Godsvagnsverkstaden i Västervik (Järnväg allmänt)

av Kjell Aghult, Sunday, October 18, 2020, 17:04 (1258 dagar sedan)

TÖJ hade i huvudsak samlat verkstadsrörelsen till Finspång, NVHJ hade behållit sin i Vk. SJ specialiserade denna på godsvagnar och lade den organisatoriskt under huvudverkstad Tillberga/Tomteboda: En liten filial, ledd av en verkstadsmästare.

Behovet av smalspårsvagnar minskade dock stadigt: F d TÖJ mesta styckegodstrafik övertagits av Svelast 1958 (Den på f d NVHJ kvarstod t v på tåg). Överföringsvagnar kommit in i vagnslasttrafiken och treskensspår driftsatts Motala-Holmsbruk och Kimstad-Skärblacka.
Godsvagnsrevisionerna i Vk upphörde därför 1960.

Godsvagnsverkstaden i Västervik. Q37p?

av Leif B, Sunday, October 18, 2020, 17:36 (1258 dagar sedan) @ Kjell Aghult

TÖJ hade i huvudsak samlat verkstadsrörelsen till Finspång, NVHJ hade behållit sin i Vk. SJ specialiserade denna på godsvagnar och lade den organisatoriskt under huvudverkstad Tillberga/Tomteboda: En liten filial, ledd av en verkstadsmästare.

Var verkstadsmästare än en högre titel än verkmästare?

Behovet av smalspårsvagnar minskade dock stadigt: F d TÖJ mesta styckegodstrafik övertagits av Svelast 1958 (Den på f d NVHJ kvarstod t v på tåg). Överföringsvagnar kommit in i vagnslasttrafiken och treskensspår driftsatts Motala-Holmsbruk och Kimstad-Skärblacka.
Godsvagnsrevisionerna i Vk upphörde därför 1960.

Var reviderades överföringsvagnarna, om inte i Vk?

Godsvagnsverkstaden i Västervik. Q37p?

av Kjell Aghult, Sunday, October 18, 2020, 18:01 (1258 dagar sedan) @ Leif B

TÖJ hade i huvudsak samlat verkstadsrörelsen till Finspång, NVHJ hade behållit sin i Vk. SJ specialiserade denna på godsvagnar och lade den organisatoriskt under huvudverkstad Tillberga/Tomteboda: En liten filial, ledd av en verkstadsmästare.


Var verkstadsmästare än en högre titel än verkmästare?

I 1951 års personalstat (SJ sista boktryckta) saknas titeln verkmästare. Under verkstadsmästare
(i två lönegrader) står verkstadsförmän. Dessa två personalgrupper var tjänstemannaanställda, motsatt det mesta verkstads- och förrådsfolket.

Behovet av smalspårsvagnar minskade dock stadigt: F d TÖJ mesta styckegodstrafik övertagits av Svelast 1958 (Den på f d NVHJ kvarstod t v på tåg). Överföringsvagnar kommit in i vagnslasttrafiken och treskensspår driftsatts Motala-Holmsbruk och Kimstad-Skärblacka.
Godsvagnsrevisionerna i Vk upphörde därför 1960.


Var reviderades överföringsvagnarna, om inte i Vk?

Vet ej, de kom aldrig till Örebro S. Finspångsverkstaden levde väl kvar till 1962? Den sorterade under huvudverkstad Örebro/Borås. I vart fall några anställda tog vid nedläggningen flytt till Ör.

Nedläggningen i Vk 1960 nämndes i notis i SIGNALEN.

Godsvagnsverkstaden i Västervik. Q37p?

av Ola Almquist, Sunday, October 18, 2020, 18:38 (1258 dagar sedan) @ Kjell Aghult

TÖJ hade i huvudsak samlat verkstadsrörelsen till Finspång, NVHJ hade behållit sin i Vk. SJ specialiserade denna på godsvagnar och lade den organisatoriskt under huvudverkstad Tillberga/Tomteboda: En liten filial, ledd av en verkstadsmästare.


Var verkstadsmästare än en högre titel än verkmästare?

I 1951 års personalstat (SJ sista boktryckta) saknas titeln verkmästare. Under verkstadsmästare
(i två lönegrader) står verkstadsförmän. Dessa två personalgrupper var tjänstemannaanställda, motsatt det mesta verkstads- och förrådsfolket.

