Aluminium i personvagnar. (Fordon: vagnar)
Har kommit till användning i USA redan år 1929. Men har det använts i Sverige.
av mormorsgruvan, Friday, August 28, 2020, 14:08 (1334 dagar sedan)
Har kommit till användning i USA redan år 1929. Men har det använts i Sverige.
av mormorsgruvan, Friday, August 28, 2020, 14:25 (1334 dagar sedan) @ mormorsgruvan
Vid UP fanns ett trevagnståg (tillverkat av Pullman) med en vikt av endast 80 ton och en maxhastighet av 177 km/h. Hur många passagerare tog detta tåg ? Hur krocksäkert var detta tåg ?
av Leif B, Friday, August 28, 2020, 15:03 (1334 dagar sedan) @ mormorsgruvan
Har kommit till användning i USA redan år 1929. Men har det använts i Sverige.
Svenska aluminiumvagnar levererade 1988-95.
Två exempel till:
https://www.jarnvag.net/vagnguide/er1
https://www.jarnvag.net/vagnguide/x74
av HJP, Friday, August 28, 2020, 17:16 (1334 dagar sedan) @ Leif B
Har kommit till användning i USA redan år 1929. Men har det använts i Sverige.
Svenska aluminiumvagnar levererade 1988-95.Två exempel till:
https://www.jarnvag.net/vagnguide/er1
https://www.jarnvag.net/vagnguide/x74
****
Stockholms tunnelbana hade åtta vagnar med aluminiumkorg. Dessa hade littera C5.
Här C5 2906, i Nybodahallen, 9 september 1971.
av Christer Göransson, Friday, August 28, 2020, 17:56 (1334 dagar sedan) @ HJP
Har kommit till användning i USA redan år 1929. Men har det använts i Sverige.
Svenska aluminiumvagnar levererade 1988-95.Två exempel till:
https://www.jarnvag.net/vagnguide/er1
https://www.jarnvag.net/vagnguide/x74
****
Stockholms tunnelbana hade åtta vagnar med aluminiumkorg. Dessa hade littera C5.
Här C5 2906, i Nybodahallen, 9 september 1971.
C5 var inte byggda i aluminium, det var omålat rostfritt stål.
/Christer
av Anders Sandgren, Friday, August 28, 2020, 18:15 (1334 dagar sedan) @ Christer Göransson
Däremot var väl A26-mustangerna i lättmetall vilket gjorde dem några ton lättare är A25/A27. De drog ju inte heller släp, men när de levererades gjorde ju inte A25 det heller, släpen kom senare.
av Leif B, Friday, August 28, 2020, 18:20 (1334 dagar sedan) @ Christer Göransson
Har kommit till användning i USA redan år 1929. Men har det använts i Sverige.
Svenska aluminiumvagnar levererade 1988-95.Två exempel till:
https://www.jarnvag.net/vagnguide/er1
https://www.jarnvag.net/vagnguide/x74
****
Stockholms tunnelbana hade åtta vagnar med aluminiumkorg. Dessa hade littera C5.
Här C5 2906, i Nybodahallen, 9 september 1971.
C5 var inte byggda i aluminium, det var omålat rostfritt stål./Christer
Visst var C5 byggda - eller åtminstone klädda - i Aluminium! (Själva stommen var stål.)
av Överkörmästaren, Friday, August 28, 2020, 19:32 (1334 dagar sedan) @ Leif B
Klädda är rätt uttryck. Plåtarna innanför är i corten-stål. (Kallas väl ”rosttrögt” snarare än rostfritt.)
av HJP, Friday, August 28, 2020, 23:05 (1333 dagar sedan) @ Överkörmästaren
Klädda är rätt uttryck. Plåtarna innanför är i corten-stål. (Kallas väl ”rosttrögt” snarare än rostfritt.)
****
Alltid lär man sig något nytt. Detta hade jag ingen aning om :-)
av Leif B, Saturday, August 29, 2020, 11:32 (1333 dagar sedan) @ Överkörmästaren
Klädda är rätt uttryck. Plåtarna innanför är i corten-stål. (Kallas väl ”rosttrögt” snarare än rostfritt.)
Plåtar? Jag trodde korgen var ett spantbygge i stål klätt med aluplåtar. Huru härmed? Finns det någon bild med stommen under byggnad - eller skrotning?
Vare sig det var plåtar eller spant så borde konstruktionen inte fungera: de olika temperaturutvidgningskoefficienterna för stål resp aluminium borde gjort att nitarna som höll ihop stålstommen och aluplåtarna sågades av. Märkligt nog fungerade det utan problem!
av Kari Korkala, Friday, August 28, 2020, 23:44 (1333 dagar sedan) @ Leif B
Ja det var dom och dom lättaste vagnar då. Ca 20 ton mot ca 25 ton för C1-3, C4 ca 24 ton per vagn.
C5 var kul och köra, annorlunda, snabba.
av Leif B, Saturday, August 29, 2020, 11:42 (1333 dagar sedan) @ Kari Korkala
Ja det var dom och dom lättaste vagnar då. Ca 20 ton mot ca 25 ton för C1-3, C4 ca 24 ton per vagn.
C5 var kul och köra, annorlunda, snabba.
Värre än så: C1-C3 vägde runt 30 ton.
C5 var kul vagnar även ur teknisk synvinkel med många finesser: bl a kunde ventilationen styras av hur många resenärer som fanns i vagnen för att spara värme vintertid. De hade också mycket mjukare gångegenskaper tack vare luftfjädringen. C1-C3 hade spiralfjädrar, C4 gummi och C6-C14 luftgummifjädrar: ingen av dessa typer gav så mjuk och skön fjädring som C5.
C4 var rena motsatsen: oerhört enkla, robusta vagnar med ett absolut minimum av prylar. Dessutom en korg som höll emot rosten väldigt bra (till skillnad från C1-C3).
av Richard Loe, Friday, August 28, 2020, 18:51 (1334 dagar sedan) @ mormorsgruvan
Har kommit till användning i USA redan år 1929. Men har det använts i Sverige.
Kan inte svara på frågan avseende Sverige, men i Storbritannien så var de första personvagnarna i aluminium de R-vagnarna som byggdes för Londons tunnelbana år 1952.
De första tågen i aluminium för BR kom så sent som 1989, då i form av motorvagnstågen Class 158.
Däremot så prövade man en passagerarvagn i glassfiber, som togs i trafik 1962. Den var relativt lyckad men dyr att bygga, så den förblev det enda exemplet. Vagnen i fråga finns nu bevarad på East Somerset Railway
av Erik W. Johansson, Saturday, August 29, 2020, 01:23 (1333 dagar sedan) @ Richard Loe
De første aluminiumsvognene på svenske spor kan ha vært NSBs motorvognsett av type 66 (tidligere 106) som ble kjørt til Göteborg i 1946? På 30-tallet kan det også ha vært kjørt bensin- eller dieselmotorvogner av aluminium til Charlottenberg eller Storlien.
De første norske aluminiumsvognene var fire boggimotorvogner til Stavanger-Flekkefjord (1067 mm) i 1932.
av Sven Malmberg, Tuesday, September 01, 2020, 20:24 (1330 dagar sedan) @ Erik W. Johansson
Det är visserligen nytt och ännu så länge inte historia, men det kan noteras att ER1 vagnkorgar är helt byggda i aluminium.