Betongsliper och makadam på 891-mm.jvg.mus.för. (Järnvägs- och Museiföreningar)

av chfahlgren @, onsdag, september 16, 2020, 12:29 (7 dagar sedan)

BÄSTA VÄNNER PÅ VÅRT FORUM!Från CarlHenry Fahlgren,jvm-vän 92 I Falun.Hur ser Ni alla,som bedriver museitrafik på just 891-mm spår att nu och i framtiden lägga in makadam och betongsliper,på linjen och vid stationer som utgör huvudtågspår och ansluter "linjen".Det är en vän i Falun,som själv jobbat på dåvarnade SJ som väckte frågan och bad mig gå in på vårt forum.Tanken och frågan gäller om detta kunde,sett på sikt,att kunna spara in på banunderhållet?Även Trafikiverkets synpunkter är också välkommet.Ursäkta om "tråden"blev lite lång.Tack på förhand och Tack för det fina arbete Ni alla lägger varje år på 891 mm museijvg.Varma Hölsningar från CarlHenry Fahlgren.

Betongsliper och makadam på 891-mm.jvg.mus.för.

av Granis @, onsdag, september 16, 2020, 13:57 (7 dagar sedan) @ chfahlgren

ULJ har lagt makadam i huvudspår i många år nu. Precis som SRJ-bolaget (och sedan "SJ 39:e drs" ) gjorde under sina sista år. (Begagnade) betongslipers är dock nytt; men då tvärtom -på sidospår. I Faringe närmare bestämt.


/ L G :-)

Betongsliper och makadam på 891-mm.jvg.mus.för.

av Peter A, onsdag, september 16, 2020, 14:46 (6 dagar sedan) @ Granis

Jag tycker det absolut ska vara ett alternativ på linjeavsnitt för att förebygga underhåll. Givetvis kan det vara trevligt med träslipers i grus på publika platser såsom stationer mm. Hur är tillgången på begagnade betongslipers med 891mm spårvidd?

Betongsliper och makadam på 891-mm.jvg.mus.för.

av John T ⌂ @, onsdag, september 16, 2020, 20:00 (6 dagar sedan) @ Granis
Redigerad av John T, onsdag, september 16, 2020, 21:00

ULJ har lagt makadam i huvudspår i många år nu. Precis som SRJ-bolaget (och sedan "SJ 39:e drs" ) gjorde under sina sista år. (Begagnade) betongslipers är dock nytt; men då tvärtom -på sidospår. I Faringe närmare bestämt.

Det bör kanske förtydligas när det gäller betongsliprar att det hittills endast handlat om vissa spår runt vändskivan i Faringe.

Plåtsliprar?

av Christer Brimalm @, torsdag, september 17, 2020, 13:18 (6 dagar sedan) @ chfahlgren

Ett intressant alternativ för framtiden (utom på bangårdar etc där den museala dimensionen är speciellt viktig) kanske kan vara plåtsliprar (stålsliprar).

Sådana har funnits i många år, fast knappast i Sverige.

Internationellt är stålsliprar på frammarsch som ersättning för träsliprar. De har den fördelen att de, i motsats till betongsliprar, går bra att blanda fritt med träsliprar i spåret.

Andra fördelar är att de har lång livslängd och att de går bra att hantera även manuellt då de är lättare än träsliprar (för att inte tala om betongdito).
Dessutom kan materialet återvinnas till 100 % när sliprarnas livslängd passerats.

Utseendemässigt avviker de inte heller lika mycket från träsliprar som betongsliprarna gör. Prismässigt blir de, i alla fall i Sverige, dyrare i inköp än träsliprar men troligen billigare än betong. Sett över hela sin livslängd kan de säkert vara ekonomiskt försvarbara.

På kort sikt är det naturligtvis billigast med begagnade träsliprar för en museibana, och vi är vana vid att jobba med sådana. Men på sikt, när tillgången sinar, kanske plåtsliprar kan vara ett alternativ till att bara köpa nya, allt dyrare träsliprar? Och vad händer den dagen kreosot förbjuds?

