E5 1537 (f.d. SäNJ E 106) (Järnväg allmänt)

av Stig Lagergren, Friday, September 25, 2020, 17:46 (1281 dagar sedan)

transporterades norrut förbi Fågelsta 17 mars 1967. Dragande lok var D 134. Loket var förvillande likt ett vanligt E-lok. Skillnaden var att det var något tyngre och hade en något avvikande tender.

[image][image]

E5 1537 (f.d. SäNJ E 106)

av Kjell Aghult, Friday, September 25, 2020, 17:54 (1281 dagar sedan) @ Stig Lagergren

"Galten" eller "Bösen" i TÅG UT? "Bös" är ett småländskt dialektord, som betyder ungefär "koloss". Boken är ju en blandning av de olika kalmarbanorna, dock främst KBJ.

E5 1537 (f.d. SäNJ E 106)

av Nils-Eric Sääf, Saturday, September 26, 2020, 09:39 (1280 dagar sedan) @ Kjell Aghult

I Östergötland och Norra Småland betydde iallafall Bööös med jättelångt "ö" skräp. bl.a det som blev kvar när allt hö var inkört. Det som blev kvar på marken. Eftersom jag bodde hos mina morföräldrar till 7 års åldern hörde jag detta ord om skräp. Det var ju inget dåligt LOK så det kanske inte passar riktigt här.

E5 1537 (f.d. SäNJ E 106)

av Kjell Aghult, Saturday, September 26, 2020, 10:00 (1280 dagar sedan) @ Nils-Eric Sääf

I Östergötland och Norra Småland betydde iallafall Bööös med jättelångt "ö" skräp. bl.a det som blev kvar när allt hö var inkört. Det som blev kvar på marken. Eftersom jag bodde hos mina morföräldrar till 7 års åldern hörde jag detta ord om skräp. Det var ju inget dåligt LOK så det kanske inte passar riktigt här.

Från släkten i Västsmåland (Landerydstrakten) minns jag talesättet "en stör bööse" (jfr bjässe). Skräpet Du nämner kallades där "bösch" (jfr boss).

E5 1537 (f.d. SäNJ E 106)

av Nitram, Sunday, September 27, 2020, 09:41 (1279 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Lite off topic men i Värmland betyder bôs skräp.

E5 1537 (f.d. SäNJ E 106)

av tobbe, Friday, September 25, 2020, 21:29 (1281 dagar sedan) @ Stig Lagergren

Skrotades inte detta lok av KVAB under 1970-talets senare hälft? E5-loken var väl i stort sett identiska med SJ E-lok men med större drivhjulsdiameter och högre axeltryck. Hörde en skröna om att man borde sparat dessa lok till eftervärlden då likheten var som sagt var ganska likvärdiga SJ E-lok vilket någon på maskinavdelningen kom på efter det att man upptäckte att dessa skrotats i den stora skrotningsvågen under 1970-talet. Hade vid den tiden hört att det fanns en skrivelse med förfrågan om dessa lok från just maskinavdelningen men ack...försent!!:-( :-(
Detta var ju på 1970-talet så mitt minne kanske sviktar lite men har för mig att det skulle ha inträffat i någon form.
tobbe

E5 1537 (f.d. SäNJ E 106)

av Anders Sandgren, Friday, September 25, 2020, 22:20 (1281 dagar sedan) @ tobbe

Loket är nog på väg till skrotning. Enligt svenska-lok skrotades det i Östersund 1967 medan de båda övriga skrotades i Vislanda 1971-72. Men visst borde de kunnat ingå i beredskapsreserven då de i princip var E-lok. Å andra sidan borde även E9 sparats då de var tillräckligt lika E10

E5 1537 (f.d. SäNJ E 106)

av Stig Lagergren, Friday, September 25, 2020, 22:33 (1281 dagar sedan) @ Anders Sandgren

Loket är nog på väg till skrotning. Enligt svenska-lok skrotades det i Östersund 1967 medan de båda övriga skrotades i Vislanda 1971-72. Men visst borde de kunnat ingå i beredskapsreserven då de i princip var E-lok. Å andra sidan borde även E9 sparats då de var tillräckligt lika E10

Såg att jag antecknat att loket var på väg från Kalmar södra till Kristinehamn enl. vagnskortet. Tåget vid Fågelsta hette 6964.

