Falsterbobanan och kanalen

Jag hade inte hittat någon beskrivning över hur järnvägstrafiken påverkades av bygget av Falsterbokanalen 1940.

Rimligen var det ett trafikavbrott medan den från Köpenhamn inköpta klaffbron lades på plats, men så hittade jag
den här filmen.
Vid ca 8 min nämns att järnvägen sköts i sidled med hjälp av en Caterpillar, och vid ca 12.30 redovisas alternativ för trafiklösningen.

Ett kort trafikavbrott vad det verkar, finns det mer information är jag tacksam.

Jag hade inte hittat någon beskrivning över hur järnvägstrafiken påverkades av bygget av Falsterbokanalen 1940.

Rimligen var det ett trafikavbrott medan den från Köpenhamn inköpta klaffbron lades på plats, men så hittade jag
den här filmen.
Vid ca 8 min nämns att järnvägen sköts i sidled med hjälp av en Caterpillar, och vid ca 12.30 redovisas alternativ för trafiklösningen.

Ett kort trafikavbrott vad det verkar, finns det mer information är jag tacksam.

I boken "Järnvägar på Söderslätt" (Jan-Olov Svensson och Roland Hansson), utgiven av Stenvalls, står att man lade ut ett provisoriskt spår i en båge inåt landsidan fört att hålla trafiken igång under byggnadstiden. Därefter kunde man börja gräva och och gjuta fästena för klaffbron. När denna kommit på plats och kunde öppnas för trafik revs det provisoriska spåret.

Jag åkte ofta på banan under 1960-talet och när banan närmade sig kanalen från norr (dvs från Höllviksnäs och Malmö) gick den i en kurva åt vänster för att förenas med biltrafiken över bron men ungefär där kurvan började gick ett säkerhetsspår rakt fram och slutade i en stoppbock eller liknande. Kanske var detta rakspår den gamla sträckningen? På andra sidan kanalen (alltså mot Ljunghusen och Falsterbo) gjorde banan på motsvarande sätt en högerböj. Det verkar alltså som att det gamla spåret gick rakt fram och att det nya fick göras i en kurva på båda sidor om bron. Jag har filmat detta ganska tydligt uppe ifrån brons kontrolltorn, där man ser badtåget med ånglok startar från Höllviksnäs och sedan kommer in i kurvan före bron för att därefter långsamt passera över densamma. Enligt tdtboken del A linjebeskrivningen gällde för rälsbusståg sth 20 över bron. Endast lok littera J, L11, L12, L29 och S11 samt lokomotorer littera Z43 och Z64 fick framföras över bron. Då bron passerades skulle regulatorn vara stängd och bromsarna loss. Det fanns en försignal och en huvudsignal före bron och säkerhetsspåret på ömse sidor om bron. Normalt var växlen lagd in mot säkerhetsspåret med huvudsignalen i stopp.

Komplettering med del av linjebeskrivningen i tdtboken del A 1962:
[image]

I tdtboken del A fanns också en särskild instruktion gällande Klaffbron:
[image]

Enligt uppgift från en sedan länge avliden lokförare tilläts också E2-lok att passera kanalbron, däremot inte E. Fråga uppkommer om ett E2-lok någonsin passerade platsen, jag tvivlar.
Christer Torgersson, Malmö

Enligt uppgift från en sedan länge avliden lokförare tilläts också E2-lok att passera kanalbron, däremot inte E. Fråga uppkommer om ett E2-lok någonsin passerade platsen, jag tvivlar.
Christer Torgersson, Malmö

Jag tvivlar starkt på att E/E2 någonsin framförts över bron. Däremot förekom E-lok i extra godståg Södervärn - Hököpinge (melassvagnar till och från sockerbruket) och i spårrensningståg Södervärn - Vellinge.

Jag hade inte hittat någon beskrivning över hur järnvägstrafiken påverkades av bygget av Falsterbokanalen 1940.

Rimligen var det ett trafikavbrott medan den från Köpenhamn inköpta klaffbron lades på plats, men så hittade jag
den här filmen.
Vid ca 8 min nämns att järnvägen sköts i sidled med hjälp av en Caterpillar, och vid ca 12.30 redovisas alternativ för trafiklösningen.

Ett kort trafikavbrott vad det verkar, finns det mer information är jag tacksam.

