Godståg från Lidingö (Järnväg allmänt)

av LHL, Friday, July 31, 2020, 08:44 (1337 dagar sedan)

Jag har publicerat bilderna nedan på andra sociala medier än detta, men kan ju, för dem som inte åtnjuter Facebook, lägga in dessa bilder även här. De två första bilderna är från december 1970, den sista från oktober samma år. På den sista bilden pågår växling utmed Norra Hamnvägen, där godsvagnarna utväxlades med SJ.

Så här lyder den text jag skrev i Facebook:

"Det är i slutet av december 1970. I området kring Ropsten i Stockholm råder en speciell stämning. Den här dagen är det mulet och grått och en snål vind blåser genom Lidingöbrons stora båge. Det doftar av stadsgas och koldamm och även om solen hade varit framme hade området känts färglöst och trist, åtminstone för den som inte kan eller vill uppskatta en sådan miljö.

Ett muller hörs utifrån bron. Godståget har svängt ut från Lidingö och bilarna skapar snabbt en liten kö bakom eftersom de inte kan köra om."

När godståget så småningom kommit över till fastlandssidan viker det av åt vänster, ned mot bränslecisternerna. När loket når växeln måste lokföraren dra ned strömavtagaren eftersom det inte finns kontaktledning på spåren i Värtan. Loket går då på batterierna.

[image]

[image]

[image]

Godståg från Lidingö. Tack!

av Leif B, Friday, July 31, 2020, 09:53 (1337 dagar sedan) @ LHL

Tack för de bilderna. Uppskattas! :-)

Har du bilder på godstågen ute på ön också?

Godståg från Lidingö

av Mr H, Friday, July 31, 2020, 11:10 (1337 dagar sedan) @ LHL

På en bild publicerad på FB syns godsvagnar (Gre) uppställda vid Kyrkviken alltså ändstation för Norra Lidingöbanan. Frågan är då hur vanligt var det med godstransporter på Norra Lidingöbanan och vilka var i så fall denna banas godskunder? Kanske det är en interntransport med rep.materiel eller dylikt som syns på bilden. Bilden är ifrån modern tid förmodligen 60-talet.

//Mr H

Godståg från Lidingö: Kyrkviken, Canada och Kontinenten

av Leif B, Friday, July 31, 2020, 13:42 (1337 dagar sedan) @ Mr H

På en bild publicerad på FB syns godsvagnar (Gre) uppställda vid Kyrkviken alltså ändstation för Norra Lidingöbanan. Frågan är då hur vanligt var det med godstransporter på Norra Lidingöbanan och vilka var i så fall denna banas godskunder? Kanske det är en interntransport med rep.materiel eller dylikt som syns på bilden. Bilden är ifrån modern tid förmodligen 60-talet.

//Mr H

I Petrus Sarmentos bok "Norra Lidingöbanan" finns en bild på en "godsfinka" med högt tak på stickspåret i Kyrkviken. I denna postvagnstråd diskuteras om godstransporter till Canada via Kyrkviken.


PS Hittade bilden och en bild till. Någon kanske kan identifiera den kontinentala godsvagnen?

Godståg från Lidingö: Kyrkviken, Canada och Kontinenten

av Christer Fredriksson, Friday, July 31, 2020, 13:49 (1337 dagar sedan) @ Leif B

Vilken bild är rättvänd?

Godståg från Lidingö: Kyrkviken, Canada och Kontinenten

av daniel, Friday, July 31, 2020, 13:55 (1337 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Vilken bild är rättvänd?

Den 2:a borde vara dem rättvända.

Godståg från Lidingö: Kyrkviken, Canada och Kontinenten

av Leif B, Friday, July 31, 2020, 14:00 (1337 dagar sedan) @ daniel

Vilken bild är rättvänd?


Den 2:a borde vara dem rättvända.

Ja.

Lustigt förresten att man hade gula sidan när spårspärren låg på. Logiskt eftersom det naturligtvis var normalläget, men har det någonsin varit så på SJ?

På bild 2 ser man också resterna av växeln in till vändslingan som de gamla trävagnarna var men som var för snäv för Ängbyvagnarna. Undrar vad den hade för radie? Ängbyvagnarna klarar ju radie 17 m så den måste varit väldigt snäv för normalspår.

