Smalspår, lastprofil och överföringsvagnar. (Järnväg allmänt)

av mormorsgruvan, Friday, August 14, 2020, 13:33 (1323 dagar sedan)

Fick lastprofilen förstoras när man började köra normalspårsgodsvagnar på överföringsvagnar.

Smalspår, lastprofil och överföringsvagnar.

av Göran Kannerby, Friday, August 14, 2020, 14:37 (1323 dagar sedan) @ mormorsgruvan

Fick lastprofilen förstoras när man började köra normalspårsgodsvagnar på överföringsvagnar.

Ja. På höjden behöver den t o m vara högre än normalspårsprofilen för oelektrifierad bana.

Smalspår, lastprofil och överföringsvagnar.

av Lennart Petersen, Friday, August 14, 2020, 23:56 (1322 dagar sedan) @ Göran Kannerby

Fick lastprofilen förstoras när man började köra normalspårsgodsvagnar på överföringsvagnar.


Ja. På höjden behöver den t o m vara högre än normalspårsprofilen för oelektrifierad bana.

Det gick ju ganska länge överföringsvagnar Uppsala-Rimbo-Hallstavik men hur funkade det på den elektrifierade bangården i Rimbo, fanns det separat spår utan el,eller ?

Smalspår, lastprofil och överföringsvagnar.

av Granis, Saturday, August 15, 2020, 00:33 (1322 dagar sedan) @ Lennart Petersen

Överföringsvagnar kördes ju även på ellinjerna Rimbo- Norrtälje samt söder om Rimbo. Dock var det väl även där nån låg viadukt runt Täby som gjorde att inga genomgående tåg med (lastade) överföringsvagnar kunde köras mellan Stockholm Ö och Rimbo. Men väl mellan Stockholm Ö och Österskär t ex. Så visst kördes det överföringsvagnar under kontaktledning. Även med ellok och d:o motorvagnar som dragkraft då.


/ L G

Smalspår, lastprofil och överföringsvagnar.

av Göran Kannerby, Saturday, August 15, 2020, 10:01 (1322 dagar sedan) @ Granis

Överföringsvagnar kördes ju även på ellinjerna Rimbo- Norrtälje samt söder om Rimbo. Dock var det väl även där nån låg viadukt runt Täby som gjorde att inga genomgående tåg med (lastade) överföringsvagnar kunde köras mellan Stockholm Ö och Rimbo. Men väl mellan Stockholm Ö och Österskär t ex. Så visst kördes det överföringsvagnar under kontaktledning. Även med ellok och d:o motorvagnar som dragkraft då.

Förekom väl även på NKlJ?

Smalspår, lastprofil och överföringsvagnar.

av Lennart Petersen, Saturday, August 15, 2020, 17:46 (1322 dagar sedan) @ Göran Kannerby

Överföringsvagnar kördes ju även på ellinjerna Rimbo- Norrtälje samt söder om Rimbo. Dock var det väl även där nån låg viadukt runt Täby som gjorde att inga genomgående tåg med (lastade) överföringsvagnar kunde köras mellan Stockholm Ö och Rimbo. Men väl mellan Stockholm Ö och Österskär t ex. Så visst kördes det överföringsvagnar under kontaktledning. Även med ellok och d:o motorvagnar som dragkraft då.


Förekom väl även på NKlJ?

Javisst , det var ju en stpr del av trafiken på den banan. Jag tänkte tydligen fel och kontaktledning även på smalspår satt tydligen tillräckligt högt.

Smalspår, lastprofil och överföringsvagnar.

av Jepp, Saturday, August 15, 2020, 20:35 (1322 dagar sedan) @ Granis

Överföringsvagnar kördes ju även på ellinjerna Rimbo- Norrtälje samt söder om Rimbo. Dock var det väl även där nån låg viadukt runt Täby som gjorde att inga genomgående tåg med (lastade) överföringsvagnar kunde köras mellan Stockholm Ö och Rimbo. Men väl mellan Stockholm Ö och Österskär t ex. Så visst kördes det överföringsvagnar under kontaktledning. Även med ellok och d:o motorvagnar som dragkraft då.


