi får direkt utfart västerut".

Hur avsändes västgående godståg förut? Måste de backas ned till personbangården före avgång?
En rutin som helst undviks och som också är ovanlig: "Förstatligandefilmen" om YJ visar ett av de få fallen: Ett ankommande persontåg från Malmö körs fram österut och backas sedan till stationshusplattformen. Plattformen vid "Malmökurvan" fanns tydligen än inte.

Så ovanligt var det inte med backning förr.

Sedan Sammanbindningsbanan öppnat gick persontåg från Stockholm C till växelstationen Tanto och backade sedan in till plattform i säckstationen Stockholm S, innan de avgick söderut. Motsvarande manöver för norrgående tåg. Detta pågick i varierande omfattning åren 1871-1927, då nya Stockholm S vid Timmermansgatan ersatte säckstationen.

I Södertälje backade tåg från Stockholm från Saltskog, senare Södertälje Södra (Södertälje Hamn) in till Södertelge Nedre (Södertälje Central/Södertälje Centrum). I Södertelge Nedre gjorde de rundgång och backade sedan tillbaka till Saltskog (resp Södertälje Södra), innan avgång mot Stockholm. Anslutningståg som pendlade mellan Södertälje Central och Södertälje Södra behöll helt enkelt loket i ena änden både upp och ner.

Det fanns t o m en särskild "Signal- och bromsapparat" som anslöts till huvudledningen i tågetsättets bakände och som tågbefälhavaren kunde använda dels för att signalera och dels för att bromsa med.

I Trelleborg gick tåg på Malmö Trelleborgs Järnväg till Trelleborgs Övre station (där busstationen vid torget är nu) men om de även skulle till Trelleborgs Nedre/Trelleborgs Central (nuvarande stationen) så fick de fortsätta på ett krokigt spår genom stan tills de anslöt till Malmö Kontinentens Jernväg/SJ i östra kanten på stan och sedan backa in till Nedre station. Se kartskiss halvvägs ned på sidan

Ett exempel närmare i tiden är "koncessionståget" Flen-Oxelösund som backade Flen C-Flens övre för att sedan kunna avgå.

Regelbunden tågbackning - Stockholm Södra, Södertälje,Trelle

av Christer Fredriksson @, fredag, juli 31, 2020, 10:34 (13 dagar sedan) @ Göran Kannerby

Malmtågen/Tomtågen Sköldinge/Kantorp - Oxelösund backade sträckan Flen-Flen övre med rundgång nere i Flen.

Regelbunden tågbackning - Flen. Edit

av Leif B @, fredag, juli 31, 2020, 10:38 (13 dagar sedan) @ Göran Kannerby

Lp fick hösten 1984 nytt reläställverk SJ 65. I förspelet till detta (maj) utflyttades västra stationsgränsen ca två km (´en blocksträcka´). Enligt muntlig uppgift för att infoga en ny växelförbindelse godsbangården <> dubbelspåret. "Vi får direkt utfart västerut".

Hur avsändes västgående godståg förut? Måste de backas ned till personbangården före avgång?
En rutin som helst undviks och som också är ovanlig: "Förstatligandefilmen" om YJ visar ett av de få fallen: Ett ankommande persontåg från Malmö körs fram österut och backas sedan till stationshusplattformen. Plattformen vid "Malmökurvan" fanns tydligen än inte.

Så ovanligt var det inte med backning förr.

Sedan Sammanbindningsbanan öppnat gick persontåg från Stockholm C till växelstationen Tanto och backade sedan in till plattform i säckstationen Stockholm S, innan de avgick söderut. Motsvarande manöver för norrgående tåg. Detta pågick i varierande omfattning åren 1871-1927, då nya Stockholm S vid Timmermansgatan ersatte säckstationen.

I Södertälje backade tåg från Stockholm från Saltskog, senare Södertälje Södra (Södertälje Hamn) in till Södertelge Nedre (Södertälje Central/Södertälje Centrum). I Södertelge Nedre gjorde de rundgång och backade sedan tillbaka till Saltskog (resp Södertälje Södra), innan avgång mot Stockholm. Anslutningståg som pendlade mellan Södertälje Central och Södertälje Södra behöll helt enkelt loket i ena änden både upp och ner.