Godståg från Lidingö: Kyrkviken, Canada och Kontinenten

av Överkörmästaren, Friday, July 31, 2020, 16:18 (1337 dagar sedan) @ Leif B

Var den verkligen för snäv? Jag har fått intrycket att den bara blev onödig, eftersom de nya släpen var manövervagnar (det gick väl t o m fortare att byta ände än att köra runt), och kanske även opraktisk, det var väl enklare att tågen alltid gick vända åt samma håll. Och så slapp man en massa hjulslitage.

Godståg från Lidingö: Kyrkviken, snäv slinga?

av Leif B, Friday, July 31, 2020, 17:00 (1337 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Var den verkligen för snäv? Jag har fått intrycket att den bara blev onödig, eftersom de nya släpen var manövervagnar (det gick väl t o m fortare att byta ände än att köra runt), och kanske även opraktisk, det var väl enklare att tågen alltid gick vända åt samma håll. Och så slapp man en massa hjulslitage.

jag har läst nånstans att den var för snäv, men jag kan inte gå i god för det.

Godståg från Lidingö: Kyrkviken, snäv slinga?

av Leif B, Saturday, August 08, 2020, 12:46 (1329 dagar sedan) @ Leif B

Var den verkligen för snäv? Jag har fått intrycket att den bara blev onödig, eftersom de nya släpen var manövervagnar (det gick väl t o m fortare att byta ände än att köra runt), och kanske även opraktisk, det var väl enklare att tågen alltid gick vända åt samma håll. Och så slapp man en massa hjulslitage.


jag har läst nånstans att den var för snäv, men jag kan inte gå i god för det.

Nu har jag läst på i "Norra Lidingöbanan" av Petrus Sarmento. På sidan 81 står "... ännu verkar den gamla vändslingan finnas kvar för att man ska kunna köra med gamla vagnarna. De nya vagnarna vänder dock utan att använda slingan eftersom den är för snäv för dem."

Dock motsägs detta av samma bok där sidorna 34-35 handlar om tillkomsten av slingorna i Islinge och Kyrkviken. Både i text och av ritning framgår att slingan i Kyrkviken hade radie 25 m - och det är ju t o m generöst för en A24/B24!

Så jag ger dig rätt att den togs bort för att den var onödig - och det var antagligen t.o.m. opraktiskt att få vagnarna felvända. (Särskilt efter att det tillkom manövervagnar med hytt bara i ena änden, men det kanske vara senare än när slingan revs?)

"Den 23 september 1953 gjorde Järnvägsinspektören Einar Fredriksson vid Kungl. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen en besiktning av bana och vagnar inför trafikbolagets önskan om högre hastighet på banan. ----" Sedan kommer en lista med 16 punkter som dels beskriver banans standard (radie, rälsvikt etc etc) men också några åtgärder som ska göras, där ibland "Vändslingan med tillhörande kontaktledning ska tas bort" (sid 95-97 i samma bok). Det framgår tyvärr inte om det var ett krav för att få höja hastigheten eller helt enkelt en information från trafikbolaget om vad man planerade göra.

Kyrkviken, snäv slinga? VoV besiktningar

av Gunnar Ekeving, Sunday, August 09, 2020, 18:37 (1328 dagar sedan) @ Leif B

"Den 23 september 1953 gjorde Järnvägsinspektören Einar Fredriksson vid Kungl. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen en besiktning av bana och vagnar inför trafikbolagets önskan om högre hastighet på banan. ----" Sedan kommer en lista med 16 punkter som dels beskriver banans standard (radie, rälsvikt etc etc) men också några åtgärder som ska göras, där ibland "Vändslingan med tillhörande kontaktledning ska tas bort" (sid 95-97 i samma bok). Det framgår tyvärr inte om det var ett krav för att få höja hastigheten eller helt enkelt en information från trafikbolaget om vad man planerade göra.

Järnvägsinspektör Fredrikson skriver på sidan 4 i besiktningsprotokollet från 1953 [Riksarkivet] att, som jag tolkar texten, järnvägen upplyste honom om att man skulle ta bort "rundspåret" vid Kyrkviken. En slinga brukar ju sällan kallas rundspår, men Fredrikson kanske inte var helt insatt i terminologin; det var ju bara några få av de andra järnvägar han behövde inspektera som hade vändslingor. Alternativt kanske det gällde att ena växeln till godsspåret skulle tas bort så att det inte längre kunde användas som rundspår, men den tolkningen är långsökt.