Steel Sleepers

Stahlsschwellen

Plåtsliprar?

av Gunnar Lilienberg ⌂ @, Kristianstad, torsdag, september 17, 2020, 19:40 (5 dagar sedan) @ Christer Brimalm

Stålslipern är ett intressant alternativ, men den är väl helt omöjlig att få tag i för spårvidden 891 mm. Att göra en specialbeställning hos en tillverkare låter dyrt, även om flera föreningar skulle gå ihop och beställa.

Plåtsliprar?

av daniel @, torsdag, september 17, 2020, 20:29 (5 dagar sedan) @ Gunnar Lilienberg

Stålslipern är ett intressant alternativ, men den är väl helt omöjlig att få tag i för spårvidden 891 mm. Att göra en specialbeställning hos en tillverkare låter dyrt, även om flera föreningar skulle gå ihop och beställa.

Stålsliprar stansas från ett valsat ämne, vissa tillverkare erbjuder måttanpassade växelsliprar, så det är nog inte så dyrt att beställa små serier.

Plåtsliprar?

av Christer Brimalm @, fredag, september 18, 2020, 09:24 (5 dagar sedan) @ Gunnar Lilienberg

Nej, begagnade plåtsliprar kan man inte räkna med för 891, eftersom sådana inte kommit till användning hittills. Det finns enklare och mer sofistikerade modeller av plåtsliprar, men alla tillverkas färdiga för en viss spårvidd antingen de är med eller utan speciella rälsbefästningar.

Vad jag tänkte på är att nya plåtsliprar framöver kanske kan vara ett alternativ till nya kreosotimpregnerade furusliprar. De kostar mer i inköp, men håller längre och man slipper kreosotdiskussionerna. (I värsta fall kan det ju även bli förbud).
För en förening med ideell arbetskraft är de också lätta att hantera (låg vikt), man kan jobba smidigt även manuellt med dem och de kan blandas med träsliprar utan problem.

Plåtsliprar?

av Per Wirback @, fredag, september 18, 2020, 10:15 (5 dagar sedan) @ Christer Brimalm

Nej, begagnade plåtsliprar kan man inte räkna med för 891, eftersom sådana inte kommit till användning hittills. Det finns enklare och mer sofistikerade modeller av plåtsliprar, men alla tillverkas färdiga för en viss spårvidd antingen de är med eller utan speciella rälsbefästningar.

Vad jag tänkte på är att nya plåtsliprar framöver kanske kan vara ett alternativ till nya kreosotimpregnerade furusliprar. De kostar mer i inköp, men håller längre och man slipper kreosotdiskussionerna. (I värsta fall kan det ju även bli förbud).
För en förening med ideell arbetskraft är de också lätta att hantera (låg vikt), man kan jobba smidigt även manuellt med dem och de kan blandas med träsliprar utan problem.

Det finns en problematik med plåtsliprar och spårledningar.
Rent generellt kan man säga att ute i världen används plåtslipers mestadels på sträckor där spårledningar inte finns.

Förvisso finns isolerade rälsbesfästningar för plåtslipers att få enligt tillverkare jag har pratat med, men de driver upp kostnaden rätt ordentligt.

Hurvida detta är ett problem för våra museibanor beror mycket på banans förutsättningar, vissa banor har inga spårledningar alls, medan andra har långa sträckor, tex har ULJ spårledning på ca halva banlängden.

/Per

Plåtsliprar?

av Gunnar Lilienberg ⌂ @, Kristianstad, fredag, september 18, 2020, 12:47 (5 dagar sedan) @ Per Wirback

Det finns en problematik med plåtsliprar och spårledningar.
Rent generellt kan man säga att ute i världen används plåtslipers mestadels på sträckor där spårledningar inte finns.

Förvisso finns isolerade rälsbesfästningar för plåtslipers att få enligt tillverkare jag har pratat med, men de driver upp kostnaden rätt ordentligt.

Hurvida detta är ett problem för våra museibanor beror mycket på banans förutsättningar, vissa banor har inga spårledningar alls, medan andra har långa sträckor, tex har ULJ spårledning på ca halva banlängden.

