SJ elavdelnings organisation (starkström) (Järnväg allmänt)

av Kjell Aghult, Friday, September 18, 2020, 09:35 (1288 dagar sedan)

Veterligen har denna fråga aldrig behandlats på Forumet. Man får också skilja på byggnads- och
underhållsorganisationerna.

"Efd" (som står på några vagnar) var veterligen först en byggnadsorganisation i Nässjö för Södra Stambanans elektrifiering. Den fick sedan bestå och arbeta vidare med nya elektrifieringar. "Efd" står för (ungefär) Elbyggnadsförrådet.

Elektrifieringarna avtog med tiden: De skulle ju förr visa enbart företagsekonomisk lönsamhet.
I stället kom det stora fjb-programmet, med samma ekonomisk grund. Frågan är om det var starkströmsorganisationen som omstöptes till nya uppgifter. Och fick bygga ATC när fjb-objekten började avta. Tjänstevagnsbehovet bör ha anpassats till ändrade uppgifter.

Banregionernas elunderhållsområden (senare enbart elområden) hade inte bara rena spårfordon.
Utan också reparationsbilar (International?) med även fjänshjul. De kunde köras på väg till lämplig plankorsning och där vändas upp på spåret. Landsvägskörningen sparade in mycken väntetid på tågtäta sträckor.

Elavdelningen hade också en liten svagströmsgren, elinstallationerna i husen. Annars tillhörde svagström signal- och teleavdelningarna. Signals revir var "det ställverksanknutna", teleavdelningens "allt annat". Ett brett register med trådnät, radio, datautrustning, biljettmaskiner, tågdetektorer etc: Listan är lång.

SJ elavdelnings organisation (starkström)

av Överkörmästaren, Friday, September 18, 2020, 20:56 (1288 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Veterligen har denna fråga aldrig behandlats på Forumet. Man får också skilja på byggnads- och
underhållsorganisationerna.

"Efd" (som står på några vagnar) var veterligen först en byggnadsorganisation i Nässjö för Södra Stambanans elektrifiering. Den fick sedan bestå och arbeta vidare med nya elektrifieringar. "Efd" står för (ungefär) Elbyggnadsförrådet.

Elektrifieringarna avtog med tiden: De skulle ju förr visa enbart företagsekonomisk lönsamhet.
I stället kom det stora fjb-programmet, med samma ekonomisk grund. Frågan är om det var starkströmsorganisationen som omstöptes till nya uppgifter. Och fick bygga ATC när fjb-objekten började avta. Tjänstevagnsbehovet bör ha anpassats till ändrade uppgifter.

Banregionernas elunderhållsområden (senare enbart elområden) hade inte bara rena spårfordon.
Utan också reparationsbilar (International?) med även fjänshjul. De kunde köras på väg till lämplig plankorsning och där vändas upp på spåret. Landsvägskörningen sparade in mycken väntetid på tågtäta sträckor.

Elavdelningen hade också en liten svagströmsgren, elinstallationerna i husen. Annars tillhörde svagström signal- och teleavdelningarna. Signals revir var "det ställverksanknutna", teleavdelningens "allt annat". Ett brett register med trådnät, radio, datautrustning, biljettmaskiner, tågdetektorer etc: Listan är lång.

Nu är jag säkert väldigt okunnig, men borde inte fjärrningen snarare ha varit teleavdelningens domäner?

SJ elavdelnings organisation (starkström)

av Sven Bårström, Friday, September 18, 2020, 21:23 (1288 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Om jag minns rätt, lade man ner nya långdistanskablar på de linjer som i framtiden skulle utrustas med fjärrblockering. Teletjänsten "ägde" dessa kablar för diverse behov, men några enstaka trådpar i dem disponerades av signaltjänsten för fjärrblockeringen. Det är nog ganska naturligt att signaltjänsten hade ett totalansvar för styrning och kontroll av signalsystemet.
Säkerhetstänkandet var ju synnerligen välutvecklat hos signaltjänsten.
Sven B

SJ telekablar

av Kjell Aghult, Saturday, September 19, 2020, 09:09 (1287 dagar sedan) @ Sven Bårström

.....Teletjänsten "ägde" dessa kablar för diverse behov, men några enstaka trådpar i dem disponerades av signaltjänsten för fjärrblockeringen. Det är nog ganska naturligt att signaltjänsten hade ett totalansvar för styrning och kontroll av signalsystemet.
Säkerhetstänkandet var ju synnerligen välutvecklat hos signaltjänsten.