Det fanns t o m en särskild "Signal- och bromsapparat" som anslöts till huvudledningen i tågetsättets bakände och som tågbefälhavaren kunde använda dels för att signalera och dels för att bromsa med.

I Trelleborg gick tåg på Malmö Trelleborgs Järnväg till Trelleborgs Övre station (där busstationen vid torget är nu) men om de även skulle till Trelleborgs Nedre/Trelleborgs Central (nuvarande stationen) så fick de fortsätta på ett krokigt spår genom stan tills de anslöt till Malmö Kontinentens Jernväg/SJ i östra kanten på stan och sedan backa in till Nedre station. Se kartskiss halvvägs ned på sidan


Ett exempel närmare i tiden är "koncessionståget" Flen-Oxelösund som backade Flen C-Flens övre för att sedan kunna avgå.

Det har du rätt i, och bara något år tidigare var det ju alla resandetåg Eskilstuna-Nyköping som gjorde så.

Edit: på senare var du ju i o f motorvagnståg och då kunde ju föraren byta ände. jag åkte visserligen koncessionståget en gång men minns inte hur föraren gjorde. Före motorvagnstågen var det ju i alla händelser backning som gällde.

Regelbunden tågbackning - Flen. Edit

av Göran Kannerby @, fredag, juli 31, 2020, 11:06 (13 dagar sedan) @ Leif B

Lp fick hösten 1984 nytt reläställverk SJ 65. I förspelet till detta (maj) utflyttades västra stationsgränsen ca två km (´en blocksträcka´). Enligt muntlig uppgift för att infoga en ny växelförbindelse godsbangården <> dubbelspåret. "Vi får direkt utfart västerut".

Hur avsändes västgående godståg förut? Måste de backas ned till personbangården före avgång?
En rutin som helst undviks och som också är ovanlig: "Förstatligandefilmen" om YJ visar ett av de få fallen: Ett ankommande persontåg från Malmö körs fram österut och backas sedan till stationshusplattformen. Plattformen vid "Malmökurvan" fanns tydligen än inte.

Så ovanligt var det inte med backning förr.

Sedan Sammanbindningsbanan öppnat gick persontåg från Stockholm C till växelstationen Tanto och backade sedan in till plattform i säckstationen Stockholm S, innan de avgick söderut. Motsvarande manöver för norrgående tåg. Detta pågick i varierande omfattning åren 1871-1927, då nya Stockholm S vid Timmermansgatan ersatte säckstationen.

I Södertälje backade tåg från Stockholm från Saltskog, senare Södertälje Södra (Södertälje Hamn) in till Södertelge Nedre (Södertälje Central/Södertälje Centrum). I Södertelge Nedre gjorde de rundgång och backade sedan tillbaka till Saltskog (resp Södertälje Södra), innan avgång mot Stockholm. Anslutningståg som pendlade mellan Södertälje Central och Södertälje Södra behöll helt enkelt loket i ena änden både upp och ner.

Det fanns t o m en särskild "Signal- och bromsapparat" som anslöts till huvudledningen i tågetsättets bakände och som tågbefälhavaren kunde använda dels för att signalera och dels för att bromsa med.

I Trelleborg gick tåg på Malmö Trelleborgs Järnväg till Trelleborgs Övre station (där busstationen vid torget är nu) men om de även skulle till Trelleborgs Nedre/Trelleborgs Central (nuvarande stationen) så fick de fortsätta på ett krokigt spår genom stan tills de anslöt till Malmö Kontinentens Jernväg/SJ i östra kanten på stan och sedan backa in till Nedre station. Se kartskiss halvvägs ned på sidan


Ett exempel närmare i tiden är "koncessionståget" Flen-Oxelösund som backade Flen C-Flens övre för att sedan kunna avgå.


