Godståg 6080 på f.d. DJ 12 juni 1976 - forts. (Järnväg allmänt)

av Stig Lagergren, Tuesday, August 04, 2020, 21:05 (1360 dagar sedan)

[img]images/uploaded/202008041859495f29b025089cc.jpg[/img]Här har 6080 med Du2 360 och 379 kommit till Ed...


[img]images/uploaded/202008041900455f29b05d8bf0a.jpg[/img]...och möter S 465 draget av F 700


[img]images/uploaded/202008041902025f29b0aa2e36b.jpg[/img]Och i Kornsjö blev det nytt lok, El 14.2185

Godståg 6080 på f.d. DJ 12 juni 1976 - forts. SJ-lok i Norge

av Per Ljungberg, Wednesday, August 05, 2020, 10:23 (1359 dagar sedan) @ Stig Lagergren

Som vanligt trevliga bilder. D-loken var väl inte välkomna i Norge så det var viktigt med lokbyte vid gränsen. Men hur var det med F-loken? NSB skickade ju El 11 och El 13 till Göteborg men vilka SJ-lok fick gå i Norge för att utjämna km-talen. Ra förekom vet jag, men vilka fler före Rc-loken?

Godståg 6080 på f.d. DJ 12 juni 1976 - forts. SJ-lok i Norge

av Hans B Keller, Wednesday, August 05, 2020, 10:46 (1359 dagar sedan) @ Per Ljungberg

Som vanligt trevliga bilder. D-loken var väl inte välkomna i Norge så det var viktigt med lokbyte vid gränsen. Men hur var det med F-loken? NSB skickade ju El 11 och El 13 till Göteborg men vilka SJ-lok fick gå i Norge för att utjämna km-talen. Ra förekom vet jag, men vilka fler före Rc-loken?

======
F och Hg gick till Oslo både via Kornsjø och Charlottenberg. NSB El-11 gick förutom till Göteborg även till Karlstad i nattågen Oslo-Stockholm.
/HBK

F-lok på Oslo Ö

av Alex, Sunday, August 09, 2020, 00:28 (1356 dagar sedan) @ Hans B Keller

[image]

Här är ett bildbevis på F-lok i Norge. Andra halvan av 70-talet. På väg med morgontåget till Stockholm.

Godståg 6080 på f.d. DJ 12 juni 1976 - forts.

av Anders.k., Wednesday, August 05, 2020, 11:21 (1359 dagar sedan) @ Stig Lagergren

Lite ovanligt tåg du fotat där.
Ett tåg mellan Skandiahamnen och Oslo, med inhyrda Franska vagnar.
Namnet heltåg var väl inte fött ännu utan det kallades blocktåg ,ett av dom första i Göteborg.
Tre olika lok fick det ha på färden, förutom dom två du fotat så är det en T44 som drar första sträckan.

M.V.H Anders.k.

Godståg 6080 på f.d. DJ 12 juni 1976 - forts.

av Henrik H, Wednesday, August 05, 2020, 22:10 (1359 dagar sedan) @ Stig Lagergren

Hej
Är det någon som vet varför Sj aldrig hade smala strömavtagare som tex El 14 på bilden eller för den delen som på SBB lok i Schweiz
Mvh Henrik

Godståg 6080 på f.d. DJ 12 juni 1976 - forts.

av Leif B, Wednesday, August 05, 2020, 22:23 (1359 dagar sedan) @ Henrik H

Hej
Är det någon som vet varför Sj aldrig hade smala strömavtagare som tex El 14 på bilden eller för den delen som på SBB lok i Schweiz
Mvh Henrik

Jodå:
[link=https://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=97413]Bild på F-lok med BBC-strömavtagare[/link]
[link=https://www.postvagnen.com/forum/index.php?mode=thread&id=330858]Bild på Bk-lok med BBC-strömavtagare[/link]

Godståg 6080 på f.d. DJ 12 juni 1976 - forts.