E5 1537 (f.d. SäNJ E 106)

av Hans B Keller, Friday, September 25, 2020, 23:07 (1280 dagar sedan) @ Stig Lagergren

Loket är nog på väg till skrotning. Enligt svenska-lok skrotades det i Östersund 1967 medan de båda övriga skrotades i Vislanda 1971-72. Men visst borde de kunnat ingå i beredskapsreserven då de i princip var E-lok. Å andra sidan borde även E9 sparats då de var tillräckligt lika E10


Såg att jag antecknat att loket var på väg från Kalmar södra till Kristinehamn enl. vagnskortet. Tåget vid Fågelsta hette 6964.

======
E5 1537 dök mycket riktigt upp i Kristinehamn avsänt från Kalmar. Stod några veckor ute vid lokstationen innan det sändes vidare till Östersund. Jag skrev fö av samma vagnskort!/HBK

E5 1537 (f.d. SäNJ E 106)

av Anders Sandgren, Saturday, September 26, 2020, 11:37 (1280 dagar sedan) @ Hans B Keller

Loket är nog på väg till skrotning. Enligt svenska-lok skrotades det i Östersund 1967 medan de båda övriga skrotades i Vislanda 1971-72. Men visst borde de kunnat ingå i beredskapsreserven då de i princip var E-lok. Å andra sidan borde även E9 sparats då de var tillräckligt lika E10


Såg att jag antecknat att loket var på väg från Kalmar södra till Kristinehamn enl. vagnskortet. Tåget vid Fågelsta hette 6964.

======
E5 1537 dök mycket riktigt upp i Kristinehamn avsänt från Kalmar. Stod några veckor ute vid lokstationen innan det sändes vidare till Östersund. Jag skrev fö av samma vagnskort!/HBK

1967 kan ju kännas litet tidigt, det var ju innan den stora utrensningen. Var det möjligen så att loket drogs till Östersund för omkonservering men visade sig ha någon defekt och istället slopades?
Var hade loket varit uppställt?

E5 1537 (f.d. SäNJ E 106)

av tobbe, Saturday, September 26, 2020, 14:05 (1280 dagar sedan) @ Hans B Keller

Stod inte loket i lokhuset Saleboda i.o.m. det var kortat från Kalmar?
tobbe

E5 1537 (f.d. SäNJ E 106)

av Per-Olov Brännlund, Sunday, September 27, 2020, 19:57 (1279 dagar sedan) @ Anders Sandgren

E5 1537 ingick i 1967 års provkörning av ånglok och drog den 2 februari ett 400 ton tungt tåg från Nässjö till Nybro.
Vidare mellan Nybro-Karlskrona-Kristianstad drogs tåget av L 809 + L 816, från Kristianstad till Ystad av L11 1564 + S6 1611 och slutligen från Ystad till Malmö av L11 1564 + L11 1572.
Bilder från provkörningen finns i Frank Stenvalls "Bilder från Sveriges Järnvägar 1967.

E5 1537 med vikt lika som SJ litt E

av BD, Saturday, September 26, 2020, 09:36 (1280 dagar sedan) @ Stig Lagergren

transporterades norrut förbi Fågelsta 17 mars 1967. Dragande lok var D 134. Loket var förvillande likt ett vanligt E-lok. Skillnaden var att det var något tyngre och hade en något avvikande tender.

[image][image]

SJ E-lok hade sedan leveransen viktskyltar angivande vikten 50 ton jämt fördelat på alla axlar. Detta även på de lok som levererades med Knorr matarvattenförvärmare och utrustning för tryckluftbroms. Antagligen ingick då även utrustning för vakuumbroms.