Det har du rätt i, och bara något år tidigare var det ju alla resandetåg Eskilstuna-Nyköping som gjorde så.

Edit: på senare var du ju i o f motorvagnståg och då kunde ju föraren byta ände. jag åkte visserligen koncessionståget en gång men minns inte hur föraren gjorde. Före motorvagnstågen var det ju i alla händelser backning som gällde.

Den gången jag åkte koncessionståget minns jag bestämt att föraren bytte ände. Det var ju inget långt tåg. :-)

Regelbunden tågbackning - Lomma

av Arne Hällqvist, fredag, juli 31, 2020, 12:01 (13 dagar sedan) @ Göran Kannerby

Jag antar att lokaltågen Malmö-Lomma drogs av ellok från 1934 till dess Xoa2 ersatte 1939. En backningsmanöver Lomma-Lomma kyrka torde då ha varit oundviklig för berörda tåg.

Regelbunden tågbackning - Flen. Backning X21.

av S-O Johansson @, fredag, juli 31, 2020, 15:42 (12 dagar sedan) @ Göran Kannerby

Lp fick hösten 1984 nytt reläställverk SJ 65. I förspelet till detta (maj) utflyttades västra stationsgränsen ca två km (´en blocksträcka´). Enligt muntlig uppgift för att infoga en ny växelförbindelse godsbangården <> dubbelspåret. "Vi får direkt utfart västerut".

Hur avsändes västgående godståg förut? Måste de backas ned till personbangården före avgång?
En rutin som helst undviks och som också är ovanlig: "Förstatligandefilmen" om YJ visar ett av de få fallen: Ett ankommande persontåg från Malmö körs fram österut och backas sedan till stationshusplattformen. Plattformen vid "Malmökurvan" fanns tydligen än inte.

Så ovanligt var det inte med backning förr.

Sedan Sammanbindningsbanan öppnat gick persontåg från Stockholm C till växelstationen Tanto och backade sedan in till plattform i säckstationen Stockholm S, innan de avgick söderut. Motsvarande manöver för norrgående tåg. Detta pågick i varierande omfattning åren 1871-1927, då nya Stockholm S vid Timmermansgatan ersatte säckstationen.

I Södertälje backade tåg från Stockholm från Saltskog, senare Södertälje Södra (Södertälje Hamn) in till Södertelge Nedre (Södertälje Central/Södertälje Centrum). I Södertelge Nedre gjorde de rundgång och backade sedan tillbaka till Saltskog (resp Södertälje Södra), innan avgång mot Stockholm. Anslutningståg som pendlade mellan Södertälje Central och Södertälje Södra behöll helt enkelt loket i ena änden både upp och ner.

Det fanns t o m en särskild "Signal- och bromsapparat" som anslöts till huvudledningen i tågetsättets bakände och som tågbefälhavaren kunde använda dels för att signalera och dels för att bromsa med.

I Trelleborg gick tåg på Malmö Trelleborgs Järnväg till Trelleborgs Övre station (där busstationen vid torget är nu) men om de även skulle till Trelleborgs Nedre/Trelleborgs Central (nuvarande stationen) så fick de fortsätta på ett krokigt spår genom stan tills de anslöt till Malmö Kontinentens Jernväg/SJ i östra kanten på stan och sedan backa in till Nedre station. Se kartskiss halvvägs ned på sidan


Ett exempel närmare i tiden är "koncessionståget" Flen-Oxelösund som backade Flen C-Flens övre för att sedan kunna avgå.


Det har du rätt i, och bara något år tidigare var det ju alla resandetåg Eskilstuna-Nyköping som gjorde så.

Edit: på senare var du ju i o f motorvagnståg och då kunde ju föraren byta ände. jag åkte visserligen koncessionståget en gång men minns inte hur föraren gjorde. Före motorvagnstågen var det ju i alla händelser backning som gällde.


Den gången jag åkte koncessionståget minns jag bestämt att föraren bytte ände. Det var ju inget långt tåg. :-)

När jag åkte till Oxelösund 1970 så litade föraren på att det var klart till Flens Övre från Flen och backade med X21:an och uppsikt via backspeglarna. Troligen varierade det från förare till förare.