Jag tittade också på motsvarande inspektionsprotokoll från 1943 och 1958. .

Den mest intressanta påpekandet från 1943 är kanske att systemet med tågstav på enkelspårssträckan inte ansågs säkert. En sammanstötning hade också nyligen inträffat.

1953 tog Fredrikson upp att det var olika tjänstgöringsreglementen på norra och södra banorna samt på Värtan - Lidingö Järnväg (bron). Inte bra. Dock kunde man få höja max hastighet till 60 km/h, godståg dock 40 km/h. Ytterligare en notering från 1953 är att spåret till det gamla färjeläget låg kvar (men skulle tas bort).

1958 ville banan höja till 75 km/h, vilket Fredrikson gick med på. Att det inte fanns något blocksignalsystem var uppenbarligen inget hinder. Fredrikson noterade också att det nu fanns ett gemensamt tjänstgöringsreglemente för alla tre banorna.

När det gällde om vagnarna klarade höjning till 75 (eller 80) km/h hade södra banan fått ett utlåtande från ASEA, som inte utan vidare kunde garantera att den elektriska utrustningen klarade sådana hastigheter. Man borde prova i liten skala först. Och på Ängbybanan, som hade likadana vagnar, var det max 70 km/h som gällde enligt VoV.

Spårspärren

av Överkörmästaren, Friday, July 31, 2020, 16:34 (1337 dagar sedan) @ Leif B

Vilken bild är rättvänd?


Den 2:a borde vara dem rättvända.


Ja.

Lustigt förresten att man hade gula sidan när spårspärren låg på. Logiskt eftersom det naturligtvis var normalläget, men har det någonsin varit så på SJ?

Den rättar kanske till sig om man vänder bilden rätt ;-)

Röda sidan upp i påläge hade väl både SJ och EJ. Men det blev väl inte rätt jämt.

Spårspärren

av Leif B, Friday, July 31, 2020, 17:00 (1337 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Vilken bild är rättvänd?


Den 2:a borde vara dem rättvända.


Ja.

Lustigt förresten att man hade gula sidan när spårspärren låg på. Logiskt eftersom det naturligtvis var normalläget, men har det någonsin varit så på SJ?


Den rättar kanske till sig om man vänder bilden rätt ;-)

Röda sidan upp i påläge hade väl både SJ och EJ. Men det blev väl inte rätt jämt.


:-D

Godståg från Lidingö: Kyrkviken, Canada och Kontinenten

av Thomas K Ohlsson, Friday, July 31, 2020, 14:12 (1337 dagar sedan) @ Leif B

På en bild publicerad på FB syns godsvagnar (Gre) uppställda vid Kyrkviken alltså ändstation för Norra Lidingöbanan. Frågan är då hur vanligt var det med godstransporter på Norra Lidingöbanan och vilka var i så fall denna banas godskunder? Kanske det är en interntransport med rep.materiel eller dylikt som syns på bilden. Bilden är ifrån modern tid förmodligen 60-talet.

//Mr H


I Petrus Sarmentos bok "Norra Lidingöbanan" finns en bild på en "godsfinka" med högt tak på stickspåret i Kyrkviken. I denna postvagnstråd diskuteras om godstransporter till Canada via Kyrkviken.


PS Hittade bilden och en bild till. Någon kanske kan identifiera den kontinentala godsvagnen?

Fråga från en i ämnet okunnig:

- Hur ser man att det är en "kontinental" godsvagn, någon märkning syns inte på bilden?

/TKO

Godståg från Lidingö: Kyrkviken, Canada och Kontinenten

av Stig Lagergren, Friday, July 31, 2020, 14:30 (1337 dagar sedan) @ Thomas K Ohlsson

Den kontinentala godsvagnen ser för mig ut att vara en svensk (men kanske tyskbyggd) Gu men jag kan ha fel.

Godståg från Lidingö: Kyrkviken, Canada och Kontinenten

av Jan Frelin, Friday, July 31, 2020, 23:30 (1336 dagar sedan) @ Stig Lagergren

Den kontinentala godsvagnen ser för mig ut att vara en svensk (men kanske tyskbyggd) Gu men jag kan ha fel.

Det ser ut som en SJ Gu, f.d. GDG Gr.