/ L G

Det var väl landsvägsbron vid Stocksunds station som var för låg vilket gjorde att det inte gick några lastade överföringsvagnar till Stockholm Ö. Vill minnas att jag läst nånstans att det inte förekom söder om Roslags Näsby.

/Jepp

Smalspår, lastprofil och överföringsvagnar.

av Kjell Aghult, Friday, August 14, 2020, 14:42 (1323 dagar sedan) @ mormorsgruvan

Fick lastprofilen förstoras när man började köra normalspårsgodsvagnar på överföringsvagnar.

Ja, och på några ställen beräknades detta kosta alltför mycket. T ex vid f d NÖJ passage under Västra Stambanan vid Pålsboda. Eller där f d ViBJ gick under Södra Stambanan vid Vislanda. Sådana sträckor fick förbli utan överföringstrafik, godstrafiken t/fr normalspåret var också ofta liten. Även andra brohinder kunde finnas, t ex nära Bolmen på HBJ.

Smalspår, lastprofil och överföringsvagnar.

av PeO, Friday, August 14, 2020, 14:49 (1323 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Brobackatunneln var ett sådant exempel på VGJ. Från Anten och norrut rampades i Vara.Jag känner inte till om det gick några normalspårsvagnar till Gråbo, till Sjövik gick inte, Buaholmstunneln stoppade söderifrån.

Smalspår, lastprofil och överföringsvagnar.

av Kjell Aghult, Friday, August 14, 2020, 15:09 (1323 dagar sedan) @ PeO

Brobackatunneln var ett sådant exempel på VGJ. Från Anten och norrut rampades i Vara.Jag känner inte till om det gick några normalspårsvagnar till Gråbo, till Sjövik gick inte, Buaholmstunneln stoppade söderifrån.

Enligt 1960 års linjebok fick överföringsvagnar generellt gå österifrån till Anten. Vissa vagnslitt. därutöver till Sjövik. Då med extra försiktighet, t ex sth 10 genom Brobackatunneln.

Smalspår, lastprofil och överföringsvagnar.

av johanmmolin, Friday, August 14, 2020, 16:08 (1323 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Så länge FVÖJ:s sträckning Vadstena - Ödeshög fanns kvar så rampades smalspårsvagnar i Hästholmen; Gsö-/Gmö-vagnar med spannmål från Vadstena och stenlastade vagnar från Borghamn (jag vet inte om det då fortfarande gick kollaster från kolhamnen i Norrköping till Ödeshögsverken, på överföringsvagnar. Det var besvärligt att frakta kolen via smalspåret då det aldrig nådde den norra hamnkajen i Norrköping).

Detta torde väl dock knappast ha varit en sträcka där lastprofilen var ett problem, inga broar eller tunnlar. Jag tror trafiken med överföringsvagnar pågick 1953 - 1958.

Därefter rampades (förstås) vagnar till och från Vadstena i Fågelsta. Vi har ju redan sett underbara fotografier från Stig Lagerström som visar denna aktivitet.

Det bör väl noteras att när rampen i Hästholmen tillkom hade man redan planerat att rusta upp smalspårssträckan. Men sedan gick det undan, det var väl i samband med nedläggning av sockerbruket i Linköping 1955 och därmed förlusten av omkring 75 % av den årliga godstrafiken, som beslutet om nedläggning kom. Man kunde tänka kortsiktigt förr i världen också.

Smalspår, lastprofil och överföringsvagnar.

av Kjell Aghult, Friday, August 14, 2020, 16:21 (1323 dagar sedan) @ johanmmolin

...Detta torde väl dock knappast ha varit en sträcka där lastprofilen var ett problem, inga broar eller tunnlar. Jag tror trafiken med överföringsvagnar pågick 1953 - 1958.

Därefter rampades (förstås) vagnar till och från Vadstena i Fågelsta...

Kunde rampningen i Hästholmen haft något med eldriften Linköping-Vadstena att göra? Och hur gjorde man inne på Vadstena stn? Då rampningen flyttades till Fgl 1958 var eldriften slopad.