Regelbunden tågbackning - Mariefred

av Gunnar Ekeving @, onsdag, augusti 05, 2020, 11:52 (8 dagar sedan) @ Leif B

Ytterligare ett exempel är Läggesta - Mariefred. Enligt Lennart Welanders skrift "Järnvägen i Mariefred" 1988 (sid 6) betjänade NrSlJ persontåg 1895 - 1909 Mariefred genom att göra en avstickare från Läggesta, vilket löstes med backning i ena riktningen. Vid snöväder måste man dock ha loket längst fram. Passagerare som inte ville följa med fram och tillbaka till Mariefred kunde istället utnyttja tiden till att besöka den matservering som erbjöds i Läggesta.

Regelbunden tågbackning - fler platser

av Kjell Aghult @, fredag, juli 31, 2020, 12:10 (13 dagar sedan) @ Kjell Aghult

1) Uggelfors > Krampen backades söndagskvällar 1950 KURJ tåg 10 mot Riddarhyttan. Det skulle ned till Krn för anslutning till tåg 606 mot Krylbo.

2) För malmtåg mot Domnarvet lär Grängesberg malmbangård haft ett avgångsspår, som slutade mot stoppbock. Tågen backades dit och avståndet utfartssignal- stoppbock rymde exakt normal tåglängd. Sant?

Regelbunden tågbackning - fler platser

av Christer Fredriksson @, fredag, juli 31, 2020, 12:20 (13 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Alla malmtåg/tomtåg/växeltåg från Grängesberg C upp till Grängesbergs Malmbangård togs alltid in på Spår B, fd FLJ gamla huvudspår som slutade mot stoppbock, samt backades in på Malmbangården. Motsvarande så backades alla tåg frän Malmbangården till Grängesberg C ut på Spår B samt avgick därifrån. Ankomst resp avgång noterades/avgavs från Spår B.

Regelbunden tågbackning - fler platser

av Christer Fredriksson @, fredag, juli 31, 2020, 12:40 (13 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Liknande förfarande utfördes vid Blötbergets Malmbangård/Gruvbangård, men där backades malmtågen till Oxelösund ut på linjen för att sedan avgå söderut, samt tomtågen från Oxelösund backades in på Gruvbangården från linjen. Domnarvstågen ankom resp. avgick från Gruvbangården utan att beröra själva ststionen.

Regelbunden tågbackning - fler platser

av Christer Fredriksson @, fredag, juli 31, 2020, 12:48 (13 dagar sedan) @ Kjell Aghult

CTC ställverkspanel för Ggm:

[image]

Regelbunden tågbackning - fler platser

av Lennart Carlsson @, Malmö, fredag, juli 31, 2020, 13:30 (13 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Godståg i riktning Staffanstorp utgick från Malmö C, och backades dit från Malmö godsbangård. Detta gällde till 1953, när förbindelsespåret från Lundavägen öppnades.

Regelbunden tågbackning - fler platser

av Jim Hansson @, Malmö, fredag, juli 31, 2020, 13:54 (13 dagar sedan) @ Lennart Carlsson

Godståg i riktning Staffanstorp utgick från Malmö C, och backades dit från Malmö godsbangård. Detta gällde till 1953, när förbindelsespåret från Lundavägen öppnades.

Då måste det väl ha gällt gt till Trelleborg och Ystad också, eller missuppfattar jag dig?
Jim

Regelbunden tågbackning - fler platser. Östervärn och Lundav

av Leif B @, fredag, juli 31, 2020, 14:12 (13 dagar sedan) @ Jim Hansson
Redigerad av Leif B, fredag, juli 31, 2020, 14:40

Godståg i riktning Staffanstorp utgick från Malmö C, och backades dit från Malmö godsbangård. Detta gällde till 1953, när förbindelsespåret från Lundavägen öppnades.


