Tågresa Berlin-Sverige 1950-talet (Historiskt material)

av TorbjörnGranrot, torsdag, oktober 15, 2020, 22:44 (11 dagar sedan)

Hur reste man med tåg på 1950-talet Berlin-Sverige?
Mina morföräldrar flydde från Östtyskland till Sverige på 1950-talet och nu gör jag research inför en bok som jag skriver om dem.
Gick det tåg Berlin-Köpenhamn/Malmö/Helsingborg?
Fanns det någon färja som tog tåg?
Eller var de tvungna att resa via Paris eller Amsterdam?

Tacksam för svar!

Med vänlig hälsning,

Torbjörn Granrot

Tågresa Berlin-Sverige 1950-talet

av Ulf Pålsson @, Stockholm, torsdag, oktober 15, 2020, 23:06 (11 dagar sedan) @ TorbjörnGranrot

Hur reste man med tåg på 1950-talet Berlin-Sverige?
Mina morföräldrar flydde från Östtyskland till Sverige på 1950-talet och nu gör jag research inför en bok som jag skriver om dem.

Eftersom du skriver att dina morföräldrar flydde från DDR, så förutsätter jag att de inte fick utresetillstånd. DDR stängde tidigt landgränsen mot BRD (Västtyskland), och inte lär det ha fungerat att bara ta färjan från Sassnitz till Trelleborg, som var den vanliga vägen för dem som hade tillstånd att resa från DDR till Sverige.

Jag tänker att enda vägen var att promenera över gränsen från Östberlin till Västberlin; gränsen i Berlin var ju öppen tills Berlinmuren byggdes 1961. Från Västberlin antar jag att de var tvungna att flyga till BRD; jag förutsätter att det var uteslutet att ta något av de transittåg för västerberlinare som gick genom DDR till BRD. Väl på plats i BRD, t.ex. i Hamburg, gick det (och går det) tåg till Köpenhamn. På 1950-talet fanns det tågförbindelse via tågfärja från den lilla orten Grossenbrode i Schleswig-Holstein till Gedser på Falster. Från Köpenhamn gick det direktvagnar i tåg till Stockholm via tågfärja från Helsingør till Hälsingborg, eller så kunde de ta färja från Köpenhamn till Malmö och ta tåget därifrån vidare norrut i Sverige .

Tågresa Berlin-Sverige 1950-talet

av Rc2 1110 @, fredag, oktober 16, 2020, 00:45 (11 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

I 1958 års kommunicera finns en direkt förbindelse Stockholm - Warsawa via Berlin och vice versa. Det fanns kanske en möjlighet att åka med tåg. Men som sagt, det måste nog kontrolleras mer för att få fram hur flykten gick till.

Tågresa Berlin-Sverige 1950-talet

av Lennart Petersen @, fredag, oktober 16, 2020, 00:49 (11 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Hur reste man med tåg på 1950-talet Berlin-Sverige?
Mina morföräldrar flydde från Östtyskland till Sverige på 1950-talet och nu gör jag research inför en bok som jag skriver om dem.


Eftersom du skriver att dina morföräldrar flydde från DDR, så förutsätter jag att de inte fick utresetillstånd. DDR stängde tidigt landgränsen mot BRD (Västtyskland), och inte lär det ha fungerat att bara ta färjan från Sassnitz till Trelleborg, som var den vanliga vägen för dem som hade tillstånd att resa från DDR till Sverige.

Jag tänker att enda vägen var att promenera över gränsen från Östberlin till Västberlin; gränsen i Berlin var ju öppen tills Berlinmuren byggdes 1961. Från Västberlin antar jag att de var tvungna att flyga till BRD; jag förutsätter att det var uteslutet att ta något av de transittåg för västerberlinare som gick genom DDR till BRD. Väl på plats i BRD, t.ex. i Hamburg, gick det (och går det) tåg till Köpenhamn. På 1950-talet fanns det tågförbindelse via tågfärja från den lilla orten Grossenbrode i Schleswig-Holstein till Gedser på Falster. Från Köpenhamn gick det direktvagnar i tåg till Stockholm via tågfärja från Helsingør till Hälsingborg, eller så kunde de ta färja från Köpenhamn till Malmö och ta tåget därifrån vidare norrut i Sverige .

