Grängesberg orsaken till flytten av järnvägarna (4 bilder) (Järnväg allmänt)

av Christer Fredriksson, Sunday, September 20, 2020, 11:18 (1308 dagar sedan)

En av huvudorsakerna till flytten av järnvägarna i Grängesberg samt anläggning av Malmbangården för avsändning av den brutna järnmalmen samt bortfrakt av det erhållna gråberget var rasproblemet från Skärningen som åt sig allt mer mot öster.

Därför tvingades man flytta de gamla gruvanläggningarna från hängväggen till liggväggen. Detta kunde dock första göras sedan Lönnfallets område förvärvats av TGO från Bergslaget genom byte av utmål, dvs mark och brytningsområden. Ormbergsfältens gruvor med mark var TGO redan tidigare majoritetsägare i.

Genom dessa nya anläggningar centraliserades all TGO malmhantering i Grängesberg till en plats, Dillners eller Södra verket med Centralschaktet, Cs, för malmhaltigt berg, materiel och personal samt Jacobinaschaktet, Js, för gråberg, materiel och personal.

Bergslaget inköpte Risbergsfältets gruvor och uppförde nya anläggningar ovan jord, Bergslagsschaktet, Bs.

Tvärprofil visande brytningsmetodiken och rasproblematiken:

[image]

Tvärprofil vid Centralschaktet, Cs, och samhället:

[image]

Tvärprofil vid Jacobinaschaktet, Js, och samhället:

[image]

Tvärprofil utvisande förkastningssprickan som var en av anledningarna till att gruvan nedlades och kan bli den som gör att ingen mera gruvdrift kommer att ske. Fortsatt gruvdrift kommer med all sannolikhet att medföra sättningar och skador på samhället med Spendrups samt på vägar och järnvägar:

[image]

Grängesberg läget för Mbg och nya anläggningarna (8 bilder)

av Christer Fredriksson, Sunday, September 20, 2020, 11:37 (1308 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Kvalitén på kopiorna kan variera högst väsentligt då många kopior gjordes på 1950 – 70 – talen med i många fall urusel kopieringsmaskin på plats där originalen då fanns och som jag senare har scannat!

De är dock läsbara för den detaljtörstande, bl.a. undertecknad!

Situationen vad gäller gruvspår och deras trafik på det område som Malmbangården och de nya gruvanläggningarna skall anläggas på var följande:

Västra Ormbergs och Morgruvan var de sista som utnyttjade det komplexa spårsystemet väster om Skärningen, förutom Höga Visan / Bergslagsschaktet, Bs, samt Timmergruvan, Tg, där Timmergruvan ägdes av TGO och i huvudsak användes för personaltransporter. Övriga gruvor var sedan länge nedlagda.

Vid Västra Ormberg, Granlundsgruvan, samt Morgruvan återstod i slutet av 1920-talet en del styckemalm att flyttas, för senare försäljning, för att göra plats för nyanläggningarna.

Grängesbergs Malmfält karta från 1908:

[image]

Förstoring av aktuellt område:

[image]

Grängesbergs Malmfält karta från 1920:

[image]

Grängesbergs Malmfält karta från 1920 med nya linjerna inlagda:

[image]

Karta över gruvspåren väster om Skärningen ca 1925. Dessa spår hade skarpa kurvor samt låg alla i stark lutning. Man kan lätt förstå det besvärliga växlingsarbetet som krävdes för att betjäna Bergslagsschaktet, Bs, och Timmergruvan, Tg:

[image]

Förstoringar:

[image]

[image]

Karta över området för den planerade Malmbangården ca 1925.

Här kan de 2 st FLJ bostadshusen ses som man var tvungna att flytta och sedan uppföras vid Sotbo bakom det nya lokstallet. Samtidigt flyttades även 2 st snarlika bostadshus från Vanneboda till Sotbo:

[image]

Grängesberg Bs spår från Lomberget (9 bilder)

av Christer Fredriksson, Sunday, September 20, 2020, 13:19 (1308 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Spåret från FLJ linje upp till Bs genom Västra Ormberg anlagt 1925 – 1926.