Behovet av smalspårsvagnar minskade dock stadigt: F d TÖJ mesta styckegodstrafik övertagits av Svelast 1958 (Den på f d NVHJ kvarstod t v på tåg). Överföringsvagnar kommit in i vagnslasttrafiken och treskensspår driftsatts Motala-Holmsbruk och Kimstad-Skärblacka.
Godsvagnsrevisionerna i Vk upphörde därför 1960.


Var reviderades överföringsvagnarna, om inte i Vk?

Vet ej, de kom aldrig till Örebro S. Finspångsverkstaden levde väl kvar till 1962? Den sorterade under huvudverkstad Örebro/Borås. I vart fall några anställda tog vid nedläggningen flytt till Ör.

Svaret kommer här liksom en några år äldre order.

[image]

[image]

Nedläggningen i Vk 1960 nämndes i notis i SIGNALEN.

Till och med i en flersidig artikel. Finns i nr 13/60.

/Ola

Godsvagnsverkstaden i Västervik. Q37p?

av Leif B, Sunday, October 18, 2020, 18:57 (1258 dagar sedan) @ Ola Almquist

TÖJ hade i huvudsak samlat verkstadsrörelsen till Finspång, NVHJ hade behållit sin i Vk. SJ specialiserade denna på godsvagnar och lade den organisatoriskt under huvudverkstad Tillberga/Tomteboda: En liten filial, ledd av en verkstadsmästare.


Var verkstadsmästare än en högre titel än verkmästare?

I 1951 års personalstat (SJ sista boktryckta) saknas titeln verkmästare. Under verkstadsmästare
(i två lönegrader) står verkstadsförmän. Dessa två personalgrupper var tjänstemannaanställda, motsatt det mesta verkstads- och förrådsfolket.

Behovet av smalspårsvagnar minskade dock stadigt: F d TÖJ mesta styckegodstrafik övertagits av Svelast 1958 (Den på f d NVHJ kvarstod t v på tåg). Överföringsvagnar kommit in i vagnslasttrafiken och treskensspår driftsatts Motala-Holmsbruk och Kimstad-Skärblacka.
Godsvagnsrevisionerna i Vk upphörde därför 1960.


Var reviderades överföringsvagnarna, om inte i Vk?

Vet ej, de kom aldrig till Örebro S. Finspångsverkstaden levde väl kvar till 1962? Den sorterade under huvudverkstad Örebro/Borås. I vart fall några anställda tog vid nedläggningen flytt till Ör.

Svaret kommer här liksom en några år äldre order.

[image]

[image]

Nedläggningen i Vk 1960 nämndes i notis i SIGNALEN.


Till och med i en flersidig artikel. Finns i nr 13/60.

/Ola

Oj, Kalmar! Det låter svårt att undvika tomdragning om man skulle ta sig till Kalmar. Kunde inte Växjö göra revisionerna?

Var rampades normalspårsvagnar i Östergötland och norra Småland kring den tiden? Jag gissar att vagnar till Västervik rampades i Åtvidaberg - eller i Norsholm/Kimstad? Rampades det även i Hultsfred och i så fall vilka sträckor täckte ramperna i Hultsfred resp Växjö?

Godsvagnsverkstaden i Västervik. Q37p?

av Nils-Eric Sääf, Sunday, October 18, 2020, 19:04 (1258 dagar sedan) @ Leif B

Vagnar till Västervik rampades i Hultsfred. Tunneln i Storsjö hindrade transport Åvg-Vk.

Godsvagnsverkstaden i Västervik. Q37p?

av Leif B, Sunday, October 18, 2020, 20:19 (1258 dagar sedan) @ Nils-Eric Sääf

Vagnar till Västervik rampades i Hultsfred. Tunneln i Storsjö hindrade transport Åvg-Vk.

Aha! Vilka stationer betjänades från Åtvidaberg: Utöver Åtvid bara Falerum? Även Ringstorp?

Godsvagnsverkstaden i Västervik. Q37p?

av Nils-Eric Sääf, Monday, October 19, 2020, 01:49 (1258 dagar sedan) @ Leif B

Gods till Åtvidaberg kom ju med godståget på normalspåret från Linköping. Gods till stationerna på smalspåret lastades om i Norsholm för där fanns ju tunneln i Höversby i vägen. Det gick ju både fjärrgodståg och lokalgodståg åt båda hållen Norsholm -Västervik.