/Per

Den där invändningen hörde jag för fyrtio år sedan och problemet var löst redan då. Jag håller inte med om att man undviker att lägga stålsliprar på sträckor med spårledningar. Har du något konkret exempel på hur pass kostnadsdrivande isoleringen är?

Plåtsliprar?

av Per Wirback @, fredag, september 18, 2020, 13:57 (5 dagar sedan) @ Gunnar Lilienberg

Det finns en problematik med plåtsliprar och spårledningar.
Rent generellt kan man säga att ute i världen används plåtslipers mestadels på sträckor där spårledningar inte finns.

Förvisso finns isolerade rälsbesfästningar för plåtslipers att få enligt tillverkare jag har pratat med, men de driver upp kostnaden rätt ordentligt.

Hurvida detta är ett problem för våra museibanor beror mycket på banans förutsättningar, vissa banor har inga spårledningar alls, medan andra har långa sträckor, tex har ULJ spårledning på ca halva banlängden.

/Per


Den där invändningen hörde jag för fyrtio år sedan och problemet var löst redan då. Jag håller inte med om att man undviker att lägga stålsliprar på sträckor med spårledningar. Har du något konkret exempel på hur pass kostnadsdrivande isoleringen är?

Visst är problemet löst rent tekniskt, det finns isolerande rälsbefästning, om det är bra och kostnadseffektivt är en annan sak, beror mycket på behoven. Plåtslipers har andra fördelar, tex bättre stabilitet i makadammen eller termitsäkert, vilket gör att kostnadsökningar etc för isolerad rälsbefästning eller byte till axelräknare kan vara motiverad på stora banor.

Några av tillverkarna av plåtslipers jag pratade med på Innotrans hade isolerade lösningar de visade upp, andra tillverkare hade det inte. Flera sa att stålslipers är mycket vanligare på sträckor utan spårledning, men att det visst går att använda även på spårledningssträckor med hjälp av isolerande befästning. I de mer komplexa infästningarna, tex med Rippenplattor, är tillägget för isolering inte så svårt, men det är inte den billiga typen av plåtsliprar som passar på museibanor som har sådan befästning, utan här passar mer den billiga varianten med två skruv och två klämmplattor.
Isolerad befästning är mer komplex och dyrare, helt enklet fler upplagsytor, plastdelar, styrklackar och klämmor, men jag minns inte hur mycket dyrare.

Om någon bana vill prova isolerad plåtslipers och hittar en bra leverantör är det välkommet, jag är spännd på resultatet, både funktionellt och ekonomiskt.

/Per

Plåtsliprar?

av Olle E, fredag, september 18, 2020, 21:55 (4 dagar sedan) @ Per Wirback

Har bara sett plåtslipers i Afrika, och där var det definitivt inga spårledningar. Finns det alls i Europa..?

Plåtsliprar?

av Gunnar Lilienberg ⌂ @, Kristianstad, fredag, september 18, 2020, 22:18 (4 dagar sedan) @ Olle E

Har bara sett plåtslipers i Afrika, och där var det definitivt inga spårledningar. Finns det alls i Europa..?

Absolut! Det används en hel del, bland annat i Tyskland! En nyare, populär modell (om än inte så museal till utseendet) är den så kallade Y-slipern. Jag har själv sett den på smalspårsbanorna i Harz och även i nylagt spår i Polen. Tyskspråkiga Wikipedia skriver en del och har lite bilder: https://de.wikipedia.org/wiki/Bahnschwelle#Stahlschwelle

Plåtsliprar?

av Kjell Friberg @, lördag, september 19, 2020, 08:20 (4 dagar sedan) @ Gunnar Lilienberg

Berninabanan hade 1971 plåtsliprar åtminstine mellan At Moritz och Pontresina. Jag såg då en hög upplagda i Punt Muragl och spåret förbi hållplatsen hade nyinlagda plåtsliprar.

Plåtsliprar/spårledningar

av Kjell Aghult @, lördag, september 19, 2020, 09:23 (4 dagar sedan) @ Olle E

...i Afrika, och där var det definitivt inga spårledningar..