Då måste det väl ha gällt gt till Trelleborg och Ystad också, eller missuppfattar jag dig?
Jim

På den tiden var det gamla Östervärns station "i markplanet" som gällde för Staffanstorp-Tommelilla- och Genarps banorna. Kontinentbanan till Trelleborg gick däremot på "övervåningen" via Lundavägens hållplats (=nuvarande Östervärn). Till Ystad körde man från Västra station via Södervärn.

Några skisser finns här:
https://www.ekeving.se/p/m/allm-hist.html

Så Lennart syftar på ett förbindelsespår från Staffanstorpsbanan upp på banken vid Lundavägens hållplats, varifrån man sedan kunde fortsätta samma väg som Kontinentbanans godståg till Godsbangården. Jag vet inte om persontågen samtidigt flyttade upp, eller om de fortsatte att gå via (gamla) Östervärns station. Själv minns jag bara att på sextiotalet hette hållplatsen på banken fortfarande Lundavägen (eller "Loonnavägen" som morfar sa).

Regelbunden tågbackning - fler platser. Östervärn och Lundav

av Lennart Carlsson @, Malmö, fredag, juli 31, 2020, 17:11 (12 dagar sedan) @ Leif B

Godståg i riktning Staffanstorp utgick från Malmö C, och backades dit från Malmö godsbangård. Detta gällde till 1953, när förbindelsespåret från Lundavägen öppnades.


Då måste det väl ha gällt gt till Trelleborg och Ystad också, eller missuppfattar jag dig?
Jim


På den tiden var det gamla Östervärns station "i markplanet" som gällde för Staffanstorp-Tommelilla- och Genarps banorna. Kontinentbanan till Trelleborg gick däremot på "övervåningen" via Lundavägens hållplats (=nuvarande Östervärn). Till Ystad körde man från Västra station via Södervärn.

Några skisser finns här:
https://www.ekeving.se/p/m/allm-hist.html

Så Lennart syftar på ett förbindelsespår från Staffanstorpsbanan upp på banken vid Lundavägens hållplats, varifrån man sedan kunde fortsätta samma väg som Kontinentbanans godståg till Godsbangården. Jag vet inte om persontågen samtidigt flyttade upp, eller om de fortsatte att gå via (gamla) Östervärns station. Själv minns jag bara att på sextiotalet hette hållplatsen på banken fortfarande Lundavägen (eller "Loonnavägen" som morfar sa).

Förbindelsespåret från Lundavägen mot Staffanstorp användes redan från början av både gods- och persontåg. Trafiken på den ursprungliga sträckan Malmö C - (gamla) Östervärn upphörde när förbindelsespåret var klart.

Regelbunden tågbackning - fler platser. Östervärn och Lundav

av Jim Hansson @, Malmö, fredag, juli 31, 2020, 17:25 (12 dagar sedan) @ Leif B

Godståg i riktning Staffanstorp utgick från Malmö C, och backades dit från Malmö godsbangård. Detta gällde till 1953, när förbindelsespåret från Lundavägen öppnades.


Då måste det väl ha gällt gt till Trelleborg och Ystad också, eller missuppfattar jag dig?
Jim


På den tiden var det gamla Östervärns station "i markplanet" som gällde för Staffanstorp-Tommelilla- och Genarps banorna. Kontinentbanan till Trelleborg gick däremot på "övervåningen" via Lundavägens hållplats (=nuvarande Östervärn). Till Ystad körde man från Västra station via Södervärn.

Några skisser finns här:
https://www.ekeving.se/p/m/allm-hist.html

Så Lennart syftar på ett förbindelsespår från Staffanstorpsbanan upp på banken vid Lundavägens hållplats, varifrån man sedan kunde fortsätta samma väg som Kontinentbanans godståg till Godsbangården. Jag vet inte om persontågen samtidigt flyttade upp, eller om de fortsatte att gå via (gamla) Östervärns station. Själv minns jag bara att på sextiotalet hette hållplatsen på banken fortfarande Lundavägen (eller "Loonnavägen" som morfar sa).