Men på första frågan kan ju sägas att på 50-talet gick direkt sovvagn Berlin (öst)-Sassnitz-Trelleborg(tågfärja) -Malmö-Stockholm. Men då måste man ha pass , papper och utresetillstånd i ordning.
Annars var det ju före muren som redan sagts enkelt att ta sig från Östberlin till Västberlin med t.ex tunnelbana. Och sedan var nog flyg enda vägen till väst. Märk också att det var id-kontroll från övriga DDR till Östberlin.
Och transittågen var som sagt rätt uteslutna, DDR gjorde noggranna kontroller av pass och visum på dessa tåg. En lite udda sak i sammanhanget var att det transitvisum som behövdes för interzontåget betalades av Västtyskland, man skulle inte behöva betala för att resa Västberlin-Västtyskland ansåg väst men samtidigt gav det valutainkomster för öst.
Sen kanske det vore av intresse att veta mer exakt hur morföräldrarna flydde. I början efter kriget var det rätt enkelt att ta sig fram men vartefter så tätade man till gränsen.

Tågresa Berlin-Sverige 1950-talet

av Göran Kannerby @, fredag, oktober 16, 2020, 07:22 (10 dagar sedan) @ Lennart Petersen

Hur reste man med tåg på 1950-talet Berlin-Sverige?
Mina morföräldrar flydde från Östtyskland till Sverige på 1950-talet och nu gör jag research inför en bok som jag skriver om dem.


Eftersom du skriver att dina morföräldrar flydde från DDR, så förutsätter jag att de inte fick utresetillstånd. DDR stängde tidigt landgränsen mot BRD (Västtyskland), och inte lär det ha fungerat att bara ta färjan från Sassnitz till Trelleborg, som var den vanliga vägen för dem som hade tillstånd att resa från DDR till Sverige.

Jag tänker att enda vägen var att promenera över gränsen från Östberlin till Västberlin; gränsen i Berlin var ju öppen tills Berlinmuren byggdes 1961. Från Västberlin antar jag att de var tvungna att flyga till BRD; jag förutsätter att det var uteslutet att ta något av de transittåg för västerberlinare som gick genom DDR till BRD. Väl på plats i BRD, t.ex. i Hamburg, gick det (och går det) tåg till Köpenhamn. På 1950-talet fanns det tågförbindelse via tågfärja från den lilla orten Grossenbrode i Schleswig-Holstein till Gedser på Falster. Från Köpenhamn gick det direktvagnar i tåg till Stockholm via tågfärja från Helsingør till Hälsingborg, eller så kunde de ta färja från Köpenhamn till Malmö och ta tåget därifrån vidare norrut i Sverige .

Men på första frågan kan ju sägas att på 50-talet gick direkt sovvagn Berlin (öst)-Sassnitz-Trelleborg(tågfärja) -Malmö-Stockholm. Men då måste man ha pass , papper och utresetillstånd i ordning.
Annars var det ju före muren som redan sagts enkelt att ta sig från Östberlin till Västberlin med t.ex tunnelbana. Och sedan var nog flyg enda vägen till väst. Märk också att det var id-kontroll från övriga DDR till Östberlin.
Och transittågen var som sagt rätt uteslutna, DDR gjorde noggranna kontroller av pass och visum på dessa tåg. En lite udda sak i sammanhanget var att det transitvisum som behövdes för interzontåget betalades av Västtyskland, man skulle inte behöva betala för att resa Västberlin-Västtyskland ansåg väst men samtidigt gav det valutainkomster för öst.
Sen kanske det vore av intresse att veta mer exakt hur morföräldrarna flydde. I början efter kriget var det rätt enkelt att ta sig fram men vartefter så tätade man till gränsen.

Jag läste för en tid sedan en bok om en person som på 1960-talet hjälpte östtyskar genom att låna dem svenska pass. En av de sista episoderna handlar om ett östtyskt par som stiger på ett tåg från Västberlin mot Sassnitz i Östberlin, men utger sig för att vara ett svenskt par på resa från Västberlin. Gick det på 1960-talet kanske det var möjligt även på 1950-talet.

Tågresa Berlin-Sverige 1950-talet

av Lennart Petersen @, fredag, oktober 16, 2020, 19:04 (10 dagar sedan) @ Göran Kannerby

Hur reste man med tåg på 1950-talet Berlin-Sverige?
Mina morföräldrar flydde från Östtyskland till Sverige på 1950-talet och nu gör jag research inför en bok som jag skriver om dem.


Eftersom du skriver att dina morföräldrar flydde från DDR, så förutsätter jag att de inte fick utresetillstånd. DDR stängde tidigt landgränsen mot BRD (Västtyskland), och inte lär det ha fungerat att bara ta färjan från Sassnitz till Trelleborg, som var den vanliga vägen för dem som hade tillstånd att resa från DDR till Sverige.