När sedan något av KJ eller SäNJ E-loken som sedermera kom att betecknas som E5 efter en revision vägdes noterade någon att vikterna inte överensstämde med div särtryck m m. Någon tog då beslut om att loken skulle få nytt litt m m.

Saken uppmärksammades av någon tjänsteman på Mbr som i en skrivelse framhöll att det inte existerade någon viktskillnad mellan E- och E5-lok. Men den skrivelsen föranledde ingen åtgärd. Kanske ansågs saken allt för obetydlig för någon reaktion.

Inför skrotningen av udda loktyper blev det plötsligt betydelsefullt och E-lok med den oegentliga typbeteckningen E5 skrotades.

E5 1537 (f.d. SäNJ E 106)

av skogstoken, Saturday, September 26, 2020, 11:06 (1280 dagar sedan) @ Stig Lagergren

[image]

På alla E-lok som jag har sett så är andra stegpinnen nerifrån på stegen upp till sanddomen böjd, vad är anledningen till detta?

E5 1537 (f.d. SäNJ E 106) Tråden!

av BD, Saturday, September 26, 2020, 11:08 (1280 dagar sedan) @ skogstoken

[image]


På alla E-lok som jag har sett så är andra stegpinnen nerifrån på stegen upp till sanddomen böjd, vad är anledningen till detta?

För att erinra om den eventuella tråden! för eldriften.

E5 1537 (f.d. SäNJ E 106) Tråden! Elvarningsattiraljer

av Anders Sandgren, Sunday, September 27, 2020, 11:33 (1279 dagar sedan) @ BD

[image]


På alla E-lok som jag har sett så är andra stegpinnen nerifrån på stegen upp till sanddomen böjd, vad är anledningen till detta?


För att erinra om den eventuella tråden! för eldriften.

Är inte ett av stegen på tendern tandat av samma anledning? Motsvarade torde väl gälla på stegar på vagnarna.
Lösa stegar som fick användas på elektrifierade bandelar skulle enligt föreskrifterna (Str 510/SJF 050 1973) vara av icke ledande material samt med varningsskylt (åskvigg) om de var längre än 2m. Eljest fick de bara förvaras inlåsta.
Där omnämns dock inte lokstegar mm i Str 510.

När tillkom det krökta steget? Kom det redan vid malmbanans elektrifiering eller var det senare, dvs i samband med elektrifierinarna på VSB/SSB? Elvarningsskyltarna förändrades ju då.

E5 1537 (f.d. SäNJ E 106) Tråden! Elvarningsattiraljer

av Christer Fredriksson, Sunday, September 27, 2020, 11:44 (1279 dagar sedan) @ Anders Sandgren

På TGOJ ånglok 1947.

E5 1537 (f.d. SäNJ E 106) Tråden! Elvarningsattiraljer

av Leif B, Sunday, September 27, 2020, 11:55 (1279 dagar sedan) @ Anders Sandgren

[image]


På alla E-lok som jag har sett så är andra stegpinnen nerifrån på stegen upp till sanddomen böjd, vad är anledningen till detta?


För att erinra om den eventuella tråden! för eldriften.


Är inte ett av stegen på tendern tandat av samma anledning? Motsvarade torde väl gälla på stegar på vagnarna.
Lösa stegar som fick användas på elektrifierade bandelar skulle enligt föreskrifterna (Str 510/SJF 050 1973) vara av icke ledande material samt med varningsskylt (åskvigg) om de var längre än 2m. Eljest fick de bara förvaras inlåsta.
Där omnämns dock inte lokstegar mm i Str 510.

När tillkom det krökta steget? Kom det redan vid malmbanans elektrifiering eller var det senare, dvs i samband med elektrifierinarna på VSB/SSB? Elvarningsskyltarna förändrades ju då.