I boken "Järnvägar på Söderslätt" (Jan-Olov Svensson och Roland Hansson), utgiven av Stenvalls, står att man lade ut ett provisoriskt spår i en båge inåt landsidan fört att hålla trafiken igång under byggnadstiden. Därefter kunde man börja gräva och och gjuta fästena för klaffbron. När denna kommit på plats och kunde öppnas för trafik revs det provisoriska spåret.

Jag åkte ofta på banan under 1960-talet och när banan närmade sig kanalen från norr (dvs från Höllviksnäs och Malmö) gick den i en kurva åt vänster för att förenas med biltrafiken över bron men ungefär där kurvan började gick ett säkerhetsspår rakt fram och slutade i en stoppbock eller liknande. Kanske var detta rakspår den gamla sträckningen? På andra sidan kanalen (alltså mot Ljunghusen och Falsterbo) gjorde banan på motsvarande sätt en högerböj. Det verkar alltså som att det gamla spåret gick rakt fram och att det nya fick göras i en kurva på båda sidor om bron.

Det skulle vara intressant att se en kartbild från tiden innan kanalen var byggd. Järnvägen korsade ju både vägen och kanalen på klaffbron. Det innebär att det måste ha funnits en plankorsning innan kanalen byggdes. Jag har svårt att tänka mig att korsningsvinkeln så där värst liten även om den säkert var betydligt mindre än 90 grader.

Edit: Hittade kartor med hjälp av Lantmäteriets historiska kartor och inser att jag mindes fel. Järnvägen låg på havs-sidan om vägen på båda sidor om kanalen. Kan däremot bekräfta att järnvägen flyttades närmare vägen vid kanalen när den byggdes, rimligen av det mycket enkla skälet att man ville ha en bro istället för två samtidigt som läget för kanalen var givet, den smalaste delen av näset. Därmed blev det en parallellförflyttning på fastlandssidan av bron medan spåret nästan blev rakare på andra sidan.

Under 1958/59 var jag med om att passera Falsterbokanalen i östlig riktning (på lätten) ca tio gånger. Har för mig att lots behövdes.
Används kanalen fortfarande i någon nämnvärd omfattning?

Ja kanalen används fortfarande. Senast i somras var det en segelbåt som fick masten knäckt när bron sänktes utan korrekt förvarning.

/Olof

Är det någon nyttotrafik på kanalen numera? Eller bara nöjesbåtar?

Är det någon nyttotrafik på kanalen numera? Eller bara nöjesbåtar?

Det beror väll på lite vad som avses med nyttotrafik.
Sjöräddningen har en bas i norra änden av kanalen så det är väll rimligt att de går genom kanalen vid larm söder om näset.

/Olof

Jag menar alltså fraktfartyg i yrkesmässig trafik!

Frågade hos Sjöfartsverket och fick nedanstående svar.

"Jag har frågat Lotsområdet i Malmö samt Kanalcentralen som sköter Falsterbokanalen och fick följande svar.
Vi har inte några lotsningar genom kanalen och ibland passerar endast mindre fartyg."

Kanalen gör uppenbarligen numera ingen nytta annat än som en led för fritidsbåtar.

Man kan ju undra över om kanalen muddras och om slussinrättningarna underhålls.

Nja, yrkestrafik utan lotstvång kan det fortfarande vara fråga om. Men jag tror i och för sig med också att trafiken normalt går runt Falsterbo rev, som antagligen inte ses som lika farligt nu när det finns moderna navigationshjälpmedel.

Frågade hos Sjöfartsverket och fick nedanstående svar.

"Jag har frågat Lotsområdet i Malmö samt Kanalcentralen som sköter Falsterbokanalen och fick följande svar.
Vi har inte några lotsningar genom kanalen och ibland passerar endast mindre fartyg."

Kanalen gör uppenbarligen numera ingen nytta annat än som en led för fritidsbåtar.

Man kan ju undra över om kanalen muddras och om slussinrättningarna underhålls.

Några slussar har aldrig funnits då kanalen är grävd ner till havsnivån.

Sedan kan man diskutera vad som är nyttotrafik. Sjöräddningen, kustbevakningen och marinen har ju många fartyg som inte är större än att de kan ta denna genväg om de önskar utan att använda lots.

/Olof

Frågade hos Sjöfartsverket och fick nedanstående svar.