Smalspår, lastprofil och överföringsvagnar.

av Kjell Friberg, Friday, August 14, 2020, 16:45 (1323 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Största hindret för överföringstrafik söderifrån till Vadstena var bron över Mjölnaån som inte klarade tyngre transporter. Därför användes bara Q36p på denna sträcka vilka lasstade max 26 ton mot 32,5 ton för Q37p.

Smalspår, lastprofil och överföringsvagnar.

av Gunnar Lilienberg, Friday, August 14, 2020, 17:45 (1323 dagar sedan) @ Kjell Friberg

Största hindret för överföringstrafik söderifrån till Vadstena var bron över Mjölnaån som inte klarade tyngre transporter. Därför användes bara Q36p på denna sträcka vilka lasstade max 26 ton mot 32,5 ton för Q37p.

Men frågan var nog om det gick att köra med lastade överföringsvagnar på den elektrifierade delen av MÖJ? Fanns det spår utan tråd på Vadstena station där man kunde hantera normalspårsvagnar som kom från Hästholmen?

Smalspår, lastprofil och överföringsvagnar.

av Kjell Friberg, Friday, August 14, 2020, 18:52 (1323 dagar sedan) @ Gunnar Lilienberg

Spannmålsvagnar litt Gmö och Gsö samt öppna vagnar kunde komma till Vadstena via Hästholmen.

Smalspår, lastprofil och överföringsvagnar.

av johanmmolin, Friday, August 14, 2020, 19:06 (1323 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Jag tror att viktigaste enskilda anledningen till att rampen förlades till Hästholmen var att Ödeshögsverken ville ha nära till "bredspårsnätet", som man sade. Vissa av deras produkter var i tyngsta laget att transporteras på smalspårsvagnar när man kom till 50-talet.

Det är viktigt att veta hur de flesta godsströmmarna på FVÖJ gick.

Det allra mesta styckegodset landades av s/s TRAFIK i Hästholmens hamn för transport, till nästan 90 % till Ödeshög (förutom det som skulle förbrukas i Hästholmens självt). På MHJ kom styckegodstransporterna från hamnen inte längre bort än till maximalt Svanshals.

Därtill kom så småningom transporterna från Ödeshögsverken, som från 40-talet och framåt handlade om allt större och tyngre transporter.

Resten av smalspårsnätet mot Vadstena kunde utnyttjas för sten och kalk från Borghamn, inga kvantitativt stora varor, torv och framförallt under världskrigen vass från Tåkern. Men denna trafik gick också mot Hästholmen.

Enda gången den bansträckan levde upp var ju under betkampanjerna. Annars var det nog en tämligen föga svettig uppgift att vara godsspeditör i t ex Väversunda.

På MHJ gick mestadels jordbruksprodukter som spannmål, gödning och foder, med tiden allt färre djur, men också utlastning av massaved och timmer från Stora Åby via Rök, och transporter av järnprodukter från Boxholm.

Visserligen mycket förenklat men ändå.

Smalspår, lastprofil och överföringsvagnar.

av S-O Johansson, Friday, August 14, 2020, 23:36 (1322 dagar sedan) @ johanmmolin

Jag tror att viktigaste enskilda anledningen till att rampen förlades till Hästholmen var att Ödeshögsverken ville ha nära till "bredspårsnätet", som man sade. Vissa av deras produkter var i tyngsta laget att transporteras på smalspårsvagnar när man kom till 50-talet.

Det är viktigt att veta hur de flesta godsströmmarna på FVÖJ gick.

Det allra mesta styckegodset landades av s/s TRAFIK i Hästholmens hamn för transport, till nästan 90 % till Ödeshög (förutom det som skulle förbrukas i Hästholmens självt). På MHJ kom styckegodstransporterna från hamnen inte längre bort än till maximalt Svanshals.

Genererade s/s Trafik så mycket styckegods ensamt? Måste väl kommit även via Fågelsta och senare MHJ?


Därtill kom så småningom transporterna från Ödeshögsverken, som från 40-talet och framåt handlade om allt större och tyngre transporter.