Godståg från Lidingö: Kyrkviken, Canada och Kontinenten

av Thomas Tell, Friday, July 31, 2020, 23:54 (1336 dagar sedan) @ Jan Frelin

Den kontinentala godsvagnen ser för mig ut att vara en svensk (men kanske tyskbyggd) Gu men jag kan ha fel.


Det ser ut som en SJ Gu, f.d. GDG Gr.

Jag tycker det är en av 200 Gu 42610-42809.
[image]

/tell

Godståg från Lidingö: Kyrkviken, Canada och Kontinenten

av Jan Frelin, Sunday, August 02, 2020, 00:40 (1335 dagar sedan) @ Thomas Tell

Du har nog rätt.

Godståg från Lidingö: Kyrkviken, Canada och Kontinenten

av A.Svenson, Friday, July 31, 2020, 20:49 (1336 dagar sedan) @ Thomas K Ohlsson

Det stockholmska fastlandet hänger ju ihop med den europeiska kontinenten via Vännäs, Åbo, Tallin och Königsberg med flera orter, så från Lidingösk öhorisont är ju fastlandet och dess något större järnvägsnät kontinenten. Alltså är en aldrig så vanlig G-vagn ”kontinental”. Hade det handlat om en vagn med hemstation i Skåne så hade den dessutom varit exotisk.

:-D :-D Anders S

Godståg från Lidingö: Kyrkviken, Canada och Kontinenten

av Mr H, Monday, August 03, 2020, 15:16 (1334 dagar sedan) @ Leif B

På en bild publicerad på FB syns godsvagnar (Gre) uppställda vid Kyrkviken alltså ändstation för Norra Lidingöbanan. Frågan är då hur vanligt var det med godstransporter på Norra Lidingöbanan och vilka var i så fall denna banas godskunder? Kanske det är en interntransport med rep.materiel eller dylikt som syns på bilden. Bilden är ifrån modern tid förmodligen 60-talet.

//Mr H


I Petrus Sarmentos bok "Norra Lidingöbanan" finns en bild på en "godsfinka" med högt tak på stickspåret i Kyrkviken. I denna postvagnstråd diskuteras om godstransporter till Canada via Kyrkviken.


PS Hittade bilden och en bild till. Någon kanske kan identifiera den kontinentala godsvagnen?

Exactomento! Huvudet på spiken!

//Mr H

Godståg från Lidingö

av tobbe, Friday, July 31, 2020, 21:51 (1336 dagar sedan) @ LHL

Minns verkligen denna godstrafik då jag jobbade på Sv. Shell Rastadepån som bitr. transportledare. Växlingen inom depån där bl.a. påfyllningen av tankvagnarna utfördes som var placerad ca 50 m från mitt fönster vid vårt kontor. Det fanns om jag inte minns fel 2 spår med en växel placerad strax innanför grinden och det var i 95% lok 201 som användes men när det var på service kom det något äldre lok 200 som var något svagare i dragkraft. Vi fick då anpassa fyllningen i antal vagnar beroende på vilket lok som hämtade dem och det gällde också att anpassa antal tomvagnar som anlände beroende på lok. Växlingen gick till så att tågsättet med tomvagnar lämnades bromsade i backen mot Talluddens hpl som hade en växel till depån och loket kördes förbi denna och vxl ps lade om växeln till depån och vagnarna rullade av egen kraft in på stickspåret. Loket återgick sedan tillbaks över växeln när den var återställd och växlades sedan in till depån och backade in mot de lastade vagnarna som sedan drogs ut och placerades på sp.2 och de tomma vagnarna placerades sedan vid påfyllningen. När inga vagnar fanns på fyllningen tog tankbilar över men ibland fick man dra ganska långa slangar till bilarna bredvid tankvagnarna beroende på leveranser. Så man har verkligen suttit i skottgluggen, dock utan kamera tyvärr. Det fanns helt riktigt även godsvagnar till LIVA-fabriken vid Gåshaga som lämnades/hämtades först innan besöket vid Rastadepån."What a memory"!!!!!:-P :-P :-P
tobbe

Godståg från Lidingö

av Thomas Tell, Saturday, August 01, 2020, 16:15 (1336 dagar sedan) @ tobbe

[image]