Soma antyds ovan var det krökta steget ingen specialitet för E-lok utan gällde alla lok- och vagnar med stegar som medförde elfara, t ex tankvagnar. Om man stöter på en "misstänkt" farmartank kan ofta identifiera den som en tank från en järnvägsvagn på att stegen med de krökta steget sitter kvar.

Tp-lok med stege.

Ellok SRJ 53.

E5 1537 (f.d. SäNJ E 106) Tråden! Elvarningsattiraljer

av Ola Almquist, Monday, September 28, 2020, 00:24 (1278 dagar sedan) @ Leif B

Kan komplettera med en skrivelse från 27 maskinsektionens arkiv. Den är från 1954 och alltså ganska sen.

[image]

/Ola

E5 1537 (f.d. SäNJ E 106) Tråden! Elvarningsattiraljer

av Anders Sandgren, Monday, September 28, 2020, 09:54 (1278 dagar sedan) @ Ola Almquist

Kan komplettera med en skrivelse från 27 maskinsektionens arkiv. Den är från 1954 och alltså ganska sen.

[image]

/Ola

denna bild av KJ 15 från 1942 har loket rakt fotsteg men åskvigg. Loket är annu inte ommärkt men blev SJ E 1535 senare samma år för att senare bli E5.
denna bild på digitaltMuseum från 1949 har 1536 både åskvigg och krökt fotsteg.

KJ/SäNJ-loken hade ju redan december 1932 kontaktledning att ta hänsyn till då Nässjö bangård var elektrifierad.

Var det extra mycket elolyckor under krigsåren möjligen pga ovan personal (extrainkallad personal typ vedlämpare samt militärer o dyl) som föranledde skärpning av reglementet?

Signalen i ktl-bryggan

av Anders_W, Saturday, September 26, 2020, 20:27 (1280 dagar sedan) @ Stig Lagergren

Jag kan inte se någon märktavla överhuvudtaget på den tvåskens signal som hänger i kontaktledningsbryggan.

Vet någon varför det förhöll sig på detta sätt?

Signalen i ktl-bryggan

av Överkörmästaren, Saturday, September 26, 2020, 22:02 (1280 dagar sedan) @ Anders_W

Jag kan inte se någon märktavla överhuvudtaget på den tvåskens signal som hänger i kontaktledningsbryggan.

Vet någon varför det förhöll sig på detta sätt?

1: Fanns det märktavlor 1967?

2: Är det säkert att det är en huvudsignal?

Signalen i ktl-bryggan - märktavlor

av Gunnar Ekeving, Saturday, September 26, 2020, 23:36 (1279 dagar sedan) @ Överkörmästaren

1: Fanns det märktavlor 1967?

ja, de fanns i varje fall på 1940-talet; "användes vid behov" enligt säo 1947.

1959 års säo anger i § 10 sektion 12 att märktavlor skulle sättas upp på sträcka med automatisk linjeblockering, och i övrigt "vid behov". Manuella blocksignaler skulle också (som jag tolkar texten) ha märktavla, men en sådan signal fanns väl 1968 endast vid Bromsten.

Sträckan Hallsberg - Fågelsta - Mjölby fick linjeblockering först i början av 1970-talet, och när bilden togs fanns det säkerligen inget behov av märktavla på den avbildade signalen i Fågelsta.

Signalen i ktl-bryggan - märktavlor

av Anders_W, Sunday, September 27, 2020, 09:09 (1279 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Så bara infarts-, utfarts- och blocksignaler var tvungna att ha märktavla? Intressant.

Kom det generella kravet på märktavla i 1973 års SÄO? Det gjordes ju en del andra ändringar rörande tavlor i den utgåvan.

Signalen i ktl-bryggan - märktavlor

av Överkörmästaren, Sunday, September 27, 2020, 09:36 (1279 dagar sedan) @ Anders_W

Så bara infarts-, utfarts- och blocksignaler var tvungna att ha märktavla? Intressant.