Kabeln som helhet var teletjänstens ansvar. Men signaltjänsten disponerade dels det s k linjeblockparet. Som "läste av" alla enskilda spårledningsavnitt på en viss blocksträcka: För att ge och vidmakthålla körsignal. Spårledningarna kunde bli rätt många om flera vägskydd fanns (De krävde normalt tre spårledningar var). Jag har hört extremfallet ca 20, på Sala-Tillbergabanan (Innan den fick mellanblocksignaler).

Linjeblockeringen ingick (förr) inte i stationsställverken utan bildade ett slags egen säkerhetsanläggning för varje stationssträcka. Den påverkades bara delvis av stationsanläggningarna (Körriktningsvändning, spärrning). I övrigt skötte den sig själv och blocksignalerna styrde i viss mån varandra (Försignaleringen).

Dels fanns det s k fjb-paret. Det var kanal för manövrar till/indikeringar från de fjärrstyrda stationerna. Det höll inte säkerhets- utan "telefonklass": Säkerheten låg ju i de lokala ställverken. Här tilläts i vissa fall bärfrekvensteknik: För t ex fjb Falköping-Nässjö gick impulserna på bärfrekvens Göteborg <> Falköping och först därefter i eget trådpar.

På "fjärren" hade man sällan kontakt med telefolket: Bara någon gång vid övergripande kabelarbeten: "Får jag ta linjeblockparet Sällinge-Spannarboda för dig tio minuter?" eller "Får jag ta fjb-paret mot Avesta för dig två minuter?". Stoppsignaler "mitt i ansiktet" på ett tåg måste till varje pris undvikas.

SJ telekablar (II)

av Kjell Aghult, Sunday, September 20, 2020, 11:29 (1286 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Kablarna var i många fall gamla, från resp. bandels elektrifiering. De tidigare stolplinjerna hade då måst "grävas ned" p g a störningarna från kontaktledningen.

Med stigande ålder kunde kabelhöljena bli otäta. Kablarna stod därför under gastryck. Tuber satt vid varje fjb-station. Lågt tryck indikerades i resp. stationsfält på fjb-panelen (utan summer) och inrapporterades av fjtkl. Tubbyte fick anstå till dagarbetstid.

Kablarna delades ibland med Televerket, som ibland de gamla stolplinjerna gjort. En gång i Strömtorp (Värmland) kunde fjtkl höra ett privatsamtal i luren. Felanmälan gav fullt pådrag vid SJ teletjänst och Televerket - telefonhemligheten var ju röjd! I Televerkets stora nät kunde aktuell trafik förstås snart ledas om. Man misstänkte snart att vatten läckt in i kabeln, folk sändes ut på övertid för att gräva fram felet. Om fjb-panelen visat s k gaslarm minns jag inte.

Från 90-talet förnyades kabelnätet i stor stil med fiberoptik.

SJ telekablar (II)

av Göran Kannerby, Sunday, September 20, 2020, 21:03 (1286 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Kablarna var i många fall gamla, från resp. bandels elektrifiering. De tidigare stolplinjerna hade då måst "grävas ned" p g a störningarna från kontaktledningen.

Med stigande ålder kunde kabelhöljena bli otäta. Kablarna stod därför under gastryck. Tuber satt vid varje fjb-station. Lågt tryck indikerades i resp. stationsfält på fjb-panelen (utan summer) och inrapporterades av fjtkl. Tubbyte fick anstå till dagarbetstid.

Kablarna delades ibland med Televerket, som ibland de gamla stolplinjerna gjort. En gång i Strömtorp (Värmland) kunde fjtkl höra ett privatsamtal i luren. Felanmälan gav fullt pådrag vid SJ teletjänst och Televerket - telefonhemligheten var ju röjd! I Televerkets stora nät kunde aktuell trafik förstås snart ledas om. Man misstänkte snart att vatten läckt in i kabeln, folk sändes ut på övertid för att gräva fram felet. Om fjb-panelen visat s k gaslarm minns jag inte.

Från 90-talet förnyades kabelnätet i stor stil med fiberoptik.