Godsvagnsverkstaden i Västervik. Q37p?

av Nils-Eric Sääf, Monday, October 19, 2020, 07:51 (1257 dagar sedan) @ Nils-Eric Sääf

Tillägg till föregående inlägg. ILGODSET hade ett eget tåg från jag vet inte när . En gammal ombyggd rälsbuss med 2 små släp gick varje vardagskväll VK-NH . När de nya godsbussarna byggts av Hilding Karlsson gick en sådan i ord. tåg 1512 tillsammans med postvagnen ,ett godssläp plus en Motorvagn . De första åren till Norsholm och sedan blev det till Linköping. Returen till Västervik var ett riktigt Fakirtåg med avg. Linköping 4,10 på morron.

Vagntransporterna över Älghult

av Kjell Aghult, Wednesday, October 21, 2020, 11:38 (1255 dagar sedan) @ Ola Almquist

[image]

Mesta trafiken Ruda-Älghult lades ju ned 1963: Kvar blev bara godstrafiken Sävsjöström-Lenhovda. Fordonflyttar för t ex underhåll Växjö <> Kalmar förekom dock till 1967, då f d RÄJ och större delen av f d ÖVJ började rivas.

Instruktion för körningarna fanns i linjeboken (Mot slutet den för 2 driftdistriktet i Växjö). De utfördes som vut med sträckan (Rottne-)Sevedstorp-Ruda indelad i fyra avsnitt: Rätt ovanligt. De sorterade under tkl Rottne, Sävsjöström och Ruda. Från Sevedstorp och Lenhovda fick dessa ringas upp.

Sevedstorp-Ruda hade bara ETT automatiskt vägskydd (Vid Basthult hlp). På 16 ställen måste därför vut tillsyningsman passa bommar, grindar eller "flagga".

Hur ofta dessa transporter kördes är okänt. Sedan de upphört 1967 förändrades trafikformen Sävsjöström-Lenhovda till växlingsrörelse.

Vagntransporterna över Älghult

av Anders.k., Wednesday, October 21, 2020, 13:01 (1255 dagar sedan) @ Kjell Aghult

[image]

Mesta trafiken Ruda-Älghult lades ju ned 1963: Kvar blev bara godstrafiken Sävsjöström-Lenhovda. Fordonflyttar för t ex underhåll Växjö <> Kalmar förekom dock till 1967, då f d RÄJ och större delen av f d ÖVJ började rivas.

Instruktion för körningarna fanns i linjeboken (Mot slutet den för 2 driftdistriktet i Växjö). De utfördes som vut med sträckan (Rottne-)Sevedstorp-Ruda indelad i fyra avsnitt: Rätt ovanligt. De sorterade under tkl Rottne, Sävsjöström och Ruda. Från Sevedstorp och Lenhovda fick dessa ringas upp.

Sevedstorp-Ruda hade bara ETT automatiskt vägskydd (Vid Basthult hlp). På 16 ställen måste därför vut tillsyningsman passa bommar, grindar eller "flagga".

Hur ofta dessa transporter kördes är okänt. Sedan de upphört 1967 förändrades trafikformen Sävsjöström-Lenhovda till växlingsrörelse.

Två rätt långa isolerade sträckor som bara behölls för att köra material till/från verkstad , rätt ovanlig lösning.
Man måste ju ändå hållit linjen någorlunda under uppsikt , vilket bara renderar kostnader och ingen som helst inkomst, en ekonomisk katastrof helt enkelt.

Väldigt mystiskt och spännande med en järnvägslinje som bara trafikeras då och då.

M.V.H Anders.k.

Vagntransporterna över Älghult

av Kjell Aghult, Wednesday, October 21, 2020, 16:07 (1255 dagar sedan) @ Anders.k.

Två rätt långa isolerade sträckor som bara behölls för att köra material till/från verkstad , rätt ovanlig lösning.
Man måste ju ändå hållit linjen någorlunda under uppsikt , vilket bara renderar kostnader och ingen som helst inkomst, en ekonomisk katastrof helt enkelt.

Väldigt mystiskt och spännande med en järnvägslinje som bara trafikeras då och då.

Troligen acceptabelt så länge "tomsträckorna" krävde underhåll för bara 30 km/h och lätta fordon (Linjeboken). Bandelarna var ju också kostnadsställen.

Den i och för sig kortare Faringe-Gimo var ju tidvis främst färdväg för malmfordonen t/fr Mörby verkstad.