Självklart bar det så. Skyller på värmen ;-)
Jim

Regelbunden tågbackning - fler platser. Östervärn och Lundav

av Leif B @, fredag, juli 31, 2020, 22:03 (12 dagar sedan) @ Jim Hansson

Godståg i riktning Staffanstorp utgick från Malmö C, och backades dit från Malmö godsbangård. Detta gällde till 1953, när förbindelsespåret från Lundavägen öppnades.


Då måste det väl ha gällt gt till Trelleborg och Ystad också, eller missuppfattar jag dig?
Jim


På den tiden var det gamla Östervärns station "i markplanet" som gällde för Staffanstorp-Tommelilla- och Genarps banorna. Kontinentbanan till Trelleborg gick däremot på "övervåningen" via Lundavägens hållplats (=nuvarande Östervärn). Till Ystad körde man från Västra station via Södervärn.

Några skisser finns här:
https://www.ekeving.se/p/m/allm-hist.html

Så Lennart syftar på ett förbindelsespår från Staffanstorpsbanan upp på banken vid Lundavägens hållplats, varifrån man sedan kunde fortsätta samma väg som Kontinentbanans godståg till Godsbangården. Jag vet inte om persontågen samtidigt flyttade upp, eller om de fortsatte att gå via (gamla) Östervärns station. Själv minns jag bara att på sextiotalet hette hållplatsen på banken fortfarande Lundavägen (eller "Loonnavägen" som morfar sa).


Självklart bar det så. Skyller på värmen ;-)
Jim

Tänk att en stockholmare skulle behöva tala om det för dig! ;-)

Regelbunden tågbackning - fler platser

av Lennart Carlsson @, Malmö, fredag, juli 31, 2020, 17:24 (12 dagar sedan) @ Jim Hansson

Före 1924, när sträckan Mgb - Lundavägen öppnades, bör även godståg mot MKontJ ha gått via Malmö C, med riktningsändring där.

Godståg mot MTJ och MYJ bör till 1955 ha växlat via Malmö C och Malmö V.

Från 1955 blev det enklare mot Ystad, raka spåret via Lundavägen och Kontinentalbanan, samt via ny växel söder om dagens Persborg mot Hindby på Ystadbanan.

Mot Vellinge blev det däremot besvärligare 1955; godståg måste ha bytat riktning i både Hindby och Södervärn.

Regelbunden tågbackning - fler platser

av Karlsson @, MARIESTAD, fredag, juli 31, 2020, 15:44 (12 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Växjö i riktning Hultsfred.

Regelbunden tågbackning - fler platser

av K Lemming @, fredag, juli 31, 2020, 15:52 (12 dagar sedan) @ Karlsson

ULB på Uddevalla C backade väl ut på linjen för att där göra riktningsbyte vill jag minnas.

Regelbunden tågbackning - Borlänge

av el_vikingo @, fredag, juli 31, 2020, 19:16 (12 dagar sedan) @ Kjell Aghult

2) När sedan det lastade malmtåget kom till Borlänge, gjordes rundgång på stationen, för att sedan backa mot Domnarvets malmlossning, via växeln nära Borganäsvägens plankorsning.
// Håkan

Regelbunden tågbackning - Borlänge

av Leif B @, fredag, juli 31, 2020, 22:19 (12 dagar sedan) @ el_vikingo

2) När sedan det lastade malmtåget kom till Borlänge, gjordes rundgång på stationen, för att sedan backa mot Domnarvets malmlossning, via växeln nära Borganäsvägens plankorsning.
// Håkan

Fast formellt sett misstänker jag att det var växlingsrörelse och inte tågrörelse.

Regelbunden tågbackning - fler platser

av HP @, lördag, augusti 01, 2020, 23:31 (11 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Backning av tåg med resande förekom innan elektrifieringen även från Bankeryd till Prinsfors och Ebbarp. Detta var då lokaltåg som backades på ena hållet i brist på rundgångsmöjlighet.