Jag tänker att enda vägen var att promenera över gränsen från Östberlin till Västberlin; gränsen i Berlin var ju öppen tills Berlinmuren byggdes 1961. Från Västberlin antar jag att de var tvungna att flyga till BRD; jag förutsätter att det var uteslutet att ta något av de transittåg för västerberlinare som gick genom DDR till BRD. Väl på plats i BRD, t.ex. i Hamburg, gick det (och går det) tåg till Köpenhamn. På 1950-talet fanns det tågförbindelse via tågfärja från den lilla orten Grossenbrode i Schleswig-Holstein till Gedser på Falster. Från Köpenhamn gick det direktvagnar i tåg till Stockholm via tågfärja från Helsingør till Hälsingborg, eller så kunde de ta färja från Köpenhamn till Malmö och ta tåget därifrån vidare norrut i Sverige .

Men på första frågan kan ju sägas att på 50-talet gick direkt sovvagn Berlin (öst)-Sassnitz-Trelleborg(tågfärja) -Malmö-Stockholm. Men då måste man ha pass , papper och utresetillstånd i ordning.
Annars var det ju före muren som redan sagts enkelt att ta sig från Östberlin till Västberlin med t.ex tunnelbana. Och sedan var nog flyg enda vägen till väst. Märk också att det var id-kontroll från övriga DDR till Östberlin.
Och transittågen var som sagt rätt uteslutna, DDR gjorde noggranna kontroller av pass och visum på dessa tåg. En lite udda sak i sammanhanget var att det transitvisum som behövdes för interzontåget betalades av Västtyskland, man skulle inte behöva betala för att resa Västberlin-Västtyskland ansåg väst men samtidigt gav det valutainkomster för öst.
Sen kanske det vore av intresse att veta mer exakt hur morföräldrarna flydde. I början efter kriget var det rätt enkelt att ta sig fram men vartefter så tätade man till gränsen.


Jag läste för en tid sedan en bok om en person som på 1960-talet hjälpte östtyskar genom att låna dem svenska pass. En av de sista episoderna handlar om ett östtyskt par som stiger på ett tåg från Västberlin mot Sassnitz i Östberlin, men utger sig för att vara ett svenskt par på resa från Västberlin. Gick det på 1960-talet kanske det var möjligt även på 1950-talet.

Eller kanske ännu lättare på 50-talet, det fanns en stor uppfinningsrikedom. Men vartefter så anpassade sig DDR och ändrade rutiner . En sak man såg var att dom mycket frekvent ändrade utseende på stämplarna i passet. Man måste ju ha inresestämpel när man reste ut annars blev det problem.
Men helt fulländat blev det inte. Journalisten Jan Mosander var länge stationerad i Västberlin för Sveriges Radio och kvällstidningar. Han förväntades även bevaka öst och tog sig över lite då och då och gjorde intervjuer med för regimen misshagliga personer. Stasi såg (och hörde) men ingrep inte direkt men han kom upp på en lista över icke önskvärda. Ändå kom han in, till egen förvåning, upprepade gånger och man kan förstå att Stasi var frustrerade. Först efter murfallet fick han kläm på varför. Man saknade datorer så allt gick med gammaldags pärmar och kortregister. Dom kunde tänka sig att Jan, verksam vid Sveriges radio kunde vara annat än svensk medborgare så i det registret hamnade han. Så när han kom med sitt finska (!) pass tittade man i registret över Finland och där fanns ingen Mosander.

Tågresa Berlin-Sverige 1950-talet

av Mattias Jansson @, fredag, oktober 16, 2020, 19:44 (10 dagar sedan) @ Lennart Petersen

Men helt fulländat blev det inte. Journalisten Jan Mosander var länge stationerad i Västberlin för Sveriges Radio och kvällstidningar. Han förväntades även bevaka öst och tog sig över lite då och då och gjorde intervjuer med för regimen misshagliga personer. Stasi såg (och hörde) men ingrep inte direkt men han kom upp på en lista över icke önskvärda. Ändå kom han in, till egen förvåning, upprepade gånger och man kan förstå att Stasi var frustrerade. Först efter murfallet fick han kläm på varför. Man saknade datorer så allt gick med gammaldags pärmar och kortregister. Dom kunde tänka sig att Jan, verksam vid Sveriges radio kunde vara annat än svensk medborgare så i det registret hamnade han. Så när han kom med sitt finska (!) pass tittade man i registret över Finland och där fanns ingen Mosander.

Det kan ju vara litet riskfyllt att chansa i de sammanhangen, men din historia ovan visar att man aldrig ska underskatta även ondskefulla diktaturers hantlangares förmåga att vara både fyrkantiga och inkompetenta.

Tågresa Berlin-Sverige 1950-talet

av Svempa @, lördag, oktober 17, 2020, 11:50 (9 dagar sedan) @ Göran Kannerby

Min far som var affärsman hade pass så han kunde köra med sin bil mellan Öst och Västtyskland. Jag vet att han vid några tillfällen gömde folk i sin bil och fick in dom i Västtyskland. Han berättade aldrig detaljer detta bör varit omkring 1960. Han var stolt över att ha hjälpt sina vänner i Tyskland med detta. Det finns många historier om folk som flydde Östtyskland.