Trycksättningen användes inte enbart för att kunna konstatera att fel förelåg utan även för att underlätta felsökningen. Det blev helt enkelt lägst tryck där felet fanns, genom att trycket kunde mätas vid varje telefonpost kunde man snabbt konstatera mellan vilka telefonposter felet fanns och sedan mer exakt räkna fram var det var. Sedan var det bara att gräva just där. :-)

SJ elavdelnings organisation (starkström)

av gocol, Friday, September 18, 2020, 21:17 (1288 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Redan vid elektrifieringen Göteborg - Hagalund Övre så tilldelades 114st vagnar, slopade Gä och N-typ för ändamålet. Dessa skulle märkas Efd 1-114 och nedskrotas efter fullgjort arbete. Dock vissa det sig senare av man behövde behålla ett antal vagnar, första distriktet behövde 22 vagnar och andra distriktet 37 vagnar, för att underhålla linjen. Resten nedskrotades. De tilldelade vagnar fördes över till respektive distrikts bangårdsvagns serie.
/Göran

SJ elavdelnings organisation (starkström)

av johanmmolin, Saturday, September 19, 2020, 11:05 (1287 dagar sedan) @ gocol

Här närmar du ju det som jag efterlyste i "min" tråd om montagetåg!

Har du någon källa till den här informationen? Letar med ljus och lykta efter något som kan ge mer detaljerade förklaringar till vilka montagetågen var, och om möjligt, vilka vagnar de hade.

SJ elavdelnings organisation (starkström)

av gocol, Saturday, September 19, 2020, 18:17 (1287 dagar sedan) @ johanmmolin

Dessa vagnar försvann från Efd redan 1928, dom levde bara under VSB elektrifiering.
Källa är Riksarkivet i Arninge och Mbr Kopiebok för första halvan av 1928.
Ditt montagetåg har ju vagnar med Efd nr 300 och 400 serierna.

SJ elavdelnings organisation (starkström)

av johanmmolin, Saturday, September 19, 2020, 19:47 (1287 dagar sedan) @ gocol

OK tack! Man får då m a o gå direkt till urkunderna på Riksarkivet för mer information.
Framtidsprojekt m a o ...

Kontaktledningsmontagetåg

av BD, Sunday, September 20, 2020, 09:33 (1286 dagar sedan) @ Kjell Aghult

[IMG]https://i25.photobucket.com/albums/c63/bengts/el/Traddragn/1.jpg~original[/IMG]

Foton från Banmuseet i Ängelholm.

[IMG]https://i25.photobucket.com/albums/c63/bengts/el/Traddragn/2.jpg~original[/IMG]

[IMG]https://i25.photobucket.com/albums/c63/bengts/el/Traddragn/3.jpg~original[/IMG]

Kontaktledningsmontagetåg

av Olof W, Sunday, September 20, 2020, 10:41 (1286 dagar sedan) @ BD

[IMG]https://i25.photobucket.com/albums/c63/bengts/el/Traddragn/1.jpg~original[/IMG]

Tack för bra bilder BD.

Då kommer vi till frågan vad det är för slags vagnar i tåget. Enligt Tjänstevagnsboken (SJK 27 Koponen/Rönn) fanns det betydligt mer variation under gångbryggorna än vad man kan tro. Det fanns bland annat utdragningsvagnar, förrådsvagnar, verkstadsvagnar och personalvagnar som hade gångbryggor. Vad är vad på bilden?

/Olof

Kontaktledningsmontagetåg

av Kjell Aghult, Sunday, September 20, 2020, 10:48 (1286 dagar sedan) @ BD

Vissa "elrallare" kunde stanna på resp. byggnadsort, liksom "vanliga" rallare. Gå in i underhållsorganisationen. De kände ju anläggningen från grunden.

Eltjänsten hade en tid t o m egna titlar. I st f banvakt var man ledningsvakt (ledv). "Staben" på ett underhållsområde var ursprungligen ledningsmästare (ledm) > ledningsförman (ledfm) >
förste reparatör (frpr). Den senare hade då än inte drabbats av titelinflation.

Kontaktledningsmontagetåg

av johanmmolin, Sunday, September 20, 2020, 12:42 (1286 dagar sedan) @ BD

Tack Bengt för vackra bilder! Ett par känner jag igen sedan tidigare, men den här var ny för mig:

[image]

De två första måste handla om elektrifiering av hamnbanan i Hälsingborg.

Hur är det, kan du förstora bilden, så att det är möjligt att se hur trumvagnen i början är märkt?