FLJ / TGO ville så snart ske kunde sanera de gamla spåren väster om Skärningen samt effektivisera den kostsamma växlingen, utan att störa Bergslagsschaktets, Bs, och Timmergruvans, Tg, malmtrafik.

Därför beslutades att anlägga ett spår från FLJ huvudlinje upp till Västra Ormbergs utlastningsficka. Därmed kunde några spårsaneringar samt spårändringar göras i det äldre spårsystemet för att uppnå önskat resultat.

Grängesbergs Malmfält 1916 - 1920 A3S P 407 1 2 med Bs spår från FLJ huvudlinje.
Bilaga till kontrakt:

[image]

Förstoring:

[image]

Bilaga till kontrakt om Bergslagets Bs spår från FLJ huvudlinje 1925:

[image]

Plan och profil över Bergslagets Bs spår från FLJ huvudlinje 1927:

[image]

Förstoringar:

[image]

[image]

[image]

Grängesberg Lomberget markkarta 1928 med Bs spår från FLJ huvudlinje 1928:

[image]

Förstoring:

[image]

Grängesberg Dillners , Södra Verket I (6 bilder)

av Christer Fredriksson, Sunday, September 20, 2020, 19:04 (1307 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Anläggandet av TGO Dillners anrikningsverk, Södra Verket, med tillhörande spår i 2 st delar.

Dessa spår var ett av de styrande faktorerna för anläggandet av Malmbangården, dvs för effektivaste hantering av vagnmassan för avfrakt av malm och gråberg från TGO anläggningar.

Grängesbergs Malmfält 1916 – 1920, del av, med TGO Dillners, Södra Verket, och CS nya anläggningar 1927:

[image]

Förstoring:

[image]

Topografisk karta över Dillners, Södra Verket, och Cs med de gamla tidigare befintliga anläggningarna inritade 1929:

[image]

Dillners, Södra Verket, och Cs 1929 förslag till spåranläggningar vid full utbyggnad, dålig, A3L P 217 59 1 (DÅLIG KOPIA):

[image]

Förstoringar:

[image]

[image]


Fortsättning!

Grängesberg Dillners , Södra Verket II (6 bilder)

av Christer Fredriksson, Sunday, September 20, 2020, 19:10 (1307 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Fortsättning!

Dillners, Södra Verket, och Cs 1929 förslag till spåranläggningar vid full utbyggnad, ändrad, blå, P10:

[image]

Förstoringar:

[image]

[image]

Dillners, Södra Verket, och Cs 1929 förslag till spåranläggningar vid full utbyggnad, ändrad, röd, P10:

[image]

Förstoringar:

[image]

[image]

Grängesberg orsaken till flytten av järnvägarna (4 bilder)

av Olof W, Sunday, September 20, 2020, 16:08 (1307 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Tack Christer för intressant läsning som dock väcker två frågor

1) Du skriver "anläggning av Malmbangården för avsändning av den brutna järnmalmen samt bortfrakt av det erhållna gråberget". Användes järnvägen även för bortfrakt av gråberg och vart sändes det i så fall. Jag antar att man helst inte körde det så långt.

2) Skulle du kunna förklara varför förkastningssprickan blev en anledning till att gruvan nedlades?

Tack på förhand
Olof

Grängesberg orsaken till flytten av järnvägarna (4 bilder)

av Christer Fredriksson, Sunday, September 20, 2020, 18:51 (1307 dagar sedan) @ Olof W

1) Du skriver "anläggning av Malmbangården för avsändning av den brutna järnmalmen samt bortfrakt av det erhållna gråberget". Användes järnvägen även för bortfrakt av gråberg och vart sändes det i så fall. Jag antar att man helst inte körde det så långt.