En Shellvagn på Lidingö 20 december 1971.
/tell

Godståg från Lidingö

av Olle E, Saturday, August 01, 2020, 18:28 (1336 dagar sedan) @ Thomas Tell

Kanske inte bättre förr, men mer intressant och varierande

Godståg från Lidingö

av tobbe, Saturday, August 01, 2020, 22:08 (1335 dagar sedan) @ tobbe

Tilläggas kan att vi hade en abonnerad personalvagn som gick Ropsten-Rasta och v.v. morgon o kväll som väntade precis utanför grinden. Kan tilläggas att innanför grindarna fanns ktl en bit mot fyllningsplatsen för godståget men inte ända fram så var det få vagnar för påfyllning så hade man LIVA-godsvagnarna närmast lok för att kunna parkera tankvagnarna på plats. Personalvagnen fick aldrig köra in på området. Denna gick i princip hela vägen utan uppehåll mot Ropsten men när det fanns arbetare som bodde vid AGA så gjordes ett kort uppehåll (stop and go) och sedan direkt Ropsten.
tobbe

Men Kyrkviken och gods?

av Mr H, Monday, August 03, 2020, 15:22 (1334 dagar sedan) @ tobbe

Tilläggas kan att vi hade en abonnerad personalvagn som gick Ropsten-Rasta och v.v. morgon o kväll som väntade precis utanför grinden. Kan tilläggas att innanför grindarna fanns ktl en bit mot fyllningsplatsen för godståget men inte ända fram så var det få vagnar för påfyllning så hade man LIVA-godsvagnarna närmast lok för att kunna parkera tankvagnarna på plats. Personalvagnen fick aldrig köra in på området. Denna gick i princip hela vägen utan uppehåll mot Ropsten men när det fanns arbetare som bodde vid AGA så gjordes ett kort uppehåll (stop and go) och sedan direkt Ropsten.
tobbe

Trevliga minnen fint nedskrivna men hur var det med gods, LIB och Kyrkviken?

//Mr H

Men Kyrkviken och gods?

av Gunnar Ekeving, Monday, August 03, 2020, 22:40 (1333 dagar sedan) @ Mr H

2015 skrev jag tydligen om detta i Postvagnen - "Petrus Sarmentos bok om LiB nämner Canada Brädgård i Kyrkviken som en av godskunderna. Och ibland förekom transporter av tunga transformatorer till Lidingö Elverk i Kyrkviken. 1951 var det t ex aktuellt med en sådan transport på en fyraxlig SJ-vagn av littera Q [Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens arkivhandlingar, Riksarkivet]". Detta med Canada nämndes ju i annat inlägg i tråden, och andra vagnslasttransporter i samtrafik med SJ kanske var ovanliga? För transformatortransporterna Ramlösa - Kyrkviken (minst två sådana transporter genomfördes) var det för övrigt Lidingöbron som var den kritiska passagen, där fick man hålla högst 10 km/h och bron måste vara helt tom på andra fordon.

Jag har dock gjort en notering, troligen baserat på inlägg i något webforum, att banan hade två egna flatvagnar varav åtminstone den ena ännu på 1960-talet (?) ibland fraktade hö från slåtter av ängarna mellan Vasavägen och Hersbyholm. Dock oklart vart detta hö transporterades.

Men Kyrkviken och gods? LiB:s flakvagnar och godstrafik

av Leif B, Sunday, August 09, 2020, 11:15 (1328 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

2015 skrev jag tydligen om detta i Postvagnen - "Petrus Sarmentos bok om LiB nämner Canada Brädgård i Kyrkviken som en av godskunderna. Och ibland förekom transporter av tunga transformatorer till Lidingö Elverk i Kyrkviken. 1951 var det t ex aktuellt med en sådan transport på en fyraxlig SJ-vagn av littera Q [Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens arkivhandlingar, Riksarkivet]". Detta med Canada nämndes ju i annat inlägg i tråden, och andra vagnslasttransporter i samtrafik med SJ kanske var ovanliga? För transformatortransporterna Ramlösa - Kyrkviken (minst två sådana transporter genomfördes) var det för övrigt Lidingöbron som var den kritiska passagen, där fick man hålla högst 10 km/h och bron måste vara helt tom på andra fordon.

Jag har dock gjort en notering, troligen baserat på inlägg i något webforum, att banan hade två egna flatvagnar varav åtminstone den ena ännu på 1960-talet (?) ibland fraktade hö från slåtter av ängarna mellan Vasavägen och Hersbyholm. Dock oklart vart detta hö transporterades.