av Henrik H, Wednesday, August 05, 2020, 22:25 (1359 dagar sedan) @ Leif B

Tack Leif, men varför höll man inte fast vid dessa?
Mvh Henrik

Godståg 6080 på f.d. DJ 12 juni 1976 ... BBC-strömavtagare?

av Leif B, Saturday, August 08, 2020, 12:09 (1356 dagar sedan) @ Henrik H

Tack Leif, men varför höll man inte fast vid dessa?
Mvh Henrik

Tyvärr, jag vet inte. men om du googlar på "BBC-strömavtagare" eller "BBCK", ev tillsammans med "site:jvmv2.se" eller "site:postvagnen.com" så går det att hitta en del anledningar. Vad som stämmer vet jag inte. Ett skäl kan ju helt enkelt vara man ville standardisera på en typ (den typ man hade flest av)?

Rättelse... strömavtagare.

av Svante Andersson, Saturday, August 08, 2020, 16:09 (1356 dagar sedan) @ Henrik H

Det är inte den undre delen av strömavtagaren som är det intressanta i detta fsll.

I Schweiz var hela kontktledningen upphängd med snävare toleranser, alltså var hela konstruktionen smalare och därmed användes strömavtagare där hela konstruktionen var smal. Specifikt toppskenan skilde sig från övriga (DB,SJ,NSB...)genom att vara smalare.
När strömavtagare tillverkade i Schweiz dök upp i dessa länder var den undra delen av strömavtagaren smal men toppskenan var bred för att fungera på de aktuella näten.
Genom åren har lok som utfört gränsöverskridande trafik till och från Schweiz haft smal toppskena på den ena strömavtagaren och bred på den andra.

SA

Rättelse... strömavtagare. Zick-zack i Europa

av Leif B, Sunday, August 09, 2020, 10:22 (1355 dagar sedan) @ Svante Andersson

Det är inte den undre delen av strömavtagaren som är det intressanta i detta fsll.

I Schweiz var hela kontktledningen upphängd med snävare toleranser, alltså var hela konstruktionen smalare och därmed användes strömavtagare där hela konstruktionen var smal. Specifikt toppskenan skilde sig från övriga (DB,SJ,NSB...)genom att vara smalare.
När strömavtagare tillverkade i Schweiz dök upp i dessa länder var den undra delen av strömavtagaren smal men toppskenan var bred för att fungera på de aktuella näten.
Genom åren har lok som utfört gränsöverskridande trafik till och från Schweiz haft smal toppskena på den ena strömavtagaren och bred på den andra.

SA

Kompletterar med att DB, SJ, NSB har ett zick-zack på kontaktledningen på +/-40 cm, d v s ledning får högst ligga 40 cm till vänster eller till höger om spårmitt. Det ställer i sin tur krav på toppskenans bredd som måste vara minst 80 plus en marginal för lokets och strömavtagarens gungningar i sidled. Där utanför kommer sedan strömavtagarhornet, den nedböjda delen av toppskenan som fångar upp trådar som kommer in från sidan i växlar.

På normalspåret i Schweiz är zick-zack bara +/-20 cm. Det valde man eftersom man i detta bergiga land hade mängder med tunnlar som var byggda för ånglok och som var något för små för bred toppskena, men där det gick att klämma in en kontaktledning med +/-20 cm zick-zack och tillhörande strömavtagare under tunnelvalvet.

I 50 Hz-länderna (t ex SNCF) har man zick-zack +/-30 cm.

Tilläggas kan att i visa gränstrakter, t ex i Basel har man byggt kontaktledningen med +/-20 cm zick-zack men med ett fritt rum som tillåter även breda toppskenor, så att både tyska och schweiziska lok kan nå samma bangårdar.


Naturligtvis(?) finns det ännu fler varianter på toppskenor både vad gäller bredd och material i olika länder, se kartskissen "PANTOGRAPH WIDTHS OF MAIN NETWORK" långt ner på denna sida.