Tågresa Berlin-Sverige 1950-talet

av IH @, fredag, oktober 16, 2020, 07:46 (10 dagar sedan) @ TorbjörnGranrot

Jag kände till ett par som var unga i slutet på 50-talet som flydde till Sverige från Östtyskland. De lyckades på något sätt komma ombord på ett svenskt fartyg i en östtysk hamn. Jag tror det var 1959 för kvinnan var gravid och jag tror deras äldsta son är född 1960. De hade antagligen rest till kuststaden med tåg, för de var från Berlintrakten.

Tågresa Berlin-Sverige 1950

av Harald ⌂ @, Göteborg, fredag, oktober 16, 2020, 13:37 (10 dagar sedan) @ IH

Vi kan inskränka tidsintervallet till 1950. Morföräldrarna är antecknade som inflyttade till Osby från Tyskland 1950-09-01.

Tågresa Berlin-Sverige 1950

av Mattias Jansson @, fredag, oktober 16, 2020, 13:47 (10 dagar sedan) @ Harald

Vi kan inskränka tidsintervallet till 1950. Morföräldrarna är antecknade som inflyttade till Osby från Tyskland 1950-09-01.

Talar du om originalpostaren Torbjörn Granrots anhöriga eller om dem som sign IH skrev om?

Tågresa Berlin-Sverige 1950

av Harald ⌂ @, Göteborg, fredag, oktober 16, 2020, 13:56 (10 dagar sedan) @ Mattias Jansson

Jag ser att mitt inlägg hamnade lite fel. Min avsikt var att svara på det första inlägget. Det är är alltså trådstartarens morföräldrar jag avser.

Tågresa Berlin-Sverige 1950

av Mattias Jansson @, fredag, oktober 16, 2020, 14:23 (10 dagar sedan) @ Harald

Jag ser att mitt inlägg hamnade lite fel. Min avsikt var att svara på det första inlägget. Det är är alltså trådstartarens morföräldrar jag avser.

Ok, i så fall gick tåget direkt från Berlin till Sverige som följer:

Avg Berlin Stettiner Bf 7.44
Ank Sassnitz 14.01
Avg Sassnitz 15.00
Ank Trelleborg 20.15
Avg Trelleborg 20.55
Ank Malmö C 21.21

Denna förbindelse gick då endast en gång i veckan, på torsdagar (onsdagar söderut, vilket antyder att det nog var svenska vagnar).

Någon färjeförbindelse Gedser - Grossenbrode fanns inte ännu i september 1950, så till/från Västtyskland måste man resa via Fyn och Jylland.

Jag vet naturligtvis inget alls om hur de aktuella personerna gjorde sin resa, men om det var någon form av direkt tåg från Berlin till Sverige (vilket startfrågeställningen implicerar) så fanns sommaren 1950 bara den ovan angivna.

Tågresa Berlin-Sverige 1950

av Lennart Petersen @, lördag, oktober 17, 2020, 04:19 (9 dagar sedan) @ Mattias Jansson

Jag ser att mitt inlägg hamnade lite fel. Min avsikt var att svara på det första inlägget. Det är är alltså trådstartarens morföräldrar jag avser.


Ok, i så fall gick tåget direkt från Berlin till Sverige som följer:

Avg Berlin Stettiner Bf 7.44
Ank Sassnitz 14.01
Avg Sassnitz 15.00
Ank Trelleborg 20.15
Avg Trelleborg 20.55
Ank Malmö C 21.21

Denna förbindelse gick då endast en gång i veckan, på torsdagar (onsdagar söderut, vilket antyder att det nog var svenska vagnar).

Någon färjeförbindelse Gedser - Grossenbrode fanns inte ännu i september 1950, så till/från Västtyskland måste man resa via Fyn och Jylland.

Jag vet naturligtvis inget alls om hur de aktuella personerna gjorde sin resa, men om det var någon form av direkt tåg från Berlin till Sverige (vilket startfrågeställningen implicerar) så fanns sommaren 1950 bara den ovan angivna.

Ville man norrut så fanns 1950 även en förbindelse Prag-Berlin-Warnemünde-Gedser-Köpenhamn två dagar i veckan enligt ”Internationale tog via Gedser”. Efterfrågan på sådana resor tycks dock ha varit låg vid den tiden, samma bok nämner att 1954 hade förbindelsen Gedser-Warnemünde 1850 resande , på ett år !

RSS-feed av trådar
powered by my little forum