De senaste 20 åren har jag åtskilliga gånger färdats fram och åter längs Ölands banvallar, men min favoritbana att följa spåren efter är skogsbanan i Bödaskogarna. Jag tog en sväng dit under förra veckan när vädret stundtals gjorde husmålning omöjlig. Först några bilder från museibanan, därefter några rester som ännu går att finna.

Simlänningevägens övergång har rustats upp, tidigare fick man försiktigt smyga över rälerna med bilen.

Naturvårdsbränningarna för några år sedan lämnade ett rätt trist landskap efter sig. Tavlan orienterar om Tomtskog.

Samma plats tio år tidigare.

Sidospåret i Tomtskog existerade även på timmertågens tid och verkar vara under upprustning. Man kan ana det nylagda gruset bakom namnskylten.

Efter museibanan for jag till det gamla sågverksområdet i Nabbelund. Inte mycket till järnvägsrester förutom banvallar och en plåtsyll.

Hunderumspåret är lätt och trevligt att följa. På denna bro längs Venlinjen (Bödaskogens gamla vägsystem är till stora delar utformat som ett rutnät, dessa spikraka vägar kallas linjer) ligger fortfarande en räl.

En bit innan spårets slut finns rester av en hög sliprar, gissningsvis kvarbliven efter rivningen.

Sliperhögen ligger precis vid en vägkorsning, vägen är aningen smal men rymmer en Volvo i.a.f. :-D Och nej, det där är inte mitt bilnummer.

Avslutningsvis en bild där Hunderumspårets banvall försvinner bort mot Böda station, tagen strax söder om Venlinjen.