Fram till sept 1953 så hade man ett eget tågsätt, TGOJ litt U-lok samt TGO Zeppelinare, dvs sidtippande bergvagnar, för transport av gråberg från gråbergsfickorna och ut på gråbergstippen, Nordpolen och senare enbart till Skärningen, fram till raset i september 1953 då 4 st zeppelinare följde med i raset. Därefter utfrakt av vaskgrus till de båda grusupplagen på var sida om Malmbangården.

Dessutom så kördes stora mängder vaskgrus ut på TGOJ linje och bangårdar ända ned till Oxelösund inför den förstärkning av banan som gjordes inför elektrifieringen.
Dessa gruståg framfördes av ånglok litt M3 samt Zeppelinare. När dessa tåg kom så flyttade sig alla på behörigt avstånd, ty vagnarna gungade våldsamt och det såg farligt ut. För dessa transporter så inregistrerades vagnarna som tjänstevagnar litt Q vid TGOJ.

2) Skulle du kunna förklara varför förkastningssprickan blev en anledning till att gruvan nedlades?

Man fick ju ett ras emot sig över hela malmfältet om man hade brutit längre mot djupet och då ju allt berg som ligger ovan spricka skulle röra sig nedåt. Hur mycket är dock okänt för vetenskapen. I denna sprickan var hela Svenska eliten i bergkunskap involverad samt alla Tekniska högskolor, mfl.
Vem skulle vilja gå ner i en gruva med risk för att det ovanliggande berget rasar ner?!

Grängesberg sättningar i spåren 1983 (4 bilder)

av Christer Fredriksson, Monday, September 21, 2020, 10:51 (1307 dagar sedan) @ Olof W

Ritningar över sättningar 1983 i SJ spårområden.

Sättning vid norra infarten till GgC och som i många år var synlig genom den makadam som användes för att justera spåret till rätt nivå. Denna makadam var ljusare än den gamla. Denna sättning förorsakades av Förkastningssprickan:

[image]

Förstoring:

[image]

Sättning i södra änden av GgC bangårdsområde 1983 och även här var makadammen ljusare än den gamla. Denna sättning inträffade samtidigt som den ovan, men hade sin grund i malmbrytningen i Lönnfallets brytningsområde. Denna brytning upphörde omedelbart och koncentrerades till övriga gruvfältet:

[image]

Förstoring:

[image]

Grängesberg Förkastningssprickan 1984 (1 bild)

av Christer Fredriksson, Monday, September 21, 2020, 11:23 (1307 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Efter sättningarna 1983 så kunde man kartlägga Förkastningssprickan genom alla de skador som hade uppstått.

Stora skador på Spendrups bryggeris byggnader samt på de bostadshus som stod ovanpå sprickan, varav 2 st måste rivas. Skadeområdet är ju helt beroende på hur mycket löst materiel som finnes mellan det berget och markytan där husgrunderna finnes.

De ekonomiska konsekvenserna av fortsatta sättningar är svåra att överblicka, såvida man inte fullföljer de planer man arbetade på sedan 1960-talet att flytta järnvägen, riksväg 50 till Örabergsdammen från Kyrkogårdskurvan till Silverhöjden samt delar av samhället och Spendrups från riskområdet.

Dessa planer skrinlades 1985 då man beslutat att gruvdriften skulle upphöra och alla framtagna handlingar i ärendet makulerades.

[image]

Grängesberg orsaken till flytten av järnvägarna (4 bilder)

av BM, Tuesday, September 22, 2020, 08:43 (1306 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

2) Skulle du kunna förklara varför förkastningssprickan blev en anledning till att gruvan nedlades?

Man fick ju ett ras emot sig över hela malmfältet om man hade brutit längre mot djupet och då ju allt berg som ligger ovan spricka skulle röra sig nedåt. Hur mycket är dock okänt för vetenskapen. I denna sprickan var hela Svenska eliten i bergkunskap involverad samt alla Tekniska högskolor, mfl.
Vem skulle vilja gå ner i en gruva med risk för att det ovanliggande berget rasar ner?!

Det är av den anledningen hela Kiruna måste flyttas.