Petrus Sarmento skriver i boken Norra Lidingöbanan: "1926 köpte Lidingö Trafik AB två st. släpvagnar litt B5 från Stockholms Spårvägar (tillverkade för Stockholms Södra Spårvägs AB 1908) nr 537-538 som hos trafikbolgaet [d v s Norra Lidingöbanan] fick nummer 28 och 29. Dessa vagnar var tämligen små, längd över stötbalkar 8300 mm, vikt 5,9 ton med 16 sittplatser.Dessa släp byggdes troligen rätt snart om till två öppna godsvagnar, varav den ena skrotades i juni 1970 medan den andra skänktes till Spårvägssällskapet." Trucken (underredet) finns ännu kvar hos Spårvägssällskapet inte som flakvagn men som reservdel i form av en hel truck att använda till någon korg som varit sommarstuga eller dylikt.

Så långt Petrus Sarmento - men när jag jämför de två bilderna som jag länkat till ovan så har väldigt svårt att tro att flakvagnarnas underreden kom just från dessa släpvagnar. De ser inte alls likadana ut.

Hursomhelst med flakvagnarnas ursprung så finns det två bilder på dem i boken. På sid 57 med bildtext "[Motor]vagn 5 är ute på banan och hämtar lite sly med godsvagnarna 28+29". Jag tolkar det snarare som att banavdelning varit ute och röjt längs banan än som kommersiell godstrafik. Kan inte det gällt även för hötransporterna?

Den andra bilden på sidan 56 har bildtext: "Tre av banans godsvagnar utanför Hersbyholmshallen synliga på bild 31 mars 1959. De två till höger härstammar från gamla SS-vagnar och har i ett tidigare liv tjänstgjort som trafikvagnar. Vagnen längst till vänster är en kopplingsvagn för att kopplas mellan spårvagn och godsvagn".

Koppelvagnen har buffertar och skruvkoppel samt hästskokoppel som den första generationen av lidingöspårvagnar hade. Flakvagnarna på båda bilderna har underrede i form av en truck av samma typ som den som finns bevarad hos Spårvägssällskapet (länk ovan), inte ett sånt underrede som B5-vagnarna.

Vi fortsätter i texten: "Kungl Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen beviljade tillstånd för godstrafik på Norra Lidingöbanan den 13 september 1926. Det maximala hjultrycket för en tvåaxlig godsvagn på banan fick inte överstiga 7,0 ton. För godståg beviljades en största tillåten hastighet på 25 km/tim. Under de kommande åren skulle det inte bli någon omfattande godstrafik. likt den på södra banan, men det förekom en del godstrafik bl.a. till Canada Brädgård." Tilläggas kan att det var 1 mars 1925 som Lidingöbron öppnades för trafik och det blev möjligt för godsvagnar från järnvägsnätet att nå Lidingö.

Om vi sedan hoppar framåt till sidan 93 i boken och året 1952: "Godstrafiken minskade från 44 lastade vagnar 1951 till 35 under 1952." En ganska begränsad godstrafik således.

Längs södra banan tillkom flera industrier och där var godstrafiken av en helt annan omfattning:

1930: 700 vagnar i samtrafik med SJ
1939: 2900
1942: 5260
1959: 2758
1964: 5800
1970: 4000
1975: 3000
1977: 1800
1978: 267
1982: 14

Dessa uppgifter ur Södra Lidingöbanan av Carl-Henrik Ankarberg

Avslutningsvis vill jag rekommendera båda böckerna!

LiB:s flakvagnar och slytrafik

av Gunnar Ekeving, Sunday, August 09, 2020, 18:19 (1328 dagar sedan) @ Leif B

Hursomhelst med flakvagnarnas ursprung så finns det två bilder på dem i boken. På sid 57 med bildtext "[Motor]vagn 5 är ute på banan och hämtar lite sly med godsvagnarna 28+29". Jag tolkar det snarare som att banavdelning varit ute och röjt längs banan än som kommersiell godstrafik. Kan inte det gällt även för hötransporterna?

Det var nog samma typ av arbeten; troligen att sly och gräs omkring banan (inklusive vissa ängar som kanske tillhörde järnvägsområdet) avverkades och transporterades bort.