Så är det väl fortfarande, även om saker har andra namn nu. Den sagda mängden har förstås utökats med slutpunktsstopplyktor och växlingsdvärgsignaler, men linjeplatssignaler har fortfarande inte märkskylt (däremot tilläggsskylt ”kontrollbekräftar växel” [rörlig bro]).

Kom det generella kravet på märktavla i 1973 års SÄO? Det gjordes ju en del andra ändringar rörande tavlor i den utgåvan.

Signalen i ktl-bryggan - märktavlor

av Anders_W, Sunday, September 27, 2020, 12:04 (1279 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Jag tänker mest å det som idag kallas mellansignal.

Begreppet msi fanns inte före 1994 års signalreform, men den tvingande regeln om märktavla verkar ha kommit i och med 1973 års SÄO, där det i fig. 58a anges att fyrkantig märktavla "Skall finnas på infarts- och utfartssignaler", dvs. dagens infsi, msi och utfsi, men inte ublsi, vilket stöds av figuren på sid 22 i Säok -73.

Signalen i ktl-bryggan - märktavlor

av Överkörmästaren, Sunday, September 27, 2020, 12:48 (1279 dagar sedan) @ Anders_W

Jag tänker mest å det som idag kallas mellansignal.

Begreppet msi fanns inte före 1994 års signalreform, men den tvingande regeln om märktavla verkar ha kommit i och med 1973 års SÄO, där det i fig. 58a anges att fyrkantig märktavla "Skall finnas på infarts- och utfartssignaler", dvs. dagens infsi, msi och utfsi, men inte ublsi, vilket stöds av figuren på sid 22 i Säok -73.

Jag förstår fortfarande inte hur du menar. Dagens mellansignaler var på den tiden utfartssignal eller inre infartssignal och skulle alltså ha fyrkantig märktavla. Dagens utfartsblocksignaler var på den tiden blocksignal vid stationsgräns och skulle ha rund. Vad är det du menar att ”netto-ändringen” är?

Signalen i ktl-bryggan - märktavlor

av Anders_W, Sunday, September 27, 2020, 15:10 (1279 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Att ALLA huvudsigmaler på station/driftplats SKALL ha märktavla.

Den i Fågelsta hade det ju inte.

Signalen i ktl-bryggan - märktavlor

av Överkörmästaren, Sunday, September 27, 2020, 15:38 (1279 dagar sedan) @ Anders_W

Att ALLA huvudsigmaler på station/driftplats SKALL ha märktavla.

Den i Fågelsta hade det ju inte.

Men det har väl inget att göra med vilken typ av huvudsignal det var, utan därför att Fågelsta låg vid bansträcka utan automatisk linjeblockering som redan konstaterats.

Signalen i ktl-bryggan - linjeboken

av Kjell Aghult, Sunday, September 27, 2020, 15:12 (1279 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Så bara infarts-, utfarts- och blocksignaler var tvungna att ha märktavla? Intressant.


Så är det väl fortfarande, även om saker har andra namn nu. Den sagda mängden har förstås utökats med slutpunktsstopplyktor och växlingsdvärgsignaler, men linjeplatssignaler har fortfarande inte märkskylt (däremot tilläggsskylt ”kontrollbekräftar växel” [rörlig bro]).

Kom det generella kravet på märktavla i 1973 års SÄO? Det gjordes ju en del andra ändringar rörande tavlor i den utgåvan.

Först på 80-talet krävdes att signalbeteckningarna vid driftplatser (då stationer) generellt skulle stå i linjeboken. Förut gällde detta bara "vid behov", oftast vid större anläggningar. Detta för att underlätta vid rapportskrivning etc.

Signalen i ktl-bryggan - märktavlor

av Lennart Fransson, Sunday, September 27, 2020, 20:06 (1279 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

1: Fanns det märktavlor 1967?


ja, de fanns i varje fall på 1940-talet; "användes vid behov" enligt säo 1947.