Resten av smalspårsnätet mot Vadstena kunde utnyttjas för sten och kalk från Borghamn, inga kvantitativt stora varor, torv och framförallt under världskrigen vass från Tåkern. Men denna trafik gick också mot Hästholmen.

Enda gången den bansträckan levde upp var ju under betkampanjerna. Annars var det nog en tämligen föga svettig uppgift att vara godsspeditör i t ex Väversunda.

På MHJ gick mestadels jordbruksprodukter som spannmål, gödning och foder, med tiden allt färre djur, men också utlastning av massaved och timmer från Stora Åby via Rök, och transporter av järnprodukter från Boxholm.

Vad hade Boxholm, jag antar du menar bruket, för verksamheter vid MHJ så att man lastade ut järnprodukter via MHJ? Eller menar du från Boxholm till orter längs MHJ.


Visserligen mycket förenklat men ändå.

Smalspår, lastprofil och överföringsvagnar.

av johanmmolin, Saturday, August 15, 2020, 09:59 (1322 dagar sedan) @ S-O Johansson

TRAFIK genererade stora mängder styckegods (och annat gods) mellan västra Östergötland, Västergötland och Göteborg. Föregångaren till Ödeshögsverken sände gjutgods till Turitz i Göteborg flera gånger i veckan. Råsprit sändes från de enda två brännerier som fanns i västra halvan av Östergötland till spritfabriken i Hjo (som ägaren till det ena lät bygga), exportsmör till Göteborg och England skickades varje vecka. Jag blev något överraskad att hel hel del silltunnor kom via västgötabanorna till Hjo och transporterades med TRAFIK över Vättern till destinationer i västra Östergötland.
Det skickades t o m styckegods via TRAFIK ända till Vadstena med FVÖJ, även om det inte rörde sig om stora trafikmängder.

När det gällde styckegodstrafiken från trakten väster / söder om Omberg bör noteras att dessa transportvägar var upparbetade sedan flera decennier innan smalspårsjärnvägen kom till trakten. Så sjöfarten var först på plats. Det FVÖJ sannolikt bidrog till var att påskynda etableringen av näringar just i Ödeshög.

Boxholms Bruk skickade järnrör m m via TRAFIK till fr a Hjo Mekaniska Verkstad (som bl a tillverkade järnvagnshjul och behövde råämne till hjulaxlarna).

MHJ transiterade trävaror från Normans såg i Sommen (för vidare frakt per båt), åt andra hållet transporterades fr a på 30-talet relativt stora volymer gatsten från Eje stenbrott via Rök till städer grovt räknat från Örebro till Jönköping, och senare vassmattor från Svanshals (för användning i växthus runt om i Sverige). Det finns mycket mer att berätta.

Att döma av trafikinkomsterna från omlastning FVÖJ / MHJ så var den trafiken tämligen blygsam. När det gäller dito för omlastning i Väderstad - VSBJ så var den näst intill icke-existerande. Detta trots att i originalritningarna till VSBJ-bangården och dess relation till MHJ finns ett omlastningsskjul inritat. Tyvärr är bilderna från VSBJ i Väderstad synnerligen svåra att få tag i så jag har ingen aning om huruvida detta skjul verkligen byggdes.

NB att det jag beskriver ovan är situationen före förstatligandena av järnvägarna.

Styckegods med s/s Trafik

av johanmmolin, Saturday, August 15, 2020, 10:54 (1322 dagar sedan) @ johanmmolin

En liten illustration av ovanstående:

År 1937 kan man räkna med dryga 2100 vagnlaster betor och betmassa.

Det innebär, om jag inte fattat helt fel, en styckegodsvagn t o r per dag vardagar (exklusive den som baxades fram och tillbaka mellan Hästholmens hamns och Hästholmens godsmagasin varje dag - men c:a 1/3 av allt inkommande styckegods via båt var destinerat till just Hästholmen), och 1 – 2 vagnslaster per dag på HELA FVÖJ mellan Vadstena och Ödeshög.
Trafikmängden Vadstena österut vid just denna tid har jag tyvärr inga siffror på.