Med vänlig hälsning, HP

Regelbunden tågbackning - fler platser OFWJ

av Christer Fredriksson @, söndag, augusti 02, 2020, 09:47 (11 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Lokaltågen Eskilstuna - Kvicksund - Nyckelön och åter backade alltid Kvicksund - Nyckelön.

Regelbunden tågbackning - fler platser OFWJ

av Ola Almquist @, Göteborg, söndag, augusti 02, 2020, 10:01 (11 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Lokaltågen Eskilstuna - Kvicksund - Nyckelön och åter backade alltid Kvicksund - Nyckelön.

Berätta gärna mer. Vad fanns vid Nyckelön?

/Ola

Regelbunden tågbackning - fler platser OFWJ

av Christer Fredriksson @, söndag, augusti 02, 2020, 10:25 (11 dagar sedan) @ Ola Almquist

Stort nytt bostadsområde med villor och sommarstugor för Eskilstunaborna och som började exploateras vid sekelskiftet.
Först ångdressiner och lokdragna lokaltåg, sedan bara lokdragna lokaltåg och till sist rälsbussar.

Regelbunden tågbackning - Linköping?

av S-O Johansson @, fredag, juli 31, 2020, 20:56 (12 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Det gick ett godståg söderut för vagnar mot Nässjö/Malmö och Hallsberg. Hallsbergsgruppen gick sist till Mjölby där den hängdes av. Istället växlades Mjölby/Motalas vagnar söderut in i tåget.
Tåget drogs ned på pbg av Linköpings T21 med laddad huvudledning så bromsprovet gick rätt så snabbt.
Motsvarande tåg på morgonen tog med sig de tomma oljevagnarna från Linköpings värmeverk till Norrköping för retur med last på eftermiddagen.

Regelbunden tågbackning - Hästholmen.

av S-O Johansson @, fredag, juli 31, 2020, 21:00 (12 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Hästholmen-Hästholmens hamn för tåg som anslöt till och från ångaren Trafik är ju en annan känd sträcka med backande tåg. Både normal- och smalspår.

Regelbunden tågbackning - Hästholmen.

av Pelle Björkman @, lördag, augusti 01, 2020, 00:52 (12 dagar sedan) @ S-O Johansson

På banan Lövliden-Holmselehamn tillämpade man 2 driftalternativ, Tåg Vilhelmina - Holmsele hamn, backning till Holmsele och där rundgång eller tåg Vilhelmina - Holmsele, där rundgång och sedan backning upp till Holmsele Hamn.

Regelbunden tågbackning - Linköping?

av Harald ⌂ @, Göteborg, lördag, augusti 01, 2020, 07:38 (12 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Det mesta som diskuteras i den här tråden är väl inte backning av tåg, utan växling där loket skjuter vagnar.

Regelbunden tågbackning - Linköping?

av Pelle Björkman @, lördag, augusti 01, 2020, 08:55 (12 dagar sedan) @ Harald

Betr Holmsele hamn så fanns tåg nummer för hela rörelsen, växling skedde i Holmsele och då för rundgång.

Regelbunden tågbackning - Linköping?

av Harald ⌂ @, Göteborg, lördag, augusti 01, 2020, 09:53 (12 dagar sedan) @ Pelle Björkman

Betr Holmsele hamn så fanns tåg nummer för hela rörelsen, växling skedde i Holmsele och då för rundgång.

Var alltså Holmsele och Holmsele hamn två stationer med linje emellan? Fast då var det inte backning av tåg i säo-mening, eftersom det är att tåget rör sig mot den planerade riktningen. Fast i dagligt tal säger man ju backning när loket skjuter vagnar och vid växling är det ju det som är riktning "back".

Regelbunden tågbackning - Linköping?

av Christer Fredriksson @, lördag, augusti 01, 2020, 10:04 (12 dagar sedan) @ Harald

Backning av tåg mellan två stationer som gränsar till varandra utan linje emellan, vad säger/sade då SÄO?
T.ex. Grängesberg C - Grängesbergs Malmbangård, alla rörelser däremellan hade tågnummer/VUT-nummer!