"Jag har frågat Lotsområdet i Malmö samt Kanalcentralen som sköter Falsterbokanalen och fick följande svar.
Vi har inte några lotsningar genom kanalen och ibland passerar endast mindre fartyg."

Kanalen gör uppenbarligen numera ingen nytta annat än som en led för fritidsbåtar.

Man kan ju undra över om kanalen muddras och om slussinrättningarna underhålls.

Enligt Sjöfartsverkets hemsida om Falsterbokanalen gäller tydligen följande

Öppningstider:

15 april - 30 september:
Bron öppnas kl. 06.00, 08.00, 10.00, 12.00, 14.00, 16.00, 18.00, 20.00 och 22.00.

1 oktober - 14 april:
Bron öppnas kl. 06.00, 10.00, 14.00 och 18.00.

Bron är stängd julafton, juldagen och annandag jul samt nyårsafton
och nyårsdagen.

Öppning av bron kan efter överenskommelse med Sjöfartsverket även ske vid andra tider om omständigheterna så kräver till exempel vid akutarbeten, sjöräddning etc.

Höllviksbron har en segelfri höjd på 3,9 meter.

Max djupgående i kanalen är 4,0 meter

Sjökort: 921

VHF-kanal: 11

Öppningstider beslutas av Trafikverket.
Bron manövreras av Sjöfartsverket.

Så till funderingen om "sluss". Vill minnas att det finns en form av sluss, i alla fall en höj och sänkbar barriär då det faktisk förkommer olika vattennivåer norr och söder om Falsterbokanalen i mellanåt.

Ola Ahlström
Malmö

Max djupgående i kanalen är 4,0 meter

Således har djupgåendet minskat från 7/6,7 m till nu 4 meter på 78 år, trots pågående landsänkning, varigenom nyttan minskat. Om inget nämnvärt underhåll med muddringar etc görs duger kanalen om ytterligare 78 år kanske åt segelbåtar med 2 m djupgående.

Max djupgående i kanalen är 4,0 meter

Således har djupgåendet minskat från 7/6,7 m till nu 4 meter på 78 år, trots pågående landsänkning, varigenom nyttan minskat. Om inget nämnvärt underhåll med muddringar etc görs duger kanalen om ytterligare 78 år kanske åt segelbåtar med 2 m djupgående.

Hittade till sist skriften jag letade efter i min bokhylla; Ett stycke kanalhistoria, Kulturföreningen Cullunas småskriftserie nr 1 1997

Här finns flera intressanta uppgifter som;

En teoretisk beräkning skulle innebära om alla negativa faktorer slog in att det kunde uppstå en nivåskillnad mellan nord och syd kanalen på 2 meter. Därför byggdes en långsluss på 1000 meter.
Under perioden från 1941 fram till skriftens publicering (1997) hade kanalen aldrig muddrats.
Farledsdjupet var fortfarande 1997 vid normalvattenstånd 7,2 meter.

När man nu 23 år senare anger max djupgående till 4 meter skulle jag tro att detta är en konsekvens av bristande underhåll, muddring, av angöringslederna samt en säkerhetsåtgärd. Behovet idag av en passage genom Falsterbokanalen för kommersiell trafik är ju liten.

Ola Ahlström
Malmö

Tack för uttömmande kompletteringar och källhänvisningar!
Det betyder att det egentligen inte var något trafikavbrott att tala om. Det var ju också det normala, att lösa problem med så liten påverkan på trafiken som möjligt.

Avslutar med att visa ett avfotograferat vykort från en släktings granne i Ljunghusen, som sägs visa "Det första passageraretåget över Falsterbokanalen".

[image]

Ett lätt ålderdomligt tåg i början av 1940-talet, men det är ju ännu privatbanans materiel, med något av de sadeltanklok som hos SJ fick littera K17.

I Ericsson Review Nr 3/1941 förefinnes på ss. 90-92 en utmärkt artikel med flera bilder om klaffbrons och kanalens signalanläggning skriven av byråing. T. Lundberg vid Kgl. Järnvägsstyrelsen.

I Ericsson Review Nr 3/1941 förefinnes på ss. 90-92 en utmärkt artikel med flera bilder om klaffbrons och kanalens signalanläggning skriven av byråing. T. Lundberg vid Kgl. Järnvägsstyrelsen.

Artikeln finns här (pdf).

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Falsterbobanan och kanalen (Bana)