1959 års säo anger i § 10 sektion 12 att märktavlor skulle sättas upp på sträcka med automatisk linjeblockering, och i övrigt "vid behov". Manuella blocksignaler skulle också (som jag tolkar texten) ha märktavla, men en sådan signal fanns väl 1968 endast vid Bromsten.

Sträckan Hallsberg - Fågelsta - Mjölby fick linjeblockering först i början av 1970-talet, och när bilden togs fanns det säkerligen inget behov av märktavla på den avbildade signalen i Fågelsta.

Jag får inte ihop dateringarna i Fågelsta. Jämfört med den här ritningen står tåget på det västra av Fågelstas två sidotågvägar. Ritningen har bl a anteckning om komplettering juli -65. Per Forsströms ställverksregister anger att ställverk -59 inkopplades 1972, och att Fgl tidigare hade ett vevställverk, med frågetecken för att det togs ur drift 1972. Kan vevställverket ersatts med en 59:a redan 1965, efter att normalspårets korsning med smalspåret upphörde?

Signalen i ktl-bryggan - märktavlor

av Stig Lagergren, Sunday, September 27, 2020, 20:17 (1279 dagar sedan) @ Lennart Fransson

Fågelsta hade modernt ställverk när vi flyttade dit 1 mars 1960, ganska nyligen inkopplat då.

Signalen i ktl-bryggan - märktavlor

av Lennart Fransson, Sunday, September 27, 2020, 20:28 (1279 dagar sedan) @ Stig Lagergren

Fågelsta hade modernt ställverk när vi flyttade dit 1 mars 1960, ganska nyligen inkopplat då.

Tack för svaret!

Edit: Har du händelsevis bilder på ställverket, eller andra bilder från tågexpeditionen?

Signalen i ktl-bryggan - märktavlor

av Stig Lagergren, Sunday, September 27, 2020, 22:09 (1279 dagar sedan) @ Lennart Fransson

Fågelsta hade modernt ställverk när vi flyttade dit 1 mars 1960, ganska nyligen inkopplat då.


Tack för svaret!

Edit: Har du händelsevis bilder på ställverket, eller andra bilder från tågexpeditionen?

Nej, tyvärr inte.

Signalen i ktl-bryggan - märktavlor

av P Forsström, Sunday, September 27, 2020, 22:36 (1279 dagar sedan) @ Stig Lagergren

Fågelsta hade modernt ställverk när vi flyttade dit 1 mars 1960, ganska nyligen inkopplat då.

Intressant uppgift! En teori är att detta nyligen installerade ställverk (som ersatte vevställverket) kan ha varit ett reläställverk av typen Skruv eller Järpås.

Minns du hur manöverapparaten såg ut? Var det en svart spårplansskiva i en fristående låda av ljust trä inne på tågx, eller ett utomhusplacerat arrangemang?

Min uppgift om att ställverk 59 år 1972 kommer från en ställverksinventering som dåvarande Banverket gjorde år 1996.

Signalen i ktl-bryggan - märktavlor

av Stig Lagergren, Sunday, September 27, 2020, 22:44 (1278 dagar sedan) @ P Forsström

Fågelsta hade modernt ställverk när vi flyttade dit 1 mars 1960, ganska nyligen inkopplat då.


Intressant uppgift! En teori är att detta nyligen installerade ställverk (som ersatte vevställverket) kan ha varit ett reläställverk av typen Skruv eller Järpås.

Minns du hur manöverapparaten såg ut? Var det en svart spårplansskiva i en fristående låda av ljust trä inne på tågx, eller ett utomhusplacerat arrangemang?

Min uppgift om att ställverk 59 år 1972 kommer från en ställverksinventering som dåvarande Banverket gjorde år 1996.

Det var svart spårplan i en ljus trälåda inne på expeditionen. Stod på ett par rörpelare. På höger sida satt en mycket liten trälåda med en nyckelströmställare för infartssignalen från Vadstena.