Regelbunden tågbackning - Linköping?

av Harald ⌂ @, Göteborg, lördag, augusti 01, 2020, 11:17 (12 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Om de var tidtabellslagda tåg som rörde sig i den tidtabellslagda riktningen så var det inte backning.

Regelbunden tågbackning - Linköping?

av Kjell Aghult @, lördag, augusti 01, 2020, 10:38 (12 dagar sedan) @ Harald

Var alltså Holmsele och Holmsele hamn två stationer med linje emellan?

Ja, 2,4 km emellan. Signaturer Hme resp. Hmh.

Regelbunden tågbackning - Linköping?

av Harald ⌂ @, Göteborg, lördag, augusti 01, 2020, 11:22 (12 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Men de var inte stationer utan håll- och lastplatser ser jag i Järnvägsdata. Nu var det ju länge sedan, så man kanske kunde köra tåg till sådana på den tiden, fast man skulle ju vilja veta hur tam utväxlades. Hur som helst så är det inte backning i säö-bemärkelse när ett tåg rör sig i den tidtabellslagda riktningen.

Regelbunden tågbackning - Holmsele

av Kjell Aghult @, lördag, augusti 01, 2020, 11:54 (12 dagar sedan) @ Harald

Men de var inte stationer utan håll- och lastplatser ser jag i Järnvägsdata. Nu var det ju länge sedan, så man kanske kunde köra tåg till sådana på den tiden, fast man skulle ju vilja veta hur tam utväxlades.

Sannolikt fanns någon specialinstruktion (Se inlägget med banans eget namn). Några isolerade tågvändor/dag på en 7 km bibana kan klareras rätt enkelt. För t ex Dalfors-Göringen blev tkl Grn från 1934 ensam ansvarig, för KYJ svarade likadant SJ tkl i Kumla. För Holmselebanan det kunnat vara tkl Vilhelmina.

Regelbunden tågbackning - Köping

av Christer Fredriksson @, lördag, augusti 01, 2020, 11:43 (12 dagar sedan) @ Kjell Aghult

När SWB trafik öppnades Köping - Västerås, så utgick alla SWB tåg från KUJ/KHJ station i Köping. Man fick då backa ut tågen från stationen till nya KHJ linjen för att sedan avgå mot Västerås och i motsatt riktning backa in tågen från KHJ nya linje till stationen.

Detta gällde fram till dess att SWB station i Köping blev klar, all tjänst sköttes under denna tid från KUJ/KHJ station, biljetter, gods, tågexpediering, då SWB stationshus ej heller var klart.

Regelbunden tågbackning - Karlshamn

av Kjell Aghult @, lördag, augusti 01, 2020, 12:05 (12 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

När SWB trafik öppnades Köping - Västerås, så utgick alla SWB tåg från KUJ/KHJ station i Köping. Man fick då backa ut tågen från stationen till nya KHJ linjen för att sedan avgå mot Västerås och i motsatt riktning backa in tågen från KHJ nya linje till stationen.

Motsvarande förekom 1889-1891 i Karlshamn. MBlJ tåg t/fr Karlskrona fick backa in och vid KVBJ station, t/fr ett provisoriskt linjespår. Den permanenta linjen, via Fiskhamnen/Karlshamn S, var än inte klar.

Regelbunden tågbackning - Köping karta

av Christer Fredriksson @, lördag, augusti 01, 2020, 12:10 (12 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Karta 1882:

[image]

Loket skjuter vagnar, Uddevalla

av Harald ⌂ @, Göteborg, söndag, augusti 02, 2020, 11:13 (11 dagar sedan) @ Kjell Aghult

I den ursprungliga dragningen av UVHJ i Uddevalla fick loket skjuta ut vagnarna vid avgång resp. skjuta in dem vid ankomst. På den här bilden ser man stationshuset med banhall mitt i bilden och linjen som kommer in från vänster. Detta upphörde när Bohusbanan byggdes och UVHJ drogs via Udevalla SJ och i en kurva ned till Uddevalla UV.

RSS-feed av trådar
powered by my little forum