Enbart till och från Ödeshög transporterades via TRAFIK c:a 1 ton styckegods per dag, varav ganska precis 85 % inkommande gods.

Av utgående gods från Ödeshög utgjordes merparten av gjutgods till Turitz, som beskrivits ovan, och möbler från Nordiska Möbelfabriken till en mängd avnämare "på andra sidan", då speciellt möbelaffären/-fabriken i Svenljunga nämns flera gånger. I vardera fallet gäller det c:a två transporter per vecka med TRAFIK.

Till detta kommer en hel mängd andra försändelser med TRAFIK till Hästholmen, där tyvärr det endast står "Ångbåtskontoret" som slutdestination, så där är det svårare att härleda vart detta var destinerat.

Styckegods med s/s Trafik

av S-O Johansson, Saturday, August 15, 2020, 12:40 (1322 dagar sedan) @ johanmmolin

Tack för svaren. Ger en inblick i andra transportvägar och en annan tids ekonomi.

Smalspår.....Hjo Mek Verkstad

av Kjell Aghult, Saturday, August 15, 2020, 11:00 (1322 dagar sedan) @ johanmmolin

.....Boxholms Bruk skickade järnrör m m via TRAFIK till fr a Hjo Mekaniska Verkstad (som bl a tillverkade järnvagnshjul.....

Hjo MV tillverkade även hela 891-vagnar. De leveranser jag känner till är dem till HSJ, LNJ och HvSJ, alla på 1880- och 1890-talet: Det kan ha funnits flera. Till HvSJ fick man t o m leverera hela första personvagnsuppsättningen, AC nr 1-3 och C nr 4-5.

Även några andra småverkstäder byggde tillfälligt smalspårsvagnar: Falkenbergs MV till FJ och
Vetlanda MV till både HvSJ och HvMJ.

Smalspår.....Hjo Mek Verkstad

av johanmmolin, Saturday, August 15, 2020, 12:43 (1322 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Inte nog med det. Boxholms Bruk var varma tillskyndare till byggandet av Mjölby-Hästholmens Järnväg, och ivrade också för att en tågfärjeförbindelse skulle inrättas mellan Hästholmen och Hjo – någonting som förstås föll på att Hjo-Stentorps Järnväg inte hade några planer på att bygga om sin bana till normalspår.

I verkligheten var det så att baron Posse på Vreten utanför Hjo, var störste intressent i såväl FVÖJ som HSJ och s/s TRAFIK, och för honom var MHJ snarast inkräktare.

Smalspår, lastprofil och överföringsvagnar.

av Lennart Petersen, Friday, August 14, 2020, 23:53 (1322 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Fick lastprofilen förstoras när man började köra normalspårsgodsvagnar på överföringsvagnar.

Ja, och på några ställen beräknades detta kosta alltför mycket. T ex vid f d NÖJ passage under Västra Stambanan vid Pålsboda. Eller där f d ViBJ gick under Södra Stambanan vid Vislanda. Sådana sträckor fick förbli utan överföringstrafik, godstrafiken t/fr normalspåret var också ofta liten. Även andra brohinder kunde finnas, t ex nära Bolmen på HBJ.

”Nära Bolmen” är då Piksborg där bron (vacker bro som står kvar) var ett hinder för överföringsvagnar. Hade man velat hade det ju dock gått att rampa i endera Ljungby eller Halmstad och nå alla stationer men förmodligen fanns inget större behov av att ta normalspåtsvagnar. HBJ var en bana främst för tråprodukter som exporterades över Halmstads hamn.

Smalspår, lastprofil och överföringsvagnar.

av Olle E, Friday, August 14, 2020, 16:02 (1323 dagar sedan) @ mormorsgruvan

Vet att man sprängde ur skärningar ett, men tog man även bort rälsförhöjningar i kurvor så att persontågens hastighet påverkades?

Smalspår, lastprofil och överföringsvagnar.

av Fredrik S, Saturday, August 15, 2020, 14:24 (1322 dagar sedan) @ mormorsgruvan

I Svängsta (KVBJ) sprängdes tunneln ut till bergsskärning.