En kollega hade en gång "fjärrat" hos LAMCO i Liberia. Han nämnde varför man avstått från spårledningar där:
a) De tropiska åskvädren.
b) Termiterna, som åt det mesta (T ex kablar).
På något sätt fick man systemet med s k slutmagnet robust (Ett slags elektronisk slutsignal).
Även om det bör ha krävt sensorer med "sladdar".

Plåtsliprar/spårledningar. LAMCO och slutmagneter

av Leif B @, lördag, september 19, 2020, 11:13 (4 dagar sedan) @ Kjell Aghult

...i Afrika, och där var det definitivt inga spårledningar..

En kollega hade en gång "fjärrat" hos LAMCO i Liberia. Han nämnde varför man avstått från spårledningar där:
a) De tropiska åskvädren.
b) Termiterna, som åt det mesta (T ex kablar).
På något sätt fick man systemet med s k slutmagnet robust (Ett slags elektronisk slutsignal).
Även om det bör ha krävt sensorer med "sladdar".

Man fick införa korta spårledningar vid avkännarna för slutmagneterna. Innan man hade spårledningarna så hände det att de tropiska åskvädren skapade såna magnetfält att avkännaren för slutmagneten löste ut linjeblocket medan tåget fortfarande var kvar på sträckan. Kombinationen av avkännare och kort spårledning blev dock tillräckligt pålitlig för att funka. Källa är en f d kollega som varit signalingenjör på LAMCO.

Själva slutmagneten tror jag bara helt enkelt var en magnet, utan någon elektronik. Avkännaren bör då bara behövt vara en reläkontakt som drogs av magnetfältet från slutmagneten. Eller ett ev annat lika starkt magnetfält ...

Plåtsliprar?

av Christer Brimalm @, lördag, september 19, 2020, 10:58 (4 dagar sedan) @ Olle E

Det finns en hel del plåtsliprar i Tyskland och Schweiz.
De har på senare tid börjar användas i Storbritannien i inte obetydlig omfattning på regionala järnvägar.
Jag har en bestämd känsla av att denna typ av sliprar är "på gång" på flera håll som alternativ till trä eller betong.

Plåtsliprar? Schweiz

av Leif B @, lördag, september 19, 2020, 11:24 (4 dagar sedan) @ Christer Brimalm

Det finns en hel del plåtsliprar i Tyskland och Schweiz.
De har på senare tid börjar användas i Storbritannien i inte obetydlig omfattning på regionala järnvägar.
Jag har en bestämd känsla av att denna typ av sliprar är "på gång" på flera håll som alternativ till trä eller betong.

I Schweiz hade en stor del av järnvägsnätet plåtslipers när jag började resa där på 80-talet, men mitt intryck är att de minskat kraftigt till förmån för betong.

I slutet av 80-talet när jag jobbade på Rhätische Bahn var det ofta träslipers där det krävdes spårledningar: på stationer, särskilt i växlar. För linjeblocket fanns en kort sträcka vid stationsgränsen med träslipers och spårledning medan linjen däremellan hade plåtsslipers och saknade spårledning. Funktionen var att med ställd utfartstågväg och den korta spårledningen belagd så låstes linjeblocket som belagd. Linjeblocket låstes sedan upp av ställd infartstågväg på nästa station och att den korta spårledningen där blev belagd och sedan fri.

Jag har en känsla av att det under 90-talet blev vanligare med träslipers på hela linjen innan betongen blev allenarådande, men jag kan minnas fel.

Betongsliper och makadam på 891-mm.jvg.mus.för.

av chfahlgren @, torsdag, september 17, 2020, 17:07 (5 dagar sedan) @ chfahlgren

TACK till er fyra vänner som besvarat frågorna kring ämnena betongsliper och makadam på 891mm-museijärnvägarna i vårt land.Det är alltid lika trevligt att ta del av svaren,då Ni många gånger besitter djupt kunnande och lång erfarenhet från området.
Än en gång Stort Tack för svar och till er alla,Varmt Lycka Till som arbetar inom järnvägsmuseiområdet,Era insatser är både beundransvärda och betydelsefulla,nu och i framtiden.
Vänliga Järnvägs-Hälsningar från jvm-vän 92 i Falun,CarlHenry Fahlgren.