Signalen i ktl-bryggan - märktavlor

av daniel, Sunday, September 27, 2020, 22:50 (1278 dagar sedan) @ Stig Lagergren

Fågelsta hade modernt ställverk när vi flyttade dit 1 mars 1960, ganska nyligen inkopplat då.


Intressant uppgift! En teori är att detta nyligen installerade ställverk (som ersatte vevställverket) kan ha varit ett reläställverk av typen Skruv eller Järpås.

Minns du hur manöverapparaten såg ut? Var det en svart spårplansskiva i en fristående låda av ljust trä inne på tågx, eller ett utomhusplacerat arrangemang?

Min uppgift om att ställverk 59 år 1972 kommer från en ställverksinventering som dåvarande Banverket gjorde år 1996.

Kikar man på Fågelstas gamla ritningar så känns uppgiften helt rimilig. Det var ett 59 F2 ställverk där ritningarna är godkända 30-6-71.

Det var svart spårplan i en ljus trälåda inne på expeditionen. Stod på ett par rörpelare. På höger sida satt en mycket liten trälåda med en nyckelströmställare för infartssignalen från Vadstena.

Ett kortlivat ställverk modell Skruv, då.

Signalen i ktl-bryggan - märktavlor

av mamma Ulla, Sunday, September 27, 2020, 22:51 (1278 dagar sedan) @ Stig Lagergren

Fågelsta hade modernt ställverk när vi flyttade dit 1 mars 1960, ganska nyligen inkopplat då.


Intressant uppgift! En teori är att detta nyligen installerade ställverk (som ersatte vevställverket) kan ha varit ett reläställverk av typen Skruv eller Järpås.

Minns du hur manöverapparaten såg ut? Var det en svart spårplansskiva i en fristående låda av ljust trä inne på tågx, eller ett utomhusplacerat arrangemang?

Min uppgift om att ställverk 59 år 1972 kommer från en ställverksinventering som dåvarande Banverket gjorde år 1996.


Det var svart spårplan i en ljus trälåda inne på expeditionen. Stod på ett par rörpelare. På höger sida satt en mycket liten trälåda med en nyckelströmställare för infartssignalen från Vadstena.

2006:

[image]

[image]

Fågelsta - reläställverk

av Gunnar Ekeving, Monday, September 28, 2020, 06:22 (1278 dagar sedan) @ P Forsström

Fågelsta hade modernt ställverk när vi flyttade dit 1 mars 1960, ganska nyligen inkopplat då.


Intressant uppgift! En teori är att detta nyligen installerade ställverk (som ersatte vevställverket) kan ha varit ett reläställverk av typen Skruv eller Järpås.

Det finns uppgifter om detta ställverk i SJ elektrotekniska byrås ärende med diarienummer 80448 (handlingarna finns nu i Riksarkivet). Anläggningen togs enligt besiktningsprotokoll i bruk den 22 februari 1960. Orsaken till anläggningsbytet var, om jag fattat saken rätt, att man lade till en tredje tågväg. Anpassning av den mekaniska anläggningen bedömdes då bli alltför dyr. Någon anteckning om ställverkstyp har jag inte gjort, och det framgick kanske inte heller av handlingarna. En detalj jag noterade var däremot att det på smalspåret från Linköping fanns en spårspärr mellan infartssignalen och korsningen med normalspåret.

Signalen i ktl-bryggan

av Christer Fredriksson, Saturday, September 26, 2020, 22:07 (1280 dagar sedan) @ Anders_W

Så länge det var TAM-sträcka så behövdes väl inga märktavlor?
Förarna behövde ju inte ringa och tala om var han stod med röd signal!

Signalen i ktl-bryggan

av Jan Frelin, Sunday, September 27, 2020, 12:35 (1279 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Så länge det var TAM-sträcka så behövdes väl inga märktavlor?
Förarna behövde ju inte ringa och tala om var han stod med röd signal!

Kunde nog hända även utanför en och annan yttre infartssignal.