Betongsliper och makadam på 891-mm.jvg.mus.för.

av David Sohlberg ⌂ @, Hallsberg bl.a., torsdag, september 17, 2020, 17:50 (5 dagar sedan) @ chfahlgren

BÄSTA VÄNNER PÅ VÅRT FORUM!Från CarlHenry Fahlgren,jvm-vän 92 I Falun.Hur ser Ni alla,som bedriver museitrafik på just 891-mm spår att nu och i framtiden lägga in makadam och betongsliper,på linjen och vid stationer som utgör huvudtågspår och ansluter "linjen".Det är en vän i Falun,som själv jobbat på dåvarnade SJ som väckte frågan och bad mig gå in på vårt forum.Tanken och frågan gäller om detta kunde,sett på sikt,att kunna spara in på banunderhållet?Även Trafikiverkets synpunkter är också välkommet.Ursäkta om "tråden"blev lite lång.Tack på förhand och Tack för det fina arbete Ni alla lägger varje år på 891 mm museijvg.Varma Hölsningar från CarlHenry Fahlgren.

Det ligger betongslipers på åtminstone någon bit av smalspårsbangården i Åseda sedan rätt många år om jag minns rätt.

--
C64-nostalgiker | D810-ägare | F53 | Handledare | Kamratstödjare | PC-användare | Släktforskare | Superuser

http://www.davidsohlberg.se - Min webbplats

Betongsliper och makadam på 891-mm.jvg.mus.för.

av Sven A ⌂ @, Uppsala, fredag, september 18, 2020, 13:44 (5 dagar sedan) @ David Sohlberg

Var där för något år sedan (eller två..) och jag såg inga betongslipers.
Däremot tyska hårdträslipers med skruvbefästning.

Betongsliper och makadam på 891-mm.jvg.mus.för.

av Karlsson @, MARIESTAD, fredag, september 18, 2020, 17:11 (4 dagar sedan) @ Sven A

En ensam betongsliper hamnade i Åseda för sisådär 25 år sedan men den kom inte i bruk när det nya genomfartsspåret byggdes.

Betongsliper och makadam på 1067mm

av Johan P @, fredag, september 18, 2020, 07:56 (5 dagar sedan) @ chfahlgren

F.d. KVBJ hade tydligen betongslipers på någon sträcka nära Vislanda. Hur lång var den sträckan och när blev det betongslipers?

Betongsliper och makadam på 1067mm

av Peter A, fredag, september 18, 2020, 08:41 (5 dagar sedan) @ Johan P

Jag vet inte hur lång sträckan var, men den låg i omedelbar anslutning till betongslipersfabriken A-Betong, som ligger bredvid det som tidigare var SJ filialverkstad (Skrotningsplatsen).

Betongsliper och makadam på 1067mm

av Hans B Keller @, Karlstad, fredag, september 18, 2020, 15:22 (4 dagar sedan) @ Peter A

Jag vet inte hur lång sträckan var, men den låg i omedelbar anslutning till betongslipersfabriken A-Betong, som ligger bredvid det som tidigare var SJ filialverkstad (Skrotningsplatsen).

=====
Hade inte detta samband med tillverkning för Sydafrika av 1067-betongsliper?/HBK

--
HK

A-Betong - Betongsliper och makadam på 1067mm

av K Lemming @, fredag, september 18, 2020, 17:36 (4 dagar sedan) @ Hans B Keller
Redigerad av K Lemming, fredag, september 18, 2020, 18:32

Jag vet inte hur lång sträckan var, men den låg i omedelbar anslutning till betongslipersfabriken A-Betong, som ligger bredvid det som tidigare var SJ filialverkstad (Skrotningsplatsen).

=====
Hade inte detta samband med tillverkning för Sydafrika av 1067-betongsliper?/HBK

Jag vet att denna sträcka var en provsträcka för A-Betong, det var alltså ingen standardhöjning genom SJ's initiativ. Varför och till vad dom provade dessa betongslipers har jag aldrig kännt till. Tillverkade dom betongslipers till 1067 spår i Sydafrika är det väl väldigt troligt att detta var orsaken till provsträckan.

RSS-feed av trådar
powered by my little forum